den 27 november 
 
Interpellation 
 
2007/08:234 Allmänna handlingar hos rekryteringskonsulter 
 
av Berit Andnor 
(s) 
 
till 
statsrådet Mats Odell (kd) 
 
<a name="Temp"></a>I 
en interpellationsdebatt den 23 oktober mellan undertecknad och statsrådet Mats 
Odell om bland annat annonsering efter generaldirektörer hävdade jag att det 
skulle bli svårt att få en helhetsbild över vilka kandidater som sökt de 
utannonserade tjänsterna eftersom staten gett uppdrag till rekryteringsfirmor 
som utlovar sekretess till sina sökande. 
 
Svaret 
från statsrådet löd ordagrant: 
 
”Handlingar 
som kandidaterna lämnar till en rekryteringsfirma blir självklart en allmän 
handling, Berit Andnor, och tillgänglig för allmänheten på samma sätt som om de 
hade lämnats in till Regeringskansliet. Där har Berit Andnor alltså fullständigt 
fel i sina tankar om att de skulle hemligstämplas.” 
 
Jag 
bestämde mig då för att testa detta påstående i verkligheten och tillskrev två 
av de rekryteringsfirmor som regeringen anlitat och begärde, med hänvisning 
till statsrådets uttalande, att få ta del av alla handlingar som lämnats in 
till firmorna. Från den ena firman kom en stor bunt handlingar, medan den andra 
inte förrän den 14 november svarade att de saknade möjlighet att hjälpa mig i 
mitt ärende. Denna rekryteringsfirma gör också en stor sak på sin hemsida av 
att de garanterar anonymitet för sina sökande. 
 
Regeringens 
sätt att lösa detta på är att utlova största möjliga öppenhet samtidigt som man 
förbereder en ändring av sekretesslagen för att möjliggöra anonymitet för dem 
som söker generaldirektörstjänster. Men detta är inte min fråga till statsrådet 
nu, utan jag undrar i stället följande: 
 
Avser 
statsrådet att vidta några åtgärder för att försäkra sig om att alla 
rekryteringsfirmor följer det av statsrådet utlovade kring de handlingar som lämnas 
in där?

Interpellation 2007/08:234 av Andnor, Berit (s) Allmänna handlingar hos rekryteringskonsulter

Video


Herr talman! Då var det nästa interpellation, om utnämningsfrågor, från Berit Andnor. Hon har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att försäkra mig om att alla rekryteringsfirmor följer det av mig utlovade kring de handlingar som lämnas in där.
Jag vill inledningsvis göra ett förtydligande. Jag kan, som statsråd, naturligtvis inte lägga mig i myndighetsutövning mot enskild. Jag kan således inte heller utlova något i ett enskilt ärende. Däremot kan jag i generell bemärkelse uttala mig, vilket jag också gjorde i den av Berit Andnor åberopade interpellationsdebatten.
Det jag stöder min generella uppfattning på är ett avgörande i Regeringsrätten 1996, målnummer 240-1995. Av detta framgår att intresseanmälningar i ett kommunalt tjänstetillsättningsärende ansågs som inkomna till kommunen och förvarade där även när de faktiskt funnits hos enskilt företag som haft i uppdrag att medverka i rekryteringen. 
Jag har ingen anledning att ifrågasätta den beskrivning av egna erfarenheter Berit Andnor redovisar i sin interpellation. 
Uppdragsgivaren, i det här fallet Regeringskansliet genom departementen i fråga, har naturligtvis ett ansvar att klargöra rättsläget för uppdragstagaren i samband med ett uppdrag. 
Jag utgår från att varje departement vidtar de åtgärder som krävs för att korrekt information lämnas till uppdragstagare i ärenden av detta slag.
Jag är för min del ändå beredd, herr talman, att ta initiativ till att klarläggande information om rättsläget avseende handlingars offentlighet sprids i Regeringskansliet.



Herr talman! Jag kan konstatera att statsrådet ger mig rätt i att rekryteringsföretag som agerar på statens uppdrag ska följa offentlighetsprincipen. Jag vill bara få ett klart och tydligt svar från Mats Odell om att min tolkning av detta är riktig.
Bakgrunden till den här frågan och interpellationen i dag är ju Mats Odells tidigare påstående i en debatt som vi har haft om utnämningsmakten och hur den borgerliga regeringen försöker sköta det här området. Då sade Mats Odell att de rekryteringsföretag som anlitas ska lämna ut ansökningshandlingar precis på samma sätt som myndigheterna.
Efter den debatten tänkte jag: Det är väl bäst att kontrollera hur det här är. Är det verkligen på det sättet? Det visade sig att det inte stämde. Jag begärde handlingarna i två ärenden. Det ena gällde sökande till Socialstyrelsen, och det andra gällde sökande till generaldirektörstjänsten på Banverket.
I det ena fallet, när det gällde Socialstyrelsen, fick jag ut handlingarna. I det andra fick jag det inte.
Nu säger statsrådet att han för sin del är beredd att ta initiativ till att klarläggande information om rättsläget avseende handlingars offentlighet sprids i Regeringskansliet. Det borde egentligen vara en självklarhet att kunskapen om offentlighetsprincipen finns i Regeringskansliet. Men det är väl bra att Mats Odell försöker se till att man är uppdaterad och vet vad som gäller enligt svenska grundlagar.
Men hur blir det med informationen till de här anlitade rekryteringsföretagen? När ska de få veta vad det är som gäller? Är det i samband med upphandling av tjänsterna? Eller ska det ske på annat sätt?
Detta är naturligtvis en väldigt aktuell fråga, särskilt mot bakgrund av, som vi fick höra Mats Odell säga tidigare, att man i Regeringskansliet just nu upphandlar den här typen av tjänster, nämligen tjänster från rekryteringsföretag. Uppenbarligen anser man - jag kan inte tolka det som händer just nu på något annat sätt - att Regeringskansliets egen personal, som sysslar med de här frågorna, enligt vad statsministern tidigare uttalat saknar den kompetens som krävs.
Då är min fråga till Mats Odell: Vilket ansvar tar Mats Odell för att även rekryteringsföretagen ska få den här informationen om hur handlingar som gäller ansökningar till högre statliga tjänster ska betraktas? Vilket ansvar är Mats Odell beredd att ta för att även rekryteringsföretagen ska få denna kunskap?
De här interpellationerna rör naturligtvis varandra. Mats Odell säger att han kan bocka av alla punkterna i det program som de borgerliga partierna gick till val på. Låt mig ändå säga att jag har väldigt svårt att se att det är fallet.
När det gäller de så kallade öppna utskottsförhören som skulle genomföras tycker jag att det var en idé som inte var särskilt klartänkt, genomtänkt och analyserad. Detta borde ha stått klart även för Mats Odell - och det tror jag också att det gjorde. Mats Odell är nämligen en mycket erfaren politiker. Han har suttit i denna kammare tidigare och har dessutom en erfarenhet som minister. Han har självklart en kunskap om att utskottsförhör på det sätt som då föreslogs naturligtvis inte skulle kunna komma att genomföras.



Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra att Berit Andnor och andra riksdagsledamöter fullföljer riksdagens granskande funktion och följer upp och ser att saker och ting fungerar också ute i verkligheten när riksdag och regering har beslutat olika saker. Det är, tycker jag, väldigt bra. Ett seriöst arbete belönas, och i det här fallet är det bra att det här uppmärksammas.
Låt mig bara säga att informationen utåt nu går till så, i första hand, att rättschefen på Finansdepartementet tar upp det här med rättscheferna på samtliga departement. Den ansvariga statssekreteraren tar upp det med samtliga statssekreterare. Det är så det här fungerar i Regeringskansliet.
Frågan var huruvida det här kommer att finnas med tydligt vid upphandling och i samband med uppdrag. Svaret är självklart att upphandlingen inkluderar den här förutsättningen. Det är en självklarhet. Det är samma sak som att den lagstiftning som gäller på det här området kommer att framgå vid varje enskilt uppdrag. Det tycker jag är en fullständig självklarhet.



Herr talman! Om nu Mats Odell tycker att det är en självklarhet att den här kunskapen och de här kraven ska finnas med i samband med upphandlingen av rekryteringsföretagen är frågan: Varför har detta i så fall inte tillämpats tidigare när man gjorde upphandlingarna i de aktuella ärenden som jag tidigare refererade till? Vad var det som gjorde att man inte ställde de kraven då?
Bakgrunden till den diskussion som vi har, Mats Odell och jag, är att regeringen ville annonsera chefstjänster inom den statliga förvaltningen. Man upptäckte något efter att ha försökt ägna sig åt det som Mats Odell tidigare har betecknat som någon form av försöksverksamhet. Det stod nämligen ganska tidigt klart att man behövde komplettera detta med en rekrytering vid sidan om. Det var då rekryteringsföretagen dök upp.
Varför ville man göra så, då? Jo, det var helt enkelt för att det, som Mats Odell tidigare har sagt och som har sagts i artiklar från de borgerliga partiernas företrädare, kanske fanns personer som skulle kunna vara aktuella för dessa tjänster och som inte ville söka eftersom det var offentligt. Det är det som är bakgrunden till att rekryteringsföretagen kom in i bilden. Man insåg - och det är ingen nyhet för någon av oss - att på den typ av topptjänster som detta handlar om kan det vara svårt att få de tillräckligt kvalificerade krafterna genom ett öppet annonseringsförfarande. Det var då rekryteringskonsulterna och företagen kom in i bilden.
Min fråga har hela tiden varit: Hur ska detta kunna hållas ihop så att det blir en hel process? Hur ska man kunna garantera öppenhet och spårbarhet om man kör två parallella processer på det sätt som den borgerliga regeringen nu har gjort? Man har uppenbara problem att få sin retorik från före valet att gå ihop med den verklighet som man nu möter.
Ett av de företag som har anlitats och som inte heller lät mig få ut handlingarna säger på sin hemsida att en av fördelarna med att anlita just dem är att det är en konfidentiell sökprocess. När det gäller intresseanmälningar från personer ger man en tydlig försäkran om att personuppgifter hanteras konfidentiellt och inte ska lämnas ut utan den sökandes medgivande.
På företagets hemsida finns också en intervju med en av de anställda som säger: Det vi sysslar med är konfidentiellt. De flesta av våra uppdragsgivare vill inte skylta med att de söker nya chefer, och kandidaterna vill inte avslöja att de funderar på nya jobb. Så gick det med öppenheten, spårbarheten och transparensen, Mats Odell!
Sedan Mats Odell har fått ansvar för den statliga utnämningspolitiken är tydligen devisen: Största möjliga sekretess ska ge bästa möjliga kandidater. Sedan står han här och anklagar mig och den tidigare socialdemokratiska regeringen för att ha ägnat oss åt att inte ha någon öppenhet. Det är mycket märkligt mot bakgrund av vad Mats Odell och den borgerliga regeringen just nu genomför.
Men det räcker inte med detta. Det finns också en utredning - det säger Mats Odell i alla fall - om att man ska förändra sekretesslagen, så att man verkligen kan mörka vad man egentligen håller på med.



Herr talman! Jag ska svara på en annan fråga som Berit Andnor ställde tidigare. Det är mitt ansvar att se till att det blir relevanta underlag i de här sammanhangen. Jag kommer att bevaka det, och jag är glad för att Berit Andnors granskande verksamhet har lett till att uppmärksamheten nu kan skärpas ytterligare.
Berit Andnor testade ju två rekryteringskonsulter. I det ena fallet fungerade det helt enligt gällande lag. I det andra fallet gjorde det inte. Men det som står på det företagets hemsida kan absolut inte gälla rekrytering till offentlig sektor. Det skulle vara ett lagbrott om det var så. Jag utgår från att det kommer att tydliggöras i det sammanhanget.
Tack vare Berit Andnors granskning har detta nu rättats till. Berit Andnor säger att vi använder rekryteringskonsulter för att kunna hemligstämpla. Nej, så är det inte. Det går inte. Det finns inte på en skala. Det finns inga möjligheter att göra så. Däremot är det som vi sade före valet: Vi kommer att utreda om det behövs en ändring av sekretesslagen, så att de sökande kan hållas under sekretess en viss tid. Den utredningen tror vi är viktig att genomföra. Den ska ske på ett rättssäkert och bra sätt, men utredningen har vi utlovat före valet, och den arbetar vi med.



Herr talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att det är stor skillnad mellan vad de borgerliga partierna sade före valet och vad de säger efter valet. Det är väldigt svårt att finna spår av den retorik som då fördes i högt tonläge från de borgerliga partierna. Mycket av det som man bygger sin rapport på - den har det fantastiska namnet 
Att bryta Socialdemokraternas makthegemoni
 - finns det egentligen inte mycket stöd för.
Som Mats Odell vid ett flertal tillfällen har påpekat är jag ordförande i konstitutionsutskottet. Låt mig säga att en av konstitutionsutskottets uppgifter som vi just nu sysslar med är att granska hur utnämningspolitiken sköts och vilka det är som regeringen utser. Vi har nu en lång tidsperiod att se på, som gör att vi har en god grund att uttala oss utifrån.
Den retorik som används i er rapport har inget stöd i verkligheten. Men det vi granskar är vad den borgerliga regeringen nu gör i förhållande till vad man sade före valet. Då kvarstår frågan: Varför sade ni en sak före valet när ni nu gör något helt annat?
I grund och botten handlar det om det som står i budgetpropositionen om att annonsering av myndighetschefers tjänster ska bli mer regel än undantag. Nu får vi höra att den utredning om sekretesslagen som jag har frågat om några gånger är på gång. Största möjliga sekretess är tydligen det som vägleder Mats Odell i hans arbete. Öppenheten, transparensen och spårbarheten är som bortblåsta. Det gäller också en del andra saker.



Herr talman! Jag tycker att det här har varit en väldigt trevlig och uppfriskande debatt, där Berit Andnors granskande verksamhet har lett till att brister i tillämpningen av lagstiftningen kan rättas till hos de externa konsulter som har använts.
Jag förstår att Berit Andnor är aktiv på det här området för att försöka överskyla den utnämningspolitik som ligger bakom oss och som var en stor belastning för Socialdemokraterna under tidigare skeden. Nu har vi lagt om den politiken. Vi gick före valet ut med en rapport om hur det låg till. Den byggde på studier gjorda av Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Stockholms universitet och ett antal internationella forskare.
Vi har lagt om politiken så att vi nu upprättar kravprofiler inför varje tillsättning. Så var det inte tidigare, Berit Andnor. Det går numera att spåra om den person som utnämns bara är en partikamrat eller om det är någon som också uppfyller de kriterier som är uppställda. Detta är något nytt i svensk utnämningspolitik.
Vi har dessutom tagit fram en rapport - jag ska se till att Berit Andnor får den - där vi visar att samtliga löften som vi gav när det gäller förändringar i utnämningspolitiken har påbörjats eller genomförts utom på en punkt, och det handlar om öppna utskottsförhör. Där finns ett antal konstitutionella utmaningar som jag tror att det är väldigt viktigt att vi tittar närmare på innan vi börjar genomföra också en sådan sak.
