Aktiv arbetsmarknadspolitik kontra fas 3-verksamhet

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 15 mars

Interpellation

2012/13:333 Aktiv arbetsmarknadspolitik kontra fas 3-verksamhet

av Ali Esbati (V)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Den svenska arbetsmarknadspolitiken har tidigare karaktäriserats av aktiva insatser för att den arbetslöse ska bli bättre rustad att återkomma till en arbetsmarknad som ständigt utvecklas. En hörnsten i en sådan aktiv arbetsmarknadspolitik är givetvis konkret, arbetsmarknadsinriktad kompetenshöjning.

Under senare tid, och alldeles särskilt efter högerregeringens tillträde 2006, har aktiva insatser fått stryka på foten och i stället alltmer ersatts av en ekonomistisk bestraffningsfilosofi. Det är genom sänkta ersättningar och kontrollerad tillvaro som den arbetslöse antas få stärkta incitament till jobb – vilket i sin tur antas leda till att hon kommer närmare arbetsmarknaden.

I en ny rapport från LO (Aktivera arbetsmarknadspolitiken – Arbetsmarknadsutbildningens utveckling och dränering i Sverige) påvisas att andelen arbetslösa som deltar i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning har minskat kraftigt sedan 2007. Samtidigt ser vi en kraftig ökning av andelen i fas 3. Av dem som fanns i program med aktivitetsstöd i slutet av förra året var det bara 5,5 procent som deltog i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Motsvarande siffra för fas 3 – som ofta innebär meningslös och förnedrande verksamhet för den arbetslöse, och som riksdagen har bett regeringen stoppa inflödet till – var 17,6 procent.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har tillsammans med skattesänkningar, nedskärningar i arbetslöshetsersättningen och socialförsäkringarna, varit en bärande del av regeringens politik för en mer dynamisk arbetsmarknad. Resultatet har i stället varit högre arbetslöshet, och inte minst alarmerande: en större långtidsarbetslöshet. I detta perspektiv blir nedmonteringen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken desto mer alarmerande.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Hillevi Engström:

Avser arbetsmarknadsministern att vidta åtgärder för att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken, särskilt den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen?

Avser arbetsmarknadsministern att generellt se över den arbetsmarknadspolitiska portföljen med avsikt att stärka aktiva insatser på bekostnad av exempelvis fas 3-åtgärder?