Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Det är nu, som vi alla vet, bara några dagar kvar tills Sverige tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Stora delar av regeringen och stora delar av kammaren är mycket entusiastiska inför denna annalkande uppgift.

Som jag beskrev när jag presenterade regeringens prioriteringar här i riksdagen häromdagen är vi väl förberedda på det uppdrag som väntar. Alla förstår att i tider som våra, med ett krig i vår omedelbara närhet och med stora ekonomiska problem, kommer det att hända saker som man inte kan förutse. Desto viktigare är att ha förberett det som går att förbereda.

Många viktiga förhandlingar pågår redan där vi som ordförande kommer att ta över ansvaret för de fortsatta förhandlingarna, driva frågor mot beslut där det är möjligt och driva frågor så långt det går där beslut inte är möjligt. Låt oss alla ha riktigt stor respekt för att vi tar över ordförandeskapet i en inte bara orolig utan rent farlig tid - allra mest för Ukraina, förstås, men också för oss som tänker på dem i Ukraina.

Rysslands krig mot Ukraina och konsekvenserna av det kriget kommer att fortsätta kräva kraftfulla samordnade insatser från EU, och de insatserna kommer att kräva fortsatt enighet mellan EU:s länder och mellan EU och USA om de ska få verklig betydelse. Ingen annan uppgift är på liv och död lika viktig som att uppnå denna enighet. Bara så kommer vi att få någonting gjort i verkligheten. Allt annat är bara ord på ett papper.

Herr talman! Nu över till förra veckans möte i Europeiska rådet.

På dagordningen stod två stora frågor: Rysslands krig mot Ukraina förstås och energipriserna och det ekonomiska läget förstås. Det är frågor som ständigt har återkommit på Europeiska rådets dagordning, och inget tyder på att de kommer att försvinna i närtid.

Vi diskuterade dessutom EU:s transatlantiska relation till USA, inte minst i ljuset av Inflation Reduction Act, IRA, det stora amerikanska klimatpaket som både understryker att USA nu är tillbaka på banan i det internationella klimatarbetet och riskerar att få negativa konsekvenser för europeiska företag och för Europas ekonomi.

Herr talman! 2022 kommer att gå till historien som ett dystert år för Europa. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har satt sin prägel på i stort sett alla olika politikområden, givetvis på själva kriget och säkerheten men även på frågor som rör ekonomi, energi, livsmedelstillgång och migration samt många andra frågor.

Det har sagts många gånger, men EU:s enighet har varit och är fortsatt den absolut största tillgången för EU i hjälpen till Ukraina och för att isolera Ryssland. Mötet i förra veckan var inte något undantag på den punkten. Det rådde full enighet kring alla de punkter som fördömer Rysslands agerande, i synnerhet den senaste tidens missilangrepp riktade mot civila mål, men också enighet om att fortsätta stötta Ukraina ekonomiskt, militärt och humanitärt. Den kommande vinterns insatser uppmärksammades alldeles särskilt. Det var en mycket viktig markering mot Ryssland att vi också kunde nå en överenskommelse om det nionde sanktionspaketet.

Herr talman! Energifrågorna har behandlats gång på gång av Europeiska rådet de senaste åren, så även på mötet i förra veckan. I fokus stod återigen frågan om ett pristak på gas, där ett antal medlemsstater driver på hårt för att införa ett pristak medan andra medlemsstater är mer tveksamma och ser stora risker för Europas gasförsörjning. Även om samma meningsskiljaktigheter fanns kvar den här gången fanns också en vilja att trots allt försöka komma överens till slut och kunna gå vidare. Resultatet blev en tydlig signal till energiministrarna att än en gång nå en överenskommelse på nästkommande möte den 19 december, det vill säga i går. Så skedde också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Europeiska rådet diskuterade det ekonomiska läget i ljuset av krigets effekter - höga energipriser, hög inflation och stigande räntor. Många anser också att den amerikanska Inflation Reduction Act är ett potentiellt hot mot Europas ekonomi, att USA nu agerar i respons mot Kina och att det riskerar att drabba europeiska företag.

Regeringen ser på frågan så här.

Det är mycket bra att USA nu har helt nya ambitioner i klimatpolitiken och att USA ser betydelsen av nya innovationer, ny teknologi och nya företag för att nå verklig klimatnytta. Detta är bra, och det bör sägas i klartext. Här bör EU och Sverige tvärtom välkomna amerikanska initiativ till en ny, offensiv agenda i klimatpolitiken.

Samtidigt är det uppenbart att det finns en risk att statsstöd och en lite för ensidig syn på just amerikansk produktion leder till simpel protektionism och en risk för internationella motåtgärder för att skydda andra länders företag i samma eller snarlika branscher. Just det har aldrig byggt vare sig konkurrenskraft, välstånd eller klimatnytta.

Dessutom är det uppenbart att Europa redan före dagens kriser tappade i konkurrenskraft mot sina globala konkurrenter. Europas företag växte till exempel 40 procent långsammare än sina amerikanska motsvarigheter mellan 2014 och 2019. Den internationella techindustrin domineras av den amerikanska västkusten och den kinesiska östkusten. Det är alltså hög tid för Europa att ställa även en del rätt självkritiska frågor om konkurrenskraft i vår del av världen.

Själv underströk jag att EU inte bara ska vidta kortsiktiga åtgärder för att möta USA. Det behövs, men EU måste också ha kraft att lyfta blicken till den långa sikten. Statsstöd kan behövas i det här läget, men statsstöd bygger inte framtidens mest framgångsrika företag.

Inför mötet tog vi därför från svensk sida fram ett textförslag som fokuserar på att också stärka det långsiktiga perspektivet. Initiativet förankrades hos de nordisk-baltiska länderna och fick senare gehör av alla medlemsstater.

Kommissionen ska alltså i början av nästa år, i början av det svenska ordförandeskapet, presentera en långsiktig strategi för att stärka europeisk konkurrenskraft och stärka europeisk produktivitet. Det här är en viktig del av det samlade arbetet. Det har saknats länge, och det är sammantaget bra att USA nu agerar så att EU får skäl att både samarbeta med USA om globala klimatproblem och samtidigt försöka stärka vår egen konkurrenskraft.

Herr talman! Vi var vid mötet också helt eniga om att fördöma den brutalitet som den iranska regimen bemöter fredliga demonstranter, särskilt kvinnor, med just nu - i vissa fall även dödsstraff. EU:s utrikesministrars beslut om stärkta sanktioner mot personer och företag i Iran uppmärksammas i den text som antogs.

Herr talman! Diskussionen om relationen till EU:s södra grannskap präglades till största delen av migrationsfrågor. Vi enades också, på Nederländernas Mark Ruttes förslag, om att fortsätta diskutera de akuta migrationsfrågorna vid ett extrainsatt toppmöte den 9 februari nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

För att nå enighet i frågan om det gemensamma stödet till Ukraina kom ett krav från den polske premiärministern om att upprepa EU:s inriktning att genomföra både pelare 1 och pelare 2 i det omarbetade internationella skattesystemet. Kommissionen uppmanas att, om det är lämpligt, presentera ett förslag för det fall de internationella förhandlingarna om pelare 1 inte har nått i mål vid utgången av 2023. Det står, som vi vet, redan i dag kommissionen fritt att presentera vilka förslag man vill. Jag vill här bara vara tydlig med att enhällighet fortsatt gäller för EU:s beslut om skatter och att regeringen, likt flera andra stater, inte kommer att acceptera förslag som innebär att EU går en väg som straffar europeisk konkurrenskraft.

Slutligen, herr talman, välkomnades beslut om Kroatiens anslutning till Schengen samt beslutet om att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland.

Med detta, herr talman, avslutar jag återrapporten från förra veckans EU-toppmöte.

(Applåder)

Herr talman! EU:s medlemsländer har ju enhälligt beslutat om ett omfattande stödpaket till Ukraina, och det är ett otroligt viktigt besked när vi nu går in i en krigsvinter som hårt prövar motståndskraften hos det ukrainska folket. Rysslands vansinniga och blodiga krig och attacker måste få ett slut. Det finns väl inget vi mer önskar oss just nu än att flyglarmen över Ukraina ska tystna för gott. Men Rysslands krig fortsätter, och EU kommer att få fortsätta hantera konsekvenserna under lång tid framöver; det är sant.

Enigheten i EU om hur energipriserna ska hanteras har väl inte varit riktigt lika stor. Först i går kunde man efter flera extramöten nå en överenskommelse om ett pristak för gas. Det är dock oklart hur detta kommer att påverka till exempel svenska elpriser. Jag vill därför fråga statsministern om han är nöjd med denna uppgörelse och hur han avser att driva energifrågan vidare under det svenska ordförandeskapet. Vi är många som gärna vill se att Sverige kan driva sitt ordförandeskap på ett klokt och bra sätt, utifrån både EU:s och Sveriges bästa.

Herr talman! Till att börja med håller jag med om att det på alla sätt är viktigt med enighet om stödpaket och om sanktioner mot Ryssland. Allt detta är viktigt, och vi kommer gång på gång fram till att enigheten i sig har ett stort värde. Det är bra att understryka det även om det kanske är självklart.

När det gäller pristaket för gas får jag först, eftersom frågan är uppe, säga att det inte alls var korrekt som angavs före valet: att EU stod nära en överenskommelse som dramatiskt skulle sänka priserna på gas, vilket i sin tur skulle påverka Sverige. Det fanns ingen sådan enighet över huvud taget och har inte funnits sedan dess.

Vad som nu har skett är framför allt att ett antal länder till slut kunnat enas om något som skapade konsensus: att sätta ett pristak med ett antal restriktioner och skyddsmekanismer därför att ett antal länder, med Tyskland i spetsen, var rädda för att det annars skulle leda till bristande tillgång. Alla ville ha lägre priser, men en del länder fruktade mer än andra att låga priser - eller i varje fall lägre priser - skulle leda till bristande tillgång. Och de tänkte inte äventyra tillgången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Sverige agerade som Sverige hela tiden har agerat. Kan vi medverka till lägre priser är det mycket bra, inte för att vi är gasberoende i Sverige utan för att marginalprissättningen på el skulle kunna påverkas av detta. Men konflikten, som har funnits hela tiden och till slut, i går kväll, kunde biläggas, var i grund och botten mellan de länder som i första hand vill trycka ned priset mycket och inte alls räds några tillgångsproblem och de länder, som Tyskland och andra industriländer, som var rädda att tillgången skulle påverkas.

Vi skulle medverka till många olika saker. Jag vill bara understryka att förhoppningen att detta snabbt skulle ha kunnat lösas på något möte, med dramatiska konsekvenser för svensk el, aldrig har funnits.

Herr talman! Jag noterar att statsministern inte har så höga förväntningar på att EU ska kunna lösa energikrisen i närtid och att statsministern fortfarande lär sig om hur energikrisen påverkar både EU och Sverige. Det kanske är dags att regeringen överväger att införa en svensk el- och gasräkningsakut för svenska hushåll och företag, när elpriserna nu faktiskt är så pass höga.

När det gäller den gröna omställningen och konkurrenskraften noterar jag också i slutsatserna från rådet att förnybart nämns fyra gånger och kärnkraft nämns noll gånger. Kan det vara så att EU:s medlemsländer inser att det som på kort sikt kan minska vårt fossilberoende och få ned energipriserna är en kombination av energi från sol, vind och vatten?

Herr talman! Detta är alltså en återrapportering från rådet, men jag tycker att det är bra att en representant från socialdemokratin, som under 40 år inte har kunnat bestämma sig för om man är för eller mot kärnkraft, nu än en gång visar att man inte vill ha kärnkraft i Sverige. Det är alldeles uppenbart.

Hade jag varit ansvarig för att lägga ned svensk kärnkraft hade jag varit lite mindre moraliserande mot andra. Hade jag dessutom utställt helt orimliga löften om att EU skulle kunna lösa den svenska energikrisen hade jag varit ännu mer ödmjuk.

Faktum är att olika länder är olika beroende av olika energislag. Det kan inte EU lösa. Men om man kan enas om upphandling, pristak och andra saker som fungerar i verkligheten är Sverige för detta, och så har Sverige agerat. Sedan får Sverige ta ansvar för sin egen energiproduktion, och den här regeringen lägger om den svenska energipolitiken och inkluderar förnybart och kärnkraft. Det kommer min regering att klara av.

Herr talman! På Europeiska rådet och sedan på energiministrarnas möte kom man slutligen fram till ett förslag angående pristaket. Jag hade tänkt fråga statsministern hur han ser på just de utfästelser som gjordes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, men statsministern svarade ju förtjänstfullt på detta i sitt tidigare inlägg: Det som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna sa i valrörelsen var helt enkelt inte sant. Man hade inte löst energikrisen, och löftena om att elområdena 3 och 4 skulle få sänkta elpriser var inte heller sanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Min reflektion är att det kanske ändå var ganska bra att man kom fram till den här kompromissen. Vi har historiskt kunnat se hur de sovjetiska brödköerna fungerade. Priset dumpades av staten, brödet tog slut och köerna blev väldigt långa. Sedan såldes brödet på svarta marknader i stället. Liknande saker kan ske om man dumpar det tillåtna priset på gas på TTF-marknaden. Då kan man sälja gasen någon annanstans, och då kickar mekanismer in som deaktiverar pristaket - som dessutom har satts på en så pass hög nivå att det sannolikt väldigt sällan kommer att bli aktuellt att införa.

Herr talman! Statsministern nämnde migrationsfrågorna, och de är alltid högt uppe på agendan. Nu kommer vi att få ett toppmöte i Sverige där migrationsfrågorna avhandlas. Hur ser statsministern på det? Vilka möjligheter tror statsministern att det finns att nå samsyn och komma till rätta med de migrationsproblem som finns i EU och i vår närhet?

Herr talman! När det gäller frågan om energin finns det några slutsatser man kan dra utöver den som Martin Kinnunen själv drog. Man ska inte några dagar före ett val ställa ut löften som man kan inse är helt orealistiska om man vet någonting om vad olika EU-länder tycker. Svenska energiproblem måste vi i huvudsak lösa själva. Kan vi samarbeta i EU är det mycket bra, men de kan inte lösa dem åt oss. Det är ett välkänt faktum.

Men jag förstår många länder. Man vill inte utpressas av Ryssland i tider med begränsad tillgång på energi. Det är många som behöver övergå till total fossilfrihet och göra det mycket snabbare. Det är ironiskt nog bra i den här förfärliga situationen. Kan det här påskynda övergången från fossildriven ekonomi till helt fossilfri energiproduktion är det mycket bra. Dessutom vill inte länder äventyra sin samlade energiförsörjning, framför allt inte länder med omfattande exportindustri. Vi har problem så det räcker i ekonomin just nu. Jag förstår båda de här lägren i EU, både dem som på alla sätt ville få ned priset och dem som på olika sätt var oroliga för hur det skulle påverka industriproduktionen.

Både Nederländerna och Österrike upplever nu migrationsvågor som är snubblande nära det vi såg 2015. För dem är det här ett akut problem, och de kräver att Europa agerar. Det som ligger närmast till hands är att i enlighet med Dublinförordningen hålla koll på varifrån människor kommer och att de registreras, så att man vet att man inte bara kan gå igenom vissa länder till andra. De yttre gränserna måste också respekteras. Vi är inte färdiga för några beslut i EU-kretsen, men det är där jag tror att de länderna kommer att lägga ned mycket av sitt engagemang i den här frågan nu.

Herr talman! Även jag vill börja med att poängtera vikten av enighet kring vårt stöd till Ukraina. Jag välkomnar det nionde sanktionspaketet mot Ryssland. Det är imponerande att vi har kunnat leverera ett sanktionspaket näst intill varje månad sedan Rysslands oförlåtliga krig startade.

Det är bra att Iran berördes på statsministrarnas möte. Det är en viktig markering, men det är inte tillräckligt. Jag hoppas att statsministern ser till att Irans ambassadör i Sverige kallas upp innan han går på julledighet. Efter julledigheten får ni gärna se till att terrorstämpla revolutionsgardet. Vi har i varje fall tillfälligt fått stopp på de avrättningar som begås i Iran. Jag tror att mycket av det politiska sponsorskap som många riksdagsledamöter ställt sig bakom har varit en viktig förklaring till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Jag kommer i dag med två frågor till statsministern. Den ena berör Bosnien och Hercegovina, som nu får kandidatlandsstatus, vilket är välkommet med tanke på var andra kandidatländer befinner sig i processen. Samtidigt präglas landet fortfarande av stor intern splittring och framför allt av att en serbisk ledare som heter Dodik bedriver mycket kraftig nationalism. I går beviljades hans delrepublik av Bosnien och Hercegovina lån från Ungern. Det är uppenbart att han har stöd hos både Orbán och Putin. Jag undrar hur statsministern ser på de här utmaningarna med Bosnien och Hercegovina och hur han tänker stödja landets utveckling under ordförandetiden.

Den andra frågan handlar om den nya civilpakten, som ska tas fram under Sveriges ordförandeskap och uppdateras till maj 2023. På vilket sätt kan den här pakten göra nytta för Sverige? Sverige har viktiga funktioner i dag, med krisberedskapslagret för EU i Kristinehamn som ett tydligt exempel. Där jag kommer ifrån finns världens bästa myndighet: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vad kan Sverige bidra med?

Herr talman! Jag vill återigen understryka att enigheten är bra. Vi säger det ganska ofta. Alternativet hade varit oenighet. Då hade vi inte kunnat göra någonting alls. Jag tycker att det är värt att gång på gång understryka det. Enighet är ett vackrare ord för att man inte ska låta det bästa bli det godas fiende. Nästan varje land har en egen uppfattning om vad som vore det allra bästa. Om alla länder bara var beredda att göra det de tycker är allra bäst och inte det som andra föreslår och som de tycker är ganska bra hade inte EU fått något gjort över huvud taget. Där är ironiskt nog kravet på konsensus ganska bra, för det tvingar ihop länderna till gemensamt agerande. Jag delar uppfattningen att enigheten är viktig. Jag värdesätter verkligen om vi kan vidmakthålla den enigheten under en svår vinter, när Rysslands krig inte bara drabbar Ukraina med förfärande kraft utan också kan drabba många andra länder, om än på ett annat sätt.

Det är svårt att återge stämningen i ett rum, men det var ett genuint engagemang i Iranfrågan. Vid varje möte finns det bara 100 procents samlat engagemang, så man måste dela upp gracerna, men engagemanget var stort i Iranfrågan. Jag tyckte att Sverige och andra gjorde sitt till på utrikesrådets möte genom att få till stånd de skrivningar som det blev enighet om. Temat var: Låt inte det bästa bli det godas fiende! Här kunde vi enas om starka markeringar.

Vad gäller kandidatlandsstatus var det inget annat som sades. Jag har ingen annan ståndpunkt än att vi har regler för hur man ska agera som kandidatland för att bli medlem. Det är ingen som har några andra föreställningar än att det här blir en lång resa och att man ska leva upp till de krav som finns.

Civilpakten var vi inte närmare inne på just denna gång. Den kommer säkert att komma tillbaka under vårt ordförandeskap, men den var inte nämnvärt uppe till diskussion på det här toppmötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Statsministern argumenterar bra för den linje som jag har, det vill säga att vi ska behålla konsensusprincipen inom utrikespolitiken och inte börja införa kvalificerad majoritet i stället. Det är bra om det kan bli Moderaternas linje på nytt.

Jag tror att statsministern kommer att ha sex intensiva månader under ordförandeskapet i EU. Det kommer att finnas många utmaningar. Jag tror att man ska hålla ögonen på till exempel ledare som Dodik, som väldigt tydligt markerade att han ville att Bosnien och Hercegovina skulle bli kandidatland men samtidigt avvisade alla former av direktiv från EU, som jag tror att han uttryckte det. Det handlar helt enkelt om att han vill värna sin nationalism och den ökade splittring som den kan innebära på Balkan. Detta kan fortfarande resultera i ett nytt krig på Balkan. Det måste vi hålla ögonen på.

Jag hoppas att statsministern kan återkomma till krisberedskapsfrågorna. Jag tycker att det är bra att det här är en del av det svenska ordförandeskapet och att det eventuellt kommer att fattas ett beslut under den tiden.

Herr talman! Jag håller med om detta. Jag vågar nog garantera att det är många länder som kommer att hålla noga koll på kandidatländerna. Det är inte enkelt att "missköta sig in". Under det svenska ordförandeskapet har vi kanske lite extra fokus på om det kan vara så att Ukraina lever upp till ett antal av de kriterier som är uppställda för deras kandidatlandsstatus. Vi har sagt att vi i så fall är mycket beredda att agera och bekräfta sådana framsteg under tiden. Även den frågan tror jag att många länder kommer att ha synpunkter på.

Jag återkommer gärna i den andra frågan också.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsministern för en intressant återrapport. Den är lite extra intressant för mig som jobbar med energifrågor med tanke på att det varit så intensiva diskussioner.

I återrapporten läser jag om Europeiska rådets slutsatser, som Sverige skrivit under. Man upprepar vikten av att öka investeringarna i projekt som rör bland annat lagring, förnybar energi och energieffektivitet. Man ska fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen, skynda på den gröna omställningen och säkerställa försörjningstryggheten.

Det är väldigt välkommet att Sverige ställer sig bakom de här ståndpunkterna. Det känns egentligen som en självklarhet i den här kammaren. De här åtgärderna är avgörande för att sänka elpriserna och klara omställningen. Med tanke på att regeringen har ställt sig bakom ståndpunkterna blir man lite nyfiken på vilka åtgärder regeringen kan komma att vidta för att uppfylla de här sakerna och öka investeringarna i lagring, förnybar energi och energieffektivitet. Vilka åtgärder kan det vara, och när kan de komma på plats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Man brukar säga att på 70-talet var behovet av fossilfrihet en prisfråga. Man ville sänka priset, för det var dyrt med olja. På 80- och 90-talen blev det mer och mer en miljö- och klimatfråga. Man visste mer då om vilka andra risker som fanns. Nu på 2020-talet har det blivit en säkerhetspolitisk fråga.

Dessa frågor står inte emot varandra - det är det enda goda med allt detta - utan understryker varandra. Världen ska bli fossilfri, Europa ska bli fossilfritt och Sverige ska bli fossilfritt. Ju mer enighet vi kan få om detta, desto bättre.

Om det förfärliga kriget kan föra med sig något gott genom insikten om beroendet av länder som Ryssland och beroendet av klimatskadliga energikällor som olja, kol och gas är det i grund och botten bra. Att vi dessutom vill ha en gemensam marknad och konkurrenskraft i Europa och att vi inte gör ensidiga saker i något så gemensamt som klimatet är också bra. Det var därför jag sa att det i grund och botten är bra att USA är med på banan. Allt detta är bra.

Sedan kommer alla länder att välja olika vägar. När jag och Frankrikes president diskuterar kärnkraft med stor entusiasm är alla inte lika entusiastiska. Det är så, och vi har respekt för det. En del saker kommer vi att göra gemensamt. Om vi få ett Europa som är en konkurrenskraftig plats för investeringar i batteriteknologi, som vi just nu har ganska mycket av i till exempel Sverige, och i innovativa lösningar är det bara en fördel.

Varje land fortsätter att ha ansvar för sin egen energiproduktion. Jag vill inte göra någon besviken, men Sveriges energipolitik var inte med på agendan för Europeiska rådets toppmöte. Det var däremot behovet av att bli helt fossilfria, vilket Sverige delar med många andra europeiska länder i allt högre grad.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Moderaterna och statsministern har insett att beroendet av Ryssland är problematiskt. Detta har jag och Centerpartiet många gånger varit ganska ensamma om att lyfta upp i riksdagens energidebatter, men det är välkommet att det nu finns en större enighet om det.

Statsministern sa själv i sitt anförande att det är viktigt att det inte bara blir ord på ett papper, men det är tyvärr ungefär vad jag hör från statsministern. Det finns många bra saker och resonemang som jag kan hålla med om, men jag ställde en konkret fråga. Europeiska rådets slutsatser, som regeringen har skrivit under, uppmanar länderna att öka sina investeringar i lagring, förnybar energi och energieffektivitet. När kan vi se detta från Sverige, och vilka åtgärder kommer att vidtas?

Jag kan ge statsministern och regeringen några tips. Man har havsbaserad vindkraft på sitt bord som motsvarar mer än hela den svenska kärnkraften och som bara väntar på beslut. Vi har pengar avsatta i budgeten för effektiviseringar, som vi inte vet om de kommer över huvud taget. Tyvärr dömde regeringens partier ut detta så sent som förra året, men det vore bra om det kommer. Det finns också regelkrångel som behöver lösas för batterilager. Kan vi få se en lösning på något av detta i närtid?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Att enas med Centerpartiet om Ryssland känns inte svårt. Jag känner mig inte så långsam i den frågan, om jag ska vara ärlig, tvärtom.

Faktum är, när det gäller det inhemska, att olika länder kommer att göra på olika sätt och har olika förutsättningar. Det är alldeles uppenbart. Alla har inte hav, till exempel. Det är ett gott skäl för en del att inte ha havsbaserad vindkraft, för att säga det uppenbara.

Det investeras enormt mycket i förnybart i Sverige just nu, och det investeras enormt mycket i vindkraften i Sverige. Vi tittar, precis som den förra regeringen, på möjligheterna för havsbaserad vindkraft, med alla de restriktioner som finns när det gäller många miljö, natur- och försvarshänsyn som ska tas. Det fanns nog skäl till att inte ens Miljöpartiet lyckades fatta nämnvärt många beslut i den frågan.

Det görs mycket stora effektiviseringsinsatser, och det kommer dessutom ny teknik för infångning av koldioxid. Det görs alltså enormt stora insatser. Om man till detta lägger kärnkraften blir Sverige helt koldioxidfritt.

(Applåder)

Herr talman! Det är med glädje jag hör statsministern rapportera om framgångarna i Europeiska rådet vad gäller att stödja Ukrainas motståndskraft och återuppbyggnad.

Rysslands olagliga krig mot Ukraina är en säkerhetsrisk för hela Europa och drabbar inte minst civilbefolkningen. 14 miljoner människor beräknas ha flytt undan kriget sedan dess början, och huvuddelen av dessa är kvinnor och barn. Det sanktionspaket som riktas mot Ryssland nu - det nionde i ordningen - är ett viktigt steg mot att hela tiden öka pressen på skurkstaten i öster, i förhoppning om att kriget ska få ett slut.

Herr talman! Det är dock med sorg jag konstaterar att mycket lite tyder på att kriget kommer att vara över inom kort. Häromdagen kom en rapport från Nordiska rådet som pekar på att Sverige är det land i Norden som ger ukrainska flyktingar sämst villkor. De ukrainare som flydde till Sverige i februari har nu levt på existensminimum i nio månader, utan en rimlig inkomst, utan stöd till etablering och utan rätt ens till fullvärdig vård.

Redan i våras varnade vi för konsekvenserna av de usla villkoren, och under lång tid har vi fått rapport efter rapport om ukrainska kvinnor som i sin desperation exploateras i människohandel och prostitution. Det här är kvinnor och barn som ska bygga upp Ukraina igen när freden är vunnen men som under tiden i Sverige i stället utsätts för grovt våld och förnedring, när de borde befinna sig på en säker plats.

Herr talman! Jag vill därför fråga statsministern vad han, efter Europeiska rådets förhandling om ett stödpaket till dem som är kvar i Ukraina, avser att göra för att ge de ukrainska frihetskämparnas mödrar, systrar och döttrar här i Sverige en rimlig försörjning, en riktig tillvaro, en barndom och rätt till vård i stället för att som nu hålla många av dem fast i fattigdom och sexuell exploatering.

Herr talman! Mitt svar kommer i tre delar.

Först och främst håller jag med Märta Stenevi om beskrivningen av vad Ryssland gör, och vi håller med varandra när det gäller sanktionerna och det sameuropeiska ansvaret för Ukraina mot Ryssland. Jag uppskattar att vi har ett antal stora viktiga - på-liv-och-död-viktiga - frågor där vi har total enighet i Sveriges riksdag, vilket är bra på alla sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Det andra som är värt att säga är att något som inte alls togs upp i rådets diskussioner var hur ukrainska flyktingar, enligt EU:s massflyktsdirektiv, har det i enskilda länder. Det var ingenting som diskuterades. Sedan diskuterar jag gärna i ett annat sammanhang huruvida Sverige gör allt vi ska för Ukraina, i Ukraina och i Sverige. Hjälper svenska familjer till på ett tillräckligt bra sätt? Gör vi vår andel av vad hela Europa gör? Detta tål verkligen att diskuteras.

Min bild är att det finns ett mycket stort engagemang i Sverige för att hjälpa till. Min bild är att vi lever upp till de krav som ställs på oss och alla andra länder. Min bild är att det är bra att det finns ett europeiskt gemensamt regelverk för detta. Allt det här tycker jag i grund och botten är bra. Min bild är också att många ukrainare, inte minst mammor och barn, som Märta Stenevi sa, hoppas kunna komma tillbaka till Ukraina och sina familjer så fort som möjligt.

Om brott begås ska detta beivras alldeles oavsett vilka förmåner man har i olika länder. Märta Stenevi nämnde flera exempel på brott som begås, och då ska man agera kompromisslöst och hårt. Förövare ska ställas inför rätta, fällas och dömas, och offren ska skyddas. Det råder ingen tvekan om detta.

Herr talman! Redan i maj varnade Jämställdhetsmyndigheten för att de villkor som ukrainska flyktingar möter i Sverige ökar utsattheten och risken för att utsättas för brott. Det var just därför jag ställde frågan.

När Ukraina har vunnit kriget mot Ryssland och det är fred igen kommer Ukraina att stå inför ett stort uppbyggnadsarbete. Då kommer Sverige och andra länder att behöva bistå med resurser för återuppbyggnaden, men redan nu kan vi lägga grunden för detta arbete genom att erbjuda utbildning, vård och en god tillvaro i Sverige för dem som har flytt hit undan Putins övergrepp. Ukrainska kvinnor och barn ska kunna återvända till Ukraina från Sverige starka och hela, för att bygga upp sitt land och sin tillvaro, och inte vara traumatiserade av övergrepp efter att ha levt i limbo i ett svenskt skuggsamhälle där de vistats på nåder.

Regeringen måste nu ge ukrainska flyktingar med uppehållstillstånd samma möjligheter att bygga ett liv här som andra med uppehållstillstånd har och inte lämna dem i klorna på cyniska sexköpare och den organiserade brottsligheten. Det är som statsministern själv uttrycker det en fråga om liv och död.

Herr talman! Först vill jag, utan att på minsta sätt ringakta brott som har begåtts och som kan komma att begås, säga att min bild inte är att de flesta ukrainska flyktingar i Sverige upplever sig illa mottagna, förföljda eller utnyttjade. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Det är min absoluta bild och verkligen min förhoppning att Sverige på alla vis visar att vi vill hjälpa till och att vi gör det.

Vi följer EU:s massflyktsdirektiv. Det gör de allra flesta andra länder i Europa också, och jag tror att det var mycket bra att det fanns ett sådant gemensamt regelverk som gjorde att det var mycket enkelt för länder att hjälpa varandra i att hjälpa Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

För formens skull, herr talman, vill jag också bara säga att de här frågorna alltså inte var uppe för diskussion på Europeiska rådets toppmöte.

Herr talman! EU:s trumpetfanfar skulle kunna beskrivas som att vi är starka tillsammans. Det bevisades väl för några dagar sedan med - precis som Håkan Svenneling från Vänsterpartiet nämnde - ett nionde sanktionspaket. Det är nästan ett i månaden sedan Rysslands massiva inmarsch den 24 februari in i det självständiga, fria Ukraina. Det är väl också Ukraina som är den bärande balken också nu de kommande månaderna, och även enighet kring Iran.

Däremot finns det lite mindre enighet, i alla fall mellan EU och USA, när det gäller det som statsministern nämnde: Inflation Reduction Act, IRA. Jag har hittat ett citat där statsministern säger: Nu är det viktigt att samarbeta och inte gräla med USA.

Detta är ju den dubbelhet som IRA skapar för oss. Å ena sidan är det bra att USA vill ta kampen mot inflation; det borde alla göra. Det är bra att USA markerar sina klimatambitioner. Så var det ju inte riktigt med den tidigare administrationen. Å andra sidan finns det en genuin rädsla i Europa att detta också har protektionistiska drag, och att man försvarar den nordamerikanska marknaden - USA och Kanada - mot Europa.

Därför vore det bra att höra om det finns förhoppningar om att de europeiska motåtgärderna inte blir egen protektionism, att de inte blir egna fonder för europeisk suveränitet eller olika former av handelskrig och tullar, utan att man genuint försöker övertyga USA om att styrkan i världshandeln gynnar Nordamerika - USA, Kanada och EU går sida vid sida mot Ryssland och mot Folkrepubliken Kina.

Herr talman! Jag tycker att Hans Wallmark rätt väl beskriver komplexiteten i frågan. Det är lätt att se både för- och nackdelarna. Det är även lätt att se att det är mycket bra att USA ser möjligheterna att med teknologi, innovation och företagsamhet också agera mot klimatförändringarna. Det är bara bra. Det motsatta hade varit mycket sämre. Det är bra om man vill bekämpa inflationen, även om en del av insatserna kanske inte är lika övertygande som inflationsdämpande. Det är också bra att USA åtminstone ser att det finns risker för andra länder.

Jag tror att man ska se det här i ljuset av vad Kina har gjort. Det fritar inte USA från ansvar för vad USA riskerar att göra, men under lång tid har Kina agerat i den fria världens ekonomier på ett sätt som väst inte har kunnat göra i Kina. Det är ett ganska oblygt sätt att uppmuntra, skydda och försvara sin egen industri, ibland på andras bekostnad, och detta är inte hållbart i längden.

I allt detta har EU rigoröst noggranna regler mot statsstöd för att Europas olika länder inte ska börja statsstödskonkurrera med varandra, till andras nackdel och på lång sikt vår gemensamma nackdel. Allt detta blir nu tvärtom ett litet problem för oss när andra länder, som är ett land - läs USA - kan göra motsatsen.

Detta är alltså komplext. Jag tror att alla såg komplexiteten. Och de länder som har lättare till protektionism och interventionism såg större möjligheter i detta. Det förvånar inte någon. De länder i norra Europa - alla våra nordiska och baltiska grannar - som i första hand ser fri handel och ingen protektionism och som ser riskerna med intervention, vi agerade för vår sak. Vi landade till slut i att det kan finnas behov av att göra kortsiktiga saker för att industrier nu inte ska lämna Europa för USA av den här anledningen men också att det kan finnas behov av långsiktiga förändringar som stärker europeisk konkurrenskraft. Båda är rätt, och båda benen behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! För årets sista replik tänkte jag fortsätta att uppehålla mig vid IRA, dock Ira Gershwin.

Jag gick igenom en melodilista för Ira Gershwin och tog upp några titlar: But not for me - det är den rädsla vi känner i Europa för vad USA håller på med. Nice work if you can get it - det är vår förhoppning att USA och Nordamerika inte slår mot oss. Let's call the whole thing off - ja, det är väl en from förhoppning om att USA ska backa, i och med att det också har gått igenom kongressen. Det spåret måste vi i Europa alltså lämna.

Därför tror jag att alltihop ska präglas av den fjärde och avslutande låttiteln: Love is here to stay. När Nordamerika och EU går sida vid sida är vi starka tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! En egen Spotifylista här! Jag tycker att det var mycket intressant. Det är ju som vi alla vet så att det i USA finns en dubbelhet: ibland protektionism, ibland frihandel och ibland enas båda partierna om protektionistiska inslag.

De riskerna ska vi se; låt oss inte vara naiva i detta. Där har Europa en viktig uppgift i att stå emot detta. Samtidigt som vi helst ska vara eniga i EU också, för är vi inte eniga om ett svar kommer vi inte att ha en chans.

Sedan ska jag väl ändå säga att det är samtal både uppe på agendan och egna samtal - kommissionen har nu så kallade task force-samtal mellan EU och USA för att mildra Europas misstanke om att detta skulle slå mot europeisk industri. Där uppfattade jag det som att USA åtminstone förstår våra bekymmer med detta. Om det sedan kommer att räcka låter jag vara helt osagt. Vi måste se både riskerna och möjligheterna i detta.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för att han i sin roll har varit med och sett till att det till slut också blev en överenskommelse om ett stort ekonomiskt stödprogram till Ukraina. Det var oerhört viktigt. Det är både nödvändigt och välkommet. Och mer kommer givetvis att behöva göras under det svenska ordförandeskapet.

Jag håller med statsministern om att enigheten och tydligheten från EU:s sida tillsammans med den transatlantiska länken kommer att vara instrumentellt för den kamp som Ukraina bedriver för den regelbaserade världsordningen men också för allas vår frihet. Det vill jag betona.

När statsministern i förra veckan besökte det öppna mötet med EU-nämnden innan statsministern åkte till Bryssel för mötet med rådet ställde jag frågan om det vid det tillfället fanns något att säga om den så kallade Qatar-gate. Det fanns inte så mycket att säga då, så min följdfråga i dag är om det finns något mer att säga nu som kom upp på mötet kring detta. Även om detta är primärt kopplat till Europaparlamentet får det ju en effekt på hela bilden av det europeiska samarbetet. Jag tänker att det kan vara bra att vi får veta något om hur det resoneras med tanke på att vi ska ta över ansvaret i och med det svenska ordförandeskapet inom bara några dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Bra att Magnus Berntsson tar upp frågan! Jag tog inte upp den, för den var inte uppe till diskussion och än mindre i rådsslutsatser. Men absolut! Roberta Metsola, som är EU-parlamentets talman, gav en rätt fyllig introduktion i ämnet. Hon var mycket, mycket besvärad, på goda grunder - arg, skulle jag säga - över att det här kunde äga rum över huvud taget. Hon var mycket bekymrad över att sådant här har kunnat fortgå under oklart hur lång tid. Det fanns inget försök att förminska detta på något vis.

En del av sakerna är nu föremål för rent polisiära utredningar, som den belgiske premiärministern påpekade. Detta sköts på eget spår, och det ska vi inte lägga oss i. Men jag tyckte att det var uppenbart att talmannen också såg framför sig att det kan krävas förändringar i regelsystem och kontrollsystem och sådana saker. För det här tär naturligtvis på förtroendekapitalet för institutioner, inte enbart för Europaparlamentets valda ledamöter utan för hela det samlade EU-maskineriet, och det är väldigt dåligt just nu. Jag tyckte att alla tog det på stort allvar, men jag tyckte nog också att det var uppenbart att parlamentets talman tog det på stort allvar.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det var betryggande. Jag hör på rösten och i svaret från statsministern att det pågick en diskussion runt bordet där man verkligen tog det här på allvar och tittade på de åtgärder som kommer att behöva vidtas. Det behöver man göra på ett riktigt sätt så att man fattar de rätta besluten.

Men jag tänker att det kanske inte bara handlar om Europaparlamentet, utan att vi behöver se på alla institutioner och alla delar som kan bli utsatta för det här sättet att försöka påverka politiska beslut. Det är en stor risk för det demokratiska samhället.

Herr talman! Jag håller med om detta. Jag tror att det sätter ljuset på en mycket bredare fråga om påverkansoperationer från länder som står väldigt långt från vanliga demokratiska samtal och korruptionsrisker också i demokratiska system. Andra länder har inhemskt sett sådana problem. Jag noterar att flera länder, bland annat Kanada och Australien, har haft den sortens problem och på goda grunder också offentliggjort det.

Jag tycker verkligen att man ska vara observant på detta och inse att demokrati är fantastiskt men att djupt suspekta och farliga beteenden kan frodas även i demokratier under alltför lång tid.

Herr talman och statsministern! Nu inför toppmötet såg vi hur Polen blockerade ett stödpaket till Ukraina för att man ville få sin vilja igenom i en helt annan fråga. På samma sätt hotade Ungern med veto om man inte fick ut delar av stödet från EU:s återhämtningsfond.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Det här är en mycket oroande utveckling som riskerar att splittra EU i en tid då vi behöver stå helt enade mot den ryska aggressionen och visa ett helhjärtat stöd till Ukraina. Det är nu mycket viktigt att hela EU-kretsen fortsätter att markera tydligt mot just sådant här beteende.

Därför vill jag fråga statsministern här i dag hur han ser på denna fråga. Vad behöver vi göra under det svenska ordförandeskapet för att säkerställa att vi fortsätter att hålla ihop EU när det gäller tydliga sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina?

Herr talman! På ett övergripande plan är det lätt att bara konstatera att det finns risker att länder använder en helt annan fråga för att blockera och inte skapa enighet i en aktuell fråga. Det är ett väl känt problem. Man kan ha många olika uppfattningar om enhällighetskrav eller majoritetsbeslut, men om man har enhällighet är det detta som gäller.

Jag tror att jag nämnde i den här kammaren, eller möjligen i EU-nämnden, att samma sak inträffade när Cypern blockerade en fråga som över huvud taget inte hade med Belarus att göra. Man gjorde det helt enkelt därför att man kunde.

Det där är en inneboende risk, och jag tror nästan att man får acceptera att sådant kan komma att inträffa. Sedan ska man ha ett vänskapligt tryck på varandra att inte missbruka systemet för mycket. I flera av de fall som vi har sett - och Ungern är ett exempel - tycker jag ändå att det blev en helt anständig kompromiss till slut.

I den fråga som nu nämns är det ännu mer komplicerat, för där hade det blivit ett paket av frågor som egentligen var separerade. Polen var absolut inte ett hinder när det gällde sanktioner mot Ryssland eller stöd till Ukraina. Det var snarare så att det hade blivit ett paket där Polen såg ett bekymmer i paketlösningen som hade med helt andra frågor att göra. Det handlade faktiskt om beskattningsfrågor kopplat till OECD och EU. Jag ska inte gå in i detalj på detta, men det är relativt komplicerat.

Jag tror alltså att man ska låta lagom mycket skugga falla på just Polen i det här fallet, för det här blev ett paket genom andras försorg. Nu blev det en bra kompromiss här också - en helt acceptabel kompromiss där vi och andra, inte minst Polen, kunde acceptera att det här togs som ett gemensamt paket. Det var alltså frågor som egentligen var separerade från varandra men som ändå beslutades gemensamt.

Herr talman! Först och främst vill jag tacka statsministern för återrapporteringen. Det är positivt att se att Europeiska rådet är enigt om att öka trycket på Ryssland. Det är också positivt att se att man på allvar nu även diskuterar energikrisen utifrån vårt beroende av rysk gas och olja.

Däremot är det tråkigt att se att man fortfarande inte på allvar ser den direkta kopplingen mellan just detta fossilberoende och den fortsatta finansieringen av Putins angreppskrig mot Ukraina.

Det är också positivt att Europeiska rådet tar upp situationen i Iran i sina slutsatser, även om slutsatserna inte innehåller några övriga nyheter om situationen eller om EU:s agerande. Men rådsslutsatserna ger bara en bild av vad som sker när EU:s stats- och regeringschefer träffas. Minst lika intressant är det som diskuteras men inte återfinns i de gemensamma slutsatserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Mina frågor till statsministern är därför: Gällande kriget i Ukraina - diskuterades det några utökade sanktioner gentemot Belarus? Och gällande Iran - diskuterades det över huvud taget en eventuell terrorlistning av revolutionsgardet?

Herr talman! Det diskuteras naturligtvis många saker som aldrig landar i resolutioner. Det diskuteras också mer bilateralt mellan olika ledare.

I grund och botten håller jag med om de här sakerna: enigheten och energikrisen. Men jag skulle nog vilja försvara mina europeiska kollegor lite grann. De förstår visst problemet med att vara beroende av rysk gas! Jag skulle vilja säga att just nu förstår alla det problemet. Allt fler förstår det nu både utifrån klimatperspektiv, fossilperspektiv och säkerhetspolitik. Som jag sa tidigare är detta enda goda med det här: att man ser de dubbla skälen till det.

Sedan drar olika länder lite olika slutsatser därför att man har så olika beroenden. Jag skulle aldrig moralisera över tysk energipolitik, men det är klart att Tyskland aktivt har fört en energipolitik som för deras del just nu skapar ett väldigt stort beroende som de måste hantera. Inget land kan ta sig igenom vintern med iskalla hem och nedstängda industrier. Det ska vi respektera också från vår sida, för det hade inte vi heller klarat.

Det här skapar ett antal svåra avvägningar, men jag har ändå uppfattat en mycket solid grundinställning i dessa frågor.

När det gäller frågan om Belarus - apropå komplexa frågor - finns det absolut i grund och botten en stor vilja att agera vidare mot Belarus. Det finns samtidigt en viss rädsla hos en del medlemsstater för att Belarus ska dras ännu längre in i det ryska och bli en än mer operativ part i det hela.

Det här var inte uppe till riktig diskussion just nu; det ska sägas. Men det finns en djup misstänksamhet mot vad Belarus gör och inte minst mot Rysslands agerande genom Belarus och via Belarus - det råder ingen som helst tvekan om det. Vi hade de tre fredspristagarna på lunch häromdagen, och då diskuterades detta ganska ordentligt.

(Applåder)

Återrapporteringen var härmed avslutad.