Återrapportering från Europeiska rådets möte

Information från regeringen 28 mars 2023
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  2. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  4. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  6. Hoppa till i videospelarenLeonid Yurkovskiy (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  8. Hoppa till i videospelarenLeonid Yurkovskiy (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  10. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmári Waldau (V)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  12. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmári Waldau (V)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  14. Hoppa till i videospelarenMalin Björk (C)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  16. Hoppa till i videospelarenMalin Björk (C)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  18. Hoppa till i videospelarenElin Söderberg (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  20. Hoppa till i videospelarenElin Söderberg (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  22. Hoppa till i videospelarenJan Ericson (M)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  24. Hoppa till i videospelarenJan Ericson (M)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  26. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  28. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  30. Hoppa till i videospelarenLouise Eklund (L)
  31. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  32. Hoppa till i videospelarenLouise Eklund (L)
  33. Hoppa till i videospelarenUlf Holm (MP)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  35. Hoppa till i videospelarenJytte Guteland (S)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  37. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 38

Anf. 1 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Europeiska rådet möttes alltså i torsdags och i fredags förra veckan, med en rätt blandad dagordning. Som alltid diskuterades Rysslands invasion av Ukraina, som alltid med president Zelenskyj på videolänk - den här gången direkt på ett tåg på väg mot fronten. Därutöver handlade rådet om handel, konkurrenskraft, energi och migration.

Det kan vara värt att nämna att dagarna före det formella rådsmötet också ägnades åt Bryssel - först den stora givarkonferens för de drabbade av jordbävningen i Turkiet och Syrien som Sverige som ordförandeland arrangerade tillsammans med kommissionen, och därefter EU:s möte med social partners, det vill säga de europeiska facken och arbetsgivarorganisationerna, som träffas under varje ordförandeskap.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Vi inledde rådet i torsdags med en lunch med FN:s generalsekreterare António Guterres. Det blev en bra diskussion med fokus på Rysslands krig i Ukraina, förstås, och det globala klimatarbetet, i två ungefär lika stora delar.

FN spelar ju en oerhört viktig roll, inte minst när det gäller det humanitära stödet men även när det gäller fångutväxlingar, kärnkraftssäkerhet och spannmålsexport. Inte minst det senare har uppmärksammats mycket i samband med den korta men dock förlängning av avtalet som åstadkoms häromveckan.

Vi diskuterade även behovet av ett annat europeiskt förhållningssätt till Kina, givet att det kinesisk-ryska mötet gick precis kloss i kloss med Europeiska rådets möte.

Därefter inleddes det formella mötet med att diskutera Ukraina. President Zelenskyj deltog som sagt på länk under en del av diskussionen. Han välkomnade EU:s beslut om det tionde sanktionspaketet, underströk vikten av följsamhet mot beslutade sanktioner och välkomnade det ammunitionsstöd som på inte minst estniskt initiativ och med starkt svenskt stöd kunde beslutas i förra veckan. Han framhöll också värdet av det svenska ordförandeskapets arbete med ansvarsutkrävande, både det strikt juridiska och det som kretsar kring frysta ryska tillgångar.

President Zelenskyj berättade om den nytta som Leopardstridsvagnarna nu gör på slagfältet - även det en bra anledning att vara stolt över det svenska beslutet att ingå i den allians som skapades av Tyskland i första hand.

Det var en bra signal om den EU-enighet som varit så viktig under hela den ryska aggressionen att rådsslutsatserna kunde antas utan att en enda bokstav ändrades - total enighet än en gång.

Det är också värt att nämna att allt fler inser att detta kan komma att bli ett mycket långt krig. För de västliga demokratierna är det lika viktigt som för Ukraina att Ryssland inte får vinna kriget. Mycket talar för att det för Kina är lika viktigt att Ryssland inte förlorar kriget.

Efter Ukraina gick vi vidare till handels- och konkurrenskraftsfrågorna. Här handlar det om starka svenska profilfrågor i EU sedan lång tid tillbaka. Ända sedan vi blev medlemmar 1995 har Sverige drivit på för en öppen och fri handel och en välfungerande och allt bredare inre marknad med allt vad det innebär av inre marknad för tjänster och digital inre marknad, men också för strikta konkurrensregler och så lite regelkrångel på europeisk nivå som möjligt - konkurrenskraft, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Vi har gjort det därför att vi vet att stark europeisk tillväxt och konkurrenskraft är grundläggande för Europas framtid, för vår gemensamma ekonomi, för europeisk säkerhet och för europeiskt inflytande i världen, men också för att allt detta är riktigt bra för en liten, öppen ekonomi som den svenska.

Under nästan ett decennium nu har EU-samarbetet till stor del präglats av akut krishantering - finanskris och eurokris via flyktingkris över till pandemins alla kriser och in i den kris som Ryssland skapade med invasionen av Ukraina. Denna förmåga till akut krishantering är uppenbart viktig. Jag tror att många tycker att EU har klarat detta bättre än vad man kunde ha misstänkt, både i pandemin och under det nuvarande kriget.

Vårt budskap från det svenska ordförandeskapets sida har dock varit att EU inte får släppa blicken på den långa sikten. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste kunna göra två saker samtidigt - både agera krislösare och krishanterare och lösa riktigt långsiktiga problem som kräver långsiktiga reformer.

Därför var det första som den nya regeringen gjorde att peka ut just konkurrenskraft som en tydlig svensk europeisk prioritering. En tydlig och långsiktig agenda för Europas konkurrenskraft har sedan dess varit en av huvudprioriteringarna som vi har tagit med oss till varje samtal i EU-sammanhang.

Under de här tre första månaderna har vi lyft frågan om och om igen - med kommissionen, med Ursula von der Leyen, förstås, med rådets ordförande Charles Michel, med Frankrikes president Emmanuel Macron och med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Jag tog också upp den när jag gästföreläste i Berlin på Hertie School i mitten av månaden. Konkurrenskraft får inte glömmas bort.

Detta är både enkelt och svårt. Det är enkelt eftersom ingen är emot. Ingen säger sig vara emot ökad europeisk konkurrenskraft. Ingen förnekar att Europas företag har halkat efter amerikanska och asiatiska. Ingen förnekar att den europeiska konkurrenskraften, framför allt i tech- och cleantechsektorer, halkar efter. Ingen förnekar detta, och det är trots allt en bra början.

Men det är också svårt eftersom det är långsiktigt. Det kräver avregleringar och avbyråkratiseringar, och det strider ibland mot en del medlemsstaters vilja att i praktiken skydda det egna landets industrisektorer.

Nu har vi fått ett genombrott. Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om konkurrenskraft gav Europeiska rådet vägledning för att gå vidare i sju olika spår.

Att fortsätta utveckla inre marknaden, inte minst för tjänster.

Regelförenklingar som kortare tillståndsprocesser på EU-nivå och färre rapporteringskrav. Detta är helt avgörande eftersom närmare hälften av all sådan lagstiftning kommer just från EU och läggs ovanpå de nationella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Större satsningar på forskning och utveckling.

Att nå treprocentsmålet och därefter komma längre än så.

En bättre fungerande europeisk kapitalmarknad för ökade privata investeringar.

Att säkerställa arbetskraft som möter arbetsmarknadens behov, liksom högre kvinnligt arbetskraftsdeltagande i rätt många länder.

Sist men inte minst att nu driva på EU:s handelsagenda och slutföra de frihandelsavtal som är påbörjade och långt gångna.

Jag tycker att det är en framgång för Sverige att vi har satt strålkastarljuset på helt avgörande områden för Europas och Sveriges konkurrenskraft.

Krishanteringen får nu sällskap av riktigt långsiktigt viktiga frågor. Till exempel hade hela den inre marknaden aldrig kunnat skapas i Europa utan just förmågan till långsiktighet.

Herr talman! Energifrågorna berördes också under konkurrenskraftsdiskussionen. Flera medlemsstater lyfte fram kärnkraftens betydelse för att klara den gröna omställningen. Detta är, som vi vet, kontroversiellt i en del medlemsstater.

Sveriges hållning är solklar. Vi behöver all fossilfri elproduktion för att klara omställningen. Varje land avgör själv sin egen energimix. Men den gemensamma uppgiften, att bli fossilfri och klara både klimatet och säkerhetspolitiken, gör att kärnkraften behöver räknas in i den viktiga energiomställningen. Inte helt förvånande var Frankrike drivande i den frågan. Sverige höll naturligtvis med.

Det pågår också ett arbete med att se över EU:s samlade elmarknad. Därför är det bra att kommissionen har lagt ett förslag på bordet. Det diskuteras i dag mellan energiministrarna på TTE-rådet, varefter detaljerade förhandlingar tas vidare av det svenska ordförandeskapet under de kommande månaderna.

Frågan är inte helt enkel, vilket jag tror att de flesta förstår. Olika länder har helt olika energiberoenden och ser helt olika risker vid stora förändringar. Sverige jobbar hårt för lösningar som ska begränsa gaspristopparnas påverkan på elpriset i den del det är gasgenererad el som konsumeras.

Herr talman! Förbud mot förbränningsmotorer till 2035 var inte en del av agendan på Europeiska rådet, vilket jag sa i EU-nämnden förra veckan. Men eftersom det har väckt många frågor är det bra att ta upp frågan här i dag och att påpeka att den löstes i lördags. Som ordförandeland har vi på olika sätt och på olika nivåer agerat för en sådan lösning, det vill säga att kommissionen och den tyska regeringen skulle hitta en lämplig kompromiss inom ramen för det preliminära ställningstagande som redan fanns.

Jag tog upp det med Olaf Scholz under mitt besök i Berlin inför Europeiska rådet och med Ursula von der Leyen i början av veckan. Att en lösning nu har nåtts är ett viktigt steg framåt och något som den svenska regeringen har drivit på för.

Herr talman! Vi börjar närma oss slutet. Som jag berättade i EU-nämnden förra veckan är min roll som regeringschef för ordförandelandet också att vid bordet redogöra för hur rådsarbetet fortskrider. Den fördjupade informationen om och uppföljningen av migrationsfrågorna efter toppmötet i februari kommer att ske brevledes. Men enigheten om en stramare migrationspolitik var på Europeiska rådet än en gång mycket stor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Många länder befinner sig just nu i situationer som liknar det vi i Sverige och inte minst Tyskland upplevde 2015. Vi pratar om länder som Österrike, Belgien och Nederländerna. Även Danmark är tydligt drivande för en gemensam europeisk migrationspolitik där Europa håller gränsen, i den bemärkelsen att vi kan kontrollera den irreguljära invandringen in i Europa.

Det handlar om ett stort och oreglerat inflöde. I de allra flesta fall saknas asylskäl. Tillsammans med bristande återvändande och återtagandevilja i ursprungsländerna leder det till en ohållbar situation i flera länder. Den bilden bekräftades av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som jag träffade bilateralt dagen före toppmötet.

Detta möte var inte ett beslutstillfälle. Migrationsfrågorna ska upp på dagordningen igen vid mötet i juni. Med tanke på hur det ser ut bedömer jag att de kommer att återkomma också på mötena under hösten.

På fredagen möttes slutligen eurotoppmötet i inkluderande format, som det heter på Brysselsvenska. Det betyder att även vi som inte är med i euron deltar i samtalen. Vid mötet redogjorde Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde, i en mycket intressant genomgång, för det ekonomiska läget i Europa. Hon fokuserade förstås ganska mycket på den senaste tidens finansiella oro med krisande banker i bland annat USA och Schweiz.

Christine Lagarde beskrev EU:s banksektor som betydligt mer motståndskraftig än den amerikanska, bland annat på grund av högre kapitaltäckningskrav och tack vare att väldigt många fler europeiska banker än amerikanska har genomfört det så kallade Basel III-regelverket. Lagarde uppmanade till att så snart som möjligt besluta om en uppdaterad stabilitets- och tillväxtpakt samt att prioritera arbetet med en kapitalmarknadsunion, en bankunion och värdet av mycket stabila och hållfasta statsfinanser.

Herr talman! Med det avslutar jag återrapporten från mötet i förra veckan.


Anf. 2 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag vill tacka statsministern.

Som statsministern har redogjort för var det många viktiga frågor, inte minst stödet till Ukraina, som avhandlades på toppmötet med EU:s ledare. Men den stora snackisen före, efter och under toppmötet var som sagt en helt annan fråga: EU:s beslut att fasa ut förbränningsmotorer för nya personbilar till 2035.

EU-kommissionen har nu tagit fram en ny överenskommelse som kommer att urvattna den som redan var färdigförhandlad. Den nya överenskommelsen går också på tvärs med vad svensk bilindustri har ställt in sig på, och den är sämre för svenska jobb och för klimatet.

Även om en kompromiss kan vara bättre än inget vill jag fråga hur statsministern ser på förslaget till ny överenskommelse. Det vore också intressant att få veta hur och hur långt statsministern drev den ursprungliga svenska linjen.

Så sent som i onsdags i förra veckan ville statsministern gömma sig bakom att frågan inte ens fanns på dagordningen och ville inte berätta hur Sverige agerar. När vi har ställt frågor har man hittills hänvisat helt och hållet till EU-kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Nu ger statsministern en lite annan bild från talarstolen. Det skulle vara intressant att få veta hur långt Sverige drev den svenska linjen, som var bättre för klimatet, bättre för svenska jobb och bättre för svensk bilindustri.

Ifall ordförandeskapet har varit inblandat i kompromissen, kan man då inte bära en viss oro för att det svenska ordförandeskapet öppnar för en ordning för förhandlande inom EU där de stora länderna får säga nej när som helst och de andra länderna bara ska foga sig och gå med på sådant som faktiskt är sämre än det ursprungliga, förhandlade förslaget? Hur kommer det att påverka EU-samarbetet?


Anf. 3 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag vet inte exakt hur tyska socialdemokrater eller liberaler har tänkt när de har drivit den tyska linjen i frågan. Möjligen kan partisamarbete lösa den frågan på ett enklare sätt.

Det vi vet är att Tyskland inkom sent med synpunkter på exakt hur kommissionen återkopplade när det gällde den ursprungliga kompromissen. Som många här men kanske inte alla vet gäller det en övergång till helt utsläppsfria nya bilar. För de allra flesta av oss betyder det elbilar. Men det fanns också en beskrivning som sa att ifall det var förbränningsmotorer skulle de vara helt utan utsläpp, e-bränslen. Det var den ursprungliga överenskommelsen. Det var inget nytt över huvud taget.

Tyskland var inte nöjda med hur EU-kommissionen, med Timmermans i spetsen, återkopplade hur kommissionen tänkte arbeta med den kompromissen. I ett sent skede sa Tyskland då att de inte kunde ställa upp bakom detta. Det var ett rent tyskt beslut. Återigen - jag vet inte exakt hur de tänkte i frågan. Men formellt sett har de naturligtvis rätt att göra på det sättet.

Det svenska ordförandeskapet sa, som många länder, att det är olyckligt om man mycket sent i processen, om än formellt sett korrekt, kommer med invändningar. Andra tyckte nog att kommissionen sannolikt hade uttryckt sig på ett sådant sätt att det kunde väcka misstänksamhet i Tyskland om kommissionens vilja att fullt ut stå upp för hela kompromissen. Det vet jag inte.

Det svenska ordförandeskapet underströk vikten av att kommissionen och Tyskland skulle enas, så att det inte skulle gå tillbaka till nya, grundläggande överenskommelser och äventyra själva grundidén att alla nya bilar från 2035 ska vara elbilar eller helt utsläppsfria. Det lyckades kommissionen och Tyskland med.


Anf. 4 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! En kompromiss är ju bättre än inget, men jag noterade inget svar på hur Sverige har drivit den ursprungliga svenska linjen och inte heller hur statsministern ser på hur det här förfarandet kommer att påverka det framtida EU-samarbetet och svenska intressen.

När det gäller vem som förhandlar och inte är det ju dessvärre regeringen som är ordförande i Europeiska rådet och Ulf Kristersson som är statsminister, men om Ulf Kristersson vill att jag eller vi ska förhandla med Tyskland fortsättningsvis - gärna för mig!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

En annan viktig fråga som var uppe på dagordningen var energifrågan. Det finns förslag nu där viktiga delar saknas för Sveriges del. Vi måste kunna frikoppla gasen, och vi måste använda intäktstaket så att det kan förlängas. Vi måste också se till att använda flaskhalsintäkterna för att kompensera hushållen. Allt detta kräver EU-beslut.

Min fråga till statsministern är hur den svenska regeringen, som nu står bakom de rådsslutsatser som antagits, kommer att agera för att förändra energimarknaden för att göra skillnad till det bättre för svenska elkunder.


Anf. 5 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Först och främst, bara så att det inte råder några missförstånd: Sverige står bakom den ursprungliga överenskommelsen. Den står alla bakom. Det fanns inget utrymme för något annat. Det krävdes förtydliganden från kommissionen om vad de menade med att återkoppla också förbränningsmotorer helt utan utsläpp. Det var vad det handlade om. Inte något större och inte något mindre. Men att komma i mål var avgörande, för annars skulle det inte ha blivit något beslut över huvud taget.

Den förra regeringen, herr talman, vållade ju stor skada i Sverige genom att låtsas som att de kunde utlokalisera svensk energipolitik till EU och halvera svenska elpriser eller någonting i den storleken. Det var ett löfte taget helt ur luften. Sådant jobbar inte vi med. Vi slår i stället vakt om den svenska kärnkraften, även på EU-nivå, och medverkar till en elmarknadsdesign där upp- och nedgångar i gasprissättningen inte ska få alltför stort genomslag. Det håller också kommissionen på med just nu.


Anf. 6 Leonid Yurkovskiy (SD)

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för ännu en intressant återrapport!

Jag vill fördjupa mig lite grann i det ämne som nämndes lite snabbt alldeles nyss, nämligen Kina. Förra veckan, tisdagen den 21 mars, möttes Vladimir Putin och Xi Jinping i Moskva. Faktum är dock att dessa två presidenter har träffats över 40 gånger det senaste decenniet. Det är naturligtvis särskilt bekymmersamt i dessa tider, för av allt att döma var det inte direkt någon uppläxning eller något allvarssamtal som Kina kom med. På video hör man ett kryptiskt adjö från Xi Jinping med orden: Det råder förändringar - förändringar som inte skådats på över hundra år, och vi är de som driver dessa tillsammans.

Detta, kombinerat med fullt tänkbara vapenaffärer med Ryssland och faktiska förslag om att lätta på de rådande sanktionerna, visar att Vladimir Putin och Xi Jinping inte bara har gemensamma fritidsintressen - deras politiska ambitioner är uppenbarligen inte heller helt utan likhet. Därför är det inte överraskande att Kina som ämne inte undkom rådsmötet som ägde rum bara några dagar senare.

Lettlands premiärminister beskrev Xi Jinpings möte med Vladimir Putin som ögonöppnande för Europa. Spaniens premiärminister meddelade att han kommer att flyga till Beijing den här veckan mot bakgrund av den utveckling man ser mellan Kina och Ryssland. Som jag förstod det uttryckte även statsministern viss oro över att Kina kan bistå Ryssland med krigsmateriel.

Min fråga blir därför vilka slutsatser man kan dra gällande utvecklingen av EU:s attityd till Kina, mer specifikt mot bakgrund av den senaste tidens händelser.


Anf. 7 Statsminister Ulf Kristersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Det är en stor, viktig och väldigt komplex fråga. Den är värd ett eget seminarium. Nu har vi 1 minut och 55 sekunder på oss.

Av det här mötet ska man inte dra för stora slutsatser. Man vet fortfarande för lite. Kina har en så kallad fredsplan som nog ingen betraktar som en fredsplan. Sedan kan man värdera uppfattningar om territoriell integritet antingen som en hoppingivande eller skräckinjagande slutsats. Att de här båda länderna samarbetar en del är alldeles uppenbart. I vilken grad de också gör det militärt är höljt i visst dunkel, även om USA återkommande beskriver att de misstänker att det levereras vapen.

Det man väl kan säga är att det varit en ögonöppnare för EU:s länder de senaste åren att Kina går i en riktning som är problematisk. Den gamla strategin säger att vi på vissa områden - till exempel klimatet - kan samarbeta, men att vi på andra områden - till exempel teknologiutveckling - är konkurrenter och på ytterligare andra områden systemrivaler, där vi tänker och tycker helt olika om hur världen bör vara beskaffad. Jag vill drista mig till att säga att det sistnämnda blir allt tyngre. Ryssland och Kina förenas nu i en syn på världen som uppdelad i intressesfärer där länder i praktiken ska lyda under deras uppfattning om hur grannskapet ska se ut. Allt det här är mycket problematiskt.

Jag vågar inte dra några långtgående slutsatser just nu. Som jag sa i min inledning finns det nog inget som talar för att Kina i grund och botten är speciellt förtjust i det här kriget. Kina vill ha rätt lite inblandning från andra länder över huvud taget, även där andra länder bör vara inblandade för att slåss för demokrati. Samtidigt ser vi ingenting som talar för att Kina vill att Ryssland helt enkelt ska förlora, lämna och låta Ukraina självt välja sin väg framåt. Jag tror att juryn fortfarande är ute, men vi har starka skäl att vara bekymrade över Kina. Det är uppenbart.


Anf. 8 Leonid Yurkovskiy (SD)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det var mycket intressanta reflektioner.

Mot bakgrund av det som nyss sades om att Rysslands krig mot Ukraina eventuellt kan vara ett referensprojekt för Kina och om att Kina går i en problematisk riktning - finns det några konkreta åtgärder som kan ha diskuterats, såsom planer på minskat beroende av kinesiska råvaror eller möjligtvis tvärtom, att man vill gå närmare Kina, för att undvika en fortsatt negativ utveckling? Oavsett hur det är kommer det sannerligen att finnas anledning att återkomma till ämnet.


Anf. 9 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Ja, absolut - utan en sekunds tvekan. Det här är en central del när det gäller både den kritiska råmaterialakten, som jag tror att den heter på svenska, - jag tror att kammaren vet vad jag menar - och det amerikanska initiativet Inflation Reduction Act. Det handlar om att göra sig mindre beroende av Kina som leverantör av helt centrala teknologier och råvaror.

Detta gäller i Europa också, i mycket hög grad. Det är även själva andemeningen i det som Sverige nu äntligen inför - bättre sent än aldrig - nämligen investeringsscreeningar där man tittar på vilka investeringar i känslig infrastruktur eller i företag som kan påverka nationella säkerhetsintressen som vi helt enkelt ska acceptera. Där får vi nu äntligen på plats ett regelverk också i Sverige, precis som i många andra europeiska länder.


Anf. 10 Ilona Szatmári Waldau (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Det är bra att rådet fortsätter att diskutera Ukraina, både hur detta folkrättsvidriga krig ska kunna stoppas och hur hjälp till Ukrainas återuppbyggnad ska se ut och finansieras.

Men i rådsslutsatserna står det en mening om att rådet i starkast möjliga ordalag fördömer sexuellt och könsrelaterat våld, och jag skulle vilja att statsministern utvecklar detta. Det är en viktig mening, men vad innebär den egentligen? Ord hjälper ju inte. Vad innebär detta för de kvinnor som blir våldtagna och för de kvinnor som tvingas föda barn som tillkommit efter våldtäkt för att den ukrainska sjukvården inte kan prioritera aborter? Vad innebär detta för de ukrainska kvinnor som luras eller tvingas in i prostitution i övriga Europa och som utsätts för människohandel? Jag skulle väldigt gärna vilja få lite mer kött på benen där.

Vi kan också konstatera att det fortfarande finns maskor i sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Jag skulle alltså vilja veta när rådet kommer att täppa till den handel som i dag sker med Ryssland, till exempel i Iran och när ryska båtar lägger till i svenska och andra europeiska hamnar. Och hur kan vi stoppa import av ryska råvaror som paketeras om eller förädlas i ett tredjeland? Detta är några områden där Ryssland fortfarande kan bedriva direkt eller indirekt handel med EU:s medlemsstater.

Slutligen skulle jag i denna omgång vilja fråga om Iran. Det fanns inte med i underlaget och heller inte i rådsslutsatserna, men det har funnits med i Europeiska rådets diskussioner de senaste gångerna. Jag vill därför fråga: Kom Iran upp, eller är det numera en glömd fråga i Europa?


Anf. 11 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Det är mycket viktiga frågor.

Först vill jag instämma. Det var precis så resonemanget gick om slutsatserna och om våldtäkter, bortförda barn och allt som vi har läst om. Resonemanget handlade om precis det som beskrevs här och det som sker. Det är brott som någon ska ställas till svars för, och detta var grunden till att vi tog med det i rådslutsatserna.

Det finns ingen ny information annan än den som just beskrevs här och som är förfärlig nog: systematiska våldtäkter, barn som föds efter våldtäkter och bortförda barn. Ingen vet hur många, men att det framstår som en systematisk företeelse är alldeles uppenbart. Allt detta är brott som tribunaler, både det ukrainska rättssystemet och internationella tribunaler, ska döma för efter kriget.

När det gäller sanktionerna är det egentligen två problem som kvarstår, och båda är viktiga. Det ena är att komma längre EU-länderna emellan. Vi har från Sverige, både den nuvarande regeringen och, vågar jag säga, den förra regeringen, varit mycket noga med att det är enighet om sanktionerna som skapar styrkan. Men det går inte att få enighet om allt. Vi skulle till exempel vilja ha sanktioner mot Rosatom, men det lyckas vi inte med i hela EU just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Det finns andra saker också. Sanktionerna är fortfarande mycket breda, men det finns massor som man skulle kunna göra som ännu inte har gjorts. Vi kommer alltid att verka för att komma ännu längre, men det kräver enighet.

Sedan har vi det andra problemet, nämligen att hitta de länder som systematiskt kringgår sanktionerna. Där borde Europa agera mot de tredjeländer som inte följer europeiska regelverk. Detta är naturligtvis svårt, men det finns en lista över de länder som misstänks bryta mest mot sanktionerna.

Iran togs inte upp alls denna gång.


Anf. 12 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Om jag tolkar det rätt togs det könsrelaterade och sexuella våldet upp därför att det inte ska glömmas bort när det sedan blir tribunaler och rättegångar.

Jag hoppas att statsministern driver på för fortsatta sanktioner mot Ryssland, vilket även gäller till exempel ryska båtar. Tidigare har vi fått höra att Sverige inte kan driva detta utan att det måste komma från EU-nivå, men då driver ingen det. Jag hoppas därför att statsministern kommer att driva detta.

Jag hoppas att statsministern i samtalen om energi tog upp frågan om nationell prissättning av el. Det är viktigt att vi reformerar EU:s elmarknad, och då är nationell prissättning en viktig väg att gå.


Anf. 13 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag svarar med ett ja och ett nej.

Ja, vi driver på för alla former av sanktioner. Vi har varit systematiskt drivande i detta och gör allt vi kan för att få så bred enighet som möjligt om nya sanktioner.

Nej, vi drev absolut inte på för något slags energinationalism. Däremot drev vi på starkt för nationell elproduktion av alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft. Där tycker vi kanske lite olika, men också olika länder tycker olika.


Anf. 14 Malin Björk (C)

Herr talman! Det är positivt att så mycket utrymme på rådsmötet ägnades åt hur konkurrenskraften ska säkerställas i Europa och inom EU. Det är positivt, som statsministern nämnde, att det finns skrivningar i slutsatserna om att vi ska åstadkomma mindre regelkrångel och färre återrapporteringskrav.

Det finns också ett par frågetecken som jag skulle vilja ha hjälp med att räta ut. Ett av dem är det förslag som finns från EU om att möta IRA från USA genom Net-Zero Industry Act. Statsministern fick en fråga från vår sida inför EU-toppmötet om detta och svarade då att man inte riktigt var klar med analysen av förslaget.

Det finns positiva saker i paketet, men det finns också några delar som är mer problematiska, nämligen att sätta upp mål om marknadsandelar för specifika sektorer. Jag skulle vilja veta lite mer om hur diskussionerna om detta gick och vad regeringens inriktning är i dessa delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

En annan sak som slås fast i rådsslutsatserna är att ett viktigt område att jobba med är kompetensförsörjning. Det finns stora utmaningar när det gäller kompetensbrist och svårigheter för företagen att fylla sina vakanser. Detta gäller i högsta grad i Sverige, där näringar över hela landet skriker efter kompetens på alla nivåer. Detta fick jag bekräftat när jag var på Svenskt Näringslivs företagardagar häromveckan. Där var många överens om att vi måste få till snabba och enkla processer för att kunna kompetensförsörja.

Hur ser statsministern på denna fråga, och hur kommer det sig att regeringen lägger fram förslag som gör det omöjligt för svenska företag att anställa arbetskraftsinvandrare med rätt kompetens?


Anf. 15 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag delar verkligen uppfattningen att detta är riktigt viktiga frågor. Det som inte sades men som kanske framskymtade är att det på denna nivå i Europeiska rådet blir som guidelines. Jag skulle aldrig säga att det är fluffigt, men det blir inte så konkret. Så är det ganska ofta i Europeiska rådet. Sedan ska det konkretiseras i mycket mer detaljerade regelverk i de olika ministerråden och i kommissionens vidareutvecklade arbete. Man får nog leva med att det är så.

Bara att detta finns på agendan, att det är viktiga frågor och att vi inte kan fortsätta som de senaste tio tjugo åren i Europa tycker jag är en nyttig påminnelse.

Även jag besökte samma företagardagar, och det fanns ingen fråga som så många företagare tog upp som att konkurrenskraftsdimensionen i Europa, som är en av Europas absoluta hörnpelare, måste tillbaka upp på agendan. Så långt är det bra. Det är dock inte färdigt med detta, utan det är tvärtom snarare ett startskott.

IRA, Inflation Reduction Act, är värd ett eget seminarium. Jag har tagit fasta på att det är bra att USA är tillbaka i klimatarbetet, att det är en systematisk uppmuntran av cleantechföretag, att udden är riktad mot att Kina inte ska få dominera hela världsmarknaden och att Europa delar den ambitionen men att man inte vill slå sönder de egna interna spelreglerna eller hamna i ett statsstödsrace.

Jag tycker att kompromissen, som vi helt stod bakom och som vi själva har varit med och tagit fram, är bra. Inte minst är det bra att kommissionen har lyckats förhandla med den amerikanska administrationen på ett sätt som gör att Europa i fler fall än från början nu kommer att betraktas som om vi hade frihandelsavtal med USA. Det är också i grund och botten bra.

Jag håller med om att det finns risker i detta, utan tvekan, inte minst när det gäller att sätta upp specifika regler för marknadsandelar, till exempel.


Anf. 16 Malin Björk (C)

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag vill haka fast vid detta med kompetensförsörjning, som är en fråga där många företagare gav uttryck för att de på allvar är oroade över hur det ska gå. De ser en fara för att deras företag helt enkelt inte kommer att kunna klara av konkurrensen med anledning av att de inte kan få tillräckligt med kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

En annan fråga kopplat till detta är säsongsarbetskraftsinvandringen, som i Sverige regleras genom ett EU-direktiv. När det är reglering på EUnivå finns det begränsade möjligheter för Sverige att göra förändringar på nationell lagstiftningsnivå. Trots detta har regeringen aviserat att man vill se över lönekravet för säsongsarbetskraftsinvandrare. Vad vill regeringen åstadkomma med detta?

Är det regeringens uppfattning att på sikt driva på för förändringar av direktivet som skulle innebära att möjligheten att arbeta som säsongsanställd i EU begränsas?


Anf. 17 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag hann inte svara i den förra omgången, så jag svarar nu i stället. Jag beklagar det.

Det är två olika saker.

När det gäller att begränsa framför allt missbruket av den svenska arbetskraftsinvandringen står regeringen mycket stadigt i sin ståndpunkt. Detta handlar inte om EU, utan om tredjeländer. Vi tycker att det är orimligt att man ska kunna komma till Sverige på lönenivåer som är så låga att de närmast inbjuder till missbruk av regelverket. Det tycker inte vi är bra. Därför kommer vi att skärpa de reglerna utan att göra det svårare för företag att anställa människor i bristyrken där det är uppenbart att vi behöver arbetskraftsinvandring. Vi är i grund och botten för arbetskraftsinvandring, men vi är emot det missbruk som i dag finns.

När det gäller det europeiska står vi bakom detta. Vi tycker att det är bra med dels den allmänna arbetsmarknaden inom Europa, dels säsongsarbetsmarknaden, som alltså inte ingår i regeringens förändring av arbetskraftsinvandringen.


Anf. 18 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Den 20 mars släppte IPCC sin senaste rapport, där man i de kraftfullaste ordalag framhåller vikten av att vi snabbt minskar alla utsläpp av växthusgaser före 2030 samt behovet av naturbaserade lösningar som ökar kolinbindningen i skog och mark för att vi ska kunna undvika katastrofala konsekvenser för människors liv, hälsa och egendom.

Slutsatserna från EU-toppmötet lyfter fram klimatförändringarna som en del av flera komplexa utmaningar som EU har att hantera samt EU:s inre marknad som avgörande för en framgångsrik grön omställning. Rådsslutsatserna framhåller också att höga miljömässiga normer inom EU har varit till nytta för EU:s medborgare och gjort EU till en global normgivare när det gäller miljö och klimat. Statsministern får gärna utveckla hur - och om - IPCC-rapporten diskuterades under EU-toppmötet i korridorerna och så vidare.

Att regeringen i det här läget väljer att motsätta sig LULUCF-förordningen i EU, vilken syftar till att öka kolinbindningen i just skog och mark, är ytterst allvarligt. Det går emot det som EU tog med sig till COP 27 om klimatmål.

Mot bakgrund av den senaste IPCC-rapporten och slutsatserna från EU-toppmötet önskar jag fråga vad statsministern gjorde under EU-toppmötet för att växla upp och skynda på den gröna omställningen inom EU och den inre marknaden.


Anf. 19 Statsminister Ulf Kristersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Först lite formellt: Nej, dessa frågor var inte uppe på Europeiska rådets möte den här gången. Jag tror att det är mycket hög sannolikhet att de kommer att komma upp, men det skedde inte den här gången. De var alltså inte med på agendan alls. Sedan tangerades naturligtvis klimatfrågorna, inte minst när vi diskuterade med FN-chefen. Men här var de inte alls uppe. I den meningen kan jag inte svara på vad rådsslutsatserna skulle vara. Jag ska ändå säga något om några frågor som antyds.

Regeringens bestämda uppfattning är att klimatomställningen handlar om elektrifiering och övergång till fossilfritt. Då är fördubbling av svensk elproduktion av alla fossilfria slag helt avgörande.

Det andra är att vi har en bredare syn på den svenska skogen än den som vi tycker att en del av EU:s beslut nu visar. Dessa begränsar det svenska skogsbruket på ett sätt som inte är rimligt för Sverige. Det här är ingen unik svensk ståndpunkt, utan den delas av andra länder som har lång tradition av aktivt skogsbruk. Det handlar om hållbara produkter, ekonomi och arbetsmarknad, och det finns även klimatskäl. Vi vill inte lägga all den makten i EU:s händer utan förbehålla oss rätten att förfoga över de svenska besluten om skogspolitiken. Därför har vi inte ställt oss bakom detta.


Anf. 20 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Det som avgör vilka konsekvenser vi kommer att behöva hantera framöver - globalt, i EU och i Sverige - är halten växthusgaser i atmosfären, inte hur mycket el vi har eller exakt vad vi använder skogen till. Det handlar om konsekvenserna av utsläpp av växthusgaser till atmosfären. IPCC är väldigt tydligt med att vi måste få ned utsläppen snabbt i närtid. Det spelar väldigt stor roll om vi till exempel halverar utsläppen till 2040 i stället för 2030.

Mot bakgrund av det vill jag betona att vi behöver öka kolinbindningen i skog och mark tillsammans med att vi kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser. Då räcker det inte att tillföra mer el. Vi måste också ha politik som ser till att vi minskar de fossila utsläppen. Jag hoppas att statsministern kan driva även detta inom EU.


Anf. 21 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Som jag sa var detta inte uppe på rådsmötet. Men det är under alla omständigheter viktiga frågor.

Jag tror att vi tycker olika på två sätt. För det första är regeringen för all fossilfri elproduktion, inklusive kärnkraft. Ju snabbare vi blir av med alla fossila utsläpp, desto större är vår chans att klara klimatomställningen. För det andra är vi för det svenska skogsbruket, både för klimatnyttan och för den rådighet över den svenska skogstraditionen som vi vill behålla i Sverige.

Vi tycker nog olika på båda dessa punkter, kan jag tänka mig. Jag har all respekt för det. Dessa frågor var alltså inte uppe nu, men när de kommer upp kommer regeringen att driva den svenska linjen i båda de frågorna.


Anf. 22 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det var utan tvivel en stor framgång för regeringen att den prioriterade svenska frågan under ordförandeskapet, EU:s långsiktiga konkurrenskraft, fick så stort utrymme trots att andra akuta frågor, som krig, energiförsörjning och inflation, av naturliga skäl tar väldigt mycket utrymme just nu.

I slutsatserna från rådsmötet nämns bland annat enklare regler och minskad administrativ börda som viktiga åtgärder för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Här är det viktigt att även Sverige gör sin del och att vi efter åtta förlorade år nu på allvar försöker göra Sverige till ett föredöme när det gäller regelförenkling för både företag och privatpersoner. Jag är lite nyfiken på om statsministern kan skvallra lite om vilket arbete som pågår inom Regeringskansliet i den här frågan.

Herr talman! I slutsatserna från rådets möte nämns på flera ställen behovet av att stärka tillgången till viktiga produkter inom EU och minska beroendet av en osäker omvärld. Läkemedel nämns som ett konkret exempel. Men det finns många andra saker som EU är beroende av att importera från länder som inte alltid är demokratiska och stabila. Det handlar om såväl råvaror och nyckelkomponenter som färdiga produkter.

Att minska sårbarheten är en viktig fråga för att stärka EU:s konkurrenskraft. Jag vill därför fråga statsministern hur resonemangen gick kring detta och om det kom några konkreta förslag på hur EU kan öka sin självförsörjningsgrad och kanske även sin lagerhållning av viktiga produkter.


Anf. 23 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Först ska jag för formens skull säga att Europeiska rådet inte diskuterade svenska regelförenklingar heller. Jag hade inte haft något emot om man gjort det, men så var det alltså inte. Dem får vi nog ta itu med själva, och det är ingen hemlighet att vi i regeringsförklaringen har med ett omfattande sådant arbete som vi kommer att återkomma till.

På europeisk botten finns en tydlig ambition att minska rapporteringskraven med ungefär 25 procent genom att ensa så att olika europeiska myndigheter inte kräver i princip samma sak av företag på olika områden. Det låter självklart, men vi vet, även från Sverige, att det inte är helt självklart. Det vore väldigt välgörande om man lyckades med detta.

Jag har träffat många europeiska företag de senaste månaderna. Det är välkänt att många europeiska företag tycker att Europa är mycket mer byråkratiskt att ha att göra med än till exempel USA. Detta kan vara väl så drivande för att i stället göra affärer och investeringar på den amerikanska kontinenten.

Frågan om beroenden, läkemedel, jordartsmetaller och så vidare är jättestor. Den har blivit allt större när teknologiutvecklingen gått hand i hand med att olika råvaror plötsligt fått en helt ny betydelse. Det är en av orsakerna till att svensk gruvbrytning kan ses i ett helt nytt ljus. Det är en tusenårig tradition som plötsligt blir viktig på ett helt nytt sätt. Det här är också ett skäl till att ett ensidigt beroende av Kina är farligt och att man till exempel inte ska låta Kina ensamt utveckla verksamheter på den afrikanska kontinenten när många europeiska företag lika gärna kunde ha gjort det. Detta är goda exempel på att vi försöker bryta ensidiga beroenden och utveckla mer av de industrierna även i Europa och i USA.


Anf. 24 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Situationen i Ukraina är en självklar fråga på alla möten i EU. Det var väldigt välkommet med det fortsatt starka och eniga stöd för Ukraina som rådet uppvisar, att man också framhåller vikten av att förhindra kringgående av sanktioner mot Ryssland och att det nu verkar finnas en mycket tydligare strategi för detta och att motverka att varor hittar andra vägar.

Det var också värdefullt med det upprepade stödet för att på ett strukturerat sätt registrera de skador som Ryssland har orsakat i Ukraina. Det handlar inte minst om att arbeta för att använda Rysslands frysta tillgångar till återuppbyggnad av Ukraina. Det är något som vi har talat om många gånger.

Min andra fråga till statsministern är om det kom några nya signaler om öppningar från medlemsstaterna i den ganska komplicerade frågan om de frysta tillgångarna. Jag tror att många underskattar hur svår den frågan är juridiskt och hur olika som olika länder ser på den.


Anf. 25 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Det är precis så. Det är svårt. Alla delar den grundläggande uppfattningen att vi måste agera när det finns så stora ryska frysta tillgångar utomlands. Sedan finns det olika åsikter men också olika rent juridiska bedömningar av vad som är internationellt juridiskt korrekt. En del länder har också egna lagkomplex som tillåter olika saker.

Det var en av orsakerna till att vi på svenskt initiativ tillsatte ad hoc-gruppen med den svenska diplomaten Anders Ahnlid i spetsen för att försöka bringa internationell ordning i vad man över huvud taget kan göra och vad vi kan bli överens om att göra internationellt.

Det arbetet pågår just nu. Kommissionen har till exempel lanserat idén att om man inte kan enas om att ta tillgångarna så kan man åtminstone ta all avkastning av tillgångarna i ett första skede. Jag ska inte föregripa deras arbete utan låter dem återrapportera i lugn och ro.


Anf. 26 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för hans återrapport och för svar på frågorna hittills. Jag vill särskilt betona att jag är väldigt glad över det arbete som görs för Ukraina och för det fortsatta sanktionstrycket mot Ryssland.

Jag vill också kommentera den tyska S-ledda så kallade trafikljusregeringens mycket sena och ganska överraskande agerande i frågan om bilmotorer. Jag förstår att de menar att de gör den tyska bilindustrin en tjänst, men jag är inte så säker på det.

Alla EU-länder har nu godkänt uppgörelsen mellan Tyskland och EUkommissionen om undantag från förbudet mot förbränningsmotorer efter 2035. Det innebär att det blir tillåtet med bilar med förbränningsmotorer även efteråt om de drivs med syntetiskt tillverkade bränslen, så kallade e-bränslen.

Frågan hanteras i ett mycket större sammanhang. Det gäller inte minst med tanke på Europas globala konkurrenskraft, där Europa kan befästa sin position att vara i framkanten på den gröna omställningen.

Jag vill ställa en fråga utifrån den svenska bilindustrins situation. Statsministern förstår den stora påverkan inte minst på västra Sveriges ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Det är otroligt viktigt att vi ska kunna ha en fortsatt bilindustri i Sverige och att svenska arbetare ska kunna gå till sina jobb i fabrikerna på Hisingen och på andra ställen. För att de kunna vara världsledande behövs gemensamma regleringar samt offentliga investeringar i laddstationer och utbyggnad av vätgasstationer även på europeisk nivå.

Jag vill fråga statsministern om regeringen är orolig för att det finns en risk att EU-kommissionen med den nya överenskommelsen kommer att flytta fokus från elektrifieringen och i stället lägga resurserna på e-bränslen.


Anf. 27 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Det är bra att vi nu har rott den här frågan i hamn. Vi har nu enats i Europa om att inga nya bilar med bensin- och dieselmotorer får säljas från 2035. Det var precis det vi ville.

Ett av många goda skäl till det var den västsvenska bilindustrin. Det var många bra bieffekter. Det var för svensk del en mycket viktig anledning, men kanske inte i alla andra europeiska länder. Vi ska glädja oss över detta.

Det har varit bra att den svenska bilindustrin har varit så entydig. Det är elektrifiering som gäller. Jag står helt bakom detta. Men det var inget nytt undantag som Tyskland här förde in.

Jag tänker inte försvara Tysklands agerande. Jag som alla andra tycker att de var mycket sena i sin sista reaktion. Men även den ursprungliga kompromissen innehöll ett tydligt undantag för förbränningsmotorer om de helt saknar utsläpp.

Sedan tror jag att de allra flesta biltillverkare förstår att det är elektrifiering som är den stora breda vägen. Det är där man lägger ned de stora resurserna. Det gäller inte minst de bilföretag som ligger oss extra varmt om hjärtat.

Jag ser ingen risk i detta. Det var en sen reaktion där både kommissionen och Tyskland får ta på sig lite grann var av skulden för det rabalder som uppstod.

Det var bra att det löstes. Nu vet alla vad som gäller. Det ska vara totalt utsläppsfritt. Det betyder i alla praktiska bemärkelser elektrifiering av fordonsflottan från 2035.


Anf. 28 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Tack för svaret, statsministern, och för det arbete som har gjorts! Det låter väldigt bra att vi nu har långsiktiga spelregler på plats. Där har vår industri varit tidigt ute. Det var viktigt att reglerna kom på plats. Det tackar jag alldeles särskilt för och för det arbete som har gjorts.

Jag är dock lite oroad över nyordningen att komma in sent i processen. När det händer en gång är det väldigt lätt att det används som praxis i framtiden. Finns det något sätt att hindra det, så att vi inte kommer att fortsätta att ha både små och stora länder som kommer sent? Det kan bli väldigt svårt inte minst som ordförandeland att hantera frågorna vidare i så fall.


Anf. 29 Statsminister Ulf Kristersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Jag delar helt den oron. Det är ingen tvekan om det. En hel del av den kritik som Tyskland har fått de senaste veckorna har gått ut på just detta. Vilket exempel sätter man när man gör på det sättet? Sedan har skuldbördan legat lite olika. Jag tänker inte försöka att vara domare i den frågan. Men jag delar i grund och botten den oron.

Om man så sent i processen när det egentligen bara var en formalitet kvar sätter stopp i maskineriet kan det vålla allvarliga problem. Det var rätt många som - inte på rådsmötet, ska jag säga för ordningens skull - på kaffepauserna påpekade att detta inte är ett bra exempel för fortsättningen.

Jag vill också påpeka, herr talman, att som av en händelse fattades det också EU-beslut i natt om laddstolpar. Elektrifieringens förutsättningar blir nu ännu bättre längs vägnätet.


Anf. 30 Louise Eklund (L)

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I maj beslutade en enig riksdag att regeringen tydligt och med kraft skulle driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi och inte minst fossil energi snarast praktiskt möjligt skulle upphöra. Bland annat ville riksdagen att Sverige skulle driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi.

Jag undrar därför om statsministern kan säga något om hur diskussionerna gick, vilka åtgärder som vidtagits generellt, och också om några steg tagits när det gäller regelverket för ursprungsmärkning av fossil energi.


Anf. 31 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Först ska jag omedelbart erkänna min okunnighet om just ursprungsmärkning. Frågan om ursprungsmärkning var inte uppe på rådsmötet, så jag kan rädda mig på det sättet. Det måste jag få be att återkomma till. Jag har inte följt upp just den frågan.

Vad vi däremot alla vet är att vi har dramatiskt minskat beroendet av rysk gas och olja. Det är alldeles uppenbart. Det är hela fundamentet för allt det vi sysslar med.

Jag brukar ibland säga att det inte finns någonting gott som kriget har fört med sig. Ska man leta med ljus och lykta efter någonting är det en dramatisk minskning av fossil energi framför allt från Ryssland.

Det är i sig naturligtvis bra. Länder har visat sig kapabla till en energiomställning som nog få trodde var möjlig, men inte utan dåliga bieffekter.

Det är fortsatt mycket gas, om än i flytande form i stället. Vi som vill ha total elektrifiering vill ha fossilfria energislag. Det är fortfarande mycket kol, om än inte från Ryssland. Det finns alltså många brister fortfarande, men det sker en dramatiskt uppsnabbad energiomställning i hela Europa. Det är faktiskt väldigt bra. Om vi dessutom kan enas om att göra den helt fossilfri och utsläppsfri vore det ännu bättre.

Herr talman! Jag ska be att få återkomma i ursprungsmärkningsfrågan, för den är jag inte helt uppdaterad i.


Anf. 32 Louise Eklund (L)

Herr talman! Jag tackar för svaret, och jag uppskattar det. Jag har också hört hur man i salen har lyft frågan om sanktionerna och hur Sverige har varit drivande i dessa. Jag tror att det är nyckeln, och jag uppskattar att vi är ledande i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Jag ser fram emot att följa hur vi arbetar med ursprungsmärkningen.


Anf. 33 Ulf Holm (MP)

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för allt arbete på EU-toppmötet för att åter sätta fokus på att EU och Sverige måste stödja Ukraina! Ryssland får inte vinna kriget.

Det är dock lite sorgligt att man återigen får se att sanktionspaketen från EU inte uppfyller det som president Zelenskyj har krävt, det vill säga förbud mot import av ryskt uran via Rosatom. Statsministern lovade för en månad sedan att han skulle arbeta under EU-toppmötet för att få med detta företag på sanktionslistan, men det fanns inte med när sanktionspaketet presenterades.

Det finns också ganska många hål när det gäller importen av fossila bränslen från Ryssland. Så sent som för en månad sedan lossades rysk gas i Nynäshamns hamn, vilket betyder att statsministern inte ens har kunnat stoppa importen av rysk gas och fossila ämnen till Sverige. Det finns många företag och länder i EU som tyvärr fortfarande importerar detta och därmed göder den ryska statskassan, vilket gör att Ryssland kan fortsätta att kriga.

När tänker statsministern, tillika EU-rådets ordförande, sätta stopp för importen från Ryssland?


Anf. 34 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag delar frågeställarens ambition. Om det vore så enkelt att EU-ordförandelandet bara kunde bestämma detta självt hade det redan varit gjort; det kan jag säga. Men så är det som bekant inte. Vi skulle i så fall göra detta vilken dag som helst.

Alla vet att Sverige har varit starkt pådrivande, inte minst tillsammans med nordisk-baltiska länder, i att gå så långt som det över huvud taget är möjligt i sanktionerna. Samtidigt har vi sett ett väldigt stort värde i att det råder enighet om de sanktioner som vi till slut inför. Jag delar frustrationen, men jag tycker ändå att vi har kommit rätt långt.

Jag skulle nog säga att den stora frustrationen nu, inte minst från president Zelenskyjs sida, har gällt att det är lite för många länder som trots allt kommer runt sanktionerna. Jag har absolut inget emot ett elfte sanktionspaket, men minst lika viktigt är att täppa till de håligheter som finns i de redan genomförda sanktionspaketen.

Jag skulle gärna ta med även Rosatom. Vi får hjälpas åt i den frågan.


Anf. 35 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack till statsministern för återrapporteringen! Vi fick höra från statsministern att konkurrenskraft var på bordet och att mycket av fokuset var på innovation, ökade investeringar i forskning och utveckling men också digitalisering. Det är mycket bra.

Men den gröna omställningen tillåts vara i periferin, vilket har tagits upp här i debatten tidigare. Detta är en bred fråga, och den senaste IPCC-rapporten visar hur allvarlig situationen är. Den gröna tekniken medför ju också möjligheter för Europa. Då är frågan: Hur mycket gör egentligen EU för detta? Inflation Reduction Act från USA är väldigt stort, men också när det gäller EU finns breda stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Hur mycket av det här går egentligen till den gröna investeringen, och hur mycket går till fossil industri? Vad gör statsministern för att reda ut den frågan och se till att vi investerar rätt i EU?


Anf. 36 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag tycker dock inte alls att grön omställning är i periferin - inte på något sätt. Det är snarare tvärtom, skulle jag vilja säga.

På två viktiga områden var den i stället i centrum också på det här rådsmötet. Allt som kretsar kring det vi kallar för Net Zero Industry Act, ett byråkratiskt namn för att möta det amerikanska, kretsar helt och hållet kring grön omställning. Investeringar i den sortens teknologi, cleantech-företagen, handlar både om energi och om teknologier för klimatomställning. Frågan är alltså i stället absolut mitt i centrum, skulle jag vilja säga.

När det gäller energiomställning är det också i mycket hög grad en fråga om just grön omställning, även om den ibland tar sig lite märkliga vägar när man går från rysk olja till annan gas som ett mellanled. Det skulle Sverige helst vilja undvika. Varje land har som sagt sin egen energipolitik, men att det sammantaget sker en enorm energiomställning i grön riktning i Europa tycker jag är alldeles uppenbart.

Jag delar gärna otåligheten, men jag tycker inte att man ska säga att frågan är i periferin. Jag tycker tvärtom att den kommer tillbaka i centrum hela tiden.


Anf. 37 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Tack till statsministern för dragningen!

Inför mötet skickade jag å Miljöpartiets vägnar med en punkt som handlar om handelsavtal. Det handlar om hur vi ska kunna implementera både Parisavtalet och det globala naturavtalet samt alla olika konventioner som rör mänskliga rättigheter. Frågan är hur vi ska implementera dessa för att det inte bara ska bli fina ord och målsättningar.

När jag hade gjort medskicket fick jag till svar att alla handelsavtal per definition är rättvisa. Det här är någonting som jag verkligen motsätter mig. Jag undrar om statsministern fortfarande håller fast vid detta påstående. Om det är så vill jag verkligen nämna att det när avtalen sluts råder en enorm maktobalans mellan olika parter. Man vet av erfarenhet att väldigt stora företag är de som får flest fördelar av avtalen samtidigt som det finns konstaterade fall av land grabbing och kränkningar av mänskliga rättigheter där urfolk får betala ett oerhört högt pris.

I den rapport som vi har fått står att det fördes en strategisk diskussion om handelsavtal. Därför undrar jag om statsministern kan utveckla lite grann om vad den strategiska diskussionen innehöll. Jag är också nyfiken på om det fanns med någonting i diskussionen om rättvisa, mänskliga rättigheter, det globala naturavtalet och Parisavtalet.


Anf. 38 Statsminister Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Diskussionen var uppe i så måtto att den var en del av konkurrenskraftsdiskussionen. Det var också på en rätt övergripande nivå, ska jag medge, när det handlade om värdet av att ta ytterligare steg i frihandelsavtalen och att slutföra dem som är påbörjade. Kommissionens ordförande underströk också vikten av att länder ratificerar de avtal som redan är slutna så att man verkligen genomför dem i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Det är väl en bedömningsfråga om avtalen är rättvisa. De är rättvisa i så måtto att om man inte vill ha avtalet skriver man inte under det. I den bemärkelsen krävs det två parter som båda är nöjda för att det över huvud taget ska bli ett frihandelsavtal, och det krävs ofta årslånga förhandlingar. Nu är det ett stort antal sådana avtal som är på gång och som kan slutföras relativt snart, och det tycker vi är väldigt viktigt.

Min bild är att det inte minst är länder som är ekonomiskt sett lite mindre utvecklade än europeiska länder som är måna om frihandelsavtalen, medan det ibland är europeiska länder som i praktiken vill skydda sektorer som skulle gynna länder som skulle kunna komma att omfattas av frihandelsavtalen.

Det finns säkert tusen problem med frihandelsavtalen. Men alternativet att inte ha frihandel med varandra är mycket, mycket sämre, inte minst för människor som lever i fattigare delar av världen. Vi kommer att göra allt vi kan för att få fler frihandelsavtal, för det är bra både för vårt land, för Europa och för de länder som Europa sluter frihandelsavtal med.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 23–24 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.