Allmänhetens talerätt avseende skogsbruk

Herr talman! Anders Forsberg har frågat mig om det är mitt ställningstagande att miljöorganisationer, friluftsliv och annan organiserad allmänhet ska ges möjlighet till att rättsligt pröva skogsavverkningar och andra normalt vedertagna skogsbruksåtgärder och, om så, av vilka skäl.

Sten Bergheden har frågat mig om jag tänker verka för att skogsavverkning ska bli tillståndspliktigt, om jag tänker verka för att skogsbruket omklassas så att det inte ska anses vara av nationell betydelse, om jag tänker verka för att lagen ändras så att skogsavverkningar ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol samt om jag tänker verka för en utvidgning av kretsen för grupper och personer med talerätt i överprövningsfrågor.

Jag besvarar de två interpellationerna i ett sammanhang.

Jag vill inleda med att säga att skogsbruket är en av Sveriges basnäringar som tillsammans med annan näringsverksamhet bidrar till landets samlade välstånd. Skogen är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen, såsom sociala och kulturella värden.

Regeringen bedömer att det finns områden som behöver utvecklas inom både produktions- och miljöområdet, också för att bidra till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Likaväl som att skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi.

Skogen har en stor betydelse såväl för vårt land som för en gemensam hållbar framtid. Det pågående arbetet med det nationella skogsprogrammet tillsammans med bland annat översynen av skogsvårdslagstiftningen ger goda förutsättningar för detta.

Det nationella skogsprogrammet är ett av de mest prioriterade arbeten som bedrivs just nu på Näringsdepartementet. Visionen för arbetet är: "Skogen - det gröna guldet - ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi."

Jag vill inte kommentera de frågor som interpellanterna ställer, eftersom de har en koppling till den pågående utredningen om en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen och frågan om hur Sverige i fråga om skogsbruk ska genomföra konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den så kallade Århuskonventionen. Sverige är sedan mer än tio år part till konventionen, vilken också är en del av EU:s rättsordning.

Som part till konventionen ska Sverige garantera att allmänheten har rätt att ta del av miljöinformation och rätt att, under de förutsättningar som anges i konventionen, delta i beslutsprocesser om miljön. Konventionen innehåller även bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Sverige är skyldigt att se till att handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot miljölagstiftningen kan prövas av domstol eller i administrativ ordning. Med berörd allmänhet avses bland annat organisationer i det civila samhället som främjar miljöskydd.

Det är riksdag och regering som ansvarar för att genomföra konventioner i svensk lagstiftning. För att få underlag för att göra en sådan bedömning av om Sverige lever upp till bestämmelserna i konventionen ingår frågan som en del i den rättsliga översyn av skogsvårdslagstiftningen som nu genomförs. Det stämmer att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet bland annat vad gäller tillgång till rättslig prövning, men naturligtvis måste varje åtgärd föregås av en noggrann avvägning mellan olika intressen och utifrån sina respektive förutsättningar.

I den rättsliga översynen av skogsvårdslagstiftningen ingår bland annat att utredaren ska se över vilka krav som följer av Århuskonventionen när det gäller allmänhetens tillgång till rättslig prövning av Skogsstyrelsens beslut och ställningstaganden att inte fatta beslut med anledning av underrättelser om avverkning med mera enligt 14 § skogsvårdslagen. Om utredaren bedömer att allmänheten har en sådan rätt till överprövning ska utredaren föreslå lämpliga författningsändringar. Utredaren ska även se över om det finns behov av att tydliggöra bestämmelserna om överklagande i skogsvårdslagen mot bakgrund av ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen och lämna de förslag som bedöms vara lämpliga.

Avslutningsvis vill jag poängtera att hållbart brukande av skog bidrar till fler jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige. Som ansvarig minister vill jag hitta sätt att förena Sveriges åtagande enligt Århuskonventionen med ett konkurrenskraftigt långsiktigt hållbart skogsbruk.

Utredningen kommer nu att arbeta med frågan och så småningom leverera ett rättsligt underlag för regeringen att ta ställning till. Fram tills ett sådant underlag presenteras avvaktar jag i den här frågan.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Interpellationen berör en fråga som blivit mer och mer aktuell: skogsägarnas upplevelse av att deras ägande och brukanderätt av skogen alltmer tas ifrån dem.

I landsbygdsministerns svar uttrycker han först att han inte vill kommentera de frågor som interpellanterna ställer. Senare i svaret kan man dock läsa följande: "Det stämmer att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet bland annat vad gäller tillgång till rättslig prövning ." Jag tycker att vi ska hålla kvar denna mening i resten av den debatt som kommer att följa och också utifrån vad statsrådet kommer att säga i fortsättningen.

Svaret från ministern är ett otvetydigt "ja" på frågan huruvida det är rimligt att miljöorganisationer, friluftsliv och annan organiserad allmänhet men också enskilda medborgare ska kunna ges möjlighet att rättsligt pröva fullt normal skogsavverkning, fullt normalt skogsbruk och andra normalt vedertagna skogsbruksåtgärder.

Herr talman! Hur har regeringens arbete skötts under tiden? Man skulle kunna använda uttrycket track record - även om jag inte gillar ordet.

Låt oss titta på artskyddsförordningen. 51 avverkningar har hittills stoppats i år, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen. I areal rör det sig om ca 500 hektar. Det låter kanske inte så förskräckande. Men om det råder ett snittvärde på ungefär 100 000 kronor per hektar rör det sig om närmare 500 miljoner kronor i avverkningsvärde som har ockuperats - ett uttryck vi kan använda - av förmenta miljöaktivister från svenska skogsägare och sedan försatts i någon form av limbo av staten. För enskilda skogsägare kan det röra sig om mångmiljonbelopp och innebära ekonomiska följder, brukanderättsföljder och egendomsrättsliga följder.

Sedan finns det andra delar. Det finns avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen väljer att publicera dem på sin hemsida. Agerandet är ett hot mot integriteten. Skogsägaren har i dag egentligen inte någon möjlighet att själv avgöra huruvida hans avverkningsanmälan ska publiceras på myndighetens hemsida eller ej.

Miljöorganisationernas talerätt nämndes tidigare. Sverige har anslutit sig till Århuskonventionen och ska respektera den.

Sedan finns de övriga delarna. Där finns regeringens rättsliga översyn av skogsvårdslagstiftningen. I november 2015 fattades beslut om en rättslig översyn. I uppdraget ingår att klargöra vem som har ansvaret för att fullgöra de skyldigheterna.

Före detta utredare Charlotta Riberdahl ifrågasatte vid ett seminarium i Almedalen i somras om en så viktig resurs som skogen verkligen skulle få ägas privat. Även om ministern agerar resolut kan man inte förneka att det faktiskt finns liknande åsikter. Det finns sådana yttringar inom andra delar av regeringen, inom departementen och inom myndigheterna.

I dag har markägaren ett ansvar att fullgöra skyldigheterna enligt skogsvårdslagstiftningen. Utgångspunkten måste även i fortsättningen vara att skogsägaren ska ha det lagstadgade ansvaret och kontrollen över sin fastighet. Om nya bestämmelser införs med möjlighet till överklagande enligt skogsvårdslagstiftningen öppnas en avgrund som vi inte kan se effekten av i dag. Normala skogsbruksåtgärder skulle i så fall bli föremål för rättsliga prövningar. Det skulle leda till en ny form av juridisk aktivism från miljöorganisationer och från enskilda medborgare som vi inte har sett dess like av i Sverige. Det krävs inte någon speciell tankeverksamhet för att inse att följderna skulle bli oöverstigliga med ytterligare kostsam byråkrati, oroliga skogsägare och förflyttning från hyggesskogsbruk till ett gallringsskogsbruk.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet - med tanke på att jag inte fick något svar, och statsrådet uttalade att det inte går att svara på frågorna på grund av pågående utredningar!

Jag har haft frågan uppe tidigare med statsrådet. Då försökte statsrådet glida ur frågan lite mer och säga att det som finns med i kulturbudgeten var tvunget att skrivas in men har inte så stort värde. Så kunde det uppfattas. I dag i statsrådets och regeringens svar hördes det tydligt att dessa ord har ett starkt värde. Framför allt är det mycket märkligt med tanke på att statsrådet inte kan uttala sig på grund av en pågående utredning om Århuskonventionen. Men statsrådet och regeringen har skrivit in i budgeten vilket resultat man ska komma fram till. Man vill ge miljöorganisationer och allmänheten möjlighet att få rättsligt prövat om en enskild markägare ska kunna avverka sin skog eller inte. Man har föregått alla utredningar och all implementering av Århuskonventionen totalt i budgeten som den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har lagt fram.

Ministern sa tydligt att allmänheten och organisationer som främjar miljöskydd ska kunna delta i beslutsprocessen. Men ministern sa inte ett ord om vilka organisationer det rör sig om eller vilken allmänhet det handlar om. Ministern försöker gömma sig bakom Århuskonventionen.

Jag har tagit reda på lite grann om Århuskonventionen. Det framgår tydligt att varken Århuskonventionen eller rättspraxis uppställer någon form av tydlighet eller preciserar absoluta krav på talerätt för miljöorganisationer eller allmänheten. Konventionen medger tvärtom en nationell anpassning enligt skrivningar i artikeln om talerätt, 9.3. Detta är rätt allvarligt med tanke på att regeringen redan har stakat ut den väg Sverige ska ta i frågan och inte följer de möjligheter som finns i Århuskonventionen.

Detta är allvarligt eftersom det påverkar så många markägare och skogsägare runt om i landet. Sverige har ett bra skogsbruk som ger oerhört mycket jobb, tillväxt, arbete och välstånd. Att gå längre än andra i frågan, som regeringen och ministern föreslår, är allvarligt mot äganderätten och mot det privata skogsbruket - som sköter sin verksamhet på ett mycket bra sätt i landet.

Det finns redan i dag oerhört hårda krav som skogsbruket följer. Att försöka skärpa kraven och flytta över ansvaret från markägare till miljöorganisationer och allmänheten att sköta privata skogar är en stor inskränkning i äganderätten i Sverige. Jag utgår från att ministern kommer att lägga till vad han hänvisade till i kulturbudgeten. Men i kulturbudgeten står det inte att frågorna ska vägas in, utan det framgår att det ska finnas en möjlighet.

Sköter landets skogsägare vår skog bättre, eller är det bara miljöorganisationer som ska sköta den privata skogen i Sverige?

Herr talman! Det som står i kulturbudgeten för 2017 stod också i budgeten för 2016. Det anknyter direkt till portalparagrafen i Århuskonventionen. Den har en i EU-sammanhang rättslig bindning.

Jag vill ställa en fråga till oppositionen. Står ni inte upp för Århuskonventionen, som Sverige anslöt sig till för tio år sedan och som samtliga EU-länder är anslutna till?

I varje specifikt fall får det prövas hur konventionen ska tolkas och tillämpas. Det är därför utredningen har tillsatts. Jag sa i mitt svar: "Om utredaren bedömer att allmänheten har en sådan rätt till överprövning ska utredaren föreslå lämpliga författningsändringar." Alltså om utredaren bedömer det så. Det är skillnaden.

Äganderätten är viktig. Den står regeringen och jag upp för. Jag vet att äganderätten inte är helt oinskränkt. När det gäller skogen finns allemansrätten. Står inte Sten Bergheden upp för den? Som skogsägare vet jag att det är så. Som ägare av djur vet jag att det inte är min rätt att hantera djur hur som helst. Det borde också Sten Bergheden känna till. Allemansrätten är viktig. Grundlagen är viktig i fråga om äganderätten - den ska vi stå upp för - men den är inte oinskränkt.

Ifrågasätter ni också allemansrätten? Hur är det? Ifrågasätter ni Århuskonventionen? Lämna svar på frågorna!

Skogen är viktig för Sverige för att hantera vårt välfärdsbygge. Den utgör 127 miljarder i exportintäkter varje år. Det finns sysselsättnings- och kringeffekter på 200 000 inom skogsindustrin. Men vi har också de rättsliga åtagandena, och dem måste vi hantera på ett korrekt sätt för att säkerställa att vi inte gör några felsteg.

Att ni i oppositionen försöker skrämmas och spekulerar kring det här tycker jag inte är bra eftersom det här är en sådan viktig näring. Jag beklagar ert agerande. Det var Centerpartiet som efter två år hittade den här texten i kulturbudgeten, och nu springer moderater och sverigedemokrater efter Centerpartiet och försöker skrämma upp landets skogsägare.

Mitt besked till landets skogsägare är detta: Ni behöver inte vara oroliga. Den här regeringen jobbar mycket seriöst med det nationella skogsprogrammet och är mycket medveten om att skogen historiskt sett har bidragit med en mycket stor del till att bygga upp välståndet i Sverige. Från att vara ett av Europas fattigaste länder i början av 1900-talet har vi blivit ett av Europas rikaste länder på grund av att vi har haft ett omfattande skogsbruk, och det ska vi värna.

(Applåder)

Herr talman! Detta är onekligen intressant. Låt mig återigen citera: "Det stämmer att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet bland annat vad gäller tillgång till rättslig prövning ."

Först och främst behöver vi diskutera Århuskonventionen. Det är någonting som vårt parti har lyft fram i flera år, och jag har inga problem med att företräda vårt parti i den delen. Vi anser att miljöorganisationernas talerätt och dess uttolkning i Sverige är befängd. Det finns skrämmande exempel, sådant som skett tidigare och fortfarande sker, avseende vargjakten. Facebookgrupper med oklara medlemsförhållanden kan överklaga jaktbeslut.

Är det en sådan utveckling vi vill ha avseende skogsbruk? Man behöver ju inte tänka särskilt långt för att också börja fundera på det här med att Skogsstyrelsen publicerar avverkningsanmälningar och hur lätt det kommer att vara att överklaga avverkningsbeslut. Man behöver inte ens vara berörd - man kan bo i Malmös förorter och överklaga ett avverkningsbeslut i Haparanda. Här finns som sagt en stor fara.

Att man skulle kunna få pröva varje avverkning som ett tillstånds-ärende enligt miljöbalkens regler skulle också innebära kostsamma utredningar i form av miljökonsekvensbeskrivningar med mera. Även om skogsägaren skulle få myndigheternas tillstånd att avverka skulle enskilda medborgare eller de taleberättigade miljöorganisationerna kunna överklaga tillståndet till domstol. Givet de miljörättsliga principerna skulle skogsägarna dessutom kunna behöva stå för motparternas processkostnader. Är det rimligt?

För många skogsägare som uppskattar de naturvärden som följer med skogsmarken är den primära drivkraften kanske inte att tjäna pengar utan själva ägandet, det långsiktiga ägandet och det långsiktiga brukandet. Hur ska jag se på mitt ägande om jag inte vet om jag eller mina barn eller barnbarn ens kommer att få avverka skogen som jag har byggt upp? Det här är otroligt viktigt. Det handlar om mer än pengar. Det handlar om de äganderättsliga principer som formar vårt samhälle. Det handlar om förfoganderätten, och det handlar om brukanderätten. Det är något som inte kan poängteras nog.

Sedan har vi förhållandet mellan allmänheten, mellan privatpersoner, och dem som äger och brukar skogen. Jag vet mycket väl att många pratar om "sin" skog. Man är ute och plockar bär i sin skog. Man är ute och plockar svamp i sin skog. Men det är ju någon som har format det här. Det är någon som äger det, någon som står för resurserna. Någon har byggt upp detta, och det är något som jag tror att vi måste poängtera. Det här handlar inte om att undergräva allemansrätten. Det handlar om att tydliggöra vad allemansrätten egentligen handlar om, och det handlar om att rädda allemansrätten.

Om man tittar på höstbudgeten kan man, precis som Sten lyfte fram tidigare, se att det smyger sig in formuleringar om naturvårdsarbete, tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning. Det här är osedvanligt tveksamt. Ska verkligen alla ha rätt till det här?

Här har regeringen och indirekt dess myndigheter och andra aktörer ansvar som man måste väga mot varandra. Det är ansvar som skogsägarna i dag inte upplever att staten tar, och därför är det oerhört viktigt att landsbygdsministern sätter ned foten och visar respekt för äganderätten.

Herr talman! Tack, statsrådet! Jag förstår mycket väl att statsrådet vill tala om helt andra saker här i kammaren än det vi faktiskt interpellerar om. Jag förstår det mycket väl.

Med tanke på det svar statsrådet har gett i frågan har skogsägarna blivit ännu mer oroliga. Det som förut var en text som kunde tolkas har nu förtydligats av statsrådet: Man menar allvar med att implementera Århuskonventionen och gå längre i den här delen än den faktiskt kräver. Det är det som är det allvarliga. Här har regeringen fullständigt kapitulerat för Miljöpartiets politik. Man flyttar bort skogsägarna och markägarna och låter miljöorganisationer och allmänhet gå in och styra och ställa med svenska skogsägare och deras skogsmarker.

Vi har ungefär 60 000 avverkningar eller uppdragsanmälningar varje år. Nu öppnar regeringen för att detta ska kunna prövas av allmänheten. Man ska kunna gå in och pröva: Ska du kunna bygga skogsväg där du vill? Ska du ha de planteringarna? Ska du ha de skötselåtgärderna? Ska du ha de avverkningarna? Det är allvarligt. Det är misstro mot svensk skogsnäring.

Ministern får gärna tala väl om vår skogsnäring och hur viktig den är, men i sin politik går regeringen längre än Århuskonventionen.

Min fråga till statsrådet, som han gärna får notera och svara på, är denna: Är statsrådet beredd att gå längre än konkurrentländerna när det gäller implementeringen av Århuskonventionen, eller ska vi ligga på samma åtaganden som övriga länder i den delen? Är han beredd att gå längre? Det är det han antyder i kulturbudgeten.

Våra skogar har byggt upp välståndet i detta land. Nu är den svaga sittande regeringen beredd att diskutera en överföring av bestämmande från skogsägarna till allmänheten och intresseorganisationer. Vem ska stå för rättsprocesserna som då inträffar? Ska miljöorganisationen ha stöd för att driva process mot en enskild markägare, som i sin tur får betala sin process själv för att klara av situationen? Det är de här frågorna som ministern och regeringen behöver ha svar på när de går in och skriver i en budget att de är beredda att släppa in allmänheten och miljöorganisationer i att bestämma över privat skogsmark.

Och man går betydligt längre än vad Århuskonventionen kräver. Man är beredd att offra svenskt skogsbruk, svenska arbetstillfällen, på Miljöpartiets altare. Det är allvarligt, och det ska ha kritik. Det ska ha allvarlig kritik. Det är ett övertramp att ge sig på markägarna runt om i landet. De sköter detta bra, och jag har fullt förtroende för att de kommer att sköta detta mycket bra även i framtiden. Om ministern inte redan har gjort det tror jag att det är bra att han tar sig ut i skogen och tittar på alla de åtgärder man redan utför där ute och på de skogsavverkningsbolag och andra som har lagt in ännu mer saker för att sköta skogen på ett bra sätt. Det handlar om gröna skogsbruksplaner, blått körkort och annat. Detta borde ministern studera.

Svara på frågan! Är regeringen beredd att gå längre än Århuskonventionen?

Herr talman! Tack, Sten Bergheden och Anders Forsberg, för interpellationsdebatten och tack, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, för svaren!

Utan tvivel är svenskt skogsbruk något som är och har varit oerhört viktigt för svenskt välstånd. Det svenska skogsbruket är också oerhört angeläget om att fortsätta ha väldigt gott rykte. För att svenska skogsprodukter ska kunna säljas ute i Europa är det viktigt att certifieringar, svensk och europeisk lagstiftning och konventioner följs.

Sten Bergheden sa att det varje år görs ungefär 60 000 avverkningsanmälningar, och i år har jag som skogsägare också gjort en sådan anmälan. Det är några få som har stoppats. I drygt ett femtiotal fall har Skogsstyrelsen ansett antingen att anmälan gjorts vid fel tid eller att skogsägaren har gjort fel avverkningar i gränszoner och så vidare. Ett antal stoppades 2015 - jag kan ha fel på årtalet - med anledning av artskyddsförordningen. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har begärt att regeringen ska titta på detta, vilket nu också görs. Men det som utan tvekan är absolut viktigast är det goda rykte som svenskt skogsbruk har och att vi kan sälja.

I dag kan en medborgare i Sverige överklaga allting. Det är domstolarna som beslutar om ärendet ska tas upp. Man kan besluta om att det ska byggas en cykelväg. Det går att överklaga om det ska byggas en väg eller startas en gruva, om vattenrättigheter ska finnas eller inte - på alla olika områden.

Om Anders Forsberg och Sten Bergheden äger var sin cykel, herr talman, och vill cykla på dem måste de följa svensk lagstiftning. Vad är det som gäller? Nej, jag kan inte cykla mot enkelriktat; det funkar inte. Jag har rätt att måla om min cykel, men då kanske jag måste använda rätt färger, som är miljögodkända.

Samma sak gäller för skogsägarna. De allra flesta sköter sin skog på ett fantastiskt sätt. Skogsägarna har bidragit till svenskt välstånd och kommer att fortsätta att göra det. Vid omställningen till ett fossilfritt samhälle i framtiden kommer skogen att vara avgörande för om man lyckas.

Om övriga världen får för sig att Sverige inte följer de konventioner vi har skrivit på kommer detta att hindras. Då kommer svenskt skogsbruk att svartlistas. Det är då faran kommer in. Det är ni, Anders Forsberg från Sverigedemokraterna och Sten Bergheden från Moderaterna, som nu uppviglar för att få alla och envar att tro att svenskt skogsbruk är något annat än det är. Svenskt skogsbruk håller världsklass på många olika områden. Låt det fortsätta så. Men som medborgare i Sverige har du rättigheter. Det är domstolarna som väljer eller inte väljer att lyfta upp en överklagan, på vilket område det än må vara.

Herr talman! Jag tycker att det är olyckligt att riksdagsledamöter spekulerar och kör med skrämselpropaganda. Utredaren ska ju titta på vad som står i Århuskonventionen. Vad står där, och hur ska denna typ av frågor hanteras med anledning av den konvention vi från Sveriges sida har ingått?

Sedan säger Sten Bergheden att Sverige går mycket längre än Århuskonventionen. Men det är ju det utredaren ska titta på. Du, Sten Bergheden, säger att vi går längre innan man har tittat på saken. Om du är så säker på att det inte står så här i Århuskonventionen borde i alla fall inte du vara orolig för detta. Vi får se vad utredaren kommer fram till; det vet varken jag eller ni. Dessutom står Sten Bergheden, innan vi har något resultat av utredningen, som riksdagsledamot här och spekulerar i 60 000 rättsprocesser och skrämmer upp folk.

Till Anders Forsberg måste jag ändå säga att han är ärlig, för Sverigedemokraterna säger att de inte står för Århuskonventionen. Det är ärligt. Sedan kan man med anledning av ditt inlägg fundera på om ni inte heller står för allemansrätten. Vill ni göra en inskränkning av den? Och Sten Bergheden - var står egentligen Moderaterna när det gäller Århuskonventionen?

Herr talman! Tack för en synnerligen intressant debatt! Vi kommer att återkomma till detta. Vi har ett problem här. Om vi inte hade haft detta problem eller om frågan inte hade varit uppe hade vi inte stått här och debatterat detta. Detta är en konkret oro och fara och något som faktiskt är reellt. Jag är själv skogsägare, och jag kan mycket väl förstå känslan av att man är utsatt.

Återigen handlar det om att man från regeringens sida vill stärka allmänhetens delaktighet när det gäller tillgång till rättslig prövning. Här finns det utrymme för tolkning. Oavsett vilka goda ambitioner landsbygdsministern må ha är det den oron man känner.

Jag har en vän som brukar anklagas för att vara konspiratorisk. Han pratade om detta för flera år sedan. Man kunde kanske avfärda honom då, men nu ser man att det han sa för några år sedan blir mer och mer sant i dag. Man ser hur myndigheter flyttar fram sina positioner. Man ser hur myndighetspersoner agerar utifrån sina ideologiska övertygelser, i stället för att agera som just myndighetspersoner. Vi ser hur Skogsstyrelsen skyller på regeringen och säger att de bara utför vad de har fått i uppdrag. Och vi ser hur regeringen i sin tur skyller på Skogsstyrelsen eller andra tjänstemän.

Så länge vi har en skogspolitik, ministern, måste den respektera äganderätten och rättigheten att bruka marken. Om detta inte görs tror jag att hela samhällsbygget riskerar att gå förlorat.

Herr talman! Jag fick fortfarande inte svar på en av mina frågor: Tycker ministern och regeringen att dagens skogsägare och markägare inte sköter sina skogar utan att man behöver skärpa upp detta ytterligare?

Till och med Isak From var framme här och bekräftade att det redan i dag finns möjligheter för folk att överklaga. Men ministern föregriper implementeringen av Århuskonventionen och säger att vi ska skriva in detta. Vi ska ta hand om detta och se till att de kommer in i systemet. Det betyder att man är beredd att uppmuntra denna rättsprocess.

Vi har redan uppfyllt minimikraven i Århuskonventionen i och med att den finns, men regeringen är beredd att gå längre. Man är beredd att gå så långt att man till och med kör över sin egen utredning och implementeringen och skriver in i budgeten att det ska vara på detta sätt. Det var det ministern och regeringen kanske inte borde ha gjort; man borde ha väntat in den diskussion som skulle hållas om detta. Vi har också i dag av ministern fått bekräftelse på att de står bakom den skrivelsen fullt ut och har tänkt gå vidare.

De säger att jag spekulerar i 60 000 fall. Vad vet ministern om hur många överklaganden det blir? Vem betalar detta i rättssystemet? Ni har fullt upp med att reda ut de vargproblem ni har skapat med det rättssystem ni har infört. Nu är ni beredda att släppa in miljöorganisationer och allmänhet när det gäller att besluta över privata skogsägare och deras avverkning av skog.

Isak From talade mest om cyklar här. Det tillhör ju inte denna interpellationsdebatt, så det lämnar jag därhän.

Jag vill ändå upplysa svenska folket om att denna regering har vikt ned sig för Miljöpartiet och skyller på Århuskonventionen för att klämma åt skogsägare i Sverige och ge större möjligheter till organisationer och allmänhet att besluta om svenska skogar. Det är inte bra.

Herr talman! Vad ska man säga? Interpellanterna Anders Forsberg och Sten Bergheden är mest oroliga för någonting som är en självklarhet i ett rättssamhälle, nämligen att man har rätt att få sin sak prövad, att man har rätt att få information och att man som medborgare har rätt att vara delaktig.

Det är ett fåtal fall som har överklagats - två tre fall som handlar om bombmurkla och två tre fall som handlar om lavskrika. Det är bland annat därför som den här regeringen har tillsatt en utredning för att ta reda på om det är någonting som vi behöver göra för att skapa ordning och reda.

Den här regeringen ärvde en rovdjursproblematik som innebar ett totalt juridiskt haveri. Den här regeringen har faktiskt skapat ordning och reda och styrt upp de juridiska processerna, och nu kan man återigen ha tilltro till hur jakt på våra rovdjur hanteras.

Om det nu blir så som Sten Bergheden tror, att varje avverkning runt om i landet kommer att bli överklagad, kommer det naturligtvis att få oerhört stora konsekvenser. Naturligtvis kommer denna regering då att se till att man skapar ordning och reda.

Om jag säljer min skog till en entreprenör som kör sönder min mark, vem är då skyldig? Är det jag som markägare, entreprenören eller uppköparen som är skyldig?

Herr talman! För att stärka äganderätten är det oerhört viktigt att denna utredning får genomföras, så att man kan bringa klarhet i de oklarheter som faktiskt föreligger för svenskt skogsbruk och för välfärden i framtiden.

Herr talman! När man lyssnar på moderaten Sten Bergheden känns det som att han är inspirerad av Donald Trump. Det handlar om svartmålning och om att försöka pådyvla andra saker som de inte har sagt - rena lögnaktigheter. Sten Bergheden, börja inte trumpifiera också här i Sverige! Jag betackar mig faktiskt för den typen av debatter.

Vi har anslutit oss till internationella konventioner. Hur de ska hanteras i detta specifika fall utreds. Precis som Isak From nyss sa är det flera andra saker som hanteras av denna utredning.

Vi har jämställda mål i Sverige när det gäller skogen, och vi har haft det under lång tid - produktionsmål och miljömål. Vi är i världsklass, precis som Isak From sa, när det gäller att hantera skogen. Det finns inget land som är bättre än Sverige på att hantera skogen. Vi var först i världen med en egen skogsvårdslag 1903. Det var ingen som var före oss. När vi fäller ett träd planterar vi minst två nya och ibland tre eller fyra. Vi har ett skogsförråd som på 70 år har ökat från 1,7 miljarder kubik till över 3 miljarder kubik i dag. Det är en enorm resa som vi har gjort. Vi har alla möjligheter att hantera skogsproduktionen på ett bra sätt och med miljöhänsyn. Vi har också alla möjligheter att ställa om vårt samhälle till att bli en av världens första biobaserade ekonomier - en smart ny biobaserad ekonomi - och bli världens första land som faktiskt kan komma ifrån det fossila bränslet. Men vi kommer inte ifrån det om vi har den typen av debatter som särskilt Sten Bergheten försöker föra. Då blir det nämligen inte konstruktivt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.