Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: <ul><li>Kulturminister Parisa Liljestrand (M)</li><li>Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)</li><li>Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)</li><li>Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)</li></ul>Kulturminister Parisa Liljestrand (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.Listan över ministrar som deltar är preliminär.

Video

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av kulturminister Parisa Liljestrand, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, landsbygdsminister Peter Kullgren och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Kulturministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga går till Parisa Liljestrand.Det sägs att i dag är årets fattigaste dag, och jag tror att många svenska hushåll känner av det. Vi har ganska nyligen fått rapporter om att antalet vräkningar av barn ökar och att fler familjer är beroende av välgörenhet för att kunna äta mat hela månaden. Det känns nog verkligen att januari är en fattig månad.Jag vill fråga statsrådet om hon mot bakgrund av detta tycker att det var rätt och rimligt att sänka det extra bostadsbidraget för barnfamiljer och att försämra högkostnadsskyddet för mediciner.

Herr talman! Som frågeställaren säger är detta en tuff månad och en svår tid för många. Vi vet alla vad det är som har pressat svensk ekonomi. Vi vet att den här regeringen ärvde en hög inflation från den tidigare regeringen och att landet har befunnit sig i en lågkonjunktur som har präglat både Sveriges ekonomi och andra ekonomier.Det vi ser nu är en liten ljusning. Vi är långtifrån framme, men vi ser en liten ljusning. Syftet med den budget som regeringen lade fram för 2026 är just att stärka de svenska hushållen och se till att barnfamiljerna får lite mer utrymme i plånboken. Det sker bland annat genom de skattesänkningar som vi har gjort, som gör det möjligt för exempelvis barnfamiljer att få lite extra kvar i plånboken, alldeles oavsett om det är januari eller någon annan månad på året.

Herr talman! Det är ju fler länder än Sverige som har varit drabbade av inflation och lågkonjunktur. Regeringarna i de andra nordiska länderna har valt att höja barnbidraget. Det är bara den svenska regeringen som inte har gjort det. Den svenska regeringen har i stället prioriterat att sänka skatten ytterligare för de rikaste.Vidhåller statsrådet att det var rätt att inte höja barnbidraget för svenska barnfamiljer?

Herr talman! Jag tycker att en höjning av barnbidraget med 400 kronor för en familj med två barn väger rätt lätt i förhållande till de 800 eller till och med 1 800 kronor som vissa familjer får med vår budget och vår politik.Vi höjer taket i bostadsbidraget för första gången på 30 år. Det kommer att göra skillnad för barnfamiljerna och plånböckerna. Vi ser också till att stärka hushållen i alla våra budgetar. Det gäller alla i Sverige. De som tjänar mest på detta är faktiskt inte de som har mest i plånboken i dag, utan det är familjer med två hårt arbetande föräldrar. Den här budgeten står på deras sida.(Applåder)

Herr talman! Regeringen har beslutat om en proposition om utökade registerkontroller vid anställning i kommunal verksamhet som riksdagen avser att ta ställning till under denna månad. Även socialtjänsten omfattas av förslaget.Syftet är att motverka infiltration och otillbörlig påverkan. En betydande del av denna påverkan sker dock på ett sätt som gör att den inte fångas upp av registerkontroller, exempelvis genom släkt- eller lojalitetsbaserade strukturer där personer utan egen brottshistorik kan utsättas för påtryckningar eller användas av kriminella nätverk.Min fråga till socialtjänstministern är följande: Hur avser ministern att agera för att motverka infiltration inom socialtjänsten som inte kan förebyggas genom registerkontroller vid anställning?

Herr talman! Socialtjänsten har ju en otroligt viktig funktion i att stödja de absolut mest utsatta i samhället. Det kan handla om barn som behöver omhändertas eller om människor som är i behov av ekonomiskt bistånd. Därför är det extra viktigt att socialtjänsten hålls fri från infiltration så att skydd och ekonomiska resurser hamnar där de ska och inte hos kriminella.Det rapporteras ju att kriminella nätverk infiltrerar och rekryterar personer som redan är anställda inom den offentliga sektorn för att kunna påverka beslut. Därför är det nödvändigt att ha möjlighet att göra återkommande registerutdrag. Det är en viktig del i detta.Just nu arbetar en utredning med att föreslå ett enhetligt regelverk för bakgrundskontroller som kan vara återkommande, bland annat inom socialtjänsten. Det kommer att ge ytterligare verktyg för att stärka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Jag vill tacka socialtjänstministern för svaret.Infiltration av socialtjänsten är ett problem som fritidspolitiker och kommunpolitiker ofta har svårt att åtgärda på grund av de begränsade verktyg som finns på kommunnivå. Delar socialtjänstministern min uppfattning att ansvaret för att upptäcka och hantera infiltration och otillbörlig påverkan i socialtjänsten inte endast ska lämnas till enskilda kommuner utan kräver ett tydligare statligt ansvar?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den uppföljande frågan.Jag delar ledamotens uppfattning. Det är också den bild jag får när jag reser runt i landet och träffar socialtjänster som är tyngda av den här problematiken. Detta är en del av bakgrunden till att vi förändrar sekretesslagstiftningen så att alla blir skyldiga att rapportera om de ser att ett brott pågår eller är på väg att begås.Till detta kan vi lägga möjligheten till ökad samverkan. Polis, socialtjänst och skola får nu möjligheter att på ett annat sätt arbeta tillsammans över gränserna.(Applåder)

Herr talman! I Kristerssons och Åkessons Sverige står nu hela län, till exempel Gävleborg och Norrbotten, helt utan skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. Detta är inte en slump utan ett direkt resultat av regeringens politik. Den tillståndsplikt för skyddade boenden som regeringen infört har slagit undan benen på de ideella kvinnojourerna, som i decennier har burit ansvaret för att skydda kvinnor och barn från våld. När dessa jourer tvingas stänga lämnas kvinnor och barn utan skydd.Min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall är därför: Hur tänker statsrådet ta ansvar för de livsfarliga konsekvenser som regeringens beslut har fått?

Herr talman! Tack, Maj Karlsson, för frågan!Den nya tillståndsplikten började gälla den 1 april 2024, alltså för snart två år sedan. Innan dess – under den tidigare regeringens tid vid makten – fanns det väldigt lite skydd för utsatta kvinnor och barn. Den här regeringen är fast besluten att bekämpa våld mot kvinnor och barn på samma sätt som man bekämpar gängkriminaliteten.Jag ska försöka att kort beskriva hur situationen såg ut före tillståndsplikten.Vem som helst – och jag upprepar det: vem som helst – kunde starta ett skyddat boende i Sverige. Det innebar att kvinnor som flydde från gängkriminalitet kunde placeras i ett boende som drevs av andra gängkriminella.Barn hade inga rättigheter och ingen tillgång till skola. Förövarna hade fortsatt rätt till umgänge med de barn som flydde med sina mammor till skyddade boenden.Så kunde vi inte fortsätta att ha det. Därför har vi förändrat det.

Herr talman! Regeringen har deklarerat en nollvision i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. För att det ska bli verklighet måste kvinnor och barn alltid garanteras skydd från våld och ett stöd av högsta kvalitet. Det är precis det som de ideella jourerna har erbjudit i över 40 år. Det är det som regeringens politik nu slår ut.Min följdfråga är därför: Hur många kvinnor och barn ska regeringen låta stå utan skydd innan statsrådet ändrar lagen?

Herr talman! Tack så mycket, Maj Karlsson!Jag blir i grund och botten väldigt oroad över att Vänsterpartiet verkar vara emot en tillståndsplikt, som jag uppfattar att det finns ett väldigt brett samförstånd om.Kunskapen finns om hur dessa kvinnor och barn har farit illa. Det är inte så att vi har haft hög kvalitet i samtliga skyddade boenden i det här landet.Ivo berättar nu att vi tack vare den nya lagstiftningen fångar upp oseriösa aktörer, och vi säkerställer kvaliteten i de skyddande boendena. Så kommer vi att fortsätta att arbeta.(Applåder)

Herr talman! Den 27 december slog stormen Johannes till med full kraft. På ett dygn föll timmer motsvarande en årsavverkning. Hittilldags har fyra personer dött.Det var i det drabbade området den absolut värsta stormen i mannaminne. Just nu är många människor fullt sysselsatta bara med att överblicka konsekvenserna. Det är så uppenbart för alla inblandade att det behövs nationellt stöd.Det är helt obegripligt att uppröjning, det vill säga avverkning, ska anmälas sex veckor i förväg och sedan kunna överklagas, när träden redan ligger. Det är helt orimligt att artskyddsförordningen ska beaktas i ett läge där de naturliga habitaten är förstörda efter stormen.Min fråga till landsbygdsministern är: Kommer regeringen att föreslå tillfälliga ändringar och stöd för att underlätta för de hårt drabbade skogsägarna i området?(Applåder)

Herr talman! Det är förfärliga konsekvenser som stormen har dragit med sig. Det är tio miljoner kubikmeter som ligger i skogen.Allt det som kanske din farfar eller morfar, eller mormor eller farmor, någon gång i tiden planterade för att du skulle kunna avverka och ha som trygghet på ålderns höst blir omkullkastat. Jag känner oerhört stor delaktighet med alla de människor som är drabbade.Därför kallade jag så sent som i går till mig Skogsstyrelsen, Mellanskog – som är en skogsförening där många medlemmar är drabbade, Skogsentreprenörerna, Sveaskog och LRF Skogsägarna för att få höra en diskussion och bidra till en diskussion om vad vi kan göra för att underlätta så mycket som möjligt.

Herr talman! Det är nästan en månad sedan stormen. Det är så uppenbart vad som måste göras när det gäller lagstiftning. Min fråga var därför: Kommer regeringen att föreslå tillfälliga ändringar som gör att man inte behöver anmäla att man ska avverka redan fälld skog?Kommer regeringen att föreslå att man kan göra avsteg från artskyddsförordningen i ett läge där habitaten redan är förstörda? Kommer regeringen att vara beredd att stötta skogsägarna i att till exempel rädda de skogsbilvägar som kommer att bli förstörda nu under våren när man är tvungen att köra på dem?Jag vill ha besked.

Herr talman! Besked kommer att ges. Jag tror att det var fyra eller fem dagar sedan som olika aktörer inkom med olika beskrivningar av vad man från branschens sida ser som nödvändigheter. Allt detta diskuterade vi nogsamt i går.Regeringen kommer inom kort att återkomma med hur vi kommer att agera. Men det är klart att vi måste se till att den skog som har fallit kan komma ut ur skogen på ett enkelt och smidigt sätt.(Applåder)

Herr talman! Direkt efter frågestunden går tåget för min del till Göteborg och filmfestivalen. Kulturministern ska inte med, och det är såklart tråkigt.För precis ett år sedan höll ministern ett inledningsanförande där. Folk började bua och missade kanske det viktigaste budskapet, som kom i slutet. Ministern sa: Filmutredningen kommer att presentera sina förslag om drygt en månad, och efter sommaren kommer förslagen rörande illegal ip-tv. Nästa år vid den här tiden hoppas jag att manuset handlar om hur vi omsätter förslagen i praktiken.Nu blir det inte så. Filmpropositionen är försenad. Någon proposition om ip-tv är inte aviserad, och övergångslösningar har vi inte heller sett. Problemen kommer att kvarstå under lång tid.Mina frågor till kulturministern inför filmfestivalen är: Varför har regeringen under en hel mandatperiod inte gjort något åt att svensk film har legat i Västeuropas absoluta botten när det gäller finansiering? Varför har ni låtit filmpropositionen bli så försenad?(Applåder)

Herr talman! Det är både roligt och tydligt att det nu finns ett stort intresse för filmfrågorna. Vi kan notera att det övergripande finns en positiv inställning hos väldigt många till den förnyelse som Filmutredningen föreslog i sitt betänkande.Detaljerna om utredningen, betänkandet och de förslag som finns där avser jag att få återkomma till. Precis som jag har sagt tidigare hoppas jag kunna lägga en proposition på riksdagens bord innan mandatperioden är slut och förhoppningsvis också innan sommaren.Det är ett stort och svårt arbete. Jag tog över i ett läge där filmpolitiken hade totalt havererat. Den tidigare regeringen hade valt att helt förstatliga filmpolitiken, och det har uppenbarligen inte fungerat.Detta är inte löst i en handvändning, utan det kräver eftertanke och att förslagen kan fungera över tid för svensk film, nu och framåt.

Herr talman! Tack, kulturministern, för det svaret!Sverige har under lång tid varit ett internationellt framstående filmland. Det har byggt på att det offentliga har varit med och tagit ansvar. Med Tidöregeringen är det inte riktigt längre så.Jag vill passa på att ställa en kunskapsfråga inför diskussionerna som kanske kommer att ske nu i Göteborg. Kommer vi att få se skarpa förslag om ip-tv under mandatperioden från regeringen? När kommer beslut att kunna fattas så att vi får bort kriminaliteten med illegal ip-tv och illegal streaming?När kommer beslut att kunna fattas om den övriga filmpolitiken? Kommer det att ske under mandatperioden?

Herr talman! Precis som jag sa i mitt tidigare anförande är det regeringens och min avsikt att kunna lägga fram en proposition som behandlar alla behov inom filmpolitiken på riksdagens bord inom denna mandatperiod och förhoppningsvis också innan sommaren.När det gäller IP-tv blev jag väldigt glad över Mats Berglunds engagemang i den frågan. Det är en fråga där vi borde kunna samla alla riksdagspartier om att bekämpa den organiserade brottsligheten.Det är också därför som Filmutredningen har dröjt. Vi gav ett tilläggsdirektiv till utredningen just gällande ip-tv. Jag ser fram emot att arbeta med denna fråga i sin helhet.(Applåder)

Herr talman! Digitaliseringen och därmed tillgängliggörandet av kulturarvet har varit en prioriterad fråga under mandatperioden. Stora resurser har förmedlats till Riksantikvarieämbetet för att leda och genomföra arbetet. Digitalt material kan lättare föras undan vid krig eller kris. Därmed kan inte minnet förstöras även om skadedjur, brand, vattenskador eller främmande makt skulle förstöra själva föremålen.Vi ser tyvärr fortsatt att framför allt vattenskador förstör föremål, och kryp förstör de ömtåliga textila samlingarna. Vi har också sett hur Blue Shield, som enligt Haagkonventionen ska skydda kulturarv, i stället har använts som en checklista för ryssarna för att plundra och förstöra i Ukraina.Min fråga till kulturministern är om hon tycker att arbetet med kulturarvet flutit på som förväntat. Jag tänker på både digitalisering och planerna för undanförsel och skyddande av föremål.

Herr talman! Det här är en stor fråga, som jag tror kommer att vara en ödesfråga för Sverige när det kommer till hur väl vi lyckas ta hand om vårt arv och lämna det vidare till kommande generationer.Digitaliseringen är naturligtvis en stor del i omhändertagandet av vårt kulturarv i och med att den låter oss digitisera våra samlingar så att de kan lämnas över till framtida generationer och eftervärlden. Där har den här regeringen gjort långt mycket mer än vad som har gjorts tidigare, både genom direkta uppdrag och genom finansiering av digitaliseringen i stor utsträckning.Genom myndigheternas årsredovisningar ser vi att det här nu ger resultat, vilket är väldigt glädjande. Det ska också sägas att vi har kommit en bit på väg, men vi är inte helt och hållet framme. Detta är ett arbete som kommer att ta tid, och det viktigaste är att vi inte missar att detta också är en stor del i vårt beredskapsarbete.

Herr talman! Tack, Parisa Liljestrand, för svaret!Det låter hoppfullt, även om jag också har respekt för att mycket återstår. Jag är därför lite nyfiken på om kulturministern vill säga något om det fortsatta arbetet vad gäller skydd av kulturarvet under kommande mandatperiod.

Herr talman! Precis som jag sa kommer detta att fortsätta vara en stor och viktig fråga för Sverige. Jag tror att vi alla känner ett ansvar när vi funderar över hur kulturarvet kan skyddas och bäst bevaras för eftervärlden.Vi har kommit en bit på väg, men mycket återstår. Bland annat har Riksantikvarieämbetet en stor uppgift i att samla myndigheter och se till att det sker en samverkan så att man på bästa och mest effektiva sätt fortsätter att arbeta med skyddet av kulturarv framöver.

Herr talman! Även min fråga går till kulturministern.Muslimska brödraskapet är en rörelse som grundades med syftet att främja islamisering och som strävar efter ett styre enligt islamisk lag, det vill säga sharia.En fransk regeringsrapport har nyligen varnat för spridningen av politisk islam i Europa genom Muslimska brödraskapet och för de konsekvenser det kan få. I rapporten konstateras också att Sverige är hemvist för en aktiv gren av rörelsen, något som stärks av den granskning som har utförts av Center mot våldsbejakande extremism.Muslimska brödraskapet verkar långsiktigt, genom ombud som infiltrerar vårt demokratiska samhälle. Det finns också kopplingar till al-Qaida, Hamas och IS. Rörelsen är terrorklassad i flera länder, bland andra USA.Min fråga till kulturministern är om motsvarande diskussion om att terrorklassa rörelsen förekommer i Sverige.

Herr talman! Det är extremt oroväckande att en rapport från den franska regeringen pekar ut Sverige som ett fäste för radikala islamister i form av Muslimska brödraskapet.Dessutom nämner rapporten i fråga Socialdemokraterna som ett parti med kopplingar till rörelsen, och det är i sig anmärkningsvärt. Baserat på dessa uppgifter måste inte minst Socialdemokraterna rannsaka sig själva och göra en grundlig utredning. Radikal islamism har ingen plats i svensk politik.

Herr talman! Frågan gäller alltså om diskussionen förekommer. Om vi vidgar frågan ser vi att det inte bara är Sverige som är drabbat av detta, utan också Frankrike, Tyskland, Nederländerna och flera andra länder har motsvarande problematik och oro för det som är på gång.Jag lyfter därför frågan från Sverige till Europeiska unionen. Förekommer det någon diskussion där om terrorklassning av den muslimska rörelsen?

Herr talman! Regeringen har naturligtvis noterat den amerikanska terrorlistningen av Muslimska brödraskapet. Muslimska brödraskapet är inte listat som en terrororganisation av vare sig EU eller FN.Frågan om terrorlistning diskuteras för närvarande inte i EU. Nästa gång EU:s utrikesministrar kommer att träffas handlar det snarare om frågan om ytterligare sanktioner mot Iran. Regeringen kommer då att lyfta frågan om en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet. Det är alltså detta som står på dagordningen.Det finns som bekant inte något svenskt system för terrorlistning, utan det är genom EU vi agerar.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.Jag hade egentligen förberett en annan fråga, men på vägen hit såg jag en nyhetsflash om årets licensjakt på varg, som kammarrätten nu har fattat beslut om inte kommer att tillåtas i Västmanland. Man förväntar sig nu att detsamma kommer att gälla för övriga berörda län.Landsbygdsministern kommer precis som jag från en landsända där det finns väldigt mycket varg. Vi bor i Örebro respektive Värmlands län, som är vargtätast i Sverige, och vi är mycket väl insatta i de problem som det stora antalet vargar för med sig.Jag räknar kallt med att den första person jag möter när jag sätter mig på tåget hem kommer att ställa frågor om vad vi gör för att ändå komma vidare.Frågan till Peter Kullgren är: Hur går vi vidare? Vi behöver få till en bättre förvaltning av vargstammen.

Herr talman! Jag är helt enig med Elin Nilsson om att vi behöver få till en bättre förvaltning. Här har regeringen gjort en hel del. Vi har sett till att få Bernkonventionen ändrad, vilket var en förutsättning för att vi skulle kunna ändra art- och habitatdirektivet och klassa ned skyddsstatusen för varg.Därefter har regeringen sett till att vi har ett sänkt referensvärde som har rapporterats in till EU. Vi har lagt hundratals miljoner kronor i kommande statsbudget för att vi ska kunna ha en mindre vargstam.Det är uppenbart att vi behöver göra ännu mer, men regeringens vargpolitik ligger fast. Målet med årets vargjakt var att vi skulle ned inom det intervall som den här kammaren har beslutat om, mellan 170 och 270. Ett första steg var 270, och det var också vad länsstyrelserna hade beslutat.Bläcket har knappt torkat på domen. Jag har inte hunnit sätta mig in i vad skälen är, men jag lovar att vi kommer att göra det och återkomma.

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för tydligheten! Vi delar engagemanget i de här frågorna, och vi möter som sagt människorna som berörs.Regeringen avsätter väldigt mycket pengar i budgeten för detta. Kan statsrådet säga något om de insatser som man ändå kan göra, även om licensjakten är inställd? Jag tänker på insatser som eventuellt skulle kunna leda till att vi står inför en bättre situation nästa år.

Herr talman! Pengarna kommer för att Naturvårdsverket, statens expertmyndighet i de här frågorna, konstaterade att man behöver vidta olika åtgärder om man ska dra sig nedåt, mot nivån 170. Det behövs för att säkerställa att vargstammen helt enkelt finns kvar, och det vill vi ju alla. Vi ska också leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden.Regeringen har därför lagt in stora summor för att vi ska kunna ha en ännu bättre förvaltning än vi har i dag. När det gäller vad som sker för pengarna nu får vi återkomma.

Herr talman! Jag önskar ett förtydligande från kulturministern när hon säger att alla vet vad som har pressat ekonomin.Det är såklart en press utifrån som handlar om hur omvärlden ser ut. Men det är regeringen som har makten och förmågan att låna upp stora belopp, vilket man också har gjort. Man har lånat från framtida generationer på ett otroligt expansivt sätt.Regeringen har dock valt att se till att människor måste gå till jobbet trots att de är sjuka för att kunna få betalt. Man har valt att höja priset på mediciner, och man har valt att inte höja barnbidraget.Jag undrar därför: Vad menar egentligen kulturministern? Står man inte för sina prioriteringar, där det är de som har högst inkomster som har fått högst skattesänkningar? Står man inte för att man har enorma resurser som man har lånat och som skulle kunna se till att hjälpa de familjer som nu är otroligt pressade i den tid vi lever i?

Herr talman! Jag kan vara mycket tydlig med både Gustaf Lantz och hela svenska folket: Den här regeringen, jag som moderat och det förslag till budget som vi har lagt fram står på de hårt arbetande svenskarnas sida.Det är de som ställer klockan, stiger upp varje morgon och går till jobbet oavsett om det är snöslask eller om man måste skrapa bilrutan. Det är de som kliver av sitt nattskift. Den här budgeten är till för dem.De skattesänkningar som budgeten möjliggör gör att människor får mer pengar kvar i plånboken och därmed större frihet att bestämma över sina liv och vad pengarna ska gå till.Jag förstår att det kan kännas jobbigt för Gustaf Lantz och Socialdemokraterna, som gärna vill bestämma så mycket som möjligt över vad människor ska använda sina egna pengar till. Så tycker inte vi i den här regeringen och jag som moderat att det ska vara, och därför tycker jag att det här är en bra budget.(Applåder)

Herr talman! Från en jägare till en annan vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren om vargjakten.Jag bor, lever och jagar i ett vargrevir. Jag har blivit förföljd av varg, och jag har tröstat vänner vars hundar blivit vargangripna. Jag vet hur vargen förstör, och det vet ministern också, varför vi båda har bidragit till att bland annat sänka referensvärdet till 170 individer.För att komma ned till 170 individer krävs dock en omfattande avskjutning. Den tilltänkta och nu uteblivna licensjakten hade bara varit början på det arbetet. Trots det uteblev den. Hundratals jägare hade ägnat veckor åt att planera och tagit ledigt från sina jobb. Till råga på allt hade vi bra spårsnö och goda jaktförhållanden.Licensjakten uteblev på grund av ett beslut från Förvaltningsrätten i Luleå. I dag har det kommit ett nytt beslut från Kammarrätten i Sundsvall. Båda dessa beslut står i direkt konflikt med vad vi fattat beslut om här.Frågan mina kollegor ställer är: Vem bestämmer egentligen?

Herr talman! Vi har alltså att rätta oss efter domstolar i det här landet. Jag kan höra, dela och känna frustrationen, men något annat system tror jag inte att någon egentligen vill ha.Nu har vi den här situationen. Det är tydligt vad regeringen och en majoritet i denna kammare vill. Jag drog i ett tidigare svar vad regeringen har gjort, sådant som många inför denna mandatperiod sa var omöjligt. Det kommer aldrig att gå att ändra något art- och habitatdirektiv på EU-nivå, hette det. Det gick visst. Nu har vi också tillfört de medel som behövs.Jag måste analysera den här domen för att utröna vad som återstår. Jag kan helt ärligt säga: Min bedömning när vi hade vidtagit alla de här åtgärderna och när budgeten hade gått igenom – det hade den inte när förvaltningsrätten tog sitt beslut – var att vi skulle få till denna vargjakt i år, som i ett första steg skulle ta ned vargstammen till 270 individer.

Herr talman! Regeringen verkar strunta i att garantera skydd för personer med funktionsnedsättning i krig eller kris. I regeringens förslag till ny skyddsrumslag vill man nämligen inte att skyddsrummen ska ha tillgänglighetskrav. I en sådan här viktig fråga som handlar om liv eller död riskerar hundratusentals personer med funktionsnedsättning i praktiken att inte få skydd i tid.Regeringen vet att personer med funktionsnedsättning återkommande drabbas hårdare i krig och krissituationer, inte på grund av sin funktionsnedsättning i sig utan på grund av inte alla delar av samhället i dag är byggda för alla invånare.Det låter lite som att regeringen vill att det fortsatt ska byggas skyddsrum för människor som de själva, med normerande funktionalitet, och att alla andra helt enkelt ska få lösa det själva.Min fråga är: Anser regeringen att personer med funktionsnedsättning ska köpa sig egna skyddsrum som är tillgängliga? Vad är det annars tänkt att den här gruppen ska göra i ett skarpt läge vid akut behov av skyddsrum?

Herr talman! Jag tackar för frågan.Sverige har 7 miljoner skyddsrumsplatser. De är företrädesvis byggda under början av det kalla kriget, på 50- och 60-talet. Att i efterhand tillgänglighetsanpassa alla dessa skyddsrum skulle vara förknippat med en mycket stor kostnad.Det regeringen däremot nu gör är att genom ny lagstiftning tillgängliggöra ytterligare uppemot 1 ½ miljon platser i skyddade utrymmen. Många av dessa skyddade utrymmen är redan tillgänglighetsanpassade. Det kommer alltså under den här regeringen att tillkomma fler skyddade utrymmen som är tillgänglighetsanpassade än under tidigare regeringar.Svaret på frågan är också att i en ultimat krissituation måste alla hjälpas åt att omhänderta också de allra svagaste.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.Sverige har behov av mer svenska livsmedel, inte minst för att stärka det civila försvaret och rusta oss för en krissituation. Det finns en uppenbar brist på både nötkött och inte minst lammkött i våra butiker. Med tanke på den aktuella domen från kammarrätten är det anmärkningsvärt att vi i dag i Sverige har klart över 300 vargar.Vad kommer regeringen och landsbygdsministern att göra för att vi ska få mer svenska livsmedel i svenska butiker?

Herr talman! Enligt fårbönderna själva är just rovdjursfrågan, vargfrågan, en av de viktigaste anledningarna till att de som de facto har lagt ned har gjort det.Jag har sagt det i kammaren förut och säger det gärna igen: Jag har svårt att få ihop varför ett land med så gynnsamma förutsättningar för att hålla just får ska importera uppemot 80 procent av det lammkött vi äter från andra sidan jorden. För mig finns det ingen logik i det. Det är klart att vi måste se till att ändra det. Det är en av anledningarna till att jag och regeringen står för den rovdjurspolitik som vi gör.Nu ska vi i första läget analysera den här domen, och sedan får vi återkomma.På livsmedelsproduktionssidan i övrigt finns det en lång rad åtgärder. En sak som inte på något sätt är avgörande men som dragits i långbänk länge är att vi sedan den 1 januari kan få till mer naturbetesmarker och förhoppningsvis mer djur i vår svenska natur genom att tillåta virtuella stängsel för nötkreatur och får.

Herr talman! I det mycket svåra och komplicerade säkerhets- och försvarspolitiska läge vi befinner oss i måste det vara uppenbart för alla att världsordningen nu ändrats. Trumps och hans ministrars hånfulla och hotfulla utfall mot Europa, senast på toppmötet i Davos i går, är bedrövliga att både se och höra. Situationen kräver att Sverige stärker totalförsvaret och då inte minst det civila försvaret, där mycket arbete återstår.Jag tror att ökad självförsörjning och minskat beroende av USA är en fråga som måste lyftas. En viktig och akut fråga är att se över vårt enorma beroende av amerikanska techjättar som under en nyckfull och maffialiknande amerikansk president tar del av vad vi lagrar för data i molnet. Vi måste helt enkelt minska beroendet av USA och hantera riskerna med lagring och molntjänster.Som den danska underrättelsetjänsten sa kan USA släcka Danmark på en timme. Förmodligen gäller det också Sverige.Frågorna till ministern för civilt försvar är alltså: Vilka initiativ tar du, och har du varit i kontakt med dina motsvarigheter i EU-kretsen för att påskynda ett aktivt arbete?

Herr talman! Tack, Ulf Holm, för frågan!För digitaliseringsfrågor i regeringen ansvarar Erik Slottner. Det är också han som deltar i de respektive ministerformaten. Han kan säkert på ett lämpligare sätt än jag redogöra för just den biten.Det jag däremot kan säga är att regeringen nu tar krafttag för att bygga upp den nationella cybersäkerheten på ett sätt som tyvärr inte har skett under tidigare regeringar. Vi bygger nu ett helt nytt nationellt cybersäkerhetscenter. Här kommer förstås också frågor om rådighet över data och över kritiska system in som en delkomponent. Det är något som regeringen arbetar med när vi nu bygger upp det nya nationella cybersäkerhetscentret, som kommer att vara fullt utbyggt till sommaren.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.Alla barn i Sverige, oavsett var de bor, har rätt till en trygg uppväxt och en framtid att se fram emot. I dag lever över 200 000 barn i Sverige i hem där olika former av våld eller övergrepp förekommer.För en vecka sedan, den 15 januari, trädde nya lagar i kraft som ska ge utsatta barn ett bättre skydd. Min fråga till socialtjänstministern är: Vilka nya yrkesgrupper kommer att omfattas av anmälningsskyldigheten?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.Det stämmer som ledamoten säger att regeringen bedriver ett omfattande arbete för att på alla sätt och vis stärka skyddet för utsatta barn. För en vecka sedan trädde en ny lagstiftning i kraft som tar ambitionen ett steg vidare. Det handlar om att identifiera och säkerställa att fler yrkesgrupper, till exempel ordningsvakter, nu får en skyldighet att orosanmäla när de ser att något bör orosanmälas. Men det handlar också om att fler myndigheter och personer hos myndigheter ska få en anmälningsskyldighet, till exempel Åklagarmyndigheten och människor anställda hos Försäkringskassan. Det är av otroligt stor vikt att alla som befinner sig i sammanhang med barn och som upptäcker att något är fel, där våld kan förekomma, agerar så att socialtjänsten och ansvariga myndigheter i sin tur kan agera runt barnen för att förhindra våld mot barn.

Herr talman! Beståndet av skarv har ökat explosionsartat i Sverige. På 90-talet fanns det 15 000–16 000 bon. Nu 2023 har de gått upp till 75 000, det vill säga 400 000 skarvar. Det är långt mycket mer än vad fiskbeståndet och ekosystemet i Sverige klarar av.Varje dag äter skarvarna upp ofattbara 200 000 ton fisk. Nu kommer rapporter från Vättern, Vänern och Upplandskusten om att hela årsklasser av abborre och gös slås ut. Trots det saknar Sverige nationella populationsmål för skarven, det vill säga lägsta gynnsamma bevarandestatus.När kommer regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att fastställa ett nationellt populationsmål för skarv? Det borde vara i nivå med slutet av 90-talet, det vill säga en minskning med 75 procent så att vi får en balans i ekosystemet igen?

Herr talman! Regeringen har satt igång ett arbete i syfte att underlätta jakt på skarv. Vi ser hur dagens population går alldeles för hårt åt fiskbestånden, och vi ser också hur den fullständigt förstör skärgårdsmiljöer med mera.Därför har vi gett en lång rad uppdrag på området, bland annat till Naturvårdsverket, om att underlätta för jakt och skydd av fisk och förslag på effektiva åtgärder. Dessa mottogs i slutet av förra året. Vi driver också på i EU, vilket är centralt i sammanhanget, för att få till en ändring av fågeldirektivet.Ledamoten tar upp populationsmål, och det är inget jag utesluter. Regeringen överväger löpande ytterligare insatser för att begränsa skarvpopulationerna. Det behövs verkligen. Senast i årets regleringsbrev gav vi uppdrag till länsstyrelserna att samordna sig i skarvförvaltningsplaner för Mälaren och Hjälmaren.

Herr talman! Ett fungerande civilt försvar bygger ytterst på att vårt samhälle håller ihop i vardag och i kris. Då är robust infrastruktur helt avgörande. Staten har ett tydligt ansvar för att säkra el, transporter, vatten, digitala nät och inte minst järnväg i hela landet. Ändå ser vi i dag stora brister med inte minst sårbara privata lösningar. I ett skärpt säkerhetsläge riskerar det här att slå hårt mot samhällsviktiga verksamheter som sjukvård och äldreomsorg och mot infrastrukturen som de verksamheterna är beroende av.Jag riktar min fråga till ministern för civilt försvar: Hur avser regeringen att säkerställa att kritisk infrastruktur byggs och underhålls med ett helhetsperspektiv, där långsiktig robusthet sätts före kortsiktiga marknadslösningar?

Herr talman! Jag tackar för frågan.Svaret på frågan är: genom att göra substantiella investeringar i det civila försvaret.Under perioden 2015–2022 investerades nästan ingenting i det civila försvaret. Därmed uteblev också robustheten och redundansen. Nu ser vi hur budgeten för det civila försvaret går från 2,7 miljarder till, om ett par år, 20 miljarder. Det ger förutsättningar att göra substantiella investeringar i det som bygger faktisk förmåga. Nu ser vi också förmågan komma till i alla beredskapssektorer.År 2024 genomfördes dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023. Den preliminära bedömningen för 2025 är att kurvan fortsätter spikrakt uppåt när det kommer till förmågeutvecklingen i det civila försvaret.Svaret är: genom att sätta pengarna där retoriken är, inte bara ägna sig åt Powerpoints och tom retorik.(Applåder)

Herr talman! Det råder just nu brist på svenskt nötkött, främst på grund av att det finns färre kor och kalvar till följd av höga produktionskostnader och låg lönsamhet för de svenska bönderna. Situationen är just nu förvärrad eftersom färre djur har uppnått slaktmognad.På grund av den förvärrade situationen råder det just nu ett läge där hyllorna i många livsmedelsaffärer står tomma på svenskt nötkött. Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren hur regeringen jobbar för att bistå våra svenska bönder i att hantera den rådande bristen på svenskt nötkött.

Herr talman! Vi kan konstatera att det har diskuterats betydligt mer den senaste tiden. Det har framkommit från branschen att en del av bristen på vissa nötköttsprodukter beror på att slakterier under tider av många röda dagar inte har samma produktionstakt.Detta förringar inte grundproblemet. Grundproblemet i Sverige, anledningen till att vi har denna situation, är att det finns för få kossor. Vi behöver fler kossor i Sverige för att mätta våra magar.Det finns en lång rad åtgärder som regeringen har vidtagit för att få till detta. Just riktat mot nötköttsproduktionen har vi aviserat att vi i kommande CAP-struktur vill se ett särskilt djurvälfärdsstöd till dikoproduktionen. Något som har varit efterlängtat från nötköttsproducenter har varit virtuella stängsel, som nu är tillåtna från den 1 januari.

Herr talman! Frågan har redan varit uppe, och det blir lite av en repetition. Men det sägs ju att repetition är kunskapens moder.Det har kommit många kommentarer om att kulturministern valde att inte närvara på årets Guldbaggegala. Jag har i min egenskap av riksdagsledamot inte för avsikt att recensera statsrådets kalenderplanering eller prioriteringar. Bilden som dock målas upp av filmbranschen är nedskärningar, en avsaknad av reformer och att våra nordiska grannländer springer ifrån oss. Sverige behöver en stark och oberoende filmbransch. Filmbranschen har förståelse för det som regeringen beskriver som breddad finansiering, men den är också tydlig med att svensk film behöver en stark statlig finansiering. Vi riskerar annars att urholka den svenska filmindustrin och därmed förlora en viktig kulturnäring och den höga ställning i världen som svensk film har.Herr talman! Hur kommer regeringen att verka för att stärka förtroendet hos filmbranschen och låta svensk film åter ta plats?

Herr talman! Låt mig börja med att säga att svensk film i dag har en årlig statlig finansiering om ungefär 650 miljoner kronor. Det känns ändå viktigt att slå fast. Ibland i debatten kan det låta som att det inte finns någonting inom ramen för svensk film, men inom ramen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelas medel. Vi har också ett produktionsincitament på 100 miljoner kronor som fördelas årligen.Däremot finns många problem inom svensk film. Produktionsincitamentet som system fungerar dåligt med en först-till-kvarn-princip som man skulle kunna tolka som att skattebetalarnas pengar lottas ut. Illegal ip-tv slår undan benen och för inte tillbaka pengar som branschen skulle kunna använda. Det finns många problem därtill.Det var därför den här regeringen tillsatte en filmutredning, för att titta på dessa problem, och nu avser vi att lägga fram en proposition.

Herr talman! Även min fråga går till kulturministern.Jag hade häromveckan nöjet att besöka Jämtland, även Hammerdal och Östersund, och talade med bland andra Sametingets nya ordförande Marianne Gråik. Vi pratade förstås om många olika saker, som rennäringen och klimatförändringarna, men också om Sametingets planerade parlamentsbyggnad i Östersund. Redan 2019 bestämdes det att den skulle förläggas dit. Planer finns, liksom en tomt och en skiss över hur den ska se ut. Men det finns inget startbesked för själva bygget.De norska och finska motsvarigheterna finns längre uppe i norr, i Karasjok och Enare. Det skulle sitta fint med något i Östersund för att markera Sápmis hela storlek.Ärendet bereds i Regeringskansliet, som det heter. Med en blandning av otålighet och en konstruktiv ansats skulle jag vilja höra från kulturministern hur planerna ser ut på att komma till start.(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!Jag hade också det stora nöjet att vara på plats när Sametingets öppnande ägde rum. Det var väldigt fint, och det kändes både hedersamt och bra att kunna vara där.Vad gäller parlamentsbyggnaden har jag och regeringen inga nya besked att ge i dagsläget, utan frågan bereds. Vi avser att återkomma när den har beretts färdigt.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.Vi vet att många barn och unga i Sverige dras in i kriminalitet. Vi vet också att många av dessa barn är kända av socialtjänsten sedan länge. Bland dem som begår de grövsta brotten finns också en stor överrepresentation av barn som har varit placerade i samhällets omsorg, på familjehem, HVB-hem och liknande. Det har i sig lett till ökad risk att begå brott, begå grövre brott och fastna i kriminalitet. Detta är frågor som socialtjänstministern och regeringen har varit väldigt engagerade i ända sedan tillträdet.I tisdags mottog socialtjänstministern den nationella samordnarens utredning om den statliga sociala barn- och ungdomsvården, som föreslår ett antal åtgärder. Det handlar om mer anpassade platser och ett större statligt ansvar. Min fråga blir: Vilka av dessa åtgärder anser socialtjänstministern vara mest prioriterade och mest brådskande att genomföra för att förhindra att barn dras in i kriminalitet?

Herr talman! Tack så mycket till Ludvig för frågan!Ledamoten sätter fingret på en enormt viktig fråga. Ska vi stoppa kriminaliteten och bryta rekryteringen av unga måste vi jobba förebyggande.Socialdemokraterna har haft hög svansföring i denna fråga, men det hände närmast ingenting under deras år i regering. Det var helt enkelt åtta förlorade år.Vi, däremot, har fått på plats en ny förebyggande socialtjänstlag, med 10 miljarder i finansiering. Samordnaren efterfrågade en starkare statlig styrning i dessa frågor. Vi arbetar för att få en nationell placeringsfunktion på plats för att förbättra vårdkvaliteten för våra barn.Men vi behöver också fler familjehemsplatser. Samordnaren föreslog även mer utbildning och stöd till våra familjehem. Det tror jag är helt avgörande för att få fler att våga ta detta stora och väldigt viktiga ansvar.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.Jag vill hänvisa till ett mycket bra seminarium vi hade i går. Det handlade om vattenkraft och fiskvägar och besöktes av närmare 70 personer – mycket lyckat! Det handlade naturligtvis om hur många fiskar som får sätta livet till eftersom det inte finns vandringsvägar. Vi ser att både lax, ål och öring med flera arter krossas och dödas. För ålen är väl vattenkraften det största och farligaste hinder vi har.Min fråga är om ministern och regeringen kommer att ta tag i denna fråga och sätta fart på arbetet med att modernisera och säkra vattenkraften så att vi får till fiskvägar, så att vi kan ha en ökad produktion av el men även ett modernt samhälle där fiskarna kan vandra. Det finns faktiskt pengar avsatta. Vad är anledningen till att ni inte sätter i gång det här arbetet?

Herr talman! Min bild är att det sker en del. Vi har som sagt en lång rad olika projekt och aktiviteter, och det finns statliga medel för det här ändamålet – inte minst för att värna ålen, som ju utgör ett sargat bestånd.Där kan man konstatera att Sverige har gjort oerhört mycket. Hela västkustsidan har vi totalt stängt för fiske, och vi har hård begränsning på den östra sidan. Sverige driver också på mycket aktivt för att vi ska ta hand om alla ålens livsstadier på EU-nivå. Just nu regleras bara den del då ålen de facto lever i havet. Vid varje tillfälle jag får ger jag en känga åt dem som tycker att det är helt okej att fiska upp ålyngel, alltså glasålar. Det är ett mycket stort problem för ålen.Men självklart behöver vi också se till att vi har vattenvägar framöver.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Europa måste det vara av högsta prioritet att skydda civilbefolkningen i händelse av krig. Tillsyn av och tillgång till skyddsrum måste därför prioriteras högre. I storstäder som Göteborg, Stockholm och Malmö kommer hamnar, broar, raffinaderier, elförsörjning, vattenrening, vattenverk, vägar, järnvägar och fabriker att bli mål för angrepp. Då kommer även civila att drabbas. Tusentals medborgare riskerar att bli offer om samhället inte prioriterar skyddet av civilbefolkningen.Så till själva frågan: Har ministern någon tidsplan för när det ska finnas operativa skyddsrum för alla som bor i Göteborg, Stockholm och Malmö?

Herr talman! Tack, Björn Tidland, för en angelägen fråga!Låt mig börja med att säga att de allra flesta skyddsrummen i Sverige fyller sin funktion, det vill säga de kan användas om det skulle behövas. Sedan är standarden ibland eftersatt, och regeringen har haft som en prioriterad uppgift att, för första gången på mycket lång tid i Sverige, skjuta till medel för att kunna restaurera och rusta upp. Jag besökte själv det första nyrenoverade befolkningsskyddsutrymmet här i Stockholm för bara några veckor sedan. Detta arbete går alltså framåt.Som jag nämnde tidigare har vi också tagit fram en proposition som kommer att tillgängliggöra nya skyddade utrymmen, bland annat i våra stora städer.Svenska folket ska känna tillförsikt – vi tar denna fråga på stort allvar. Vi arbetar för att så snabbt som möjligt beta av beståndet med stora befolkningsskyddsrum. Vi genomförde 12 000 inspektioner och kontroller 2025, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år.Vi är alltså på den här frågan och arbetar vidare med den.(Applåder)

Herr talman! Vid stora kriser och i krig är det oerhört viktigt att samhället fungerar och att det finns god beredskap. Samhällets resiliens ökar av nätverk där man känner många människor, tydliga uppgifter att bidra med under kris samt en allmänmänsklig tillit. Allt detta erbjuds av civilsamhället – från idrottsrörelsen som bidrar till friska människor till kulturorganisationer som skapar möjlighet till förströelse, vilket kriget i Ukraina med all önskvärd tydlighet har visat vikten av. Stora organisationer är vana att mobilisera mängder av människor medan små byföreningar skapar mötesplatser och en vilja att ställa upp för varandra utifrån vars och ens kompetenser.När vi nu rustar även det civila försvaret är det självklart att organisationer som Röda Korset och Svenska kyrkan, som är vana att jobba med krishantering, bjuds in att bidra. Men det är bara en bråkdel av det svenska civilsamhället, och det är många fler som vill bidra.Min fråga till ministern för civilt försvar är därför: Varför bjuds inte alla dessa andra civilsamhällesorganisationer in för att bidra till att öka Sveriges beredskap och resiliens?(Applåder)

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan!Jag är den första att instämma i beskrivningen att civilsamhället är viktigt och har en viktig roll att spela också i totalförsvaret och det generella beredskapsarbetet.Myndigheten för civilt försvar driver i dag ett civilsamhällesråd dit man bjuder in representanter för olika civilsamhällesorganisationer.På Försvarsdepartementet har vi ibland också träffar av mer ad hoc-karaktär. Vi har bland annat träffat alla de organisationer som har vuxit upp i kölvattnet av kriget i Ukraina och som bistår med att stödja Ukraina men som också delar med sig av erfarenheter från Ukraina som vi kan implementera när vi bygger upp det civila försvaret i Sverige. Det är naturligtvis mycket, mycket angeläget.Min uppfattning är att det förs dialoger med civilsamhällesorganisationer på olika nivåer, i Regeringskansliet och hos underlydande myndigheter.

Herr talman! Anser regeringen att det är moraliskt och folkrättsligt försvarbart att finansiera en syrisk regim, ledd av en tidigare al-Qaida-ledare, för att stoppa flyktingar till Europa och skicka tillbaka dem som är här samtidigt som samma regim attackerar det kurdiska självstyret i Rojava och mördar civila?De i Rojava stoppade faktiskt IS framfart i världen, och nu massakreras de alltså av en regim som får ekonomiskt stöd av Sverige. Gång på gång väljer regeringen att stå på fel sida, oavsett vilken utrikespolitisk fråga vi tittar på.Hur ska ni agera nu, och när kommer ni att stoppa det indirekta stödet till den här regimen?

Herr talman! Jag ska börja med att säga: Om frågeställaren vill ha ett mycket förtydligat svar är det nog bättre att ställa frågan till den minister som är berörd. Men vad gäller svensk utrikespolitik i stort kan jag säga att svensk utrikespolitik följer både svenska lagar och regler och internationella lagar och regler. Vi förhåller oss till andra stater genom den politik som vi för men också genom det bistånd som vi på olika sätt ger och de samarbeten som vi har. Dessa kan alltid behöva behandlas och ifrågasättas utifrån hur andra stater agerar. Men det är alltså ingenting som jag kan stå och redogöra för här.Vill man ha ett mer detaljerat svar får man nog ställa frågan till den minister som har detta i sin portfölj.(Applåder)

Herr talman! Även jag har en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand.Medierna i P1 och även tidningen Kvartal har uppmärksammat att Sameradion, som är en del av Sveriges Radio och därmed public service, under sametingsvalet har haft en kommentator som samtidigt har varit aktiv socialdemokrat i kommunfullmäktige i Umeå. Hon har även kandiderat till kyrkofullmäktige för Socialdemokraterna.I huvudsak har hon kommenterat frågor som rör Sametinget, men inte uteslutande. Hon har även kommenterat till exempel en rapport från Timbro, Befria Sápmi, och kyrkans skogsutredning. Trots att hon har kommenterat frågor som rör politik i helt andra församlingar än Sametinget har det inte framgått att hon är aktiv socialdemokrat och sitter i kommunfullmäktige i Umeå.Min fråga till kulturministern är: Hur anser kulturministern att detta går ihop med att public service ska vara politiskt oberoende och har som regel att vara det?

Herr talman! Jag har noterat den kritik som har framförts, och jag har full förståelse för att det kan ställas frågor liknande den som Kristina Axén Olin ställer. Men jag kan som kulturminister inte ha synpunkter på vare sig programinnehåll eller vad public service väljer att sända och vilka som arbetar i organisationen. Det håller jag mig långt borta ifrån.Det är alldeles riktigt att Sveriges Radios verksamhet ska bedrivas med opartiskhet och saklighet som grund. Det gäller hela Sveriges Radio, även Sameradion. Sedan är det upp till Sveriges Radio att hantera den här frågan i detalj, vilket jag naturligtvis förutsätter att de gör.

Herr talman! Det har snart gått tre år sedan Socialstyrelsens larmrapport om en kraftig minskning av antalet personer som får ledsagning kom. Det handlar alltså om det stöd som man kan få i form av en person som följer med när man till exempel går en promenad, uträttar ärenden eller träffar vänner – om man är blind och inte kan gå ut på egen hand.Det är inte behoven som har minskat. Det är tillämpningen av lagen som har skärpts och blivit allt snävare. Därför fattade riksdagen för två år sedan beslut om att regeringen skulle se över lagstiftningen. Men det enda som har hänt under de här åren är att fler och fler nekas rätten till ledsagning. Fler och fler lever i husarrest eller är helt beroende av anhöriga eller vänner för att kunna komma ut.Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är: Varför gör socialtjänstministern inte som riksdagen har beslutat? Varför är det helt tyst i den här frågan från regeringens sida?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan!Ledsagningen är en del av den LSS-lagstiftning som en borgerlig regering fick på plats i början av 90-talet. Det är en viktig lagstiftning. Den handlar om att kunna ta del av samhället på samma villkor som alla andra.Vi i regeringen är naturligtvis oerhört bekymrade över att vi ser att kommunerna i allt större utsträckning inte tar det här ansvaret. Därför arbetar vi med en rad olika delar. En del som vi fick in i det nya regleringsbrevet till Socialstyrelsen är just tagen från den rapport som ledamoten hänvisar till. I den fanns ju en rad förslag, och en del handlade om att utarbeta en vägledning för kommunerna, så att man kan göra likartade, jämlika, bedömningar över hela landet, vilket tyvärr inte är fallet i dag.Det här uppdraget är ett viktigt steg i att säkerställa just ledsagningen i landet.(Applåder)

Herr talman! I Sverige ser vi i dag en omfattande problematik med hundsmuggling. Hundar förs in från framför allt Östeuropa och säljs via nätet till svenska köpare. Många av dessa hundar säljs under oseriösa former, exempelvis på parkeringsplatser eller av personer som inte kan svara på grundläggande frågor om hundarnas bakgrund. Här vilar ett tydligt ansvar på köparna att agera med gott omdöme.Hundsmugglingen innebär dock inte bara ett djurskyddsproblem. Den utgör även en betydande risk för att smittsamma sjukdomar förs in i Sverige, sjukdomar som kan drabba både hundar och människor. När sådana sjukdomar väl har fått fäste i landet är de ofta mycket svåra att bekämpa. Därtill har flera insmugglade hundar visat sig vara i så dåligt skick att de måste avlivas kort efter köpet. På så vis bidrar köpare som väljer att handla från oseriösa aktörer indirekt till kriminalitet och djurplågeri.Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att motverka både hundsmuggling och försäljning av illegalt införda hundar och för att förtydliga ansvaret för köparna – innan vi står inför en allvarlig incident och spridning av smittsamma sjukdomar?

Herr talman! Ja, man blir beklämd när man ser de här situationerna, särskilt när hundar är i dåligt skick. Inte sällan finns det på andra sidan en lurad köpare som tror att man gör en god gärning när man tar hand om en hund som inte har haft det bra och som ska få det mycket bättre här i Sverige.Detta är ett stort problem och ett stort lidande. Som ledamoten säger finns det också betydande risker för att man för in sjukdomar som vi har lyckats bli av med här i Sverige på djursidan.Lagstiftningen finns. Det är inte tillåtet att göra så här. Sedan gäller det att vi följer upp det. Det har varit diskussioner om veterinärers ansvar om de kan konstatera att det är en hund som är insmugglad och så vidare. Det förs alltså diskussioner. Men i grunden gäller det att se till att den lag vi har, som förbjuder sådant här, faktiskt efterlevs.

Herr talman! Frågan går till landsbygdsminister Kullgren.Dalarna, där jag bor, och Gävleborg drabbades nyligen av den värsta stormen på tio år. Stora arealer av skog blåste omkull. Nu är det viktigt att man tar hand om skogen innan barkborrar och röta förstör träden – det är tur att det är vinter nu. Men skogsägarna behöver skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen om det skadade området är större än en halv hektar. Skogsstyrelsen har sedan sex veckor på sig att handlägga en anmälan.LRF har lyft frågan och sa i SVT att det skulle behövas ett så kallat krisundantag. Men är det rimligt att man ska behöva skicka in en avverkningsanmälan på stormskadad skog? Träden ligger ju redan där och måste tas om hand oavsett, kanske skyndsamt.

Herr talman! Vi kommer som sagt att göra mycket för att se till att det här ska underlättas. Jag hade i går ett mycket gott samtal med representanter för både branschen och Skogsstyrelsen. Vi kan konstatera att det har kommit in runt 200 eller fler anmälningar om undantag. Jag vet att 125 av dem redan har beviljats, och man prioriterar undantag från avverkningsanmälan.En halv hektar kan låta lite, men delar av den här stormens konsekvenser finns i områden som inte är större än en halv hektar, ungefär motsvarande en fotbollsplan, och där behövs alltså ingenting. Skogsstyrelsens uppmaning till markägare var också att om man vet med sig att man inte kommer att komma till området inom sex veckor så kan man vänta lite med anmälan, för då kan Skogsstyrelsen prioritera det som är mer bråttom.Vi för alltså en god dialog, och regeringen kommer inom kort att återkomma med hur vi går vidare.

Herr talman! Jag vill följa upp statsrådet Liljestrands svar på mina kollegors frågor om den tuffaste månaden på året.Statsrådet säger att regeringen står på de hårt arbetande människornas sida. Jag tror knappast att den undersköterska som har fått det allt tuffare under de här åren känner igen sig i den beskrivningen. Många är ensamstående mammor som inte ens kan sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. De känner knappast igen sig ens i den lilla ljusning som statsrådet pratar om.Samtidigt har många fått det väldigt mycket bättre. Min fråga till statsrådet är därför: Vad säger statsrådet till den undersköterska som inte kan sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn? Kan statsrådet berätta för den undersköterskan vad statsrådet själv har gjort för den skattebonus som hon har fått under samma tid?

Herr talman! Med den politik som Moderaterna har fört under många år kan vi konstatera att alla människor i Sverige har fått mer att röra sig med i och med skatteavdrag av olika slag som vi har möjliggjort. Det gäller även den undersköterska som jobbar hårt för att ta hand om andra.Det handlar också om att vi måste få så många som möjligt att gå till jobbet varje morgon. Så möjliggör vi att kunna ta hand om dem som verkligen behöver det i samhället. Det är inte mer än rättvist att det ser ut så i ett samhälle, och den åsikten tror jag att ledamoten och jag delar.Däremot ser vi lite olika på vägen dit. Vi tror på att se till att så många som möjligt får möjlighet att gå till jobbet. Det gör vi genom en bidragsreform och genom att se till att så många som möjligt faktiskt gör sitt yttersta. På det sättet kan vi också på riktigt hjälpa dem som behöver det i samhället.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.Återuppbyggnaden av det civila försvaret är minst lika viktig som det militära. Ett fungerande försvar förutsätter befolkningsskydd, beredskapslager och robusta förberedelser för kris eller väpnad konflikt.Civilförsvaret är ett gemensamt ansvar för kommuner, regioner och staten, lika grundläggande som polis, sjukvård och skola. Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna sedan valet 2022 drivit på för att införa en totalförsvarsanalys vid myndighetsbeslut på motsvarande sätt som jämställdhets- och miljöanalyser görs i dag.I början av mandatperioden pekade statsrådet på att nuvarande lagstiftning är tillräcklig och att det inte finns något behov av att införa en regel som innebär att myndigheter är skyldiga att beakta hur totalförsvaret påverkas av ett visst beslut. Trots det ser vi att så inte sker i tillräcklig omfattning.Min fråga är därför om regeringen är beredd att ta några initiativ med anledning av det jag nyss sa.

Herr talman! Tack, Per Söderlund, för en bra fråga!Jag instämmer i frågeställarens bedömning av läget, det vill säga angelägenheten i att komma framåt i utbyggnaden av det nya totalförsvaret. Vi börjar nu äntligen komma upp i ett rejält tempo i den delen.Det regeringen har gjort med avseende på frågeställningen är att vi har förtydligat det här uppdraget till alla beredskapsmyndigheter. Vi har infört nya instruktioner och nya krav i regleringsbreven och på så sätt kravställt egentligen all verksamhet som bedrivs inom ramen för beredskapsmyndigheternas arbete.Min uppfattning är därför att vi i grunden tillgodoser det som frågeställaren efterlyser, nämligen att man på ett tydligare sätt prioriterar och lyfter fram uppbyggnaden av totalförsvaret, särskilt i de sektorer och verksamheter som är avgörande för robustheten och förmågan i det civila försvaret.

Herr talman! I går besökte ministern för civilt försvar Sveriges bästa stad, min hemstad Göteborg. I staden finns många frivilliga försvarsorganisationer, och vi har ett regemente och ett hemvärn som vi är väldigt stolta över.I arbetet med att rusta det civila försvaret i staden noterar vi däremot att de styrande Socialdemokraterna inte fullt ut tar det ansvar som man kan kräva av dem. Knappt några resurser avsätts. Frågan är inte prioriterad, och det händer inte särskilt mycket.Regeringen å sin sida tar sitt ansvar för rustandet av det civila försvaret. Sverige har nu börjat upphandla spannmålslager, och nyligen meddelades att 24 beredskapsmyndigheter ska samverka med näringslivet genom avtal för att tillförsäkra tillgången till varor och tjänster som är kritiska för samhället i kris, vid höjd beredskap och vid krig.Min fråga är: Hur kommer de uppdrag som nyligen har aviserats för de 24 myndigheterna att konkret stärka svensk beredskap och svenskt totalförsvar?

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågan! Jag vill börja med att bekräfta att det var mycket trevligt att besöka Göteborg – det är det alltid.Syftet med det som ledamoten Göthberg lyfter här, det vill säga uppdraget till de 24 myndigheterna, är att man nu ska börja teckna avtal med företag i akt och mening att den svenska försörjningsberedskapen ska kunna förstärkas på en lång rad områden. Precis som nämndes kunde Peter Kullgren och undertecknad tidigare i höstas meddela att vi nu påbörjar upphandlingen av spannmålslager. Vi har redan kommit ganska långt i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården med bland annat nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen.Det här ska nu ske i fler sektorer så att försörjningsberedskapen kan öka som helhet. Så får vi ett samhälle som i grunden är mer stöttåligt och mer robust.Frågestunden var härmed avslutad.