Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: <ul><li>Kulturminister Parisa Liljestrand (M)</li><li>Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)</li><li>Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)</li><li>Bistånds- och utrikeshandels­minister Benjamin Dousa (M)</li></ul>Kulturminister Parisa Liljestrand (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.Listan över ministrar som deltar är preliminär.

Video

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av kulturminister Parisa Liljestrand, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Benjamin Dousa.En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Kulturminister Parisa Liljestrand besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Att kriminella nätverk driver HVB-hem är ett totalt samhällsmisslyckande. Dessa hem ska ge trygghet, boende och vård till barn som behöver det, inte vara en affärsverksamhet för maffian.I medierna har vi hört statsrådet lova att de 18 HVB-hem som pekas ut och sägs ha en koppling till gängkriminalitet ska stängas. Tre hem har stängts. Men fortfarande är den stora majoriteten i drift, och barn är placerade på dessa HVB-hem. Jag tror att det gör människor upprörda, förbannade och oroliga över den marknad som barnen blir placerade på.Min fråga är enkel och går till socialtjänstministern: När kommer resterande HVB-hem att stängas i enlighet med statsrådets löfte?

Herr talman! Jag tackar Fredrik Lundh Sammeli för en fråga om ett ämne som jag vet engagerar oss båda i väldigt stor utsträckning.Att kriminella aktörer tränger allt längre in i välfärdens kärna är oerhört allvarligt, men att de dessutom kommer åt de barn som särskilt har rätt att känna sig trygga och säkra i samhällets vård är naturligtvis oerhört allvarligt.Inspektionen för vård och omsorg är den myndighet som äger verktygen att kunna stänga HVB-hem. Budskapet från regeringens sida är fortsatt lika tydligt: Självklart ska dessa hem stängas. Regeringen har därför säkerställt såväl ett mycket tydligt uppdrag till myndigheten som extra resurser för att kunna ha tillsyn över samtliga - det förväntar sig regeringen - HVB-hem i Sverige.

Herr talman! Vi kan inte låta de mest utsatta barnen vara i händerna på gängkriminella. Det här är ett marknadsmisslyckande som vi verkligen behöver göra upp med, och det behövs en förändring i grunden.Jag blir inte riktigt klok på statsrådets svar. Löftet var att dessa HVB-hem skulle stängas. När tänker sig statsrådet att det ska ske? Och är statsrådet och regeringen i grunden beredda att göra upp med detta marknadsmisslyckande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundHerr talman! Jag blir något förvånad över att en ledamot som har suttit så länge i riksdagen inte är medveten om att det är myndigheterna som äger verktygen och inte regeringen - därmed inte sagt att regeringen inte gör allt den kan just nu för att säkerställa att den ansvariga myndigheten har precis de medel och verktyg den behöver.Jag tycker dock att frågan förtjänar lite större seriositet. För några dagar sedan stängdes två HVB-hem i Västra Götaland. Där handlade det inte om privata aktörer utan om kommunala. Vi måste bredda frågan ytterligare.(Applåder)

Herr talman! På frågan om att reglera insatsen ledsagning i en särskild lagstiftning svarade socialtjänstministern mig att hon först ville se effekterna av Socialstyrelsens kunskapsmaterial riktat till kommunerna. Hon ville att det skulle ge resultat innan hon övervägde andra alternativ. En månad senare lyckades vi få igenom ett tillkännagivande om att regeringen skulle se över förutsättningarna för att reglera ledsagningen i en särskild lag. I betänkandet gick det att läsa att Socialstyrelsens förslag om en sådan reglering redan bereddes i Regeringskansliet. Vi närmar oss nu 500 dagar av beredning, eller i varje fall 500 dagar sedan rapporten landade på ministerns bord. Det intressanta här är att vi egentligen inte vet vilken information det är som stämmer. Avvaktar regeringen och ministern effekterna av kunskapsmaterialet, eller bereds det på kansliet? Oavsett vilket är min fråga: När kan vi vänta oss ett besked om vad regeringen tänker göra gällande ledsagning utifrån Socialstyrelsens förslag och tillkännagivandet till regeringen?

Herr talman! Jag tackar Carina Ståhl Herrstedt för en mycket angelägen fråga. Ledsagning är en insats som har oerhört stor betydelse för att möjliggöra för synskadade och blinda att kunna delta i samhället precis som alla vi andra.Den rapport från Socialstyrelsen som nämns här är mycket viktig för att bygga kunskap, men den visar också på behovet av att bygga ytterligare kunskap runt omkring i kommunerna. Att stödmaterialet kommer på plats är naturligtvis viktigt för att säkerställa ledsagning för människor som behöver den.Vi kommer förstås att fortsätta följa arbetet med implementeringen och se till att stödmaterialet sprids samtidigt som vi också i övriga delar tittar på frågan ur ett mycket bredare perspektiv.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag har full respekt för att saker och ting tar tid, även om det är grymt frustrerande att ständigt höra att saker bereds. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundMed tanke på regeringens arbete med ofrivillig ensamhet är det ändå förvånande att detta inte går i lite högre tempo. När ledsagningen inte fungerar riskerar fler i praktiken att utsättas för social isolering. Därför är ett besked viktigt. Kan ministern svara på om det krävs ytterligare 500 dagar, eller kan vi förvänta oss ett besked i närtid?

Herr talman! Jag instämmer verkligen i att det är ett oerhört stort problem när människor i behov av särskilt stöd hamnar i isolering. Därför är frågan mycket viktig för regeringen, och vi arbetar med att få till en annan lösning.LSS är en lagstiftning som ska följas. Vi ser att den brister i fler delar än ledsagning. Här kommer regeringen att ta ett större grepp, och vi kommer att bjuda in riksdagens partier för att resonera bredare om LSS.

Herr talman! Min fråga går till biståndsminister Benjamin Dousa.Sverige har under lång tid setts som ett föredöme globalt när det gäller internationellt bistånd, men regeringens budget innebär ett fortsatt avsteg från en lång tradition i svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budgetpropositionen 2022/23 och ersattes då av ett mål som var satt i kronor och ören. I årets budget aviseras ytterligare en sänkning av biståndet med 3 miljarder till 53 miljarder från 2026. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av bni i bistånd.Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Hur försvarar ministern detta? Avser ministern åtminstone att se till att biståndet inte hamnar under FN:s och EU:s tydliga rekommendationer om att man ska avsätta minst 0,7 procent av bni till bistånd?

Herr talman! Sverige förblir ett av världens mest generösa biståndsländer. Det tycker jag att vi ska vara stolta över. Samtidigt vet vi att vi har stora problem på hemmaplan. Vi har en exploderande gängkriminalitet. Vi har ett omvärldsläge kring Östersjön där det också behövs investeringar i nya poliser och i en starkare försvarsmakt. Då måste regeringen prioritera. Den här regeringen kommer aldrig att lova allt till alla och sedan hålla tunt.Man ska komma ihåg att en justering av biståndsbudgeten på 3 miljarder kronor innebär att Sverige förblir ett av världens mest generösa länder.Jag vill också poängtera att det är en ganska märklig ordning att sätta ett bni- eller bnp-mått på våra pengar i stället för att fokusera på att de faktiskt ska göra störst nytta.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag noterar att jag inte fick svar på frågan om huruvida ministern åtminstone tänker stå upp för EU:s och FN:s rekommendationer om att man ska avsätta minst 0,7 procent av bni till biståndet. Det är ändå ett mål som vi har kommit överens om. Jag hoppas verkligen att ministern kan svara på den frågan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundSedan skulle jag vilja veta hur det kan komma sig att man avsätter 2,6 miljarder till Migrationsverkets betalning för tomma flyktingbostäder. Det är faktiskt helt obegripligt att man använder en sådan stor summa av biståndsmedel till det. Det borde hellre gå till stöd till fattiga människor runt om i världen.

Herr talman! Som jag poängterade är det en ganska märklig ordning att sätta ett bni- eller bnp-mått i fråga om utbetalningskaraktär. Det är viktigare att säkerställa att svenska skattepengar hamnar där de gör störst nytta. Det är dessutom svårt att göra denna typ av prognoser givet att vi inte vet hur Sveriges ekonomi kommer att se ut kommande år.Det är svaret på den frågan.

Herr talman! I regeringsförklaringen kunde vi höra att regeringen ser de kulturella och kreativa branscherna som - obs - en ny basnäring i Sverige 2024. Ofta hör vi också regeringsföreträdare vara stolta över vårt svenska musikunder.Om de kulturella och kreativa branscherna ska fortsätta att ha goda förutsättningar att utvecklas behövs det påfyllnad av nya talanger och kreatörer. Många av våra framgångsrika musiker och artister, nationella som internationella, har börjat sin bana i replokaler inhysta hos något av våra studieförbund.Jag vill fråga kulturministern: Hur ser ministern på konsekvenserna framåt när studieförbunden på grund av regeringens politik tvingas säga upp replokaler, som är så viktiga för våra unga musikintresserade?

Herr talman! Ja, det är onekligen så att de kulturella och kreativa branscherna bidrar till att göra Sveriges kulturliv både rikare och roligare, skulle jag vilja säga. Därför har regeringen redan under våren presenterat en strategi för kulturella och kreativa branscher. Vi har satt ett mål. Och till den vision som vi har satt har vi knutit sex mål som ska följas upp. Det ska ske första gången under 2026, med en delavstämning för att se hur vi ligger till i förhållande till de målen.Det regeringen gör som ett första steg i detta är att ta fram statistik, för vi ser att det har saknats. Hur ser det egentligen ut när det kommer till de kulturella och kreativa branscherna? Vad bidrar man med, inte bara i form av att stärka kulturlivet, utan faktiskt också när det gäller att stärka ekonomin och Sverigebilden utomlands?Alla dessa saker påverkar naturligtvis hur vi ska jobba med kulturlivet framåt. Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundHerr talman! Tack för svaret, ministern! Studieförbunden utgör en infrastruktur för både kultur och bildning i hela landet. För Centerpartiet är detta en viktig fråga. Trots de satsningar som ministern nyss nämnde oroar jag mig för regeringens politik på detta område.Vad avser kulturministern att göra för att säkerställa att denna infrastruktur för kultur och bildning ska bibehållas i hela landet framöver?

Herr talman! Ja, det är onekligen ett ekosystem som behöver hänga ihop för att man ska få fram skickliga musiker, teaterskapare, kulturskapare och allt vad kulturlivet behöver.Men vi behöver också se till helheten. Vi behöver se till att det finns bredd för att det ska finnas spets. Detta kan man göra på olika sätt. Tyvärr räcker inte 30 sekunder för att informera om hela regeringens arbete, men jag informerar gärna om det vid annat tillfälle.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa. Varmt välkommen till riksdagens frågestund! Du kommer kanske att känna igen fokuset på denna fråga.Regeringen har beslutat att minska Sveriges bistånd till 53 miljarder under åren 2026-2028. Det innebär att vi sviker de åtaganden som vi har haft tidigare om att bidra med minst 0,7 procent av bni, enligt nuvarande konjunkturprognoser.I regeringens reformagenda som presenterades i december 2023 går att läsa: Svenskt bistånd är generöst och förutsägbart. Biståndsbudgeten för 2023-2026 uppgår till 56 miljarder kronor.Nio månader senare rivs alltså det beslutet upp. Jag undrar därför: Vad hände egentligen med förutsägbarheten? Är det regeringens avsikt att vi ska gå under 0,7 procent av bni? Vi fick inte riktigt svar på den frågan tidigare. Bör vi räkna med ännu fler sänkningar under kommande år från regeringen?

Herr talman! När det gäller den första frågan om att ha ett specifikt utbetalningsmål hänvisar jag till mitt första svar. Jag tror att det är en ganska märklig ordning att vi bestämmer att det ska vara i förhållande till hur stark Sveriges tillväxt är, att vi per automatik måste betala ut mer i bistånd om den är starkare. Det är en bättre ordning att säkerställa att de viktiga projekt där svenskt bistånd faktiskt kan göra skillnad får den finansiering som behövs.Vad gäller den andra frågan aviserar vi detta just för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Regeringen tror att det är väldigt viktigt att inte från en statsbudget till en annan ändra hållning. Det är därför vi nu, i god tid innan detta faktiskt börjar gälla, aviserar att vi sänker biståndsramen från 56 till 53 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundHerr talman! Jag är inte riktigt säker på att jag blev speciellt mycket klokare. Det som har sagts tydligt är att svenskt bistånd ska vara förutsägbart och långsiktigt. Ändå fattar man beslut om att sänka det bistånd som man tidigare har aviserat, på 56 miljarder. Man har nu sänkt det till 53 miljarder. Hur kan vi vara säkra på att det inte sänks ytterligare under nästa budgetperiod?

Herr talman! Vi håller den biståndsram som vi tidigare har beslutat om, och vi kommer att hålla den nya biståndsram som vi också har beslutat om. Det är inte en förändring av den biståndsram som redan har beslutats och kommunicerats. Detta skapar tydliga spelregler för civilsamhällets organisationer och för det svenska biståndsengagemanget i frågan.

Herr talman! På måndag är det ett år sedan Hamas utförde det värsta massmordet på judar som vi sett sedan Förintelsen.Jag vill förstärka det som statsministern sa i måndags. Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt, oavsett mot vem eller vilka det riktas. Men antisemitismen har en särställning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt - från nynazism, högerextremism och autonom våldsbejakande vänster men också från islamism och en antisemitism med rötter i Mellanöstern.Ingen annan minoritet eller grupp i Sverige har heller på så här kort tid sett en sådan akut och kraftig försämring av sina möjligheter att leva ett öppet och fritt liv.Min fråga till statsrådet Parisa Liljestrand är därför: Vilka satsningar görs från den moderatledda regeringen för att säkra judars trygghet i Sverige?

Herr talman! Det är onekligen så att vi lever i föränderliga tider, och speciellt för den judiska minoriteten är detta en tid då församlingar och organisationer lever både med ständiga hot över sig, skadegörelse och olika typer av attacker.Vi vet också att stora delar av medlemspengarna som organisationerna får in går till att sköta säkerheten. Det var också därför regeringen i den förra budgeten, alltså för innevarande år, sköt till medel för säkerhetshöjande insatser. Det gör vi igen. Nu tillför vi ytterligare 10 miljoner kronor i permanenta medel som är öronmärkta för judiska organisationer för att arbeta med säkerheten kortsiktigt.Vi ska komma ihåg att det här är en fråga som vi på kort sikt behöver jobba med säkerhet och trygghet kring. Men på lång sikt behöver vi stärka möjligheten att kunna leva i frihet i Sverige.

Herr talman! Stort tack till statsrådet för svaret!Många svenska judar fruktar för sin familjs säkerhet. Det är krossade rutor, klottrade hakkors och dödshot, elever som möter antisemitism i skolan och politiker som sprider antisemitism på sociala medier. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundNästa år firar Sverige 250 år av judiskt liv här. Då undrar jag: Hur kan vi säkerställa att det blir en vändpunkt för judars situation i Sverige?

Herr talman! Jag ska sammanfatta det genom att säga att regeringen fokuserar på tre insatser som på både kort och lång sikt ska kunna stärka möjligheterna att leva ett fritt judiskt liv i Sverige.Det handlar om säkerhetshöjande insatser för att säkra trygghet och säkerhet.Det handlar om utbildning och kunskapshöjande insatser i samband med det.Det handlar också om möjligheten att kunna leva ett fritt judiskt liv, vilket kräver åtgärder framöver.Jag ser fram emot att fortsätta att jobba med dessa frågor.

Herr talman! Min fråga gäller övergångslösningar för civilsamhällesorganisationer som tidigare har haft sina biståndsprojekt finansierade genom någon av de 17 strategiska partnerorganisationerna, SPO:erna.Regeringen beslutade för några veckor sedan att införa ett nytt system med genomförandeplan med en övergångstid som sträcker sig ända fram till september nästa år för att underlätta en sömlös övergång mellan de olika systemen. Men efter aviseringarna tidigare under året om att systemet med SPO:er skulle avslutas var det flera civilsamhällesorganisationer som i tron att systemet skulle förändras från och med årsskiftet sa upp sina avtal med sina tidigare SPO:er.Nu finns det en oro bland organisationerna att det kommer att uppstå ett glapp innan deras nya ansökningar har hunnit godkännas. Vad kan biståndsminister Dousa göra för att detta inte ska ske så att de inte står utan finansiering?

Herr talman! Det är uppenbart att det har funnits problem med den tidigare CSO-strategin som i grund och botten inte har förändrats sedan 70talet. Därför lägger regeringen om stora delar av biståndspolitiken, och det här är en viktig pusselbit i det.Regeringen har lyssnat in den oro som flera SPO:er och andra civilsamhällesorganisationer har visat, och därför har vi infört den här övergångsperioden till den sista september som Sida kan använda för att parallellköra de två systemen samtidigt. Sedan blir det upp till Sida, vår ansvariga myndighet, att implementera detta och säkerställa att det blir en så sömlös övergång som möjligt.Jag har pratat med flera civilsamhällesorganisationer, och min bild är att man är nöjd över att regeringen har lyssnat in och att övergångsperioden finns på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundHerr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag instämmer i bilden att det nya systemet har tagits emot väl av organisationerna. Man ser att regeringen har lyssnat in.Det är viktigt att bistånd som går till projekt för fattigdomsbekämpning, kvinnors och flickors trygghet och utveckling och hälso- och sjukvård till de mest utsatta inte drabbas av glapp under projekttiden på grund av osäkerheter om när saker och ting skulle träda i kraft.Min fråga är återigen om dessa organisationer kan räkna med att det blir en snabb handläggning så att det inte blir några sådana glapp.

Herr talman! Jag instämmer verkligen i att civilsamhället spelar en mycket viktig roll. Civilsamhället har ofta humanitärt tillträde på ett sätt som Sida eller staten inte har, så det är väldigt viktigt att organisationerna också känner sig vara med på den nya CSO-strategin.Det är som sagt Sida som är ytterst ansvarigt för själva implementeringen, men vi har tydligt signalerat att det är viktigt att övergången blir så sömlös som det bara är möjligt så att man kan fokusera på att inte bara hålla på med administration och byråkrati utan faktiskt göra skillnad i svenskt biståndsarbete.

Herr talman! De senaste fem åren är det bara 17 procent av bolånekunderna som har bytt bank, trots att många pressas väldigt hårt av de höga räntorna. Marknadsföringen från bankerna redovisar konsekvent så kallade listräntor som egentligen inte är de räntor som blir verklighet för låntagarna. Det här gör att det i praktiken är omöjligt för konsumenterna att jämföra bankernas erbjudanden, och det blir därmed svårt att skaffa sig bättre villkor eller att byta bank.Vi socialdemokrater har lagt fram en lång rad förslag för att öka konkurrensen på bolånemarknaden, till exempel att begränsa bankernas rätt att arbeta med så kallade listräntor och att använda SBAB och ge dem fler verktyg för att öka konkurrensen. Regeringen har dock inte varit ett dugg intresserad av den typen av förslag.Min fråga till statsrådet Wykman är: Varför är den SD-ledda regeringen så ointresserad av att öka konkurrensen på bolånemarknaden? Varför ställer sig regeringen alltid på bankernas sida i stället för på konsumenternas?

Herr talman! Jag tackar särskilt för sakligheten och avsaknaden av retoriska finesser i frågan!Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna hade så lång tid på sig. En av de stora flaskhalsarna för att kunna byta bank var amorteringsunderlaget, och äntligen har det hänt någonting på det området. Nu ska man skyndsamt kunna få amorteringsunderlaget digitalt, vilket är väldigt välkommet. Det är mycket viktigt för konkurrensen på bankmarknaden och för styrkan som kund i en bank att snabbt kunna få tillgång till den här typen av uppgifter digitalt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundAtt använda en statlig bank för att manipulera marknaden har vi i Sverige och en del andra länder ganska stor negativ erfarenhet av. Det ska man vara försiktig med utifrån synpunkten finansiell stabilitet. Det är Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna medvetna om.Vad gäller alla andra förslag för att förbättra transparensen för kunderna och deras styrka är regeringen positivt inställd.

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsministern.Riksbanken sänkte som bekant styrräntan med 0,25 procentenheter i förra veckan. Storbankerna sänker inte sin utlåningsränta lika mycket, och sänkningen sker ofta med en fördröjning. Dessutom är en så kallad rörlig ränta i praktiken bunden på tre månader, vilket betyder att det kan ta ganska lång tid för räntan att påverkas även för den som har rörlig ränta. Under tiden tjänar såklart bankerna pengar på det.Storbankernas oligopolliknande sits försvårar dessutom bankbyte, vilket annars är en möjlighet till förhandling av olika villkor och därmed en möjlighet att påverka sin privatekonomi.Som svar på en fråga från Eric Westroth har Niklas Wykman tidigare svarat att Finansinspektionen har agerat på möjligheten att få amorteringsunderlag digitalt. Det skulle underlätta, vilket vi nyss har fått lite svar på här. Det pågår också ett arbete, vilket är bra.Jag vill fråga Niklas Wykman om han avser att vidta ytterligare åtgärder för att underlätta bankbyte.

Herr talman! Detta är en mycket viktig fråga. Man kan notera att det digitala amorteringsunderlaget via Finansinspektionens arbete nu har blivit verklighet. Det är viktigt. Vi har också haft uppdrag för att stärka konkurrensen i banksektorn.Det är klart att kundens vilja att kontakta sin bank, ställa krav på sin bank och slutligen byta bank om man inte får tillräckligt bra villkor är centralt för en god konkurrens. Men också den tillsyn som vi har över de regler som finns och ett aktivt myndighetsarbete för att se till att regelefterlevnaden hos bankerna är god bidrar. Vi har också utredningar som nu bereds om till exempel ränteskillnadsersättning som stärker kundernas ställning på bankmarknaden.Det pågår alltså ett brett arbete. Det kommer dock aldrig att ta slut utan kommer att behöva fortsätta kontinuerligt.

Herr talman! Precis som en tidigare talare tänker jag ställa en fråga till socialtjänstministern om rätten till ledsagning. Vi har ju redan konstaterat att det har skett en stor neddragning av denna rättighet enligt LSS under de senaste tio åren - detta trots att ledsagning i många fall är en absolut nödvändighet för att den som är blind eller har en synskada ska kunna leva ett fullgott liv. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundVi hörde tidigare i ministerns svar att hon med omsorgsfull precision undvek att svara på frågan om hur regeringen förhåller sig till det tillkännagivande som riksdagen före sommaren gjorde om att utreda ny lagstiftning om ledsagning. Ministern pratade om att det var viktigt med utökat stödmaterial till kommunerna och att det i allmänhet var viktigt med ledsagning, men något svar på frågan gavs inte.Min fråga till socialtjänstministern är därför: Avser statsrådet att följa den uppmaning som Sveriges riksdag har riktat till regeringen om att utreda en ny lagstiftning om insatsen ledsagning?

Herr talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för ytterligare en fråga i ett mycket angeläget ämne! Det handlar om förutsättningarna och rättigheterna för människor i vårt land att delta i samhället och vara en del av det på samma villkor som vi andra.Detta är naturligtvis en fråga som regeringen tittar på. Ett tillkännagivande i Sveriges riksdag gör naturligtvis att regeringen tar detta på mycket stort allvar - det har vi gjort hela tiden - och arbetar med LSS-lagstiftningen brett. När det specifikt gäller frågan om ledsagning påbörjas nu en beredning i Regeringskansliet.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. I årets förslag till budget har regeringen dragit ned stödet till studieförbunden med 100 miljoner kronor. Över mandatperioden ska en tredjedel av det statliga stödet bort.Detta har fått konsekvenser. Verksamheter har lagts ned, och antalet studieförbund har minskat. Men när också lokaler - replokaler och verksamhetslokaler - tvingas stänga drabbas inte bara studieförbunden och bildningen utan också föreningslivet, kulturlivet inte minst, och civilsamhället. Sajten nedskärningskartan listar ett antal sådana exempel. Företrädare för kulturlivet har efterfrågat en utredning och analys av de samhälleliga och kulturella konsekvenserna av nedskärningarna.Min fråga till kulturministern är därför: Har ministern kännedom om dessa effekter över hela landet, eller kan ministern tänkas göra en sådan här konsekvensanalys av nedskärningarna av stödet till folkbildningen?

Herr talman! Det är onekligen så att den här regeringen står upp för bildningen på många olika vis. Folkbildningen är en del av bildningen i vårt land.Tuffa tider kräver tuffa prioriteringar - det har vi sagt återkommande. Vi har just nu en hög arbetslöshet. Det gör att vi har växlat om en del av det som tidigare har legat inom ramen för folkbildningen och nu satsar på yrkeshögskolorna för att människor också ska få med sig ett yrke, något man så att säga kan använda i sin bildning för att bidra vidare till både sin egen utveckling och samhället. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundDet är alltså inte så att vi har tagit bort alla pengar, vilket det ibland kan låta som. Den här regeringen lägger fortfarande nästan 4 miljarder kronor på folkbildningen runt omkring i Sverige. Tillsammans med detta gör vi också en rad andra insatser för att stärka bildningen i Sverige i stort.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Den 1 januari 2025 kommer ny lagstiftning gällande sekretess på plats. Alla som jobbar inom yrken som omfattas av sekretesslagstiftning vet vilka problem den skapar när man ska samverka mellan olika myndigheter. Dagens regelverk är så snårigt att det många gånger är omöjligt att utläsa om man kan bryta sekretess eller inte. Oron för att göra fel har varit så stor att befintliga lagar troligtvis till och med har övertolkats för att man ska vara på den säkra sidan. Detta har varit ett stort hinder i myndighetssamverkan, framför allt för verksamheter som lyder under statsrådet.Min fråga är således: Hur tror statsrådet att denna lagstiftningsändring kommer att förändra socialtjänstens arbete i framtiden?

Herr talman! Tack så mycket, Thomas Ragnarsson, för frågan! Regeringen har varit väldigt tydlig: Finns det sekretesshinder som omöjliggör att vi kan arbeta på ett effektivt sätt, både runt barn och unga som är på väg in i kriminalitet och för att förhindra välfärdsbrottslighet, ska dessa hinder rivas. Vi arbetar nu konsekvent och målmedvetet för att få till detta.Sekretesslagstiftning är en känslig fråga. Det är naturligtvis rätt information som ska delas. Den första delen av detta handlar om att fler aktörer nu måste lämna information, bland annat till polisen, när det finns misstanke om att olika slags brott sker.Vi går nu vidare. Det är i dag inte möjligt för socialtjänst, skola och polis att sitta runt samma bord och resonera om en ung människa på väg in i kriminalitet. I och med att vi nu river dessa sekretesshinder kommer detta att bli möjligt.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman. Den 1 mars 2018 införde den socialdemokratiska regeringen det förstärkta amorteringskravet. Jag menar att det förstärkta amorteringskravet omöjliggör för ungdomar att komma in på den ägda bostadsmarknaden och att rörligheten på bostadsmarknaden minskar på grund av detta. Jag menar också att ungdomar i längden tjänar mest på den ägda bostadsmarknaden. Det är alltså både socialt, ekonomiskt och ekologiskt bäst för en ungdom att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundRegeringen har själv i ett utredningsdirektiv konstaterat problematiken med detta. Det står att det är olyckligt att vi har ett förstärkt amorteringskrav. Kommittén har fått i uppdrag att analysera om amorteringskravet kan utformas mer ändamålsenligt.Min fråga till ministern är om det inte är enklare att bara ta bort det förstärkta amorteringskravet i stället för att försöka formulera om det eller göra om det på ett eller annat sätt.

Herr talman! För att svara rakt på frågan: nej. Då hade vi gjort det i stället för att tillsätta en utredning.Dessa regler har tillkommit för att vi har en hög skuldsättning i Sverige och svenska hushåll på så sätt är väldigt exponerade. Detta pekas ofta av olika internationella bedömare ut som en risk i den svenska ekonomin; det är därför vi har den här typen av åtgärder. Sådana åtgärder har införts i en lång rad länder.Men sedan dessa åtgärder började införas under och efter finanskrisen har mycket kunskap och forskning tillkommit, och det är därför vi har tillsatt utredningen, som nu snart ska leverera sina slutsatser. Vi ska givetvis arbeta vidare med dem. Precis som Larry Söder påpekar har det från tungt håll framförts mycket kritik mot hur dessa regler är utformade i Sverige, det vill säga att de inte är effektiva och ändamålsenliga på det sätt man kunde önska.Mycket kunskap har tillkommit, och därför blir det en utredning. Sedan får vi analysera utredningens förslag, och så kommer vi att återkomma.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Dousa och gäller omläggningen av biståndspolitiken. Vi har tidigare i någorlunda mån fått svar på frågan om att Sverige nu lägger sig under FN:s rekommendation om 0,7 procent av bni för biståndet; svaret är att det är viktigare att biståndet är förutsägbart. Det är tydligt att med Benjamin Dousa som biståndsminister är biståndet förutsägbart mindre från år till år. Detta kan man ställa sig ytterligare frågor om.Min fråga gäller dock politiken för global utveckling, en reform som infördes 2003 efter ett stort förankringsarbete och skulle undvika målkonflikter och hålla ihop Sveriges globala politik. Nu har regeringen lagt ned denna politik, och ramverket finns inte längre. Hur ska man då kunna lösa målkonflikter för att uppnå Agenda 2030-målen?

Herr talman! Regeringens politik sammanfattas bäst i den reformagenda som regeringen fattade beslut om i slutet av förra året. Svaren på många av de frågor ledamoten har finns i denna reformagenda. Vi vill fokusera biståndet betydligt mer och ha färre strategier. Vi vill göra mer där vi kan göra skillnad, alltså vattna där det växer. Vi vill också ha ökat fokus på transparens, förutsägbarhet och spårbarhet i användandet av skattebetalarnas pengar. Det nya, som jag tror är delvis en ideologisk fråga, är att på ett tydligare sätt koppla samman bistånd med handel. Många av de företrädare jag träffar från länder som mottar svenskt bistånd återkommer ofta till att de absolut vill ha svenskt bistånd men också handla mer med svenska företag. Detta fanns inte med i den tidigare socialdemokratiska regeringens biståndspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundHerr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.En lagändring som trädde i kraft i våras ger utvidgade möjligheter att använda tvångsåtgärder på Sis-hem. Det innebär bland annat restriktioner gällande användning av kommunikationsmedel såsom telefon och internet. Anställda på Sis-hem har uttryckt att lagändringen bidrar till att skapa en säkrare arbetsmiljö för såväl personal som ungdomar. Det ger också bättre möjlighet att kontrollera ungdomarnas kommunikation med olämpliga personer. Genom att begränsa kontakterna kan insatserna på ungdomshemmen bli mer effektiva och bidra till långsiktig rehabilitering.Ser ministern möjliga regeländringar inom även andra nivåer av Sis-hem och HVB-hem för att hjälpa och skydda också de ungdomar som inte hamnar på Sis-hemmen med den högsta skyddsklassningen?

Herr talman! Jag tackar Mona Olin för en viktig fråga.Det riksdagsledamoten hänvisar till är den lagstiftning som infördes den 1 april i år och som omöjliggör för personer som sitter på Sis-hem med högsta säkerhetsklassning att ha kontakt med omvärlden för att tillskaffa sig droger och vapen. Dessutom omöjliggör det för kriminella nätverk att ha kontakt på insidan av dessa Sis-hem.Det är redan i dag möjligt att också på de Sis-hem med lägre säkerhetsklassning fatta enskilda beslut för de barn och unga som är placerade där. Men nu går regeringen vidare med att ge i princip samma befogenheter som Sis har till HVB-hemmen. Det handlar om att begränsa användning av mobiltelefoner, säkerställa att inte droger och vapen förs in och göra inpasseringskontroller och urinprovskontroller. Detta arbetar regeringen nu med för att kunna införa så fort som möjligt.

Herr talman! Vi behöver hela tiden förbättra för barn och unga, och vi måste börja här och nu. Sis har fått i uppdrag att ge barn och unga som är placerade hos dem en oberoende vuxen som de kan vända sig till när de inte har fått rätt bemötande eller rätt behandling. Organisationer som Barnrättsbyrån är en sådan oberoende vuxen i dag, och det finns ett samarbete. Men problemet är att regeringen inte har säkerställt att det också finns oberoende ekonomiska resurser. Oberoende barnombud för alla samhällsplacerade barn och unga kommer att komma, men nu pratar jag om dem som har det svårast här och nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundMin fråga till Camilla Waltersson Grönvall är: Varför ger regeringen inte pengar till de oberoende organisationerna i budgeten så att arbetet inom Sis med dem som har det svårast kan pågå här och nu?

Herr talman! Jag tackar Martina Johansson för frågan.Jag får be riksdagsledamoten att noga läsa igenom regeringens budget. Till skillnad från Centerpartiets 3 miljoner till oberoende barnombud lägger regeringen 20 miljoner på detta i sin budget.(Applåder)

Herr talman! År 1995 blev det olagligt i Sverige att sälja lotter på kredit. En del aktörer hittade dock kryphål i lagstiftningen, så 2002 utvidgades och skärptes därför detta kreditförbud. Efter 2002 uppdagades att en del lotterier likväl sålde lotter på kredit. Då skärptes inte regelverket, utan man införde i stället undantag för vissa lotterier. Man sa att om det fanns särskilda skäl skulle en del ändå få sälja lotter på kredit.Sedan dess har mycket hänt, och vi vet att framför allt Socialdemokraternas lotterier använder väldigt bedrägliga beteenden i sin försäljning och verksamhet. Finns det mot denna bakgrund skäl att se över om kreditförbudet behöver kompletteras och ändras, finansmarknadsministern?

Herr talman! Först och främst måste jag säga att jag reagerade med bestörtning på de uppgifter som har förekommit i medierna om försäljningen av lotter. I ett lite bredare perspektiv är det fullt naturligt att vissa saker förekommer i en ekonomi. Det gör dock inte att alla varianter av dem är välkomna. Det är till exempel bra att man kan låna och låna ut pengar. Men det är inte bra att låna pengar man inte kan betala tillbaka, och framför allt är det katastrofalt att låna ut pengar till människor som inte kan betala tillbaka dem. Att kunna låna är centralt i en ekonomi, men att kunna låna för att sedan direkt spela bort pengarna är något som med kraft behöver motverkas. Därför arbetar regeringen med konkreta förslag för att komma vidare med att man inte ska kunna spela på kredit i Sverige eftersom det försätter människor i fruktansvärda situationer och kan förstöra hela familjers liv. Som moralisk inriktning ska man inte kunna spela på lånade pengar eller på kredit.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.Vi vet att en 17-åring som läser mycket under sin uppväxt har ungefär 50 000-70 000 ord att använda medan en 17-åring som har läst lite eller inte alls har ungefär 15 000-17 000 ord att använda. Resultaten i Pisa- respektive Pirlsundersökningen 2022 visar att läsförmågan bland svenska barn sjunker, vilket är djupt oroväckande. Hur man läser i familjen liksom användningen av sociala medier påverkar bokläsandet. Användningen av sociala medier påverkar även sömn och hälsa och kan leda till ökad ensamhet, något som socialministern har uppmärksammat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundVad gör regeringen för att vända utvecklingen när det gäller barns och ungas läsning?

Herr talman! Detta är verkligen en hjärtefråga för både mig och regeringen. Som jag sa i ett tidigare svar är detta en del i att stärka bildningen i Sverige i stort, och då måste vi börja med barnen.Det sker mycket inom ramen för läsningen nu, dels i lagstiftningen, dels med riktade statsbidrag till adekvat litteratur och adekvata läromedel. Den 1 juli i år skärptes skollagen gällande elevers tillgång till läromedel i skolmiljö. Vi har givit Skolverket och Kulturrådet i uppdrag att ta fram läslistor för att hjälpa skolorna att hitta bra litteratur för barn att läsa. Från halvårsskiftet nästa år införs en lag om bemannade skolbibliotek, och inom ramen för Skapande skola gör vi en satsning som möjliggör för elever att i högre utsträckning få möta författare. Detta är bara några av de saker regeringen jobbar med.

Herr talman! Konsekvenserna av de kraftiga nedskärningarna på studieförbunden visar sig nu på allt fler platser. Under den senaste tiden har det rapporterats om att replokaler måste läggas ned. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att driva dem vidare.Det pratas ofta om det svenska musikundret och att den kommunala musikskolans, kulturskolans och studieförbundens replokaler varit förutsättningar för stora svenska internationella framgångar inom musikområdet. Detta är sant, men jag tänker på dem som drabbas hårdast just nu, nämligen vanliga musikintresserade ungdomar runt om i vårt land.Min fråga till kulturministern är: Var någonstans ska barn och ungdomar vara, och hur ska den unga kulturen kunna växa om det inte finns någonstans där de kan repa och utvecklas?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är bra att jag får frågan flera gånger, för då får jag fler minuter på mig att förklara svaret. Det är alldeles utmärkt, så jag svarar gärna igen.När det gäller studieförbunden har regeringen valt att prioritera inom ramen för det vi gör för att växla över i syfte att bidra till att stärka yrkesmöjligheter, det vill säga vi skiftar en del av pengarna in i yrkeshögskolorna för att möjliggöra för människor att ta sitt intresse och sin kunskap vidare i ett yrke och för att stärka arbetslinjen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundNär det gäller möjligheten för barn och unga att repa är det klart att det är en del av det ekosystem som hela kulturlivet bygger på. Där har alla ett ansvar. Framför allt ligger det ett ansvar hos kommunerna att möjliggöra platser för barn och unga att vistas på.Det är dock inte så som det låter på ledamoten, att alla pengar försvinner, utan regeringen lägger även fortsatt nästan 4 miljarder kronor på folkbildningen.

Herr talman! Jag har en fråga till finansmarknadsminister Wykman.Flera veckor i rad har vi kunnat följa medial rapportering om den djupt ohederliga verksamhet som Socialdemokraternas lotteri har visat sig vara. Socialdemokraternas lotteri har genom bolag som man har anlitat satt i system att pressa utsatta äldre svenskar att spela bort sina pengar på partiets lotteri. Gängkriminella och efterlysta brottslingar har varit involverade i det bolag som Socialdemokraternas lotteri har satsat på.Så sent som i går kom nyheten att Socialdemokraterna fortsätter att anlita externa telemarketingbolag trots att man har sagt att man ska sluta med det. Haverierna kring Socialdemokraternas lotteri ser ut att bara fortsätta, och detta skadar naturligtvis förtroendet för finansieringen av de politiska partierna.Sedan början av året finns en färdig utredning på regeringens bord vad gäller att reglera partipolitiska lotterier. Här vill jag säga att Sverigedemokraterna förordar ett totalförbud, vilket är ett av de förslag som finns i utredningen.Det jag undrar är: Hur ser tidsplanen ut för att lägga ett förslag på riksdagens bord om att reglera partipolitiska lotterier?

Herr talman! Först och främst är det skakande uppgifter som har framkommit. Jag tror tyvärr att många av oss är närstående till eller bekanta med någon äldre som har drabbats av någon typ av bedrägeri eller brottslighet i Sverige under de senaste åren. Gäng utnyttjar hänsynslöst åldringars utsatthet för att tillskansa sig pengar.När det kommer till frågan om spel är det givetvis en annan sak, men låt mig understryka hur centralt det är att politiska krafter och staten är på samma sida mot gängen och agerar med kraft för att äldre människor ska vara trygga i Sverige.När det kommer till processen för ny lagstiftning på området har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ordnad process för detta, och förslag i frågan kan väntas kring årsskiftet.

Herr talman! Återigen får vi grotta ned oss i folkbildningen. Folkbildningen utgör ett sammanhållande ekosystem i samhället som välkomnar alla, oavsett ålder, bakgrund och funktionsförmåga. Att montera ned ett sammanhållet ekosystem kan i förlängningen få förödande konsekvenser för Sverige som land. På många håll i landet är folkbildningen dessutom ofta den enda kulturaktör som kan vidga perspektiven och minska polariseringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundSom vi har hört tillhandahåller studieförbunden exempelvis replokaler för nästa generation av det svenska musikundret. Vi i Centerpartiet står tydligt upp för folkbildningens värde. I vår budget avvisar vi nedmonteringen av folkbildningen.Nu vill jag, något tillspetsat, fråga statsrådet Liljestrand: Vad får regeringen att satsa på billigt snus i stället för på folkbildning?

Herr talman! Jag tror inte att jag tänker svara på frågan så som den är formulerad, utan jag tänker i stället försöka svara på den så som jag tror att ledamoten menar.Det är intressant att man pratar om en nedmontering när regeringen fortsatt lägger nästan 4 miljarder kronor på bland annat folkbildningen och studieförbunden i Sverige.Regeringen tar också ansvar för en av de största bildningsinstitutioner som vi har i detta land, nämligen skolan. Detta gör vi genom att stärka kunskapsskolan och genom att se till att alla barn får samma möjligheter att närma sig bildningen, få kunskap från grunden, ta till sig läromedel i fysisk form och få tillgång till skönlitteratur.Det är där bildningen börjar. Detta är den viktigaste insats vi kan göra för våra barn och unga och för att stärka bildningen i detta land.(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.Tidigare i år avslöjades det att den dåvarande generaldirektören för Sida - den S-märkta generaldirektören, ska kanske understrykas - under sin sista tid som generaldirektör fattade en rad ekonomiska beslut som gick rakt emot de beslut som regeringen har tagit och som denna folkvalda församling står bakom.Totalt rör det sig om 1,2 miljarder kronor. Detta är allvarligt. Att generaldirektörer obstruerar mot demokratiskt fattade beslut, mot regeringen och mot riksdagen är allvarligt. Agerandet har skadat förtroendet för Myndighetssverige, för Sida och för svenskt bistånd.Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet: Planerar eller överväger regeringen ytterligare åtgärder för att säkerställa att myndigheters chefer inte aktivt kan undergräva demokratiskt fattade beslut på det sätt som Sidas tidigare generaldirektör har gjort?

Herr talman! Jag kan konstatera att Sida har en ny generaldirektör, Jakob Granit, som vi har stort förtroende för.Vad gäller biståndspolitiken specifikt handlar det i stora drag om CSO-strategin, där vi tydliggör vad som krävs för att bli en samarbetspartner till Sida, så att det blir tydligt gentemot skattebetalare och gentemot andra civilsamhällesorganisationer varför vissa får pengar och andra inte. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundVarför den tidigare generaldirektören har agerat som hon gjort kan jag tyvärr inte svara på, men jag kan konstatera att det med den nya strategin blir det väldigt tydligt, också gentemot svenska folket, vad Sida ska jobba med och inte och varför vissa organisationer får pengar och andra inte.

Herr talman! Vi har alla kunnat ta del av uppgifterna om generaldirektören för Finansinspektionen och myndighetens ärende kopplat till generaldirektörens tidigare roll på Pensionsmyndigheten.Situationen att Finansinspektionen måste granska sin egen chef har beskrivits som absurd och ohållbar. Ansvarig minister Wykman har kommenterat händelserna med att han fortsatt har förtroende för generaldirektören och hänvisar tillbaka till Finansinspektionen. Frågan handlar dock om myndighetens förtroende och om att medborgare och aktörer på finansmarknaderna har förtroende för dess myndighetsutövning.Jag undrar därför hur ansvarig minister tänker agera. Vad avser ministern själv att göra för att skapa reda i detta?

Herr talman! Först och främst är riksdagens talarstol kanske inte det bästa forumet för att hantera personalärenden, oavsett vad det gäller, men precis som Björn Wiechel sa har jag förtroende för Finansinspektionens generaldirektör. Det har regeringen för alla sina generaldirektörer till dess att annat meddelas.Finansmarknader generellt bygger på att det finns ett stort förtroende, information och transparens och på att frågor besvaras, att regelverk följs och att man står till förfogande för olika typer av frågor och granskningar. Jag konstaterar att det rapporteras i medierna om den granskning som Finansinspektionen gör avseende ett antal investeringar, och det återstår att se, både för mig och för riksdagsledamoten, vad den granskningen till slut mynnar ut i. Jag säger det dock igen: Regeringen har förtroende för sina generaldirektörer till dess att något annat meddelats.

Herr talman! De senaste åren har flera europeiska regeringar distanserat sig från biståndsorganisationen Islamic Relief på grund av organisationens kopplingar till islamistiska organisationer och antisemitism. Detta är en följd av att USA:s speciella sändebud för att motverka antisemitism år 2020 publicerade en skrivelse där man redogjorde för antisemitiska uttalanden från ledande företrädare för Islamic Relief och fördömde detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundTyvärr fortsätter Sverige, genom biståndsmyndigheten Sida, att ge stöd till Islamic Relief. I år har 156 miljoner kronor betalats ut till Islamic Relief. Kommer statsrådet Benjamin Dousa att verka för att stödet till Islamic Relief ska upphöra?

Herr talman! Jag tackar för frågan. I regeringens reformagenda Bistånd för en ny era framgår tydligt att svenskt bistånd inte ska stödja aktörer som är icke-demokratiska eller på andra sätt försvårar eller förhindrar svenska intressen. Det framgår också att regeringen avser att säkerställa att mottagare av stöd till civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism. Jag kan också konstatera att UD sedan en tid tillbaka har en dialog med Sida om huruvida Islamic Relief uppfyller de krav som ställs på mottagare av svenskt bistånd. Ekonomiskt stöd som kanaliseras av civilsamhället ska precis som övrigt bistånd vara långsiktigt, transparent, effektivt och inte på något sätt underminera Sveriges intressen eller stödja våldsbejakande ideologier.

Herr talman! Kulturen spelar en mycket viktig roll när det gäller att hålla ihop vårt samhälle och stärka dess gemenskap, men i ansträngda ekonomiska tider är det även viktigt att kunna prioritera och fokusera på de områden och insatser som kan bidra till detta allra mest. I budgeten för 2025 har regeringen och kulturministern valt att prioritera att stärka Skapande skola. På vilket sätt är denna satsning särskilt viktig?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Skapande skola är en verksamhet som faktiskt infördes av min moderata företrädare på den här posten, Lena Adelsohn Liljeroth. Det var en moderat reform, och det vi gör nu är att stärka den med ytterligare pengar. Vi förstärker den med 30 procent jämfört med hur det ser ut i dag. Tanken med det här är att alla barn som rör sig i våra skolor och förskolor ska få möjlighet att möta kultur på olika vis under sin uppväxt. Jag sa här tidigare att skolan är vår största bildningsinstitution, och genom att stärka Skapande skola som vi nu gör möjliggör vi att två av tre barn i Sverige får möta kultur under sin uppväxt. Det är något som det är värt att vara stolt över.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand, och det är en fråga som vi faktiskt har diskuterat ett par gånger tidigare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundDe nationella minoritetsspråken och minoritetskulturerna måste bevaras, utvecklas och föras över till framtida generationer. De har länge varit en viktig del av vårt lands kulturella och språkliga mångfald. De språkcentrum som stöds av staten har visat sig vara viktiga och uppskattade aktörer i att bevara och utveckla språken och kulturarvet. Nu har regeringen presenterat en budget som innebär en kraftig nedskärning av finansieringen: från 28 miljoner kronor till språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib och 11 miljoner till samiska språkcentrum ska språkcentrumen nu dela på 8,5 miljoner kronor. Ibland används ordet "slakt" i budgetsammanhang, och sällan har det varit mer befogat än den här gången. Det här innebär i praktiken att språkcentrum måste läggas ned. Min fråga till kulturministern är: Hur tänker kulturministern och regeringen säkerställa att det viktiga arbetet med att bevara våra minoritetsspråk kan fortsätta och inte tappa kraft? Hur tänker ministern följa upp att det här är prioriterade frågor för regeringen?

Herr talman! Jag kan glädja ledamoten: Regeringen har i budgetpropositionen tillfört medel till språkcentrumen i form av en summa om 8,5 miljoner kronor, men regeringen har också uttalat att språkcentrumen utgör en otroligt viktig verksamhet för våra minoriteter och deras möjligheter att bevara sina språk och utveckla dem. I den regleringsbrevsomgång som alldeles snart äger rum kommer regeringen därför att återkomma med hur den totala ramen ska se ut.

Herr talman! Jag riktar mig till kulturministern. Äntligen har den kyrkoantikvariska ersättningen höjts! När kyrkan och staten gick skilda vägar föreslogs att staten skulle tillföra medel på en nivå som successivt höjdes till 460 miljoner kronor per år. Det successiva införandet slutfördes 2009, och sedan dess har ingen ytterligare höjning gjorts, trots inflation och minskat penningvärde. Därför är regeringens och Sverigedemokraternas höjning om 30 miljoner per år ett efterlängtat steg i rätt riktning. Om man räknar om de 460 miljoner som det ursprungligen beslutades om till dagens penningvärde motsvarar det mer än 700 miljoner kronor. Min fråga till ministern blir därför: Hur ställer sig ministern till fortsatta höjningar i framtiden, för att parera inflation och minskat penningvärde?

Herr talman! Det är alldeles riktigt som ledamoten säger i sitt anförande: Äntligen höjs den kyrkoantikvariska ersättningen! Vi höjer ramen från 460 miljoner kronor till 490 miljoner kronor, och det är ett mycket välkommet tillskott för våra kyrkor runt om i landet. De gör ett fantastiskt jobb med att bevara det rika arv som finns inom kyrkan och möjliggöra för människor att ta del av det, liksom med att möjliggöra öppna lokaler och verksamhet som människor kan söka sig till. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FrågestundVad gäller kommande pengar och budgettillskott är det ingenting som jag kan uttala mig om nu. Däremot kan jag säga att jag är mycket glad och stolt över att vi efter 15 år äntligen höjer den kyrkoantikvariska ersättningen. Det här har kyrkan behövt under lång tid, och nu gör äntligen den moderatledda regeringen det.

Herr talman! Regeringens beslut inför 2024 att sluta räkna upp anslagen till kultursamverkansmodellen i takt med pris- och löneökningar har fått stora konsekvenser för de regionala kulturinstitutionerna. Nu föreslås också en årlig minskning av det totala anslaget till regional kulturverksamhet med 20 miljoner, vilket får en betydande negativ effekt för de kulturverksamheter som drabbas. Regioner och kommuner har ett ansträngt läge, och som det är nu har de sannolikt inte möjlighet att kompensera. Jag vill fråga kulturministern vilka åtgärder ministern tänker vidta för att regionala kulturinstitutioner inom kultursamverkansmodellen inte ska tvingas avveckla.

Herr talman! I den budget som nu ligger på riksdagens bord har vi valt att göra en satsning på Skapande skola, och det finansierar vi inom ram genom att ta en del från det som sker inom ramen för kultursamverkansmodellen. Man kan fråga sig hur jag kan föreslå en sådan sak. Svaret är att vi ser att Skapande skola har en oerhörd kraft att nå många barn och unga lokalt på olika orter runt omkring i hela Sverige. Det vi också ser är att det bidrar till att kulturskapare faktiskt i större utsträckning kan leva på det de gör eftersom de kan erbjuda sina tjänster både lokalt och regionalt. Det är också så att vi från statens håll, trots att vi använder en del av medlen från kultursamverkansmodellen till Skapande skola, fortfarande lägger nästan en tredjedel - nästan 1,7 miljarder kronor - i kultursamverkansmodellen för att möjliggöra för kommuner, regioner och stat att jobba samman om kulturen.Frågestunden var härmed avslutad.