Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 24-25 mars

Fru talman! Europeiska rådet träffades i Bryssel i torsdags och fredags förra veckan. I början av mötet deltog USA:s president Biden. Det här var en viktig demonstration av att EU och USA står enade i sitt fördömande av Rysslands oförsvarbara krig mot Ukraina. EU och USA har den senaste månaden agerat koordinerat, dels genom sanktioner och andra åtgärder för att isolera Ryssland, dels via stöd till Ukraina med ekonomiskt bistånd, humanitärt bistånd och militär materiel.

Jag var en av de stats- och regeringschefer som fick möjlighet att ta till orda i diskussionen. Jag underströk då bland annat vikten av att fortsätta det goda samarbetet om sanktionerna, fortsätta stödja Ukraina och börja förbereda en återuppbyggnad av Ukraina.

Senare under mötet deltog även Ukrainas president Zelenskyj över video. Han gav en beskrivning av situationen och tackade för stödet från Europa, men var också tydlig med de mycket stora behov som finns i landet på grund av de ryska bombningarna och granatanfallen, som ofta numera preciseras mot civila mål.

EU står enigt i att fortsätta isolera Ryssland och Belarus, stödja Ukraina och ge stöd till de miljontals människor som nu befinner sig på flykt undan kriget. Vi ska också genom EU stärka vår egen kapacitet och ta större ansvar för vår egen säkerhet. Europeiska rådet ställer sig bakom den strategiska kompassen, som är ett bra verktyg för att fortsätta utveckla och stärka samarbetet på säkerhets- och försvarsområdet.

Fru talman! Diskussionen om de mycket höga energipriserna, som påverkar hela Europeiska unionen, var både lång och svår. Att EU ska bryta beroendet av ryska fossila bränslen är viktigt för vårt klimat men också i allra högsta grad för vår säkerhet. Det görs givetvis varken i en handvändning eller utan kostnad. I många länder har osäkerheten kring gasförsörjningen drivit upp priserna till rekordnivåer, vilket också smittat av sig på elpriserna, något vi även ser i Sverige.

Vi kunde till slut enas om att fortsätta utnyttja de möjligheter till nationella åtgärder som finns i den verktygslåda som kommissionen presenterade i höstas, men också så snart som möjligt behandla förslaget om gaslagring samt upprätta frivillig gemensam upphandling för gas. Kommissionen gavs också i uppgift att undersöka andra kortsiktiga åtgärder för att underlätta för konsumenter och företag, till exempel statsstöd och ett pristak för gas. Jag lyfte också fram frågan om nationella undantag från energiskattedirektivet, vilket jag kan konstatera att det saknades nödvändigt stöd för.

Fru talman! När det gäller de ekonomiska frågorna blev diskussionen tyvärr mycket kort. Men ett svenskt förslag om vikten av öppenhet mot omvärlden togs in i texten. Det är naturligtvis positivt.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Precis som statsministern sa har EU sedan Rysslands invasion av Ukraina visat på en imponerande förmåga att fatta kraftfulla beslut med enighet.

Det är bra att Europeiska rådet fortsatt säger att man har beredskap att sätta in fler sanktioner mot Ryssland och Belarus. Jag skulle vilja fråga statsministern hur hon ser på möjligheterna för EU att fortsätta vara eniga och hålla i detta långsiktigt om det behövs.

Fru talman! Europeiska rådet diskuterade även de höga energi- och bränslepriserna, som nu tynger hushåll och företag i Sverige och runt om i Europa. Vid EU-nämndens samråd inför toppmötet uppmanade Moderaterna och en majoritet statsministern att driva på för ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om EU:s energiskattedirektiv för att möjliggöra ordentligt sänkta skatter på drivmedel. Som vi hörde kom detta dock inte med i slutsatserna.

Det finns många exempel på åtgärder som vi tidigare kanske inte trodde att EU skulle klara av att gå fram med men som man nu ändå har lyckats enas om. Energiskattedirektivet borde inte vara något undantag. Det finns säkert ett visst motstånd från några länder. Men det är inte sällan så att Sverige ställer upp på kompromisser för att EU ska kunna enas. Jag förväntar mig att statsministern och hela regeringen gör vad man kan i den här frågan. Det är knappast bara i Sverige som det sker protester mot de höga bränslepriserna. Jag vill fråga statsministern hur hon avser att nu driva på för ett tillfälligt undantag från energiskattedirektivet mot bakgrund av de diskussioner som fördes på toppmötet.

Fru talman! Jessika Roswall frågar vilken bedömning jag har av möjligheterna till fortsatt enighet. Jag tycker att det är viktigt att vi är öppna och ärliga med varandra, men också med alla medborgarna i Europa, om att vi är i tuffa tider nu med ett krig här i Europa. Både privatpersoner och företag kommer att påverkas. Vi ser det redan nu med Putinpriserna på bensin och diesel och på elektricitet. Putinpriserna på gas är ett stort problem i stora delar av Europa. Därutöver ser vi höjda livsmedelspriser. De riskerar att öka ytterligare, så att vi får Putinpriser på mat också. Dessutom har vi alla flyktingar som nu kommer från Ukraina. Det är klart att vi alla kommer att påverkas av detta.

Med det sagt ska naturligtvis vi och andra regeringar lindra de här effekterna. Men vi kommer att påverkas när vi har ett stort krig direkt i vårt närområde. Ett sätt att lindra effekterna är naturligtvis att på olika sätt försöka påverka drivmedelspriserna. Man kan också underlätta för hushållen att betala drivmedelspriserna.

Jag tog, precis som jag sa i nämnden, upp frågan om energiskattedirektivet, och jag kan konstatera att jag mötte kompakt motstånd från koalitioner som man normalt sett kanske inte ser. Länder som normalt sett är väldigt budgetrestriktiva var mycket kritiska till detta. Länder som normalt sett inte är så budgetrestriktiva och därmed har mycket hög statsskuld var också mycket kritiska till detta. Partier som är med i samma partigrupp som mitt parti var starkt kritiska, men även partier som är med i samma partigrupp som Jessika Roswalls parti. Jag kan alltså notera ett tämligen kompakt motstånd. Med det sagt är jag naturligtvis beredd att återigen ta upp den här frågan och lyfta fram den på möten.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Som sagt är det inte bara i Sverige vi har dessa höga bränslepriser utan även i andra länder. Jag tror nog att det finns andra möjliga partner att diskutera detta med.

Låt mig ta upp en annan fråga, fru talman! På EU-nämndens samråd uppmanade jag också statsministern att göra gemensam sak med andra medlemsstater om att utvisa de ryska spioner som verkar i vårt land under diplomattäckmantel. Enligt Säpo är var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket underrättelseofficer. Statsministern sa då att det är en känslig fråga, vilket är sant, men att hon inte uteslöt någonting, vilket är bra. Jag skulle vilja fråga statsministern om hon aktivt försökte driva detta och samla stöd för det i Europeiska rådet.

Fru talman! Jessika Roswall sa att det säkert finns partner att diskutera energiskattedirektivet med. Ja, det finns det absolut. Men för att ändra energiskattedirektivet räcker det inte med några partner, utan det krävs att alla 27 medlemsländer säger ja till detta. Det kräver alltså enhällighet.

Vad gäller att utvisa ryska diplomater är det en fråga som vi för samtal med medlemsländer om. En fråga som var uppe var också om man skulle ha någon gemensam diskussion om detta i EU och om det fanns anledning till ett gemensamt agerande. Detta är alltså en diskussion som förs på EUnivå. Det är också en diskussion som vi för tillsammans med en del andra likasinnade länder för att bedöma vad som är den lämpligaste vägen framåt.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Rysslands krigföring får konsekvenser för hela världen, men det värsta är givetvis hur det drabbar Ukrainas civilbefolkning.

För EU:s del, om man bortser från flyktingsituationen, är det framför allt på energiområdet och livsmedelsområdet som detta innebär stora påfrestningar. Det är positivt att mer fokus riktas på livsmedelssituationen, även om det än så länge brister i konkretion.

Energiområdet ägnas betydligt mer utrymme, och det talas runt om i Europa om inrättandet av en ny fond med upplåning på EU-nivå. Vi har ännu inte sett något konkret förslag från kommissionen, men jag noterar punkt 17 a där det står att medlemsstaterna och kommissionen inför nästa vinter skyndsamt kommer att inrätta nödvändiga solidaritets- och kompensationsmekanismer.

Vad innebär detta? Hur vill statsministern att dessa nya mekanismer ska utformas? Finns det några idéer om detta?

Fru talman! Vi har en sommar framför oss, och då är givetvis behovet av gas betydligt mindre än under vintern. Många europeiska hushåll använder gas för att värma upp sina hus, och det gör att gasfrågan kommer att bli än mer akut inför nästa vinter - om inte situationen utvecklas i en positiv riktning.

Det är därför viktigt att göra förberedelser, och kommissionen arbetar aktivt med att hitta alternativa sätt att få till stånd gasleveranser till Europa. Vi har den norska gasledningen, och Norge är tydligt med att man är beredd att maxa kapaciteten i den. Man tittar också på flytande gas och på att öka möjligheten att få gasleveranser på det sättet. Det här är ett viktigt arbete som drivs av enskilda länder men också av kommissionen.

Man tittar också på att ha en gemensam upphandling så att europeiska länder inte konkurrerar med varandra på gasmarknaden utan kan göra dessa köp tillsammans. Det är en solidaritetsmekanism man kan titta på.

Det handlar också om hur den gas som finns i Europa ska komma alla länder till del på ett rimligt sätt.

Exakt vad detta kommer att innehålla i praktiken kommer kommissionen att arbeta vidare med. Från svensk sida är vi dock alltid tydliga med att vi inte är förespråkare av en upplåning som ska gå till bidrag till enskilda länder.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag noterar i slutsatserna att solidaritets- och kompensationsmekanismer tas upp i en annan punkt än gemensam upphandling. Det blir intressant att se hur förslaget ska utformas, och jag utgår från att regeringen kommer att protestera om det kommer på tal att detta på något sätt ska finansieras av svenska skattebetalare.

Det är stort fokus på att säkra gas från andra marknader. Det har presenterats en överenskommelse med USA, men den innebär ju att USA de närmaste tio åren ska hjälpa oss att handla gas från Asien.

Inget fokus sätts på att på kortare sikt öka utbudet av gas, och regeringen vill ju förbjuda prospektering av gas. Är det något som statsministern tycker att fler länder i Europa borde ta efter i detta läge?

Fru talman! Jag tycker att alla länder i Europa bör göra sig mindre beroende av importerad fossil energi. Det är vägen framåt. Hela den kris vi nu ser vad gäller gas- och oljepriser visar att vi inte ska vara beroende av utländska aktörers agerande för detta.

Därför är min utgångspunkt att detta är ett bra argument för att snabba på den gröna omställningen. Låt oss se till att bygga ut det som är bra inte bara för miljön utan även säkerhetspolitiskt korrekt, det vill säga sol- och vindkraft.

Det finns stor potential att bygga ut vindkraft i Östersjön, långt ute till havs så att den inte syns från land. Här vore det bra om det fanns fler partier i Sverige, både centralt och lokalt, som drev på för denna möjlighet.

Fru talman! Jag tackar för återrapporten. Jag noterade i morse att man efterlyste vårjackor, underkläder, skor, väskor, tjejkläder i storlek 122-170, joggingskor i storlek 39-40. Detta är kopplat till att vi i går körde två matsalsbord och i helgen tältsängar.

Många personer har redan kommit till Sverige. En del har satt sig i bilen och rullat hit på eget initiativ. Andra har kommit hit med bussar då privatpersoner har varit nere vid gränsen och hämtat dem.

Bilderna från gränsområdena utanför Ukraina är såklart inte lika förskräckande som bilderna innanför gränsen, men läget är ändå bekymmersamt.

På vårt möte inför detta toppmöte efterlyste jag någon form av samordning för att underlätta för dem som har tagit sig över landets gränser att kunna komma vidare till övriga länder.

I helgen kom det från kommissionär Ylva Johansson förslag om samordning av transporter och information, förbättrade mottagningssystem, nationella planer för långsiktiga behov och gemensamma lösningar för att skydda de personer som befinner sig på flykt och givetvis är extra sårbara.

Att jag efterlyste en del av detta inför toppmötet var för att det inte fanns någon punkt om det på programmet, och jag ville att det skulle lyftas upp.

Var det under ert möte någon diskussion om alla dessa människor som befinner sig på flykt?

Fru talman! Migrationsministrarna hade ett möte i går, och Ylva Johansson hade en tiopunktslista med sig till det mötet. Man får väl säga att Annika Qarlsson var väldigt framsynt, för många av de frågor hon lyfte fram på EU-nämnden fanns med bland dessa punkter. Kommissionen ser också de behov som Annika Qarlsson lyfte fram så förutseende på EU-nämnden i förra veckan.

Det fördes givetvis en diskussion om flyktingarna under toppmötet eftersom det påverkar många länder, inte minst Polen som tar ett mycket stort ansvar. Det handlade också om stöd till Polen för att Polen ska kunna ta hand om dem som vill stanna där; många vill ju det eftersom språket är liknande och de vill vara nära Ukraina. Men det ska givetvis också finnas säkra möjligheter att ta sig vidare.

Frågan om risk för att människor utnyttjas diskuterades också, och det lyftes in en särskild text om det i slutsatserna - något Sverige givetvis stödde.

Fru talman! Det är oerhört värdefullt att klara av att ha många olika delar på bordet samtidigt. Där handlar det både om att försöka få slut på kriget och om att underlätta för de personer som fortfarande finns i landet men också för dem som tar sig vidare.

Energifrågorna har varit på tapeten och är oerhört heta. Det som vi i Centerpartiet gärna skulle vilja se är att man ökar utbyggnaden och omställningen och att man använder detta tillfälle till att göra rätt nu men också på sikt. Det finns ett förslag som kommissionen lade fram den 8 mars och som heter REPowerEU. Finns det några diskussioner om att skynda på det och se till att det kommer in insatser och resurser i systemet så att stora steg kan tas där? Nu när det finns en diskussion om energiskattedirektivet måste det också finnas utrymme för det förnybara där, tänker jag.

Fru talman! Det som är positivt i allt detta mörka är att länderna på ett helt annat sätt än före kriget ser att vi måste göra oss oberoende av den ryska gasen och oljan, även om det är klart att dessa under en övergångsperiod kan behöva ersättas med annan gas och olja. Men i längden är det inte det som är framtiden, utan det är att vi kan producera vår egen el via sol, vind och vattenkraft liksom kärnkraft, som kommer att vara en del under en tid framöver. Det finns alltså all anledning att skynda på detta arbete, och min bedömning är att det finns en rejäl skjuts i det.

Vad gäller förnybart är en förändring som skulle kunna göras i energiskattedirektivet att man inte behöver ha full koldioxidskatt på biodrivmedel till exempel, men detta kräver också att 27 medlemsländer tycker att det är bra.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporten.

Sedan Ryssland startade sitt anfallskrig har EU och Sverige vidtagit kraftiga åtgärder, och stödet till Ukraina har varit stort, både materiellt och ekonomiskt. Tillsammans ger vi dem som flyr kriget stöd och hjälp i våra respektive länder. Rätten till asyl ska gälla alla som flyr från krig och förtryck.

När Europa fortsätter att importera rysk olja, gas, kol och uran fortsätter Europa också att bekosta det krig som alla säger sig vilja få stopp på. EU:s lösning är att göra sig oberoende av rysk gas, olja och kol genom gemensam upphandling från andra länder och genom att bunkra framför allt gas. Hur går detta ihop med omställningen till fossilfri och förnybar energi? Diskuterade rådet hur medlemsstaterna ska kunna ställa om till hållbar energi? Utifrån svaret under den förra frågerundan verkar den framtiden vara långt borta.

EU har tidigare klassat såväl gas som kärnkraft som hållbar energi i den gröna taxonomin. I dag kan vi på många sätt tydligt se att gas inte är hållbart och att gasen och helst också kärnkraften borde tas bort från taxonomin.

Jag har tidigare vid ett flertal tillfällen lyft upp att ryska fartyg, inklusive dotterbolag med annan flagg, inte ska få lägga till i svenska hamnar och att statsministern i rådet borde driva både stopp för dessa fartyg och stopp för energi från Ryssland. Jag vill fråga statsministern: Lyftes något av detta upp under mötet?

Slutligen konstaterar jag med stor tillfredsställelse att rådet bekräftade sitt åtagande att stödja Republiken Moldavien och dess befolkning. Det är ett uttalande som jag tidigare har saknat.

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau tar upp en viktig fråga, nämligen Moldavien. De har tagit ett mycket stort ansvar i denna situation och tagit emot ett oerhört stort antal flyktingar i förhållande till sin befolkning. Det är ett av Europas fattigaste länder, och de behöver vårt fulla stöd i denna situation. Sverige har bidragit till Moldavien, dels ensamt, dels som en av de största bidragsgivarna till FN:s flyktingorgan. Det är naturligtvis viktigt att fortsätta att stötta Moldavien i denna svåra situation.

Från svensk sida har vi varit tydliga med att vi är öppna för ytterligare sanktioner. Det råder ingen tveksamhet om att vi är beredda att ta ytterligare steg. Jag delar helt Ilona Szatmari Waldaus uppfattning att vi vill ställa om vårt energisystem så att vi inte är beroende av utländsk import för vår elförsörjning och så att vi använder de resurser som finns här i Europa. Inte minst i vårt närområde i Östersjön finns det stora möjligheter att bygga ut havsbaserad vindkraft för att kunna försörja inte bara Sverige. Det finns stora planer också från tysk sida att bygga ut havsbaserad vindkraft, så här finns goda möjligheter.

Detta kräver såklart att man snabbar på investeringarna, och vi vill se höga ambitioner för att göra detta. Tyvärr ser vi alltför ofta att planer på utbyggnad stoppas av kommunala veton.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

När det gäller att utbyggnad stoppas lokalt har jag själv som lokal företrädare drivit utbyggnad av just vindkraft, men detta har stoppats i hela länet på grund av Försvarsmakten. Det här är också en viktig statlig fråga, och det är inte bara det kommunala vetot som ställer till det.

Statsministern sa i början att det är bra för klimatet att göra sig oberoende av rysk olja och gas, men där vill jag återigen understryka att om man inte börjar producera hållbar energi påverkas inte klimatet över huvud taget.

Jag vill kort fråga om hur Europas lantbruk diskuterades. Jag tror att Sveriges jordbrukare behöver få veta vilket stöd de kan få från EU och vilka undantag som planeras i statsstödsreglerna som gör att man kan få ett större nationellt stöd. Det vore bra om statsministern kunde ge ett lite utförligare svar om det.

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau har helt rätt i att det finns flera problem med utbyggnaden av vindkraften i Sverige. Försvarsmakten har naturligtvis sina intressen, och lokala politiker har sina. Därutöver har vi långa tillståndsprocesser i Sverige, så här finns mycket som vi kan arbeta med tillsammans för att göra oss mindre beroende av importerade energislag. Detta är något som jag verkligen hoppas att vi kan samarbeta kring, för det är tydligt att frågan om vindkraft inte längre bara är en klimatfråga, som är väl så viktig, utan också en säkerhetspolitisk fråga.

Vad gäller mat uppmanade vi i samband med mötet i Versailles kommissionen att komma med förslag till åtgärder för att säkra mattillgången, och jag ser fram emot att kommissionen ska presentera sådana åtgärder.

Fru talman! Tack, statsministern, för rapporten!

I slutsatserna från rådsmötet är det mycket tydligt att EU står på Ukrainas och dess befolknings sida och att vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina på olika sätt.

EU:s krav på Ryssland är tydliga: De ska omedelbart stoppa sin militära aggression mot Ukraina och villkorslöst dra sig tillbaka. Rysslands krigsförbrytelser måste omedelbart upphöra, och de ansvariga ska ställas till svars. Det är bra att rådet är tydligt på dessa punkter.

I slutsatserna står också att EU kommer att fortsätta att tillhandahålla ett samordnat stöd på olika sätt. Att EU agerar samordnat är förstås väldigt viktigt. När EU agerar enat blir unionen en tung aktör på världsarenan, men samtidigt finns problem. Ett exempel är Ungern som blockerar långtgående åtgärder såsom importstopp för rysk energi, som inte vill hjälpa Ukraina med vapen och som heller inte låter vapen från andra passera genom landet på väg till Ukraina.

Enighet i EU är såklart positivt, men någonstans måste man ändå göra en avvägning mellan enighet och agerande. Jag undrar hur statsministern ser på den avvägningen. Är det enighet till varje pris, eller anser statsministern att enskilda eller grupper av länder kan gå vidare på egen hand?

Apropå just Ungern undrar jag också om regeringen ser att Sverige och andra likasinnade EU-länder kan sätta ytterligare press på Ungern, och i så fall hur?

Fru talman! Vad gäller Ungern ska jag ändå säga att Ungern har haft ett annat förhållningssätt till Ryssland än en del andra europeiska länder har haft innan detta krig startade. Men efter att kriget startade har Ungern varit med och ställt upp på de mest långtgående sanktioner som vi någonsin har fattat beslut om mot något land och inte motsatt sig detta utan varit en konstruktiv part. Det tycker jag faktiskt är viktigt att påminna om i detta läge. Ungern har ställt upp bakom alla de åtgärder som vi har vidtagit, både vad gäller att stötta Ukraina och vad gäller de väldigt tuffa sanktioner som vi har infört mot Ryssland.

Det är flera länder som är väldigt beroende av inte minst den ryska gasen, och det är inte möjligt att över en natt hitta andra leverantörer. Det är inte så att Ungern är det enda land som känner viss skepsis inför att helt sluta importera rysk gas och olja. Det handlar alltså inte bara om vad Ungern tycker. De står inte ensamma i denna skepticism.

Med detta sagt är vi från svensk sida öppna för ytterligare sanktioner, vilket i så fall skulle ha väldigt stor påverkan på el-, bensin- och dieselpriser i hela Europa, inklusive i Sverige.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår att avvägningen inte är helt lätt. Det hade varit bra om regeringen hade varit tydligare kring att hålla öppet för att Sverige och andra likasinnade länder skulle kunna gå fram fortare.

Jag vill också passa på att ställa en fråga om skrivningen att EU är redo att täppa till kryphål och att alla försök att hjälpa Ryssland måste stoppas, som det står i slutsatserna. Hur definierar man hjälp till Ryssland? Jag tänker specifikt på Indien som har passat på att köpa rysk olja till rabatterat pris och därmed aktivt ökat sin finansiering av kriget i Ukraina, medan andra försöker hitta sätt att minska importen av rysk energi.

Hur anser statsministern, utifrån slutsatserna, att EU bör agera mot Indien?

Fru talman! Det är oerhört viktigt att täppa till kryphål. Nu har vi fattat beslut om dessa sanktioner, men det är oerhört viktigt att de också till fullo implementeras i alla medlemsländer. Vi ser bara i Sverige att det inte är alldeles enkelt. Det handlar bland annat om vilka som är ägare till olika bolag. Det kan ibland vara komplicerat när det är komplicerade ägarstrukturer. Det är därför viktigt att vi jobbar kontinuerligt med det för att säkerställa en fullgod implementering.

Vi har haft ett väldigt bra samarbete mellan Europa och USA. Men både Kina och Indien är två länder som också är nyckelaktörer i detta. Det förs också samtal mellan USA och Kina samt mellan Europa och Kina på olika nivåer men också med Indien för att diskutera hur man ser på vad som är den bästa vägen framåt och hur man ska agera i detta läge.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Tänk dig att någon skulle bryta sig in i ditt hus och att du sedan skulle tvingas förhandla om att möjligen ge upp ditt sovrum eller kanske ditt badrum till inkräktaren.

Det är ungefär detta som nu pågår i de så kallade förhandlingarna i Istanbul. Det är på många sätt skamligt att den ukrainska regeringen ska tvingas till att förhandla med dem som står bakom det anfallskrig som helt utan legitima skäl startats av den ryska regimen.

Det får aldrig vara EU eller enskilda medlemsländer som uppmanar Ukraina att ge upp delar av sitt territorium eller att göra andra eftergifter. Vår uppgift, precis som kommer fram i rådsslutsatserna, måste vara att stärka och stödja Ukraina samtidigt som vi på alla sätt försvagar den ryska regimen.

Fru talman! Det finns många goda föresatser i rådsslutsatserna från det senaste mötet. Men jag skulle vilja fråga statsministern hur samtalen går kring de förhandlingar som har påbörjats och som nu kommer till uttryck i rådsslutsatserna.

Fru talman! Maria Nilsson tar upp en väldigt viktig fråga, nämligen det faktum att Ukraina inte ska tvingas till åtgärder i detta läge. Det är Ukraina själva som väljer att agera också i denna väldigt pressade situation. Det är någonting som vi från svensk sida också tar upp, att det är viktigt att Ukraina själva får göra de val som de tycker är de rätta för sitt land. Det är någonting som vi för fram i olika sammanhang.

Självklart har det varit en diskussion kring om man tror att detta förhandlingsspår är någonting som kan vara en väg framåt i närtid. Det är naturligtvis i slutändan bara en person som kan avgöra det, nämligen den som startade kriget - president Putin. Han kan vilken dag som helst besluta sig för att stoppa detta orättfärdiga krig.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag vill verkligen understryka hur viktigt det som statsministern säger är men också att Sverige och EU vågar ta orden i munnen, alltså att det eftersträvade endgame - om jag får uttrycka mig så - är ukrainsk seger. Ingenting annat kan vara acceptabelt.

Jag skulle också vilja fortsätta spåret kring Moldavien. Och jag håller med om det som en kollega tidigare sa kring att det är viktigt att det står i rådsslutsatserna. Moldavien är utsatt för kraftig rysk propaganda. Vi har Transnistrien som är en frusen konflikt, och det finns en stor risk för en destabilisering av Moldavien från rysk sida.

Vilka konkreta åtgärder har EU:s ledare vidtagit vad gäller just destabiliseringsrisken?

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att säga följande. Vi ska stötta Ukraina på alla möjliga sätt - finansiellt, humanitärt och militärt. Det ska vi fortsätta göra så länge denna konflikt pågår. Men det är ändå till syvende och sist Ukraina själva som bestämmer hur de väljer att agera i samband med förhandlingar.

Moldavien är, precis som har sagts, ett land som har en väldigt utsatt situation. Det finns en konflikt i botten. De har också haft problem med ryska gasleveranser och hade också väldigt höga elpriser under vintern innan kriget bröt ut. Det är därför viktigt att i detta läge fortsätta att stötta Moldavien och att det görs via EU, att vi gör det bilateralt från Sverige och att även FN:s flyktingorgan kan hjälpa till. Det är många flyktingar som söker sig vidare från Moldavien, och det är självklart viktigt att det finns en solidaritet i EU för att också ta emot dem.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina har nu pågått i över en månad, och hittills har EU kunnat enas om kraftfulla sanktioner och stöd till Ukraina. Som land har vi kunnat bistå humanitärt, ekonomiskt och militärt. Men samtidigt ser vi hur kriget fortsätter med bombningar av sjukhus, belägringar av städer och fruktansvärda följder för civila. Många miljoner människor är på flykt, och precis som framgår av rådsslutsatserna behöver vi ha en beredskap för att denna situation kan hålla i sig på lång sikt.

Mer behövs dock. I torsdags höll president Zelenskyj ett starkt tal till oss alla här i kammaren, och vi var många som berördes. Vi stod alla upp och applåderade Ukrainas strävan efter fortsatt frihet och självbestämmande. Zelenskyj uppmanade oss att stoppa importen av rysk olja och gas. Varje dag som importen fortsätter förlängs kriget. EU:s import av rysk olja och gas ger pengar rakt in i Putins krigskassa och måste upphöra.

Trots detta var det få partier som samma dag stöttade Miljöpartiets initiativ om att stoppa importen; bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för att gå vidare med frågan. Regeringen driver inte på, och rådet säger bara att vi ska arbeta för en gradvis minskning. Jag vill därför fråga statsministern om Zelenskyjs uppmaning till riksdagen kommer att göra att regeringen framöver driver på hårdare i den frågan inom EU.

Fru talman! Maria Ferm tar upp en väldigt viktig fråga, nämligen det faktum att Europas köp av rysk olja och gas är någonting som underlättar för Ryssland att fortsätta det här kriget. Mot den bakgrunden förstår jag också president Zelenskyjs uppmaning.

Från svensk sida är vi beredda att gå vidare och diskutera alla typer av sanktioner, inklusive sanktioner gällande den ryska oljan och gasen. Hamnarna är en annan fråga. Det är vi alltså absolut beredda att fortsätta diskutera. Vi är också beredda att driva på, men det behöver vi göra på ett sätt som vi tror kan vara framgångsrikt. Jag kan konstatera att det finns flera länder som är väldigt beroende av den ryska oljan och gasen, så det gäller att föra diskussionerna på ett sådant sätt att de länderna inte slår bakut och slår dövörat till.

Fru talman! Min andra fråga handlar om livsmedelsförsörjning, bistånd och säkerhet. Allt detta hänger nämligen ihop - konsekvenserna av höjda matpriser märks ju redan, inte bara i Sverige utan även världen över. Det är väldigt viktigt att Sveriges regering fortsätter att driva på och bevaka att vi kan ändra statsstödsreglerna och få till ett bredare stöd för lantbruket i Sverige som inte enbart innebär fossila subventioner.

FN varnar även för risken för en global svältkatastrof som en följd av kriget. Det är länder som ofta redan är sargade och konfliktdrabbade som kommer att drabbas allra hårdast. I det läget tycker jag att det är anmärkningsvärt att det finns partier som driver på för en sänkning av biståndet, men det är också anmärkningsvärt att Sveriges regering är öppen för att göra mycket stora avräkningar i biståndet. Min fråga är därför om statsministern anser att det faktiskt kommer att göra världen tryggare i det här läget.

Fru talman! Miljöpartiet har ju verkligen drivit på och stått upp för att vi ska avsätta 1 procent av bni till bistånd. Vi har också drivit dessa frågor med full kraft och stor framgång under de senaste åren.

Jag håller helt med om att det i det här läget, när vi riskerar att gå mot en svältkatastrof i delar av världen och har den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget, naturligtvis är helt fel väg att gå att kräva att vi ska minska andelen vi använder till bistånd. Det är ju helt verklighetsfrånvänt att säga att vi i detta läge ska sänka biståndet. Dessutom har många människor halkat ned i absolut fattigdom i samband med den tillbakagång som skedde under corona, så det känns lite verklighetsfrämmande.

Med det sagt är vi från regeringens sida beredda att tillämpa de regler som finns vad gäller biståndsavräkningar när man tar emot flyktingar.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Mycket har handlat om olja och gas, och även min fråga kommer att handla om det. Det är en prioriterad fråga för hela Europa att minska beroendet av olja och gas, inte minst den ryska. Statsministern har varit mycket tydlig med detta i återrapporten. Det var välkommet att EU och USA kunde presentera ett nytt energisamarbete på området och att Tyskland nu avser att helt fasa ut importen av rysk energi. Det är ett stort och viktigt steg för att ytterligare försvåra för Putin att finansiera sitt orättfärdiga krig.

Sverige har också en aktiv roll i detta, och när statsministern träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i går var en fråga på dagordningen hur EU kan öka takten i den gröna omställningen. Vad ser statsministern som den viktigaste åtgärden för att Europa så snabbt som möjligt ska kunna minska det ryska fossilberoendet och öka takten i den gröna omställningen?

Fru talman! Som jag ser det handlar detta om två saker. Först handlar det om att på kort sikt växla över från rysk gas till gas som man kan importera någon annanstans ifrån, men i nästa led måste det handla om att bli oberoende av gas och olja som kommer från andra kontinenter.

Vi ser nämligen vad detta stora beroende betyder för svenska och europeiska hushålls plånböcker och för svenska och europeiska företag här och nu - hur det slår rakt in i plånboken och rakt in i likviditetskalkylen hos alla svenska företag. Att kunna ha en stabilitet här och inte vara så beroende är alltså A och O för framtiden. Dessutom är det ju bra ur ett klimat och miljöperspektiv.

I vår del av Europa finns det stor potential i den havsbaserade vindkraften. Den går snabbt att bygga ut och är ett förhållandevis billigt energislag. Att snabbt kunna bygga ut vindkraften är alltså A och O i det här läget. I andra delar av Europa, men såklart även i Sverige, finns det potential i att i större utsträckning använda sol - kanske mer potential ju fler soltimmar man har. Det finns naturligtvis även potential i vattenkraften.

En tredje sak som ofta lyfts upp är att vi behöver se till att energieffektivisera så att vi inte använder el i onödan utan använder den på allra bästa sätt. Där finns en fortsatt potential runt om i Europa - kanske lite mer i andra länder än i Sverige, där vi under en längre tid har jobbat en del med energieffektivisering inte minst inom industrin.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Det är ju stora och svåra frågor det handlar om när det gäller energiförsörjningen. Vi ser också att förutsättningarna ser väldigt olika ut och att det är skillnad på kort och lång sikt, som statsministern säger. Samtidigt vill man gärna hålla ihop inom unionen och länderna emellan. När det gäller Sveriges roll i det arbetet, vad anser statsministern är vårt viktigaste bidrag?

Fru talman! Jag tror att vårt viktigaste bidrag är att driva på genom att visa upp ett positivt exempel, nämligen det som händer i Sverige här och nu på grund av den politik vi har fört - vilket har drivits på av bland annat Miljöpartiet - för att Sverige ska ligga långt framme i klimatomställningen. Vi ser ju att detta inte är någonting som kommer att skapa jobb i framtiden utan att det skapar jobb här och nu, runt om i hela Sverige. Man bygger batterifabriker och planerar för det fossilfria stålet, och vi ser hur industrin blomstrar runt om i landet.

Vi har en otrolig potential när det gäller att visa att det inte bara är framtiden det handlar om utan att jobb skapas här och nu. Det är alltså någonting vi kan lyfta upp och som jag lyfter upp mycket när jag träffar kollegor från andra delar av världen. Det finns ett stort intresse för den gröna industriella revolution vi just nu ser i Sverige.

Fru talman! Statsministern sa i ett tidigare anförande här att vi har Putinpriser på el och på drivmedel. Jag vänder mig lite mot den beskrivningen. Redan före kriget i Ukraina hade Sverige världens högsta dieselpriser och låg bland de fyra fem högsta i världen när det gäller bensin. Magdalena Andersson har varit finansminister i Sverige i drygt sju år, så det skulle kanske vara rimligare att tala om Anderssonpriser på el och drivmedel.

För varje krona som världsmarknadspriset stiger på drivmedel tar staten in 25 öre till i moms. Staten tjänar alltså ganska mycket pengar på att drivmedelspriserna stiger. Vi har en liknande utveckling när det gäller elpriserna. Och vem är det som får betala? Jo, det är de svenska hushållen och konsumenterna.

Detta smittar nu också över på livsmedelsproduktionen, som är i djup kris på grund av höga drivmedelspriser.

I den kris vi har just nu måste vår regering våga ta den här diskussionen i EU och försöka pressa på för att få ned de svenska kostnaderna. Jag skulle helt enkelt vilja fråga Magdalena Andersson vad hon vill göra åt Anderssonpriserna på el och drivmedel.

Fru talman! Det är intressant att en politisk motståndare tror att man har ett så stort inflytande i hela Europa.

De spanska lastbilschaufförerna som nu strejkar på grund av de höga drivmedelspriserna i Spanien - gör de det på grund av Sveriges agerande?

De franska pensionärer i kärnkraftslandet Frankrike som svettas över höga elpriser - är det alltså Sveriges regering som ligger bakom det?

De tyska barnfamiljerna som har svårt att betala gasräkningen för att värma badvattnet till barnen - är det Sveriges regering och Magdalena Andersson som ligger bakom det, Jan Ericson?

Eller är det så att Putins agerande och det ryska kriget är förklaringen till att vi runt om i hela Europa ser rekordhöga elpriser, bensinpriser, dieselpriser och gaspriser?

Jag har inget att tillägga.

Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga. Visst är det så att kriget driver upp priser på både el och drivmedel. Men det som jag sa är också sant: För varje krona som världsmarknadspriset på drivmedel stiger tar staten in 25 procent till i moms. Det hamnar i vår statskassa, och det beror inte på Putin.

Det är också så att vi gick in i den här situationen med världens i särklass högsta dieselpriser och nästan de högsta bensinpriserna i världen. Att vi hamnade i det läget och hade de sämsta förutsättningarna redan före kriget beror inte heller på Putin. Detta är svenska politiska beslut och beror inte på Putin.

Vi ser nu också hur många länder runt om i Europa faktiskt tar den här diskussionen i EU. Vi ser hur Spanien, Portugal, Nederländerna och Polen alla tar olika beslut för att sänka sina kostnader på energi. Men den svenska regeringen konstaterar bara: Nej, det gick inte.

Fru talman! Jag tycker att det är bra om man håller sig till fakta. Det finns ingen tvekan om att det är tufft för svenska hushåll och svenska företag just nu, med både de höga bensin- och dieselpriserna och de höga elpriserna, precis som det är tufft för hushåll och företag runt om i hela Europa.

Det gör också att regeringarna i hela Europa, och EU-kommissionen, diskuterar olika åtgärder för att lindra effekterna av Putins krig, också de ekonomiska. Där har, om man nu ska hålla sig till fakta, också den svenska regeringen presenterat flera förslag just för att lindra effekterna för hushåll och företag. Det tycker jag är viktigt att man också kan se, även om man i opposition drömmer om andra åtgärder som vi inte vet om de är möjliga att genomföra.

Återrapporteringen var härmed avslutad.