Frågestund

Frågestund 25 februari 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  2. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  4. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  5. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  7. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  9. Hoppa till i videospelarenPeter Helander (C)
  10. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  11. Hoppa till i videospelarenPeter Helander (C)
  12. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  13. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  14. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  15. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  16. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  17. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  19. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  21. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  22. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  23. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  24. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  25. Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
  26. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  27. Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
  28. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  29. Hoppa till i videospelarenEmma Hult (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  31. Hoppa till i videospelarenEmma Hult (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  33. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  34. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAnne-Li Sjölund (C)
  38. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenJessica Wetterling (V)
  40. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenChristian Carlsson (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  43. Hoppa till i videospelarenMaria Nilsson (L)
  44. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenTomas Kronståhl (S)
  46. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  47. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  48. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  49. Hoppa till i videospelarenViktor Wärnick (M)
  50. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  51. Hoppa till i videospelarenJörgen Grubb (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  53. Hoppa till i videospelarenLars Thomsson (C)
  54. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  55. Hoppa till i videospelarenVasiliki Tsouplaki (V)
  56. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  57. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  59. Hoppa till i videospelarenHeléne Björklund (S)
  60. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  61. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  62. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  63. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  64. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  65. Hoppa till i videospelarenPer Schöldberg (C)
  66. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  67. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  68. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  69. Hoppa till i videospelarenAmineh Kakabaveh (-)
  70. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 70

Anf. 26 Mats Green (M)

Fru talman! Arbetslösheten är skyhög och fortsätter att öka. Sverige tillhör nu Europas strykklass - bara Italien, Grekland, Spanien och Litauen har högre arbetslöshet än vi.

Coronakrisen är bara en liten del av förklaringen till detta. Redan före corona var arbetslösheten i Sverige en av EU:s absolut högsta, trots Löfvens löfte om motsatsen. Sverige var dessutom det enda landet där arbetslösheten hade ökat sedan 2014, då Stefan Löfven tillträdde som statsminister.

Trots en kris på arbetsmarknaden utan motstycke, fru talman, har arbetsmarknadsministern inte lämnat och planerar heller inte att lämna en enda proposition om att bekämpa arbetslösheten. Inte en enda.

Hur kan Eva Nordmark rättfärdiga detta? Man lämnar ärligt talat våra arbetslösa åt sitt öde.


Anf. 27 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Mats Green, för frågan!

Regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att säkerställa både jobb och ekonomi och satsa på välfärd och klimatomställning. Vi har en budget med över 100 miljarder i satsningar som både löser samhällsproblem och bidrar till jobb.

Bedömningen är att regeringens budget för i år kommer att bidra till 75 000 arbeten. Utöver det satsas väldigt stora resurser, 9 miljarder, inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.


Anf. 28 Mats Green (M)

Fru talman! Det här är ju inte svar på mina frågor över huvud taget. Fortfarande är det ett faktum att arbetsmarknadsministern inte har lagt fram någon proposition och heller inte avser att lägga fram någon proposition som handlar om att bekämpa arbetslösheten.

Om Sverige hade legat på EU-snittet vad gäller arbetslöshet hade vi haft 42 miljarder mer att satsa på välfärden. Det motsvarar bland annat drygt 60 000 intensivvårdssjuksköterskor, något som definitivt hade behövts i dessa tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här duger inte, fru talman.


Anf. 29 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Sverige ligger högt i arbetslöshet i jämförelse med andra EU-länder. Vi vet dock att under en pandemi är det vanskligt att jämföra arbetslöshetsstatistik.

Något som också är intressant att titta på är Eurostats senaste statistik, den för kvartal tre 2020. Där visar det sig att Sverige ligger i topp när det gäller sysselsättning. Vill man titta också på de aspekterna och se de ljuspunkter som faktiskt finns kan man se att om Sverige skulle ligga på EU-snittet i sysselsättning skulle vi ha 450 000 färre jobb i landet.


Anf. 30 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Just nu pågår en förhandling mellan EU:s lagstiftande parter om ett bindande direktiv om minimilön. Direktivet kan få väldigt allvarliga konsekvenser för Sverige och för vår modell för lönesättning.

Regeringen har från början sagt att man försöker kämpa mot det här direktivet, men frågan hur trovärdig man är tycker jag är ganska intressant.

Nyligen röstade EU-parlamentet om en resolution om den här frågan. Resolutionen ställer sig tydligt bakom förslaget om direktiv för minimilöner.

De svenska socialdemokraterna valde att rösta för den här resolutionen. De valde dessutom att inte rösta mot någon av dess delar, vilket man kan göra.

Jag skulle därför vilja fråga hur trovärdigheten i regeringens motstånd påverkas av det faktum att det ena regeringspartiets egna Europaparlamentariker röstar för direktivet i Europaparlamentet.


Anf. 31 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för din fråga!

Det råder inget som helst tvivel om var det socialdemokratiska partiet eller regeringen står. Jag tycker att det är väldigt viktigt, det vi har gjort under en tid nu bland samtliga partier i denna kammare. Dessvärre avvek Sverigedemokraterna och Moderaterna senast vi skulle formulera en ståndpunkt i denna viktiga fråga för Sverige.

Vi är helt överens - regeringen, parterna på den svenska arbetsmarknaden och självklart de socialdemokratiska Europaparlamentarikerna - om att vi inte vill se något direktiv om minimilöner. Vi värnar den svenska modellen och kommer att jobba in i kaklet för att säkerställa den svenska partsmodellen.


Anf. 32 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Ni jobbar ända in i kaklet. Om vi ska vara ärliga här, vilket jag tycker att vi ska vara, kan man säga att man jobbar ända in i kaklet för att stoppa ett direktiv om man inte ens orkar ringa Bryssel och be de egna partikompisarna att rösta mot direktivet? Kan man verkligen säga det?


Anf. 33 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det här blir ju lite pinsamt, när vi allihop vet hur intensivt vi arbetar för att se till att vi inte får något direktiv på plats som utmanar den svenska partsmodellen.

Så sent som för några veckor sedan stod jag värdinna för ett viktigt möte där vi samlade likasinnade EU-länder för att jobba tillsammans för att i första hand få rådets rättstjänst att komma med sitt yttrande och ställa krav på det portugisiska ordförandeskapet om att inte inleda förhandlingar förrän detta har klargjorts.


Anf. 34 Peter Helander (C)

Fru talman! Min fråga går till minister Anna Ekström och handlar om statligt riskkapital.

Grönklittsgruppen, som har sin bas i norra Dalarna, är en framgångssaga med sina tre ben i camping, skidåkning och temaparker. Man har gått från 25 miljoner kronor till 400 miljoner kronor i omsättning på kort tid.

Nu tänker Inlandsinnovation, som är statens riskkapitalbolag, lämna gruppen och göra en exit. Denna exit är fel på flera sätt. För det första görs den under en pandemi, och för det andra riktar den sig mot ett norskt riskkapitalbolag som vill stycka upp Grönklittsgruppen i flera delar. I dag ligger huvudkontoret i glesbygden. Den tilltänkta köparens kontor ligger i Göteborg.

Jag tänkte fråga ministern och regeringen om man tycker att detta är ett ansvarsfullt sätt att avveckla det statliga riskkapitalet, vilket var en del av riksdagsbeslutet 2017.


Anf. 35 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Saminvest styrs, precis som alla andra aktiebolag, utifrån aktiebolagslagen. I aktiebolagslagen finns det en tydlig uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning.

Den här typen av beslut om investeringar och avyttringar är frågor för Saminvests styrelse och ledning, inte ägarfrågor. Därför blir det tyvärr omöjligt för mig eller någon annan ledamot av regeringen att kommentera eventuellt pågående transaktioner. Jag får tyvärr hänvisa eventuella frågor till Inlandsinnovation och Saminvest, som är de som fattar besluten. Vi följer lagen.


Anf. 36 Peter Helander (C)

Fru talman! Tack, ministern för svaret!

Det är detta som blir ett moment 22 - Inlandsinnovation och Saminvest skyller på regerings- och riksdagsbeslut, och regeringen skyller på Saminvest. Resultatet blir att det försvinner en massa jobb och entreprenörskap från landsbygden.

Syftet med Inlandsinnovation var att skapa lokal utvecklingskraft, att skapa lokalt entreprenörskap och framför allt att skapa arbetstillfällen. På grund av att vi inte vågar tala klartext händer ingenting.


Anf. 37 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Peter Helander och jag har många saker gemensamt. Vi är bördiga från Mora och bryr oss om jobb, företagande och välfärd i den trakten. Men vi bryr oss också om att följa lagar och förordningar, och när aktiebolagslagen gäller för den här typen av verksamhet måste vi alla respektera det.


Anf. 38 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

I snart ett år har vi haft en pandemi där väldigt många människor har drabbats och en hel del har förlorat sina liv. Vi vet att detta också har inneburit stora svårigheter för svensk skola att upprätthålla den standard som vi alla är överens om att svensk skola ska kunna upprätthålla.

Under de senaste veckorna har vi fått besked om att ett antal regioner rekommenderar att skolorna stängs med hänvisning till att skidresenärer under sportloven är mer prioriterade. Jag undrar helt enkelt: Vad tar utbildningsminister Anna Ekström för ansvar när det kommer till att faktiskt prioritera skolan före att den övre medelklassen i Sverige ska kunna åka på sina skidresor under sportlovet? För visst är vi väl överens om att skolan, kunskap och bildning är viktigare skidor, som jag också älskar?


Anf. 39 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Låt det inte råda någon som helst tvekan om att skolan är viktigare än skidresor! I Sverige ska skolan vara det sista vi stänger och det första vi öppnar när vi måste införa restriktioner i en pandemi.

I Sverige har vi, till skillnad från många andra länder, kämpat oerhört hårt för att hålla våra skolor så öppna som möjligt. Det har inneburit ett hårt arbete för elever, lärare, rektorer och annan personal i skolan. Vi ska fortsätta detta hårda arbete, och vi ska stötta eleverna, lärarna och den övriga personalen.

Låt det inte råda någon som helst tvekan om att skolan går först!


Anf. 40 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Anledningen till att jag ställer denna fråga är att jag faktiskt har varit överens med regeringen hela vägen om att vi ska försöka att hålla skolorna öppna så mycket som möjligt. Det har vi också gjort, och det ska vi vara stolta över.

Men när vi står inför en situation där vi ser att skolor redan har stängt och att skolor kommer att få stänga räcker det inte med några fraser härifrån talarstolen i riksdagen, utan då är det handling som krävs. Regeringen måste sätta ned foten - är det skolan eller skidresorna som är det viktiga? Hittills har man inte gjort det.


Anf. 41 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag upprepar gärna det jag redan har sagt: Skolan går först.

I den mån man från regionala smittskyddsmyndigheter rekommenderar att skolan går över på distans sker det för att värna om smittskyddet och se till att smittan inte sprids. I den mån som det behövs ytterligare verktyg för att de regionala smittskyddsmyndigheterna, Folkhälsomyndigheten eller vi alla ska kunna upprätthålla reglerna kommer regeringen att vidta de åtgärderna.


Anf. 42 Camilla Brodin (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi är mitt uppe i en pandemi, och regeringen har under det gångna året beslutat om en rad olika företagsstöd i syfte att underlätta för de företagare som verkligen har drabbats. Det finns också företag som startades under föregående år inom branscher som är mer utsatta än andra och som nu faller utanför stödsystemen då de inte har något stöd alls och där jämförelsemånaderna från 2019 saknas. Det införs restriktioner som i princip innebär näringsförbud, och det finns inga stöd att få. Snart blir den enda lösningen att gå i konkurs, vilket drabbar arbetsmarknaden när jobb går förlorade.

Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark: Vad gör regeringen för att arbetslösheten inte ska breda ut sig i ännu större utsträckning när bland andra nystartade företag inte får del av något stödsystem över huvud taget?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det blir i stället utbildningsminister Anna Ekström som svarar eftersom frågan handlar om ett allmänt stödsystem.)


Anf. 43 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Ursäkta veligheten här i talarstolen!

Vi befinner oss, precis som frågeställaren sa, mitt i en pandemi som har inneburit mycket stora ansträngningar för hela vårt samhälle. Med riksdagens stöd har regeringen beslutat om stödpaket för företag och jobb som saknar motstycke i vår moderna historia.

Regeringen fortsätter att följa utvecklingen oerhört noga och att hela tiden ha samtal och kontakt med olika intressen som representerar företagarna för att säkerställa att vi kan se till att jobb inte går förlorade och att företag och livsverk inte går till spillo.

Vi befinner oss dock i en mycket ansträngd situation. Vi följer situationen oerhört noga och kommer att fortsätta att göra det.


Anf. 44 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tackar Anna Ekström för svaret, även om det inte var svar på den fråga jag ställde.

De olika företagsstöden från regeringen har ju utformats och förlängts under resans gång. Det finns väldigt mycket kvar att göra för att se till att stöden når företagen. Är det inte uppenbart att det påverkar arbetsmarknaden i negativ bemärkelse när företag inte längre kan drivas och när jobb går förlorade? Ser man detta samband, och vad görs konkret från regeringen? Denna fråga är mycket allvarsam.


Anf. 45 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ska svara på frågan.

Självklart ser regeringen, som alla andra, att jobb kan påverkas om det är så att företag har problem, och att företag har problem i den pandemi vi befinner oss i är alldeles uppenbart.

Jag har tappat räkningen på alla de ändringsbudgetar som regeringen har gått till riksdagen med, och jag har tappat räkningen på alla de miljardpaket som regeringen har presenterat och fått riksdagens ja till. Vi kommer att fortsätta att se till att vi kan stötta företagande och jobb i denna oerhört svåra kris.


Anf. 46 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Eva Nordmark.

I landets utanförskapsområden är arbetslösheten mer än dubbelt så hög och andelen som lever med försörjningsstöd mer än tre gånger så hög som i övriga Sverige. Medianinkomsten är låg, och skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män är mer än 50 procent större än i resten av Sverige. Utan förebilder i både kvinnor och män som arbetar går bidragsberoendet i arv.

Fru talman! Som om inte detta vore nog slår pandemin än hårdare mot dessa områden. Situationen är avsevärt sämre för utrikes födda, då exempelvis de näringar som skapar jobb för dem drabbas hårdast.

Det är därför vi liberaler har startat Förortslyftet. År 2030 ska det inte finnas några utsatta områden. Vi behöver stärka tryggheten, möjligheterna och friheten för de över en halv miljon människor som bor i dessa områden.

Min fråga är hur regeringen tänker bryta segregationen i de utsatta områdena när det gäller arbetsmarknaden.


Anf. 47 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Arman Teimouri, för frågan!

Det här är ett mycket viktigt område där regeringen, Liberalerna och Centerpartiet tillsammans har förmånen att arbeta med att utveckla arbetsmarknadspolitiken. Som en viktig del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, som kommer mycket väl till del inte minst i de områden som här nämns, finns bland annat en nysatsning i april som handlar om ett intensivår. Men det som är kanske allra viktigast är att skapa förutsättningar för en varaktig försörjning genom att lyfta utbildningsnivån. Där har vi ett gemensamt stort och viktigt uppdrag att skapa förutsättningar för kvinnor och män att försörja sig själva.


Anf. 48 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Ja, vi gör en hel del inom ramen för januariavtalet. Men jag hade också gärna velat höra vad regeringen skulle vilja göra mer i den här frågan.

För Liberalerna är det självklart att fler måste komma i arbete och försörja sig själva och sina familjer. Det handlar också om att investera i de skolor där behoven är som störst, precis som statsrådet sa. Det handlar också om att försvara allas rätt till trygghet oavsett var man bor i landet. Därför anser Liberalerna att det inte ska finnas några områden som klassas som utsatta år 2030.


Anf. 49 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En väldigt viktig åtgärd som vi har kunnat utveckla under pandemin är att människor som inte har ett arbete får möjlighet att studera med bibehållen ersättning. Vi har också i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen gett ett uppdrag att se till att fler övergår till reguljär utbildning.

Det här är viktigt, för bland dem som är utan egen försörjning och är långtidsarbetslösa saknas ofta den grundläggande gymnasieutbildningen.

Det här är en mycket viktig åtgärd, inte minst i utanförskapsområdena.


Anf. 50 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Min fråga är till arbetsmarknadsministern.

Den 29 januari införde den norska regeringen ett inreseförbud mot Sverige och Finland. Då försvann också undantaget för gränsarbetare. 6 000 svenska arbetspendlare kan nu inte ta sig till sina jobb och riskerar att stå utan lön när gränsen fortsätter att vara stängd.

Vi har haft en lång tradition av arbetspendling inom Norden, och före pandemin var det självklart att betrakta våra grannländer som en lika självklar arbetsmarknad som Sverige. Och det är inte bara Sverige och de svenska gränsarbetarna som drabbas utan även Norge, som är beroende av svensk arbetskraft. Jag förstår det nationella intresset av att skydda sin befolkning i pandemin, men det är inte en ursäkt för att inte ta ansvar för de människor som drabbas.

Min fråga är vad regeringen gör för att lösa situationen för gränspendlarna till Norge.


Anf. 51 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Alexandra Völker, för den mycket viktiga och högst aktuella frågan!

I förrgår hade jag ett möte med min motsvarighet i Norge och påtalade då den orimliga situation som vi har hamnat i. Jag påpekade också att detta är ett beslut som Norge har fattat och att det är Norge som behöver lösa situationen.

I dag är det den 25:e och många svenskar får sin lön, men vi kan konstatera att det bland dessa gränspendlare finns de som kommer att sakna sin lön.

Vad den norska regeringen behöver göra är att se till att människor kan komma tillbaka till sitt arbete. Från regeringens sida är det högt prioriterat att arbeta för att nå en lösning, och vi menar att det är Norge som ska lösa detta. I närtid kommer frågan också att diskuteras mellan våra respektive statsministrar.


Anf. 52 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ser arbetsmarknadsministern att den här situationen kan påverka gränsarbetarna även på längre sikt?


Anf. 53 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Vi hoppas att detta är något väldigt tillfälligt och att vi får en snabb lösning på plats.

Vi har en gemensam nordisk arbetsmarknad som vi behöver värna. Jag har under många år tidigare arbetat fackligt på den nordiska arenan inom ramen för NFS och kämpat för att få bort gränshinder mellan våra arbetsmarknader. Det som händer nu är att nya gränshinder skapas. Men jag kan samtidigt konstatera att under pandemin är det ungefär ett trettiotal olika gränshinder som har uppkommit, och vi har kunnat lösa de allra flesta. Den här måste också kunna lösas.


Anf. 54 Emma Hult (MP)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

När rektorer och lärare larmar om att resurserna inte räcker och när 14,4 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program är det direkt stötande att inte varenda skattekrona avsedd för skolan också stannar i skolan.

Den svenska marknadsskolan är unik, och det är inget jag är stolt över. Inget annat land tillåter att gemensamma skattemedel som ska trygga barns utbildning i stället går till vinstutdelning.

Min fråga till statsrådet är: Hur ska regeringen se till att skolans resurser går till att trygga våra barns utbildning och inte till aktiebolagens vinstutdelning?


Anf. 55 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag vet inte om kammaren minns det, men under den förra mandatperioden var det faktiskt en omröstning här i kammaren som handlade om vinstbegränsningar ibland annat skolor. Omröstningen slutade med att det förslag som då låg på bordet föll. Jag kan inte se annat än att vi har en riksdagsmajoritet som är ganska oförändrad sedan dess. Och jag kan konstatera att den typ av förslag som Emma Hult efterlyser har ganska små möjligheter att gå igenom i den här riksdagen.

Precis som Emma Hult anser jag och regeringspartierna att vi borde ha regler som begränsar vinsterna i välfärden. Men med det sagt vill jag också säga att vi hedrar det januariavtal som vi, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har skrivit på, och där har regeringspartierna åtagit sig att inte bereda eller ta fram den typen av förslag under mandatperioden. Vad vi tycker ska det inte råda någon tvekan om. Men vi hedrar de avtal som vi har skrivit på, så några förslag om detta kommer inte att läggas på riksdagens bord i år.


Anf. 56 Emma Hult (MP)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret, även om det såklart inte är ett svar som jag hade önskat. Men jag vet ju också vad som står i januariavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Friskolereformen skulle bidra till en blomstrande mängd av olika typer av skolor, där olika barn får lika förutsättningar att blomstra. Och jag tror verkligen på det, men inte när det går till vinstutdelning. Hur ska vi då kunna se fram emot att det blir fler friskolor som faktiskt finns där för pedagogikens och inte för pengarnas skull?


Anf. 57 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag utgår från och förväntar mig att alla som driver skolor i Sverige ska göra det av omsorg om barns och vuxna studerandes kunskap och bildning och inte omsorg om någonting annat.

Vi ska ha en skollag och en skolinspektion som säkerställer att verksamheten är sådan att barn och ungdomar får den utbildning som de har rätt till. Det kan vi arbeta med i dagens riksdag. Vi kan också arbeta med att stärka kvaliteten, förbättra resurserna till skolan och se till att resurserna går till de skolor där behoven är som allra störst. Det ska vi göra med stolthet och glädje.


Anf. 58 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Risken för en tredje våg av smittspridning är nu stor. Vi alla hoppas och tror att vaccineringen ska få verkan, men vid fortsatt smittspridning under sommaren och hösten riskerar många arrangemang inom kultur och idrott att faktiskt slås ut.

Under en lång tid har vi moderater haft en väldigt bra dialog med många aktörer inom både kultur och idrott som i veckan mynnade ut i att vi fick majoritet i finansutskottet för ett nytt krisstöd, till exempel till Vätternrundan, Sweden Rock och andra viktiga kultur- och idrottsevenemang.

Vi moderater planerar för att läget snabbt kan förvärras. Min fråga till kultur- och idrottsminister Amanda Lind blir därför om regeringen nu snabbt kan följa riksdagens majoritets förslag om ytterligare stöd på 3,5 miljarder, utöver regeringens tidigare stöd, och att arrangörerna får tillbaka 70 procent om evenemang ställs in och ge trygghet till biljettköparna.


Anf. 59 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Jag vill börja med att säga att jag välkomnar engagemanget från samtliga partier här i kammaren i kulturens och idrottens förutsättningar, och jag tycker att det är positivt att olika förslag diskuteras.

Ett av syftena med regeringens krisstöd till kulturen och idrotten är att skapa förutsättningar för en återstart. Nu har ju krisen förlängts och förvärrats i förhållande till hur läget var i höstas, då vi satte budgeten för i år. Men vi har kunnat göra flera viktiga tillskott, bland annat i början av året.

Fru talman! Vi har nu också skickat ut förslag på remiss om hur ett mer differentierat regelverk ska se ut, och jag har noterat förslaget från Moderaterna. Jag tycker att det finns vissa problem med det. Det är ganska detaljerat. Jag är tveksam till att lägga fram så detaljerade förslag. Men inriktningen, att vi ska stötta möjligheten till en återstart, delar vi helt. Jag kommer såklart att fortsätta att följa utvecklingen och jobba för mer stöd och också se om justeringar behöver göras.


Anf. 60 Roger Richthoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige har i olika omfattning bidragit med personal i över 70 år i utlandsmissioner. De flesta av oss som kommer tillbaka mår bra, men det gäller inte alla. Det finns de som av olika skäl har stora problem.

För att kunna ge dessa veteraner adekvat hjälp finns som bekant Veteranmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och där görs kvalificerade utredningar. Men när utredningarna är klara skickas de med återremisser till olika regioner. Där startar vissa regioner en egen utredning, och det kan då gå månader innan veteranerna får någon hjälp över huvud taget. Man gör alltså olika.

Hur ser försvarsminister Peter Hultqvist på detta problem? Och vad avser han att göra för att se till att dessa veteraner inte kommer i kläm?


Anf. 61 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

För en tid sedan besökte jag veteranföreningarna, och det här är något som kommer upp vid olika tillfällen. Precis som Richthoff säger görs en utredning på Veteranmottagningen. Men det finns många vittnesmål om att uppföljning och annat kan skifta över landet, och det är en problematik som man hela tiden måste jobba med.

Departementet ser detta som en viktig fråga att återkommande följa upp. Jag vet att det finns en problematik här, och den tas ofta upp i samband med olika typer av veteranmöten som jag deltar i.

Jag delar denna verklighetsuppfattning.


Anf. 62 Anne-Li Sjölund (C)

Fru talman! Min fråga går till idrottsminister Amanda Lind.

Folkhälsomyndigheten utfärdar viktiga föreskrifter och bra rekommendationer i pandemin, men de gäller inte personer som ägnar sig åt yrkesmässig idrott.

Just detta har fått absurda konsekvenser i Sundsvall. Där har vi ett hockeylag som 2017 fick lägga ned herrlaget av ekonomiska skäl och som nu spelar i division 1, vilket är två nivåer under högsta serien. I kommunen finns också en konståkningsklubb med åkare av elitserieklass.

Med hänvisning till yrkesmässig idrott har kommunen stoppat elitåkande konståkare från att träna i ishallen men låter hockeylaget fortsätta som vanligt. Man kommer inte ifrån misstanken att kommunen värderar manligt idrottande mer än kvinnligt idrottande i detta fall.

För mig är denna tolkning helt orimlig, orättvis och diskriminerande. Tycker ministern att kommunen gjort en korrekt tolkning av reglerna när man stänger ute kvinnliga konståkare med elitseriestatus?


Anf. 63 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Anne-Li Sjölund för frågan.

Det blir svårt för mig att ge en kommentar när det gäller en enskild kommun och enskilda tolkningar som görs.

För mig och för regeringen och även för Folkhälsomyndigheten har det under pandemin varit prioriterat att barn och ungdomar i så stor utsträckning som möjligt ska kunna hålla igång sin träning. I går skärpte Folkhälsomyndigheterna rekommendationerna vad gäller tävling.

När det gäller att definiera yrkesmässighet och elit kan det uppstå problematisk gränsdragning. Jag får dock hänvisa till det goda samtal som förs mellan Riksidrottsförbundet och Folkhälsomyndigheten, där man diskuterar denna typ av gränsdragningar och kan komma med mer detaljerade rekommendationer.


Anf. 64 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag har en fråga till Amanda Lind.

Återförande, repatriering, av föremål och kvarlevor har krävts av världens urfolk ända sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och ens förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och stater.

Sametinget har länge krävt att det skapas en nationell fond för återbördande av det som har stulits från samerna och att det ska undersökas vad som finns och hur det har kommit in i de statliga museernas samlingar.

Vad anser ministern om att det nu i stället är ättlingar som försöker att driva dessa processer på egen hand? Tycker ministern inte som Vänsterpartiet att staten bör ta ett större och mer aktivt ansvar för återbördandet av samiska kvarlevor och heliga föremål i samråd med Sametinget och samiska företrädare?


Anf. 65 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag tackar Jessica Wetterling för frågan.

Det här är ett viktigt område. Frågorna om repatriering väcker med all rätt mycket känslor. Det har begåtts stora övergrepp, vilket har gjort att släktingar till nu levande samer och urfolk runt om i världen går att hitta på hyllor någonstans eller samlar damm i något museums källare. Det är givetvis en oacceptabel situation.

Departementet har jobbat med denna fråga, och det har tagits fram handledningar riktade till museer för hur man kan jobba med återbördandefrågor på ett klokt och systematiskt sätt. Vi har flyttat fram våra positioner, och min statssekreterare fick också delta i en återbördandeceremoni i Lycksele för något år sedan.

Vi ska fortsätta att jobba med dessa viktiga frågor. Allt som rör budget kan jag givetvis inte ta ställning till eller kommentera här i talarstolen, men jag tackar för frågan i ett viktigt ämne.


Anf. 66 Christian Carlsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi är många som vill rädda de fristående resursskolorna. Andelen avslag på skolornas ansökningar om tilläggsbelopp har ökat som en följd av den praxis som finns i våra domstolar. Det gör att barnen med de största stödbehoven inte alltid får det stöd de behöver.

Många föräldrar som hör av sig till mig vittnar om hur flytten till resursskolan för deras barn har inneburit ökade kunskapsresultat men också att familjelivet plötsligt gått från kaos till att fungera.

Resursskolorna behöver finnas kvar. Är utbildningsminister Anna Ekström beredd att samarbeta med Kristdemokraterna för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen med en finansieringsmodell som är bättre anpassad till resursskolornas särskilda förutsättningar och elevernas behov?


Anf. 67 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag tackar Christian Carlsson för en angelägen fråga.

Regeringen vill att det ska bli lättare för barn och elever att få särskilt stöd, till exempel i mindre undervisningsgrupp, och vi vill att resursskolor ska utvecklas. Därför gav regeringen 2019 ett utvidgat uppdrag till en sittande utredning att se över denna fråga och ta fram olika förslag. Det delbetänkande som har överlämnats till regeringen är för närvarande ute på remiss.

Samtidigt är det så att detta är en fråga där besluten i stor utsträckning fattas ute i kommunerna, och de diskussioner som nu pågår bland många föräldrar i Sverige handlar om kommunala beslut. Denna fråga måste alltså lösas dels på kommunal nivå, dels med olika former av regelverk.

När det gäller regelverken har vi nu förslag ute på remiss. Regeringens syfte med dessa förslag är att de tilläggsbelopp som betalas ut ska ge det stöd till eleverna som eleverna behöver och att resursskolorna ska utvecklas.


Anf. 68 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Amanda Lind.

I statsrådets portfölj finns frågor som rör romsk inkludering, och det har vi samtalat om tidigare. Målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Under pandemin har vi sett att utsatta grupper blir ännu mer utsatta. Det gäller rätten och tillgången till hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, bostadsmarknad och så vidare.

Hur säkerställer statsrådet att den romska minoritetens rättigheter inte begränsas ytterligare under pandemin?


Anf. 69 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Maria Nilsson, för frågan!

Jag delar helt analysen att risken med pandemin är att grupper som redan innan var utsatta på olika sätt drabbas ännu hårdare. Det gäller sådant som tillgång till utbildning och arbetsmarknaden, som på olika sätt har försvagats. Vi har en fortsatt nära dialog med den romska gruppen genom den romska referensgrupp som vi har, och vi har också haft en särskild dialog med anledning av pandemin. Vi har också det pågående arbetet för romsk inkludering, och där gör vi just nu en översyn för att se vilka av de insatser som vi har haft inom detta arbete som det är viktigt att förlänga. Jag förutsätter att det kommer att bli en diskussion inför kommande år om vad vi behöver göra mer på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är glad över att vi har kunnat göra vissa förstärkningar i budgeten för i år när det kommer till minoritetsspråksbiblioteken. Inom den romska gruppen finns inget sådant, och här har Kungliga biblioteket nu fått ett uppdrag. När det gäller läsfrämjandefrågorna är vi alltså på gång, men det finns fler viktiga områden. Vi får återkomma.


Anf. 70 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

Skolan ska vara likvärdig. Det framgår som bekant av skollagen. Även om kunskapsresultaten har stigit de senaste åren ser vi tyvärr att likvärdigheten har minskat och att brister finns i nuvarande skolsystem. Detta spär på segregationen i skolan snarare än att motverka den.

Även om det ofta låter som att alla partier här i riksdagen är överens om att likvärdigheten är en viktig fråga ser vi att en rad partier försvarar den nuvarande skolmarknaden. För oss socialdemokrater är det självklart och viktigt att värna det fria skolvalet, men det ska gälla alla.

Hur ser statsrådet på behovet av att förändra det kösystem som finns i dag, för att bryta segregationen i skolan?


Anf. 71 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Tomas Kronståhl, för en viktig fråga!

Vi ska ha en jämlik kunskapsskola i Sverige. Om vi ska ha en skola där elever och föräldrar fritt kan välja gäller det att se till att valet är jämlikt. Att ha kösystem till fristående skolor som urvalsgrund är orättvist. Det gynnar barn vars föräldrar har ställt dem i kö redan på BB. Det gynnar barn som aldrig flyttar över kommungränserna. Det bidrar till en stärkt segregation och till skillnader mellan skolor. Det hjälper de friskolor som eventuellt vill locka till sig elever som det inte kostar så mycket att undervisa.

Jag tycker att kösystem är dåligt. Den utredning om att slopa kösystemen som har varit ute på remiss har fått starkt stöd på liberala ledarsidor, på debattsidor, på kultursidor och bland lärare, rektorer och många andra. Jag hoppas att detta stöd också ska gå att finna här i Sveriges riksdag därför att slopande av kösystemet i våra skolor skulle gynna både kunskapsresultat och rättvisa.


Anf. 72 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa åtgärder för förorenade områden. Försvarsmakten har nyligen inkommit med sin rapport. Det finns 2 090 förorenade områden, men det är bara 173 av dem som har undersökts närmare. Utöver dessa områden finns det områden som har förorenats av PFAS. Av rapporten framgår att Försvarsmakten nu efterfrågar forskning och innovation, inte att de har vidtagit eller tänker vidta några snabba åtgärder, trots att metoder redan finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Uppsala har dricksvattentäkten i Åsen förorenats av PFAS som härstammar från försvarets verksamhet vid Ärna flygfält. Det är bråttom att vidta åtgärder för att minska risken för långvarig förorening. Hur tänker regeringen agera för att de områden som är förorenade med PFAS snabbt ska kunna saneras?


Anf. 73 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Denna typ av frågor styrs av lagstiftning och regelverk och fastställs ytterst i miljödomstol. Det finns en särskild ordning för hur detta ska hanteras och hur man får använda sig av den typen av kemikalier.

Min uppfattning är att Försvarsmakten på ett seriöst sätt hanterar denna typ av frågor. Detta är något som finns med i de olika uppföljningar som vi gör gentemot Försvarsmakten. Vi arbetar enligt den lagstiftning och de regelverk som finns i detta sammanhang.


Anf. 74 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Fusket inom studieförbunden har varit ett högaktuellt ämne den senaste tiden. Den självgranskning som förbunden genomfört visar att över 1 miljon studietimmar är felaktiga. Det förekommer systematiskt och bedrägligt utnyttjande av studieförbunden.

I kulturutskottet har vi moderater därför föreslagit en extern revision och granskning av förbunden - ett förslag till initiativ som utskottet nu formellt bereder. Sedan vårt förslag lades fram har dock ännu mer graverande vittnesmål framkommit, vilket docent Magnus Ranstorp med flera rapporterade om i helgen på DN Debatt. Det talas om hisnande siffror - att 60-70 procent av all verksamhet inom studieförbunden skulle vara fusk. Det motsvarar närmare 1 miljard kronor av skattebetalarnas pengar. Regeringen behöver gå till botten med detta.

Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är därför: Tänker regeringen initiera den behövliga externa granskningen redan nu, eller måste riksdagen först besluta om detta åt regeringen?


Anf. 75 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Detta är en väldigt viktig fråga. Fusk och oegentligheter skymmer sikten för allt det goda som sker i våra studieförbund och i folkbildningens namn i Sverige.

Fusk och oegentligheter ska inte förekomma. Vi som är lite till åren komna vet dock att det, i alla fall så länge jag har levt, då och då har förekommit allt från rykten till bevisade fusk. Det ska motverkas. Regeringen har därför beslutat att Folkbildningsrådet senast den 15 april ska lämna en särskild rapport till regeringen. Folkbildningsrådet ska bland annat redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som planeras att vidtas och hur man ska säkerställa att statsbidraget till studieförbunden används enbart enligt syftet med stödet och också särskilda föreskrifter och villkor. Vi har särskilt poängterat demokrativillkoret, som är helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen kommer inte att ge upp om att säkerställa att vår viktiga folkbildning går till kultur och bildning, inte till fusk och oegentligheter.


Anf. 76 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Covidpandemin har slagit hårt mot hela samhället och framför allt mot skolan. Regeringen valde redan tidigt i december att ställa in stora delar av årets nationella prov i stället för att fokusera på att få fram en säker process och säkra provtillfällen. Kanske hade man senare tvingats ställa in proven, men att besluta det så tidigt sände fel signaler till både lärare och elever.

De nationella proven är det i särklass viktigaste stödet vid betygsättning. Många lärare och elever efterfrågar nu tydliga betygsstöd som fullgod ersättning. Det finns många elever som har kämpat länge för att få chansen att verkligen visa vad de har lärt sig. Med en skola som redan i dag har stor betygsinflation, vilken tyvärr är allra störst i de kommunala skolorna, riskerar vi nu att tappa kontrollen över nivån på våra elevers utbildning.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet: Kommer statsrådet att se till att Skolverket tar fram fullgoda betygsstöd?


Anf. 77 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Nationella prov är bra betygsstöd, men de ska fungera just som betygsstöd. Om de ska fungera som betygsstöd och fullgöra den funktion som de ska ha enligt skollagen, nämligen att bidra till att lärarna sätter rätt betyg, måste de ges på ett rättvist och likvärdigt sätt. Och då ska alla barn och elever i samma årskurs gå in i trånga skollokaler av olika slag och skriva proven samtidigt. Man ska också vara säker på att proven kommer fram, vilket man absolut inte kan vara i en pandemi.

Av rent praktiska skäl har Skolverket därför beslutat att ställa in årets nationella prov, med något undantag. Jag beklagar detta beslut, men jag förstår det. Jag har ingen avsikt att ändra eller gå in och justera beslutet eller ta initiativ till att ändra det. Vi måste inse att pandemin skapar helt nya förutsättningar för både lärare och elever, och jag är glad över att Skolverket kommer att se till att det finns betygsstöd ute till lärarna så att eleverna kan få de betyg som de förtjänar - rättvisa och likvärdiga - oavsett skolform.


Anf. 78 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsmakten står inför en väldigt stor expansion. Nyckelfrågan för att lyckas med den är personalförsörjningen. Det är väldigt många överens om. För att lyckas med personal- och officersförsörjningen kommer det att krävas väldigt många insatser; det inser alla.

Den kanske lägst hängande frukten som ligger på politikens bord rör GSS-soldaterna. Just nu är de styrda av en lagstiftning som gör att de är tillfälligt anställda åtta plus fyra år, alltså tolv år totalt. Den första som anställdes runt 2010 faller snart för strecket och kan inte bli permanent anställd då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till försvarsministern är: Är försvarsministern beredd att ändra denna lagstiftning? Det är ändå det som vi som politiker kan göra.


Anf. 79 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

När det gäller personalförsörjningen har vi egentligen redan genomfört den viktigaste åtgärden som går att genomföra, och det var återaktiverandet av värnplikten.

Jag besöker väldigt många förband. Just nu har jag möten på Skype eller Zoom med förband. Då brukar jag tala med värnpliktiga. Då får jag oftast bilden av att det är en bra utbildning och att det finns ett intresse för att fortsätta inom Försvarsmakten.

Enligt det försvarsbeslut som riksdagen har fattat har vi beslutat att gå upp från 4 900 värnpliktiga till 8 000 värnpliktiga. Detta ökar hela rekryteringsunderlaget.

Sedan finns det naturligtvis många andra åtgärder som man kan vidta. Då får man se över och vara flexibel när det gäller dessa bitar. Då kan man även titta på denna bit. Men jag avger inget löfte.


Anf. 80 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Det kommer mycket oroande signaler från folkhögskolorna som larmar om ett svårt ekonomiskt läge för ett stort antal skolor. Särskilt tuff är ekonomin för de skolor som har internat. Det senaste årets situation med undervisning på distans och inställda konferenser och kortkurser har inneburit ett stort ekonomiskt tapp som inte har kunnat täckas av de statliga krisstöd som har funnits. Det kan röra sig om så mycket som 20 000 förlorade deltagarveckor.

Från Vänsterpartiet är vi oroliga för att skolor kommer att behöva göra sig av med lokaler. I förlängningen innebär det försämrade möjligheter för dem att bedriva undervisning på det framgångsrika sätt som de har gjort i över 100 år.

Den pedagogik och det unika upplägg som finns inom folkhögskolorna behövs extra mycket i tider av hög arbetslöshet. Tyvärr tror jag också att många av de gymnasieelever som har studerat på distans kan behöva en plats på en folkhögskola framöver för att ta igen förlorade kunskaper.

Därför vill jag fråga ministern hur hon tänker agera för att säkerställa att folkhögskolorna klarar sig igenom pandemin utan stora nedskärningar.


Anf. 81 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack för en mycket viktig fråga!

Våra folkhögskolor spelar en mycket stor roll också under pandemin. Våra folkhögskolor har, precis som många andra av våra verksamhetsformer, drabbats hårt ekonomiskt av pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan försäkra frågeställaren och hela riksdagen om att jag följer denna situation mycket noga. Vi har från departementet löpande kontakt med Folkbildningsrådet och med folkhögskolornas olika organisationer.

Jag vill också påminna om att många folkhögskolor har möjlighet att ansöka om en hel del av de stödåtgärder som regeringen har vidtagit. Det kan till exempel handla om omställningsstödet till företag som fått minskad omsättning. Vi har också aviserat en förstärkning flera gånger om av folkhögskolornas verksamhet. Dessutom vill jag peka på att vi har vidtagit åtgärder för att tidigarelägga olika former av insatser.

Jag följer denna situation mycket noga av det enkla skälet att våra folkhögskolor spelar en så viktig roll, inte minst för de många unga människor som kommer att behöva en nystart efter pandemin.


Anf. 82 Hans Eklind (KD)

Fru talman! År 2020, alltså förra året, skulle vi enligt regeringen ha EU:s lägsta arbetslöshet. När man tog över 2014 låg vi på 10:e plats. År 2018 hade vi halkat ned till 18:e plats. Och förra året låg vi på en föga imponerande 23:e plats.

Oförmågan att infria mål är en sak. Men det som jag oroas mer över är de nya siffror som jag har fått ta del av och som väcker en väldigt stark oro i alla fall hos mig.

År 2021 förväntas exempelvis antalet personer som är inskrivna som arbetslösa och med en svag konkurrensförmåga att uppgå till nästan 300 000 personer. Långtidsarbetslösheten är 33,3 procent, och var femte utrikes född är arbetslös.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vad ska ni göra för att bryta denna utveckling och sänka trösklarna in till arbetsmarknaden?


Anf. 83 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar för Hans Eklinds mycket viktiga fråga.

Under förra mandatperioden tjänade arbetslöshetsmålet som en viktig styråra för regeringens politik. Och jag kan konstatera att sysselsättningsgraden sedan 2014 har ökat. Det finns ljuspunkter, men vi har självklart ett mycket allvarligt läge på svensk arbetsmarknad och också ett mycket osäkert läge till följd av pandemin.

Vi måste ha fullt fokus på de långtidsarbetslösa därför att det finns risk för att människor fastnar i långtidsarbetslöshet. Det är därför som vi vidtar så kraftfulla åtgärder, när det gäller budgeten som sådan, arbetsmarknadspolitiken men också utbildningspolitiken. I grunden handlar det om att se till att människor får rätt utbildning. Utan gymnasieutbildning är det väldigt tufft på svensk arbetsmarknad i dag. Därför är utbildning en viktig del också av arbetsmarknadspolitiken.

Jag hoppas att vi kan fortsätta att arbeta tillsammans för att bryta denna väldigt oroväckande utveckling. Det är ingen tvekan om att det är ett allvarligt läge, men vi satsar väldigt hårt och ska skapa de bästa förutsättningarna för människor.


Anf. 84 Heléne Björklund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Vi socialdemokrater vill ha ett effektivt och folkligt förankrat försvar. Att återaktivera värnplikten var därför en mycket bra grej för att förstärka Försvarsmakten och trygga personalförsörjningen på lång sikt.

Hemma i Blekinge finns det just nu drygt 300 värnpliktiga som är uppskattade och välkomna både av Blekingeborna och av Försvarsmakten.

Min fråga gäller hur de nu drabbas av pågående pandemi. Hur kan man försäkra sig om att hålla smittspridningen borta när de ligger ute i fält? Kan de få sina hemresor och permissioner, och hur påverkas de över huvud taget av pandemin?


Anf. 85 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Tack för frågan!

När det gäller de värnpliktiga har man anpassat utbildnings- och övningsverksamheten inom Försvarsmakten till de förhållanden som råder. Man har ställt in, skjutit upp och planerat om övningsverksamhet. Men man genomför ändå en omfattande och anpassad utbildnings- och övningsverksamhet för att kunna genomföra grundutbildningen på ett tillfredsställande sätt. Man har också reducerat antalet hemresor.

Inskrivningen blev något minskad. Man hade planerat för 5 000, men det blev 4 900 till följd av pandemin.

Men jag får ändå säga att mitt intryck är, efter att jag under pandemin ha talat med värnpliktiga vid ett flertal tillfällen, att de värnpliktiga tycker att grundutbildningen generellt sett genomförs på ett tillfredsställande sätt utifrån rådande omständigheter.


Anf. 86 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag har en allmänpolitisk fråga som går till utbildningsminister Anna Ekström.

Vi har blivit väldigt påverkade av pandemin; det är inget tvivel om det. Vi har fått lära oss nya ord som vårdskuld och kunskapsskuld. Nu är jag rädd för att det blir även en högskoleprovsskuld.

Det är bekymmersamt att under 2020 blev vårens prov inställda, och höstens prov genomfördes till slut efter många diskussioner men med begränsningar.

Nu ser jag med stor oro på hur det blir med vårens prov och förstås även med hela årets prov. Många studenter är väldigt oroliga. Detta är en andra chans och en möjlighet att komma in på högskolestudier.

Moderaterna ser förstås att det finns ett smittläge. Men vi anser också att man nu är mycket mer förberedd än vad man var förra året när man sa att man till exempel inte hade bra lokaler. Nu är det många lokaler som erbjuds, till exempel Scandinavium i Göteborg och Stadshuset i Stockholm. Min fråga är därför om vi inte borde kunna lösa detta på ett så lämpligt sätt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga ministern: Kan man se att båda proven kommer att genomföras under våren?


Anf. 87 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Som Marie-Louise Hänel Sandström vet är det UHR som är ansvarig myndighet och som slutligen, i samråd med Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskyddsläkarna, kan fatta beslut om huruvida högskoleprovet kan genomföras på ett smittskyddssäkert sätt. Vi har fått hjälp av en särskild nationell provsamordnare som bistår myndigheterna i detta arbete.

Universitets- och högskolerådet planerar att genomföra två högskoleprov under våren, ett i mars och ett i april. Möjligheten att delta har av smittskyddsskäl begränsats, vilket något förenklat innebär att de som går sista året i gymnasiet eller är äldre än så får skriva provet. Samtliga knappt 60 000 personer som har anmält intresse och som uppfyller villkoren har fått plats vid något av provtillfällena. Som vi alla vet är dock smittspridningen fortfarande på en hög nivå, så några garantier kan inte utfärdas. Men regeringen har vidtagit åtgärder så att det finns så goda förutsättningar som möjligt för att genomföra dessa två prov, och jag hoppas - av många olika skäl - att de ska kunna bli av.


Anf. 88 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Min fråga är också allmänpolitisk och går till statsrådet Anna Ekström.

En pensionär som har arbetat och slitit hela sitt liv får i dag ut skamligt lite av sin lön i pension. Det kan vara så illa att en person som har arbetat i 50 år får ut endast 45 procent av sin slutlön. Det är oacceptabelt.

Regeringen har försökt lappa och laga ett trasigt pensionssystem med pensionstillägget, men besvikelsen har varit stor då regeringen gett sken av att det handlar om 600 kronor när det i själva verket innebär 25 kronor mer i månaden för dem med sämst pension. Det motsvarar alltså cirka två liter mjölk.

Sverigedemokraterna har lagt fram förslag till regeringen om att utreda möjligheten att stärka pensionsavsättningarna och växla detta mot lägre löneavgift, men det röstades ned förra året och kommer att röstas ned även i dag av samtliga övriga partier i riksdagen. Trots detta har statsrådet Ardalan Shekarabi gått ut med löften om att göra en översyn av och stärka pensionsavsättningarna. Hur ska ni ha det i Socialdemokraterna och regeringen? Vill ni stärka pensionsavsättningarna eller inte? Det blir ganska otydligt när ni säger en sak i medierna och röstar på det motsatta i riksdagen.


Anf. 89 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag kan försäkra Julia Kronlid och alla andra om att regeringen prioriterar arbetet med att höja pensionen för breda grupper av löntagare. Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig att ha arbetat. I september i år höjs pensionen för dem som har jobbat ett långt arbetsliv. Höjningen sker genom ett tillägg till inkomstpensionen med upp till 600 kronor per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen ser det också som nödvändigt att höja pensionsavgiften för att öka inbetalningarna till systemet. Det är, som Julia Kronlid påpekar, det som är regeringens ståndpunkt. Anledningen är att det är en viktig åtgärd att höja pensionsnivåerna, och för att vi ska kunna göra det långsiktigt behövs en höjd pensionsavgift.

Inom Pensionsgruppen kommer samtalen om en långsiktig lösning för högre pensioner nu att intensifieras, och vi vet alla att Pensionsgruppen är förmögen att fatta beslut. Det visade man så sent som häromdagen.


Anf. 90 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Anna Ekström och handlar om privatekonomi, men inte om min privatekonomi utan om ämnet kopplat till undervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

Finansinspektionen kom i går med sin årliga konsumentskyddsrapport. Där beskriver man att unga personer med låg inkomst löper störst risk att hamna i skuldfällan. Det kanske inte är en särskilt överraskande slutsats, men handelsmönstren ändras nu snabbt: De flyttar över till nätet, och betalning och skuldsättning blir en integrerad del i handeln. Finansinspektionen säger att det är ungdomar upp till 25 år som hamnar i dessa problem och som löper störst risk att göra det.

Den privatekonomiska undervisningen sker, som utbildningsministern naturligtvis vet, på högstadiet och gymnasiet. Det görs en del i dag; Ung Privatekonomi är ett exempel, och Kronofogden med flera myndigheter har jobbat med Koll på cashen. Min fråga är: Hur ser statsrådet på skolans roll i arbetet att förstärka kunskapsområdet privatekonomi?


Anf. 91 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack för en väldigt viktig fråga, Per Schöldberg!

Jag har ett glädjebudskap: Inom ramen för de nya kursplaner som regeringen beslutade om i somras - vi har tagit fram dem tillsammans med Centern och Liberalerna - kommer privatekonomidelarna i ämnet hem- och konsumentkunskap att förstärkas. Det är av en anledning, nämligen att de som är elever i skolan i dag ska ha de kunskaper med sig ut i livet som de behöver för att klara sig på en svår marknad med lånelöften och annat som kan locka unga människor. Även andra ämnen som är viktiga för att man ska kunna navigera på de här svåra marknaderna, till exempel matematik och samhällskunskap, får nya och bra kursplaner.

Tyvärr måste kursplanerna skjutas upp ett år på grund av pandemin, men tillsammans ska vi nog se till att stärka ungdomarnas möjligheter att lära sig mycket om det de behöver. Dit hör den typen av kunskap som Per Schöldberg mycket klokt pekar på, så jag tackar för frågan.


Anf. 92 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi lever som alla vet i en allvarlig och hotande klimatförändring. Ett område där åtgärder skulle behövas är produktionen av fossilfri energi, och där spelar vindkraften väldigt stor roll. Tyvärr går det långsamt med utbyggnaden av vindkraft, framför allt den havsbaserade, bland annat för att Försvarsmaktens riksintressen går före och därmed stoppar projekt. Nyligen minskades även möjliga utbyggnadsområden i havsplanerna på grund av just försvarets intressen.

Min fråga till försvarsministern är därför: Hur planerar regeringen att arbeta för att kombinera försvarets verksamhet och utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften så att man kan utöka antalet vindkraftverk och få en samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraften?


Anf. 93 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det ligger ett grundläggande intresse i att de fossilfria energikällorna kan expanderas på olika sätt i vårt samhälle. Men det är också så att vi måste värna Försvarsmaktens möjligheter att verka på ett relevant sätt, framför allt i ett läge där man behöver verka operativt. Det ska verkligen gå, och då kan vi inte genomföra planer som på ett allvarligt sätt inskränker de möjligheterna. Det handlar nämligen ytterst om försvaret av Sverige.

Däremot är det så att vi har särskilda regelverk för detta, som jag tidigare hänvisade till. Det finns miljödomstolar och olika typer av regler och ansökningsförfaranden som styr hur man hanterar detta rent myndighetsmässigt i förhållande till gällande lagar och regelverk. Det är i de sammanhangen som även Försvarsmakten har att yttra sig och hävda sitt intresse.


Anf. 94 Amineh Kakabaveh (-)

Fru talman! Redan 2019 kom regeringens utredare i Demokrativillkorsutredningen med förslag på ett nytt demokrativillkor för bidrag till samfund och ideella föreningar. Men regeringen har ännu inte lagt fram något förslag om detta i riksdagen.

I veckan meddelade Göteborgs stad att de drar tillbaka sitt bidrag på 800 000 kronor till det islamiska studieförbundet Ibn Rushd. Beslutet är grundat på tillämpningen av just Demokrativillkorsutredningen. Det finns alltså redan ett färdigformulerat förslag som går att tillämpa nationellt. Men både Ibn Rushd och några av de demokratiomstörtande organisationer som de samarbetar med fortsätter att få statsbidrag och andra skattemedel. Till exempel får det islamiska centret i Göteborg som har imamer som är direkt anställda av den turkiska regimen bidrag från SST.

Hur länge ska vi behöva vänta innan vi på nationell nivå ska kunna dra in bidrag till organisationer och samfund som sprider hat mot judar, kvinnor och hbtq-personer och som faktiskt bidrar till flyktingspionage åt diktatoriska regimer?


Anf. 95 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Amineh Kakabaveh, för frågan! Vi har pratat om det här tidigare också här i kammaren. Vi har fått frågor om hur det kommer sig att det dröjer lite med de förtydligade och förstärkta demokrativillkoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under beredningen framkom det att vi behöver titta vidare på frågan om personuppgiftsbehandling. Det hade såklart varit bra om detta hade upptäckts tidigare, men vi måste se till att när vi väl får de förtydligade demokrativillkoren på plats ska det också gå att tillämpa dem på ett bra sätt. Därför behöver vi klara ut frågan om personuppgiftsbehandling.

Det som är bra, och som vi också presenterade under beredningen, är att vi har lagt till ett tilläggsdirektiv att utreda möjligheten att inrätta en stödfunktion - något som Säpo har efterfrågat. Då kan vi också få mer information så att vi säkrar att offentliga medel inte går till extremistiska aktörer eller sådana som helt enkelt inte ska ha de här pengarna. Det tycker jag är en viktig fråga.

Vi har sagt från regeringen att vår ambition är att vi under mandatperioden ska komma fram med detta och lägga ett förslag till riksdagen.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Utbildningsminister Anna Ekström (S)
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  • Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Utbildningsminister Anna Ekström (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.