Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: <ul><li>Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)</li><li>Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)</li><li>Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)</li><li>Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)</li></ul>Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.Listan över ministrar som deltar är preliminär.

Video

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi- och näringsminister Ebba Busch, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och arbetsmarknadsminister Johan Britz.En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! På en pressträff i dag hävdade statsrådet att köerna till ätstörningsvården i Stockholm har vuxit. Men siffrorna visar det rakt motsatta; fler patienter än någonsin får vård i tid.Med tanke på att vi under den här regeringen har sett de längsta sjukvårdsköerna i svensk sjukvård och dagens alldeles för klena besked kopplat till budgeten kan jag förstå att statsrådet känner behov av att blanda bort korten. Men att rakt upp och ned lämna felaktig information under en pressträff, som dessutom var avsedd att handla om regeringens budget, är ovärdigt.Min fråga är: Varför står socialtjänstministern på en officiell pressträff och ljuger om vården?

Herr talman! Det är ett faktum att många av våra barn och unga befinner sig i köer till bland annat den otroligt viktiga ätstörningsvården. Och vi ser att det finns regioner som av ideologiska skäl stänger ned väl fungerande ätstörningskliniker. I just det här fallet handlar det om en minskning med 20 platser inom just ätstörningsvården. Det gör att det finns barn och unga som inte får den omfattande vård som de har behov av när det gäller ätstörning.

Herr talman! Det här handlar om förtroendet för regeringen och för statsrådet. När statsrådet påstår saker som inte stämmer riskerar det att underminera tilliten till både politiken och vården.Min uppföljande fråga är: Kommer statsrådet att rätta sitt påstående om att köerna har vuxit eller fortsätta sprida en osanning om ätstörningsvården i Stockholm?

Herr talman! Det handlar om barn och unga som själva berättar hur de har matats upp till ett visst BMI och sedan blivit utskrivna innan en omfattande vård har getts. Som ledamoten väl vet handlar psykisk ohälsa om många saker där man behöver få omfattande vård.Den här vården riskerar nu att försvinna, och de här barnen riskerar att bara få kortsiktig vård som inte ger en lösning på de djuplodande problemen.(Applåder)

Herr talman! Det bör vara vida känt att Sverigedemokraterna är mycket kritiska till hittepåjobb, med syfte att dölja statistiken, och andra verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder. Ett exempel är extratjänsterna, som kostade miljarder och som missbrukades i stor skala av socialdemokratiskt styrda kommuner. Vi är glada att de nu äntligen är borttagna.En annan misslyckad åtgärd är parternas flaggskepp: etableringsjobben. De skulle råda bot på långtidsarbetslösheten. Men under förra året togs endast 32 beslut om etableringsjobb, trots enormt höga anslag och kostnader vars nivåer Sverigedemokraterna för övrigt också har varit motståndare till.Herr talman! Vad anser arbetsmarknadsministern ligger bakom detta fiasko?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.Situationen på svensk arbetsmarknad är mycket problematisk för många av dem som i dag inte har ett arbete eller en sysselsättning. Deras kunskaper, språkfärdigheter och förmåga att leva upp till arbetsgivarnas förväntningar och krav är alldeles för låga. Det har gjort att vi har ett antal olika modeller för subventionerade anställningar eller olika typer av stöd till anställningar.Etableringsjobben har fördelen att de är framtagna av parterna. Det skapar en god grund för att hitta jobb som inte är det som ledamoten kallar hittepåjobb utan faktiskt sådant som arbetsgivarna efterfrågar.Antalet etableringsjobb är för få. Hittills har systemet inte levererat enligt de förväntningar regeringen har. Vi har en löpande dialog med parterna om hur detta kan utvecklas. Men det måste vara parterna som gör detta.

Herr talman! Arbetslösheten är till största delen ett importerat problem som Sverige nu står inför.Jag tackar ministern för svaret men undrar ändå om regeringen i samarbete med parterna kommer att vidta åtgärder för att göra etableringsjobben mer effektiva.

Herr talman! Tack än en gång, Ann-Christine Frohm!I budgeten för 2026 kommer vi att tillföra ytterligare resurser så att systemet kan förlängas. Samtidigt kommer vi också att ha en dialog med parterna. Men det är parterna som äger etableringsjobben, och det är viktigt att det är parterna som tar ansvar för att utveckla etableringsjobben.Jag har gott hopp om att etableringsjobbsmodellen kan funka. Men den behöver mer tid, och den behöver mer engagemang från parterna.

Herr talman! I sin låt På andra sidan havet sjunger artisten Albin Lee Meldau:Jag finner inga ordJo, det gör jag faktisktDet kallas för folkmord.Några som försöker korsa havet och nå fram med nödhjälp till Gaza är den flottilj av båtar som just nu reser över Medelhavet. Israel har haft en blockad av Gaza i 20 år. Men de senaste snart två åren har det utvecklats till ett folkmord då det råder total svält för 2 miljoner människor i Gaza.Israel har tidigare attackerat och angripit flottiljer på internationellt vatten som har försökt nå Gaza. Även denna gång har båtar utsatts för drönarattacker.I veckan slog en oberoende FN-rapport fast att Israel uppfyller fyra av de fem kriterierna för att det ska räknas som folkmord och att omvärlden måste göra mer för att stoppa folkmordet.Jag undrar vad regeringen gör för att skydda människor som försöker hjälpa till att stoppa svältkatastrofen i Gaza och vad regeringen gör för att stoppa folkmordet.

Herr talman! Det råder inga som helst tvivel om att situationen i Gaza är helt fruktansvärd. Det är också därför som regeringen är en av världens största givare av humanitärt stöd till Gaza. Det är också därför som vi har krävt att man ska sätta mer press på både Hamas, som bär ett oerhört ansvar för den allvarliga situationen, och på Israels regering, som måste följa den internationella humanitära rätten.Jag är glad att vi har drivit EU framför oss och att kommissionen nu har lagt fram ett förslag som länderna kommer att behöva ta ställning till. Vi tycker att det är viktigt att man går vidare med förslag om att sanktionslista enskilda israeliska ministrar men också pausa handelsdelen i associeringsavtalet.Vi noterar detta med seglatsen till Gaza och följer det mycket nära. Vi försöker alltid bistå svenska medborgare när de har behov av det. Men jag vill också påminna om att vi har haft en avrådan från resor till Gaza i över tio år.(Applåder)

Herr talman! Det är bra att regeringen ändrade sig om EU:s handelsavtal under sommaren. Nu behöver ministern övertyga fler länder om att ekonomisk press på Israel är rätt väg att gå. Jag välkomnar att ministern var i Berlin i förrgår, och jag tippar att man pratade om Gaza där. Men Sverige bör också, likt länder som Spanien, Irland och Norge, se över sina bilaterala relationer till Israels högerextrema regering. Varför vidtar inte Sverige sådana bilaterala åtgärder som att stoppa vapenhandeln med Israel eller bojkotta bosättarprodukter?

Herr talman! Vi har från svensk sida valt att lägga handelspolitiken i EU:s händer. Så har det varit länge, och det ingår så att säga i konceptet. Även sanktionsregimer ligger på EU-nivå, och vi har inte någon nationell möjlighet att sanktionslista till exempel enskilda ministrar. Det är egentligen bra, för vi är övertygade om att det ger större effekt om vi går tillsammans med andra. Därför är det också viktigt att vi nu arbetar i EU för att sätta mer press på både Hamas och den israeliska regeringen.(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energiministern.Vi kan konstatera att försöken att nå en bred överenskommelse på energiområdet har fallerat i dag. Det är ett stort misslyckande. Det är dåligt för medborgarna, för företagen och för hela Sverige.Jag uppskattar att ministern har varit väldigt tydlig med att hon är irriterad på att det finns partier som sätter valstrategier före Sveriges bästa. Men Centerpartiet vill vara och är ett konstruktivt parti på energiområdet. Vi vill såklart gärna att samtalen återupptas. Därför vill jag fråga: Ser energiministern några förutsättningar för att kunna återuppta samtalen i närtid eller åtminstone under den här mandatperioden?

Herr talman! Jag vill tacka för Centerpartiets bidrag till de här samtalen. Jag kan konstatera att olika partier har varit olika mogna att göra upp under olika delar av processen. Jag har i dag offentligt tackat Socialdemokraternas Fredrik Olovsson och Magdalena Andersson för deras ledarskap i samband med de här samtalen. De hade svårare att göra upp under våren, före sin kongress. Två partier har bytt partiledare – vilket är då mandatet framåt? Jag skulle säga att det under den här perioden har varit möjligt att gå i mål med alla partier mer eller mindre, men inte vid samma tidpunkt.Det finns nu en väldigt bred samsyn om huvudbultarna i svensk energipolitik. Jag tror att det kommer att finnas flera tillfällen, även nu under hösten, att manifestera det i handling genom omröstningar här i kammaren, initiativ från riksdagen och annat. Då samtalar jag gärna om det.

Herr talman! Det låter mycket positivt. Vi behöver komma vidare, inte minst för Skånes skull. Vi behöver inte tvunget vänta med allting. Man kan till exempel fundera lite på om inte frågan om Kriegers flak kan tas vidare även utan de här samtalen. Både Tyskland och Danmark klarar att bygga där. Det finns ett stöd som kommunerna har lovats, men ingenting har betalats ut. Vi hörde i statsministerns regeringsförklaring att det skulle ges kompensation till närboende, men vi ser ingenting på propositionslistan. Vi är lite nyfikna på om det även där kan tänkas göras saker innan detta eventuellt kommer på plats.

Herr talman! Att fullfölja linjen att leverera mer baskraft på längre sikt men också möjliggöra mer tillgänglig konsumtion och mer tillgänglig el även på kort sikt där och när det behövs är en topprioriterad fråga. Frågan om incitamenten för landbaserad vindkraft är en sådan som ligger på regeringens bord nu och som vi håller högt tempo i. Finns det behov av samtal där för vi gärna sådana. Annars kan man räkna med ytterligare besked inom kort i den specifika frågan.(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till energi- och näringsministern.För några veckor sedan presenterades planerna på nya reaktorer vid Ringhals i Varbergs kommun. Det finns mycket att säga om det, men jag vill gärna fokusera på en särskild aspekt, nämligen det säkerhetspolitiska läget.I Ukraina har vi sett att kärnkraftsanläggningarna i Zaporizjzja och Tjernobyl hörde till det första som Ryssland tog kontroll över. Att ha kontroll över just kärnkraft har dubbla syften, dels att kunna styra energitillgången, dels att kunna hota med anläggningarna och förstöra dem med stora skador som följd.Analytiker och forskare är överens om kärntekniska anläggningars sårbarhet. Det handlar om infrastrukturen runt omkring dem. Dessutom är de väl synliga och lätta att inta. Ringhals ligger i norra Kattegatt vid farleden in mot de viktiga hamnarna i Varberg och Halmstad och i förlängningen Öresund och Östersjön.Min fråga till energi- och näringsministern är varför en så viktig säkerhetsfråga inte diskuterats.

Herr talman! Jag tackar Jan Riise för frågan. Men jag måste ändå fråga var Jan Riise har varit. Säkerhetsaspekterna av energipolitiken har ju verkligen varit en av grundbultarna i energisamtalen, både de energisamtal vi hade 2023 inför den energipolitiska inriktningspropositionen och de vi haft i den senaste omgången. Det handlar om beredskapsperspektivet och leveranssäkerheten men även den specifika säkerhetsaspekt som Jan Riise lyfter fram här.Jag har flera gånger framhållit att vi har mycket att lära av Ukraina. Vore det inte för den ukrainska kärnkraften är jag övertygad om att Ukraina redan hade varit en fallen stat och att Ryssland redan hade tagit hela Ukraina. Det är tack vare det robusta energisystemet, uthålligheten, kunnandet och baskraften som Ukraina står än i dag.(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har varit här i huvudsak.För något år sedan avslogs ansökningar om 13 stora vindkraftsprojekt i Östersjön med hänvisning till försvarets invändningar. Jag uppfattade det som att Försvarsmakten var synnerligen aktiv i det sammanhanget. Därför blir jag lite undrande över motsvarande frånvaro och tystnad när det gäller ny kärnkraft på Ringhals, om vi nu är överens om de risker som faktiskt finns med tanke på ett eventuellt angrepp.Min följdfråga blir: Har regeringen inkluderat Försvarsmakten i planerna för Ringhals? På vilket sätt har det i så fall gjort avtryck?

Herr talman! Den stora skillnaden har att göra med att Miljöpartiet tack och lov inte lyckades lägga ned all kärnkraft vid Ringhals. Vi har fortfarande en hel del kärnkraft kvar där. Det gör att det här är ett område där man har en väl fungerande dialog med Försvarsmakten kring säkerhet och det strategiska försvarsintresset i en så avgörande del av vår energiförsörjning. Vid den fortsatta processen för tillbyggnad av nya reaktorer på platsen kommer den dialogen också att ske.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.Nästa vecka är det dags för den så kallade högnivåveckan i FN:s generalförsamling. Jag skulle därför vilja be utrikesministern berätta något om vilka möten hon kommer att ha i samband med detta och framför allt vad Sveriges viktigaste budskap kommer att vara. Jag tänker såklart främst på den ökade ryska aggressionen, med attacker mot Polen och Rumänien, och den totala oviljan från rysk sida att över huvud taget tala om någonting som kan liknas vid vapenstillestånd eller fred.

Herr talman! Jag tackar Stefan Olsson för frågan.Jag åker mycket riktigt i helgen till New York för FN:s högnivåvecka. Jag har med mig tre prioriteringar från Sveriges sida. Det handlar om jämställdhet och om respekten för internationell rätt, som minst sagt är satt under press. Men det allra viktigaste är att samla globalt stöd för Ukraina.Precis som Stefan Olsson nämnde visar kränkningarna av polskt luftrum hur allvarligt hotet från Ryssland är inte bara mot Ukraina utan mot hela Europa. Därför är det så viktigt att vi vid våra möten samlar stöd för Ukrainas sak. Vi behöver öka stödet. Vi behöver framför allt öka trycket på Ryssland. Vi får inte tappa fokus på det. Jag är lite rädd att man tenderar att göra det och prata mer om vem som pratar med vem om fredssamtal och annat. Det är naturligtvis viktigt. Men vi måste fortsätta att hålla blicken på bollen.(Applåder)

Herr talman! Tack, ministern, för detta!Jag skulle vilja ställa en kompletterande fråga. Det gäller om utrikesministern tänker säga något om det som är själva ursprungsorsaken till kriget i Ukraina.Ryssland har just nu en intensiv propagandakampanj där de påstår, naturligtvis helt felaktigt, att det skulle vara Natos expansion som skulle vara själva ursprungsorsaken.Skulle ministern kunna säga någonting om hur hon tänker ta upp just den problematiken i FN-sammanhang?

Herr talman! Ryssland testar oss och vår sammanhållning. Vi i Sverige är mycket säkrare nu än vad vi var innan vi var medlem i Nato. Nato agerade också starkt och resolut efter de allvarliga kränkningarna av polskt luftrum.Ryssland sprider också mycket desinformation. Det är hela tiden viktigt att lyfta fram vad dess narrativ är, hur felaktigt det är och hur viktigt det är att öka stödet till Ukraina.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till vice statsministern.Vi ser hur antisemitism och antisionism breder ut sig på sociala medier och i samhället som en konsekvens av det fruktansvärda kriget i Gaza.Vad gör regeringen för att motverka antisemitism och antisionism i Sverige?

Herr talman! Vi firar 250 år av judiskt liv i Sverige i år. Trots det är detta ett år där alldeles för många svenska judar i stället har fått höra proklamerad död över judiskt liv. Det är en öppen och fullkomligt oskygg antisemitism som gör att många judar i Sverige vittnar om att man inte längre vågar vara öppen med den man är. I veckan kunde vi ta del av hur judiska studenter på svenska lärosäten upplever hur de nu omges av antisemitismen.Regeringen har antagit en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. Här är jag glad över den breda samsyn som finns om detta. Vi har också ökat stödet för trossamfundens säkerhet och särskilt stödet till Judiska Centralrådet.Detta är vårt ansvar. Vi kan inte kontrollera allt som händer i Mellanöstern och på annat territorium. Men ansvaret att hålla rent mot antisemitism äger vi fullt ut i Sverige.

Herr talman! Vi ser hur demonstrationer blir allt aggressivare. I Uddevalla misshandlades en man. I Göteborg har nazister stått utanför judiska synagogan. Nu senast stod demonstranter utanför den judiska skolan i Stockholm.Borde inte polisen ha mer möjlighet att agera och ange mer neutrala platser när människor söker demonstrationstillstånd?

Herr talman! Jag går rakt på sak. Regeringen kommer inom kort att ge ett uppdrag till polisen att redovisa hur den hanterar allmänna sammankomster med anledning av den radikala delen, vill jag understryka, av Palestinarörelsen och hur man agerat.Vi gör också bedömningen att det finns ett behov av att se över lagstiftningen. Hot och ofredande kan aldrig bli accepterade metoder för debatt. Låt oss visa att vi i Sverige klarar av att både höja vår röst för nödställda i Gaza och höja vår röst för dem som just nu utsätts för antisemitism. Vi klarar både och på ett rätt sätt.(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesministern.Den enskilt viktigaste frågan just nu i utrikespolitiken är såklart att Ryssland förlorar kriget i Ukraina och att Ukraina vinner kriget. Det är i förlängningen också en existentiell fråga för oss här i Sverige.Samtidigt fortsätter Sveriges och EU:s handel med länder som i sin tur möjliggör kriget genom att upprätthålla Rysslands ekonomi. Hur agerar regeringen för att flytta fram positionerna vad avser sekundära sanktioner mot länder som möjliggör Rysslands anfallskrig mot Ukraina?

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för frågan!Detta är den viktigaste prioriteringen för Sverige på utrikesområdet. Vi fortsätter att hela tiden försöka finna nya vägar för att stoppa dem som kringgår sanktioner och därmed också på olika sätt stöttar Rysslands förfärliga krigföring.Om man tar Kina är det, som man säger på Natospråk, en avgörande möjliggörare av den ryska krigföringen mot Ukraina. Det är 50 procent av Rysslands import som kommer från Kina. Vi vet också att mycket av det handlar om produkter med dubbla användningsområden.Vi måste på alla sätt verka för att stoppa kringgående av de sanktioner som antas. Det nittonde sanktionspaketet, som jag kan återkomma till sedan, väntas också innehålla fler sanktioner som slår just mot möjliggörandet av kriget i Ukraina.(Applåder)

Herr talman! Tack till utrikesministern för svaret!Om man möjliggör Rysslands anfallskrig antingen genom komponenter, produkter med dubbla användningsområden som kan användas direkt i kriget, eller genom att understödja den ryska ekonomin, som är ett av de större hindren som Ryssland har för att fortsätta, är man också medskyldig till det som sker i Ukraina.Vad kommer regeringen framöver att göra konkret på EU-nivå för att samla partner och se till att vi får till stånd flera sekundära sanktioner?

Herr talman! Både Nato, EU och Sverige har kraftigt fördömt tredjeländers fortsatta stöd för Rysslands krigföring. Om vi återkommer till det nittonde sanktionspaketet förväntar vi oss ytterligare sanktionslistningar av bland annat kinesiska individer och företag. Sverige stöder också åtgärder mot företag och privatpersoner som deltar i just kringgående av sanktionerna mot Ryssland, inklusive kinesiska sådana. Vi måste också sänka oljepristaket och fortsätta att lista skuggflottefartygen, som också möjliggör Rysslands krigföring.(Applåder)

Herr talman! Det känns som en fet smäll. Många är oroliga. Snart kommer det inte att finnas något kvar. Det är röster hemma från Frövi och Rockhammar i dag. Det är från dem som utan förvarning fick beskedet att koncernen Billerud nu lägger fram ett stort nedskärningspaket med 650 personer som varslas. Av dem finns 100 personer i Frövi och Rockhammar.För en vecka sedan kom beskedet om ett annat stort varsel i en annan del av vårt län Örebro gällande Setrakoncernen. Det var 50 personer som varslades på sågverket i Hasselfors, det vill säga halva arbetsstyrkan. Detta är viktiga företag för Sverige. Det är stora arbetsplatser på mindre orter.Jag riktar mig till Kristerssons tredje arbetsmarknadsminister. Det är en regering som efter tre år har resultatet 100 000 fler arbetslösa, EU:s tredje högsta arbetslöshet, en tillväxt i EU:s bottenliga, en försämrad akassa och färre arbetsmarknadsutbildningar.Vad är arbetsmarknadsministerns besked till dem som nu drabbas i Frövi, Rockhammar och Hasselfors? Vilka initiativ tänker arbetsmarknadsministern ta för att rädda jobb och försörjning för de människorna?

Herr talman! Det är mycket viktigt att vi har blicken på den situation som nu råder på svensk arbetsmarknad. Det beror delvis på den mycket långdragna lågkonjunktur som vi står inför och som vi har levt med under ett antal år.Vi såg vändningar för ungefär ett år sedan där kurvorna var på väg att vända. Sedan tillträdde Donald Trump i Vita huset. Det har inneburit att osäkerheten har ökat. Konsumtionen hos enskilda individer har minskat, och människor håller i plånboken.Vad gör då regeringen? Vi gör ett antal saker. Det vi framför allt kommer att presentera i början på nästa vecka är en extremt expansiv budget som kommer att bidra till att få hjulen att snurra lite fortare i vårt land. Det kommer också att hjälpa alla dem som vill arbeta i vårt land.(Applåder)

Herr talman! För första gången på 50 år ska nu ny kärnkraft byggas i Sverige. Det är en stor vinst för nationen och vår gemensamma framtid.Ny svensk kärnkraft är en del av Tidöavtalet och ett viktigt steg mot ett robust fossilfritt energisystem. För oss sverigedemokrater utgör det en viktig milstolpe. Resan mot att göra oss oberoende av oberäknelig väderberoende elproduktion inleds. Vi sverigedemokrater menar att stabila elpriser och leveranssäkerhet är viktigt inte bara i dag utan på lång sikt.Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch: Hur säkerställer vi att de nya reaktorerna verkligen kan stå klara i mitten av 2030-talet?

Herr talman! Tack till Eric Palmqvist för frågan!Svaret är: genom att hålla högt tempo och genom att inte låta den som vill göra minst och långsammast avgöra om vi gör det som är rätt för Sverige. Det har varit ett styrkebesked att vi i regeringen sedan vi tillträdde har haft en majoritet bakom oss. Genom energisamtalen har vi också kunnat samla ett bredare stöd för denna inriktning. Det är en viktig signal till näringslivet men också till utländska investerare.Jag tror också att det är viktigt att det kärnkraftsprogram som Sverige har fattat beslut om inte bara handlar om Vattenfall. Vi har flera andra möjliga aktörer som kan bygga i Sverige. Jag tror att det är viktigt med den konkurrensen och att vi ser till att kärnkraftsprogrammet kan innehålla fler aktörer, potentiellt sett också på fler platser.Och det sista men kanske viktigaste av allt: Lär av andras misstag! Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt, och det är därför vi samarbetar väldigt nära med andra likasinnade länder just kring kärnkraften. Detta behöver vi leverera, och 2035 håller som tidsplan.

Herr talman! Sedan Tidöregeringen tillträdde har situationen försämrats för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet konstaterar att var fjärde person med funktionsnedsättning lever i fattigdom. De har betydligt sämre hälsa än andra, de får inte det stöd de behöver i skolan och de diskrimineras på arbetsmarknaden.Samtidigt sker omfattande nedskärningar i LSS-insatser såsom personlig assistans och ledsagning. Det är därför inte förvånande, herr talman, att statsminister Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring inte nämnde ett enda ord om den utsatta situationen för personer med funktionsnedsättning. Däremot talade han flera gånger om skattesänkningar för de allra rikaste.Varför är personer med funktionsnedsättning inte lika viktiga som de rikaste för regeringen och Sverigedemokraterna? Hur ska livsvillkoren för dessa människor förbättras här och nu?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för en viktig fråga!För regeringen är arbetet med de personer som är drabbade av funktionsnedsättningar oerhört viktigt. Det är också därför vi över hela Regeringskansliet och alla departement arbetar med bland annat de rekommendationer som vi fick från FN:s kommitté när det gäller personer med funktionsnedsättningar.Vi gör också en rad andra saker. För att nämna några få: Det handlar om att inrätta ett nationellt kompetenscenter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Det handlar om att förbättra tolktjänsten och inte minst om att ta bort den orättvisa skatteklyfta som har funnits för funktionsnedsatta, det vill säga att vi nu tar bort den funkisskatt som tidigare har funnits. Det innebär att vi sänker skatten på sjuk- och aktivitetsersättning. Det är att arbeta för att jämna ut klyftorna.(Applåder)

Herr talman! Sverige och 153 andra länder i FN har ratificerat folkmordskonventionen. Vi har alla en skyldighet att göra allt för att förhindra folkmord.I veckan presenterade FN-kommissionen sitt resultat av utredningar och händelser efter Hamas fruktansvärda attack den 7 oktober 2023. Slutsatsen var att folkmord begås. Domstolar ska avgöra detta, men trycket på alla 154 länder att förhindra folkmord ökar i och med rapporten och vad som nu sker i Gaza.Nästa vecka, då FN:s 80:e generalförsamling öppnas, möts också högnivåkonferensen om en tvåstatslösning. Då krävs att de 142 länder som i förra veckan röstade för den så kallade New York-deklarationen går från ord till handling. Sverige vet att ett erkännande inte räcker. Ett erkännande av staten Palestina ändrar inte saker på marken.Frågan är: Vad kommer regeringen att driva för linje i FN nästa vecka för att nå resultat?

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan!Som jag sa i ett tidigare svar råder det inga tvivel om att situationen i Gaza är fruktansvärd. Vi har naturligtvis tagit del av den bedömning som har gjorts på FN-nivå och som ligger i linje med de många rapporter som har kommit från forskningshåll de senaste veckorna.Det är oerhört allvarligt, och folkmordskonventionen ställer krav på Sverige och andra länder att göra vad de kan för att förhindra och förebygga folkmord. Det är därför Sverige är en av världens största givare av humanitärt stöd till Gaza. Det är också därför vi kräver att EU ska sätta mer press på både Hamas och den israeliska regeringen för att minska det fruktansvärda lidande som vi ser.Jag kommer att delta i tvåstatskonferensen i New York. Jag tycker att det är en styrka att det är så många som har ställt sig bakom deklarationen. Det innebär också en ökad politisk press. Jag förväntar mig att både Hamas och den israeliska regeringen nu lyssnar till den ökade politiska pressen, men jag är också bekymrad över att vi ännu inte har förmått fatta fler beslut på EU-nivå. Det kommer vi att fortsätta driva.

Herr talman! Min fråga går till Camilla Waltersson Grönvall.De senaste dagarna har vi diskuterat den nya socialtjänstlagen i flera olika forum. Det råder glädjande nog en stor enighet om att det är en bra lag. Men det råder större oenighet om den kommande lagstiftningen, som kallas mellantvångslagstiftningen. Många barnrättsorganisationer har till exempel lyft farhågor om att de tror att de här två lagarna riskerar att krocka med varandra. De befarar att det blir oklart vad som gäller och att det blir kontraproduktivt.Barnombudsmannen uttryckte i sitt remissyttrande att de aktuella förslagen riskerar att bli ineffektiva och att det inte tas tillräcklig hänsyn till våldsutsatta barns situation.Jag undrar helt enkelt vad ministern har för reflektioner om de här farhågorna.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan!Utgångspunkten för regeringens arbete är att vi i vårt land ska ha barn som växer upp i trygghet och säkerhet. Ett stort och allvarligt problem är att ungefär hälften av vårdnadshavarna i dag tackar nej till de insatser som socialtjänsten erbjuder. I utanförskapsområden pratar vi om 70 procent.Det är oerhört svårt att kunna göra de här insatserna för barn som bland annat rekryteras in i kriminalitet om föräldrarna inte finns med. Det handlar om insatser som att säkerställa att barnen går till skolan. Det handlar om att läsa läxor och så vidare. Det är alltså inga orimliga saker som föräldrar förväntas göra.Den här regeringen tänker inte stå bredvid och titta på när ytterligare tusentals barn rekryteras in i kriminalitet. Vi tänker göra allt vi kan, och då är det oerhört viktigt att också föräldrar tar det ansvar som det anstår en förälder att ta.(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera utrikesministern till att ha förlänats Furstinnan Olgas orden ur president Zelenskyjs hand. Det var ett stolt ögonblick för många av oss.I skuggan av de så kallade fredssamtalen visar Ryssland med sina vidriga attacker på civila att landet inte vill ha fred. Rysslands attacker kommer inte att sluta i Ukraina; det blev oerhört tydligt för några dagar sedan när landet oprovocerat och avsiktligt skickade ungefär 20 drönare in i Polens luftrum, bara ett tiotal mil från Sveriges gräns.Vilket tydligt budskap vill Sveriges utrikesminister ge Ryssland om landet ens överväger att fortsätta skicka drönare, och då kanske över svenskt territorium?

Herr talman! Tack, ledamoten, för gratulationerna!Ryssland göre sig icke besvär. Sverige är mycket starkare nu än innan Sverige blev medlem i Nato. Vi har nu försvarsgarantier som vi delar med 31 andra länder, varav 3 är kärnvapenmakter.Det som Polen och även Rumänien utsattes för är oerhört allvarliga kränkningar. Det är bra att Nato samfällt agerade snabbt. Det är bra att vi nu stärker närvaron genom Eastern Sentry, och Sverige deltar självklart i processen att stärka Natos östra flank.Utanför Nato hade vi i Sverige haft ett mycket mer utsatt läge än vi nu har, och det hade också öppnat upp för fler ryska påtryckningar och utpressning med kärnvapen. Nu står vi i stället samlade och starka.(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.När jag är ute i Funkissverige träffar jag många människor som tycker att LSS-frågorna är eftersatta och har varit eftersatta under många år. Vi ser en problematik med arbetet från den förra socialdemokratiska regeringen och att mer behöver göras. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till delaktighet i samhället.Jag vill fråga ministern: Vad gör regeringen nu för att ge långsiktiga och stabila förutsättningar för LSS-kretsen, och vad är på gång framöver?

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Dan Hovskär!Arbetet med att stärka situationen för personer med funktionsnedsättning är en viktig och prioriterad fråga för regeringen. Precis som jag beskrev i ett tidigare svar är det ett omfattande arbete som inbegriper i stort sett alla departement, när det handlar om de rekommendationer som Sverige har fått från FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning. Det är viktiga rekommendationer som omfattar allt från att säkerställa en god skola till att säkerställa att människor kommer i arbete i enlighet med arbetslinjen.En viktig del som jag ytterligare en gång vill lyfta är det som har kunnat presenteras i den kommande budgeten, nämligen att vi också tar bort de klyftor som har funnits mellan funktionsnedsatta och andra arbetande. Det är en viktig markering av att alla ska ha rätt förutsättningar i vårt samhälle.Vi arbetar alltså vidare och kommer i närtid att presentera ytterligare förslag och arbeten inom området.

Herr talman! I USA ser vi hur Trumpadministrationen demoniserar sina motståndare och beskriver dem i ordalag som jag inte tänker använda här i kammaren. Samtalsklimatet hårdnar, och vi är många i den här kammaren – men framför allt utanför – som blivit drabbade av detta. I Sverige skedde det senast för några dagar sedan när utrikesministern delade vidare ett budskap om att svenska judar som protesterade var odjur.Avhumaniseringen av människor föder bara mer hat. Det ska vi inte ha hit till Sverige. Det får inte ske i en civiliserad demokrati.Tidigare har utrikesministern sagt att hon inte vill ha omvärldens konflikter på svenska gator och torg. Tycker utrikesministern själv att hon bidrar till detta genom att föra vidare budskap om att svenska judar som protesterar är odjur?

Herr talman! Det råder inga som helst tvivel om att mardrömmen i Gaza har skapat oerhört starka känslor, och det förstår jag. Det är också därför vi har drivit EU framför oss för att sätta mer press på Hamas och på Israels regering.Regeringen har under lång tid arbetat med att stärka säkerheten kring judiska institutioner. Det är en helt nödvändig prioritering för att det ska vara möjligt att leva ett judiskt liv i Sverige, vilket också vice statsministern helt korrekt pekade på.Vi hör helt förfärliga berättelser om mammor och pappor som själva har vuxit upp i Sverige och som frågar sig om de ska behöva göra som sina släktingar och flytta till en plats där de säkert kan lämna sina barn på skolan och bära davidsstjärna. Samtidigt ser vi hur oppositionsledaren Magdalena Andersson leder en opposition som ogenerat sprider hat och antisemitism.I dessa tider kommer jag precis som demonstranterna att nyttja min rätt till yttrandefrihet. Jag tycker att det är väldigt allvarligt att man demonstrerar utanför en judisk skola med barn som redan har lärt sig att leva med både polisbeskydd och rädsla.(Applåder)

Herr talman! Nyligen aviserade LKAB att sprickzonen i Kiruna utökas långt utöver den tidigare förutspådda gränsen, vilket innebär att ytterligare 6 000 personer måste lämna sitt hem när gruvan expanderar.Gruvan är värdefull, inte bara för Kiruna utan för hela landet, och det finns en bred samsyn kring en fortsatt brytning. Men på grund av konkurrerande riksintressen saknas det paradoxalt nog byggbar mark i Sveriges till ytan största kommun. En ytterligare flytt av staden är därför svår att genomföra på ett acceptabelt sätt.Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att samordna frågan om riksintressena. Men jag vill fråga ministern: Vilka andra åtgärder avser regeringen att vidta för att stötta Kiruna kommun och för att säkerställa att det finns byggbar mark inte bara för flytten utan också för en fortsatt samhällsutveckling?

Herr talman! Jag tackar Angelica Lundberg för frågan.LKAB:s besked var både väldigt glädjande och tungt. Det var glädjande därför att det är bra att man ser fortsatta möjligheter att investera i regionen och att det därmed finns fortsatta möjligheter för gruvan, men det var tungt därför att det kom direkt efter det att man genomfört en historisk flytt av kyrkan, som dessutom blev en världsnyhet. Man trodde att man var klar. Många andades ut. Detta skapar oro för många.I dag har vi mycket riktigt fattat beslut om att ge Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att hålla ihop detta och se på hur man samordnar olika samhällsintressen. Vi kommer inte att döma av riksintressena här och nu, som ni förstår, men detta är en svår målkonflikt. Från statens sida kommer vi att ligga nära inpå och göra vad vi kan för att lösa inte minst markfrågan.Elisabeth Svantesson är ansvarig minister för LKAB. Peter Kullgren kommer att få ett särskilt ansvar vad gäller just regional utveckling för flytten framöver.(Applåder)

Herr talman! I går presenterade regeringen ett förslag om att införa ett bidragstak i Sverige.Danmark har redan gjort det en gång i tiden, och det har utvärderats. Enligt professorn i nationalekonomi Olof Åslund har bidragstaket i Danmark, på grund av den ökade ekonomiska pressen på barnfamiljer, inneburit att barnens skolresultat försämrats och att kriminaliteten ökat bland de unga. Det är dock inte säkert att det har lett till några fler jobb.Vi vet att regeringen lider av vanföreställningar om att det behövs drivkrafter för att söka jobb. Det effektivaste sättet för regeringen att skapa sådana är tydligen att öka barnfattigdomen i Sverige. Det är en ideologisk rättighet man har. Men har arbetsmarknadsministern någon annan utvärdering som visar att ett bidragstak faktiskt leder till fler jobb?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.Jag tycker att det är uppseendeväckande att Vänsterpartiet gång på gång blundar för hur farligt bidragsberoende är. Vi kan inte stillatigande se på när det är över hundratusen barn som lever i utanförskap i vårt land och inte ser sina föräldrar gå till jobbet på morgonen. Den här regeringen har bestämt sig för att göra upp med detta. Vi tolererar inte att barn år efter år inte ser sina föräldrar gå till jobbet.Det är dessutom väldigt märkligt att man tror att färre kommer att leva på bidrag om det lönar sig mer att leva på bidrag än att gå till ett arbete. Det är ologiskt. Det är upprörande att ni inte ser detta och att ni blundar för dessa barn som lever i långvarigt utanförskap.(Applåder)

Herr talman! I juli 2024 togs skyddet bort för höga sjuklönekostnader, vilket innebär att arbetsgivare måste stå för hela sjuklönen de första 14 dagarna. För ett litet företag kan det innebära tiotusentals kronor och vara dödsstöten för verksamheten. Följden blir att man inte vågar anställa, i synnerhet inte personer som uppvisar minsta tendens att lätt bli sjuka. Samtidigt har arbetslösheten ökat med 100 000 personer under de senaste åren.Det är orimligt att företag ska gå under för att personalen blir sjuk. Det är orättvist att hela samhället ska förlora på detta – 2,5 miljarder, mer bestämt.Inte menar väl regeringen att små företag ska stå helt utan försäkringsskydd? Eller finns det nu en plan för att åtgärda detta i närtid?

Herr talman! Tack för frågan, Anna Lasses!Jag vill hävda att regeringens förenklingsagenda är en av de viktigaste saker vi genomför. Vi visar där tydligt, både i ord och i handling, att vi vet att det är företagarna som är Sveriges jobbskapare, inte politikerna.Detta gör vi med hjälp av en rad åtgärder. Jag vill vara ärlig med att det finns nackdelar med de förändringar som Anna Lasses pekar på.Vi lägger fram ett stort företagarpaket i budgetpropositionen för 2026. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för näringslivet. Vi driver en offensiv förenklingsagenda även på EU-nivå. Inrättandet av Implementeringsrådet kommer att ge stor effekt i fråga om att säkerställa att vi framåt inte överimplementerar EU-lagstiftning och i att rulla tillbaka det som kallas för gold-plating, det vill säga där vi har gått för långt. Detta ihop med nyheter om satsningar på Verksamt.se, 3:12-regler och mycket annat innebär att vi stärker förutsättningarna på sikt för företagande i Sverige.(Applåder)

Herr talman! I går presenterade arbetsmarknadsminister Johan Britz och regeringen en ny fattigdomsreform, som inkluderar aktivitetskrav för försörjningsstöd, ett tak för försörjningsstöd och kvalificeringskrav till välfärden. Om några veckor träder också en försämrad akassa i kraft, vilket gör att ersättningen till arbetslösa minskar snabbare.En genomgående argumentation från ministern och hans kolleger är att det bör skapas bättre incitament för att arbeta och att det måste ställas fler krav på arbetslösa att söka jobb eftersom de annars väljer att i stället bara leva på bidrag och a-kassa.Finanspolitiska rådet och många andra experter har flera gånger konstaterat att det redan lönar sig att arbeta och att det inte är en brist på incitament och vilja som gör att arbetslösa inte jobbar utan en brist på möjligheter och lämpliga arbetstillfällen. Men eftersom regeringen trots det vidhåller att det behövs bättre incitament för att arbeta vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknadsministern: Hur många av Sveriges arbetslösa är arbetslösa av eget val? Varifrån hämtar regeringen den statistiken?

Herr talman! Jag tackar för frågan.Vi har en situation i Sverige där utanförskap går i arv. Bidragsberoende familjer klarar inte av att ta sig ut ur den situation de befinner sig i. Det finns flera olika orsaker. En viktig orsak är att hälften av alla arbetslösa i Sverige är utrikes födda som har kommit hit i mer eller mindre vuxen ålder. De saknar de kvalifikationer och språkkunskaper och den utbildning som behövs för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden.Vi rustar människor. Vi tillför enormt många yrkesutbildningsplatser i år – fler än någonsin tidigare. Det är en väg att gå. Men vi måste också se att om det lönar sig mer att leva på bidrag än att ha ett jobb, då är det fler som kommer att leva på bidrag. Det tror jag att ledamoten håller med om, och det måste vi göra upp med.(Applåder)

Herr talman! Under 80 års tid har det palestinska folket fördrivits, förtryckts och mördats av den israeliska ockupationsmakten. Under de senaste två åren har vi sett ett folkmord eskalera där spädbarn och sjukhus blir sönderbombade, och journalister skjuts i huvudet av prickskyttar – medvetet av israeliska soldater.Vad har regeringen gjort under det här året? Man har misstänkliggjort dem som har demonstrerat för att stoppa folkmordet, misstänkliggjort den palestinska rörelsen och fortsatt att handla med och sälja vapen till Israel. När en vanlig person säljer vapen till en kriminell person, som sedan används i en brottslig handling, kallas det medhjälp till exempelvis mord. Vad kallas det när en regering säljer vapen till en stat som begår folkmord? Vad kallas det när man står tyst inför det faktum att spädbarn dödas och slaktas varje dag? Kommer den här regeringen att i stället för att peka ut demonstranter göra något åt att stoppa folkmordet?

Herr talman! Jag tror verkligen inte att Gazas barn tjänar på att det sprids desinformation om vad den svenska regeringen faktiskt gör. Jag tror att det bästa för att hjälpa barnen i Gaza, och att leva upp till våra skyldigheter att förhindra folkmord, är att enat i EU driva på för ytterligare åtgärder som sätter press både på Hamas, som sällan nämns av ledamoten, och på den israeliska regeringen för att mildra det fruktansvärda lidande vi ser.Det är därför som regeringen ligger i framkant i EU. Vi välkomnar de förslag som har lagts fram för att sätta ytterligare press.(Applåder)

Herr talman! Vi är nu i höstmånaderna, och om ett par månader är vi inne på det femte året av Rysslands fullskaliga invasion och pågående krigföring i Ukraina. Sammanfattningen av de senaste fem åren speglas tydligt i ett heroiskt och modigt folk, som trots angriparens militära numerär, kapacitet och ovilja att visa respekt för mänskligt liv fortfarande står starkt och enat. Ukrainarna kämpar för oss och för sin egen stats självständighet, och uppslutningen är stor kring detta.Förra veckan presenterade regeringen ett nytt stödpaket – det tjugonde i ordningen – till Ukraina om 9,2 miljarder. Men Ryssland fortsätter sina terrorhandlingar. Det är bombningar av barnsjukhus, attacker på civil infrastruktur, angrepp mot och kränkningar av Natoterritorium och 20 000 bortförda ukrainska barn. De har ett namn och en familj men inga möjligheter till ett liv i fred och frihet så länge de är i Ryssland. Vad gör regeringen för att barnen ska friges och återföras till sina familjer?

Herr talman! Jag tackar Gustaf Göthberg för en oerhört angelägen fråga.Rysslands deportation och tvångsförflyttning av ukrainska barn är ett av flera exempel på Rysslands brutala krigföring. Olaglig deportation och tvångsförflyttning av civila utgör också krigsförbrytelser.Sverige ger därför politiskt och finansiellt stöd till Ukrainas arbete för att deporterade och tvångsförflyttade ukrainska barn ska få återvända hem. Sverige ingår tillsammans med ett fyrtiotal andra länder i en koalition för att föra tillbaka deporterade och tvångsförflyttade barn till deras familjer. Koalitionen lanserades av Ukraina och Kanada i februari förra året. Sverige stöder naturligtvis också organisationer som Rädda Barnen, Unicef och Internationella rödakorskommittén, som bistår i arbetet med att identifiera och föra tillbaka barn som har deporterats och tvångsförflyttats. Vi kommer också att ha ett högnivåevent under FN-veckan nästa vecka där vi ytterligare lyfter upp denna fråga.(Applåder)

Herr talman! I lördags meddelade Ulf Kristersson att han vill se en så kallad tillväxtpakt. Efter tre år börjar regeringen nu inse konsekvenserna av den egna tillväxtpolitiken. Arbetslösheten är rekordhög, konkurserna är rekordmånga och hushållens köpkraft har urholkats.Sveriges tillväxt är i Europas bottenliga. Det är konsekvenserna efter tre år av den här regeringens politik. Det är en omvänd konjunkturpolitik där man har försämrat för hushållen och arbetsmarknadspolitiken och vidare prioriterat skattesänkningar för dem som tjänar mest. Nu vill man ha en tillväxtpakt för att vända den utveckling som den egna politiken har skapat.Jag välkomnar krisinsikten, men den är långtifrån tillräcklig. Vad är egentligen Ebba Buschs och regeringens plan för att få igång svensk tillväxt?

Herr talman! Utspelet om tillväxtpakt från statsministern visar tydligt Magdalena Anderssons regeringsoduglighet. Jag är glad över konstruktiviteten i många andra frågor, inte minst kring energifrågan. Men utspelet kring tillväxtpakt blottlägger att de rödgröna inte har något gemensamt alternativ som skulle tjäna Sveriges företag eller hushåll väl.Trots Trumps osäkerhet och de enorma ekonomiska svallvågor som det har skapat även på den svenska arbetsmarknaden och för det svenska näringslivet har vi lyckats leverera till det svenska folket. När vi tog över låg inflationen på 10 procent, och den åt upp alla satsningar på välfärden, inte minst för våra regioner. Nu ligger den på 2 procent. När vi tog över låg dieselpriset på runt 28 kronor. Nu är det 500 kronor billigare för varje vanlig svensk familj varje gång man tankar.Vi har tryckt ned och stabiliserat elpriserna. År efter år har vi lyckats trycka ned dem. Nu genomför vi en sänkning av matmomsen, vilket kommer att ge 43 000 kronor mindre i skatt för en vanlig familj med en polislön och sjuksköterskelön. De är inte de allra rikaste, utan de är vanligt folk.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch och handlar om det som hon nyss lyfte upp.Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om sänkt moms på livsmedel. Det är glädjande att regeringen, som ministern nyss lyfte upp, går fram med ett sådant förslag. Det välkomnas av såväl Svensk Handel som Livsmedelsföretagen.Förutom att barnfamiljer och pensionärer kommer att kunna handla billigare mat bedömer många att det här kommer att öka attraktiveten för svenskproducerade livsmedel. Hur ser ministern på detta, och kommer svenska bönder att gynnas av förslaget på sänkt moms på livsmedel?

Herr talman! Vi lovade ju svenska folket att vi skulle försöka vända utvecklingen där det var så dyrt att vara svensk. Det görs inte i en handvändning, men vi har verkligen visat på område efter område att vi levererar och att vi står på svenska folkets sida.Jag nämnde några konkreta exempel alldeles nyss, men det kommer också att göra stor skillnad med den matmoms som våra partier tillsammans har varit överens om. Vi kommer att ha noga koll på handeln så att den här skattesänkningen verkligen landar i sänkta priser på hyllorna.Dessutom fortsätter vi med en nedsättning av skatten på jordbruksdiesel, till exempel, och vi fortsätter att föra dialog med branschen om hur vi i turbulenta och oroliga tider kan säkerställa att svenska bönder – de som verkligen är matproducenterna – får betalt för den vara och det arbete som de genererar.Vi står alltså på både landsbygdens, matproducenternas och de svenska hushållens sida här.

Herr talman! Regeringen har systematiskt skurit ned de arbetsmarknadspolitiska insatserna och yrkesutbildningarna och först efter hård kritik skjutit till begränsade summor. Resultatet är att Sverige i dag har en arbetslöshet som är bland Europas högsta. Samtidigt har propositionslistan i princip stått tom på arbetsmarknadsreformer i tre år.I går var ministern med och presenterade en fattigdomsreform som i praktiken innebär ökade klyftor och ännu fattigare barnfamiljer. Ministern har sagt att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete, och det håller vi med om. Men expertmyndigheten IFAU konstaterar att förslaget har marginell effekt på sysselsättningen.Därför är min fråga till arbetsmarknadsministern: Ska vägen till lägre arbetslöshet gå via fattigare barnfamiljer eller via utbildning och kompetensförsörjning?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!Det här är uppenbarligen en sak som engagerar, vilket jag tycker är mycket bra. Ungefär 1,2 miljoner människor i vårt land är inte självförsörjande. En allt större del av arbetslösa har en svag anknytning till arbetsmarknaden, som vi har varit inne på tidigare här i dag.Den som tror att bidrag och att det ska löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta är rätt väg framåt för Sverige har fel. Rätt väg framåt för Sverige är att det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag.Vi genomför också de största satsningarna på utbildning, inte minst yrkesutbildning, som har gjorts i modern tid i det här landet. Det gör vi just nu. Det finns 10 000 fler yrkesutbildningsplatser i Sverige i dag än det fanns tidigare.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Socialtjänstministern har i budgetpresentationen uttalat att regeringen avser att gå fram med en ny lag om insatser när samtycke saknas, så kallat mellantvång. Förtroendet för socialtjänsten är mycket lågt, lägre än för de flesta andra myndigheter. När den nya socialtjänstlagen presenterades talades det mycket om att öka detta förtroende. Hur tänker ministern att socialtjänsten ska bygga upp sitt förtroende när den samtidigt ska jobba med mellantvång?

Herr talman! Den nya socialtjänstlagen handlar om att kunna göra tidiga förebyggande insatser och står i bjärt kontrast till den tidigare socialtjänstlagen, som var av mycket mer reaktiv karaktär.I dag är en del av det stora problem vi har att nästan hälften av vårdnadshavarna som erbjuds insatser från socialtjänsten – socialtjänstlagen är frivillig – tackar nej till dessa. Det gör att vi har svårt att nå fram och hjälpa de barn och unga som behöver insatser, bland annat i form av att räddas från gängrekrytering. I dag leder det här oftast till det mest ingripande ett samhälle kan göra: ett beslut enligt LVU, alltså tvångsomhändertagande.Vi behöver föräldrarna på vår sida för att kunna säkerställa att det här arbetet sker, och vi måste få fler föräldrar att ta det ansvar som de flesta föräldrar väljer att ta.(Applåder)

Herr talman! Jag har också en fråga som rör stadsomvandlingen i Kiruna.För oss socialdemokrater är det helt uppenbart att det måste komma tillbaka till Kiruna. Det måste någon gång vara folket som känner att de får någonting tillbaka.Staten är ägare av bolaget LKAB. Staten är också ansvarig för de korslagda riksintressen som just nu innebär att det inte finns någon byggbar mark över huvud taget i Malmfälten. Det framstår som något motsägelsefullt att staten samtidigt bara under förra året tillskapade 32 nya naturreservat, riksintressen och inskränkningar i att få loss byggbar mark.Om nu staten och näringsministern menar allvar med att man ska plocka fram det här – för det som Kiruna gör är att producera för hela Sverige och för hela EU – måste staten också ge uppdrag till Statens fastighetsverk att sälja mark.

Herr talman! I grund och botten tror jag faktiskt att regeringsunderlaget och Isak From är väldigt överens om det stora problemet här.Min ingång är väldigt tydlig: Gruvan ska tjäna Kiruna, och gruvan ska tjäna Sverige. Det finns extremt mycket som vi kommer att behöva hjälpa till med när någonting är en så stor nationell angelägenhet. Det gäller också sådana saker som vi har diskuterat, till exempel de stora investeringarna i hamnen i Luleå, där mycket av de stora naturvärdena ska kunna tas in men framför allt mycket ska kunna tas ut. Då behöver staten och det lokala jobba mycket närmare ihop. Därför finns nu i industristrategin och i många andra dokument frågan om riskdelning mellan stat och kommun.Frågorna om riksintressen, bostäder, infrastruktur, koncessioner, miljöprövning och många plan- och byggnadsfrågor kommer att ta vid nu. Vi har precis fått beskedet, och regeringen har raskt gett uppdrag till länsstyrelsen och utsett två statsråd som kommer att ha särskilt ansvar för detta framåt.

Herr talman! Alla barn förtjänar att växa upp i trygghet med god omvårdnad och inte utsättas för våld eller dras in i kriminalitet. Men verkligheten visar tyvärr något helt annat. Vi har en fruktansvärd utveckling där grovt kriminella gäng lockar in allt fler och allt yngre barn.Tidiga och förebyggande insatser är helt avgörande för att skydda barn från att fastna i kriminalitet. Samtidigt minskar det behovet av att samhället gör det mest ingripande: att placera barn utanför sin familj.Jag är därför oerhört glad över de satsningar som Tidöpartierna nu gör med bland annat fler verktyg för socialtjänsten, förstärkningsteam, skolsociala team, familjecentraler och riktat stöd till familjerna.Min fråga till socialtjänstministern är: Hur säkerställer regeringen att kommunerna använder de nya verktygen som det är avsett, att det finns relevant kompetens och att satsningarna inte bara blir kortsiktiga projekt utan leder till långsiktiga resultat och till att färre barn rekryteras av gängen och fler får växa upp i trygghet?

Herr talman! Tack så mycket, Carita Boulwén, för frågan och uppräkningen av en rad viktiga insatser som regeringen nu arbetar med!Det är en sak att få en ny lag på plats. Det som är viktigt i den här lagen är att den är just förebyggande och att den innehåller nya verktyg för socialtjänsten att arbeta med men också att det finns ett ska-krav. Det är alltså inte längre fritt valt arbete för kommunerna att arbeta med förebyggande insatser, och arbetet handlar inte bara om socialnämnden och socialförvaltningen utan om hela kommunen.Nu gör vi en rad andra saker. Vi ser till att sekretessen bryts så att det går att använda sig av rätt information, men vi lägger också omfattande resurser och stöd på att stärka och stödja kommunerna.Nu ger vi stafettpinnen till kommunerna. Vi har sett till att lagen finns på plats. Nu är det viktigt att kommunerna tar stafettpinnen och genomför de här förändringarna.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern. Vi har pratat mycket om bidrag, men det finns också försäkringar som utgör fundamentala delar av vår arbetsmarknadsmodell – jag pratar naturligtvis om akassan.Fler och fler äldre och även fler och fler akademiker och högre tjänstemän, som tidigare kanske varit lite skyddade mot långvarig arbetslöshet, finner sig nu vara arbetslösa under längre och längre tid på grund av den här regeringens politik. Den 1 oktober träder en ny a-kassa i kraft, där ersättningen sänks redan efter den 100:e dagen. Som vi alla vet är över hälften av de arbetslösa 55-plussarna arbetslösa i minst 189 dagar. De har ett helt yrkesliv på 30 år bakom sig och har betalat in till en försäkring som de nu ser försämras.Vad har regeringen för svar till de här människorna, och hur stöttar man dem?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! Vi genomför nu den största omläggningen av a-kassan på mycket lång tid. Jag tror att det är den största omläggningen på ungefär 40 år. Detta gör vi för att stärka arbetslinjen ännu mer och göra a-kassan till en mer renodlad omställningsförsäkring.Som ledamoten nämnde börjar den nya a-kassan införas den 1 oktober. Det handlar om en tydligare avtrappning, precis som ledamoten är inne på, vilket uppmuntrar en snabbare återgång till arbete. Men det innebär också att fler kommer att få den trygghet som försäkringen innebär när vi går över till ett inkomstbaserat system.Den här regeringen har också höjt taket i a-kassan. Detta är ett steg mot att skapa det vi kan kalla en flexicuritymodell, där arbetsmarknaden kan och ska vara dynamisk och det inte är riktigt lika jobbigt och farligt att förlora sitt arbete.

Herr talman! Den 10 maj 2023 beslutade en enig riksdag att regeringen skulle verka för att skapa enighet inom EU om att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Sedan dess har stödet för att terrorlista Islamiska revolutionsgardet vuxit, och i dag är det fler EU-länder som stöder en sådan åtgärd jämfört med när beslutet togs i Sveriges riksdag.För tre veckor sedan meddelade Australien att man kommer att terrorlista Islamiska revolutionsgardet efter att den iranska regimen genomfört antisemitiska attacker i Australien. Islamiska revolutionsgardet har planerat att genomföra liknande attacker i Sverige.Kan utrikesministern redogöra för vilka åtgärder Sverige har vidtagit inom EU för att Islamiska revolutionsgardet ska terrorlistas samt vilka hinder som finns för en sådan terrorlistning?

Herr talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för en viktig fråga! Regeringen verkar med full kraft för att det iranska revolutionsgardet IRGC ska sanktionslistas. Tyvärr har vi inte den majoritet som krävs i EU – det är detta som är hindret för att göra det. Men vi fortsätter att arbeta för att vi ska kunna samla en sådan majoritet. Statsministern har också själv lyft frågan på allra högsta nivå.

Herr talman! Effektbristen i södra Sverige hotar den svenska konkurrenskraften och riskerar att ge skåningar orimligt höga elpriser. Den här regeringen har tagit flera viktiga steg för att möjliggöra ny kärnkraft som lindrar problemen och sänker utsläppen.Därför vill jag fråga energi- och näringsministern: Är det inte dags att föreslå nästa steg? Vi är många i den här kammaren som är redo att rösta för det – rent av en majoritet.

Herr talman! Jag försökte lyssna uppmärksamt – det som efterfrågas är nästa steg. Jag uppfattar att nästa steg helt enkelt är att vi skrider till verket och tar besluten.Jag är glad över att vi partiledare för de fyra samarbetspartierna kunde stå tillsammans med Vattenfall på plats på Ringhals sajt och presentera det goda beskedet att Vattenfall nu tar nästa steg i processen mot att bygga ny kärnkraft i Sverige. Detta kommer att tjäna Sverige väl. Jag tror också att andra sajter skulle kunna vara aktuella under samma tidsperiod. Därför ser vi fram emot att i den här budgeten ha tydliga texter och också en tydlig siffersatt ram för att möjliggöra för nästa steg när det gäller kärnkraft.Nu vet jag att det inte är långt kvar innan budgeten som helhet ska presenteras. Under tiden ska vi göra mer för att vi ska få mer effekt av all el som produceras i södra Sverige i väntan på ny kärnkraft. Kraftlyftet är en avgörande och viktig del i detta.(Applåder)

Herr talman! Barnfattigdomen är högst i Norden, och den materiella fattigdomen växer med regeringens politik. I går presenterades bidragstaket. Vi kan se att de stora förlorarna är just barnfamiljer – flerbarnsfamiljer och ensamstående med barn.I juni 2023 lovade vice statsminister Ebba Busch efter en rak fråga från Magdalena Andersson att bidragstakets konstruktion inte skulle öka barnfattigdomen. Jag vill upprepa frågan här i dag: Kan vice statsministern garantera att barnfattigdomen inte kommer att öka med den föreslagna konstruktionen för bidragstaket?

Herr talman! Jag vill börja med att bli personlig och berätta att jag är ett av alla de barn i Sverige som har vuxit upp i en familj där man under en röd regering stått utan inkomst och ersättning från staten, med det enda erbjudandet till min kära mamma att hon kunde bli förtidspensionerad när hon bara var dryga 40 år, med noll extra i ersättning om min pappa hade gått bort, till exempel. Vi har också upplevt hur det var att befinna sig mellan två olika system, med en blå regering under allianstiden, och stå utan ersättning – för sjuk för att få a-kassa, för frisk för att få sjukersättning.Med detta och min egen personliga berättelse vill jag säga: Inget system kommer att vara perfekt. Men vi står på det svenska folkets sida. Vi har visat i våra skatteprioriteringar och annat att vi värnar barnfamiljer och vanliga inkomsttagare. Men grundbulten att det alltid måste löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag återinförs nu på allvar.(Applåder)Frågestunden var härmed avslutad.