Frågestund

Herr talman! Vi kunde för några dagar sedan i Svenska Dagbladet ta del av en intern rapport från Socialdepartementet. Den pekar på att tillåtelse av gårdsförsäljning av alkohol sannolikt skulle innebära döden för det svenska alkoholmonopolet.

De opolitiska tjänstemännen har gjort en EU-rättslig analys av förslaget om gårdsförsäljning. De har dessutom kommit fram till att det skulle vara mycket svårt eller omöjligt att rulla tillbaka gårdsförsäljningsreformen om den inte skulle vara förenlig med EU-rätten samt att utredningens förslag inte uppfyller direktiven om att alkoholmonopolet ska vara säkrat.

Hur ser regeringen på utfallet av den egna rättsutredningen? Och håller statsrådet Forssmed med sina tjänstemän?

Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Lundh Sammeli!

Regeringen har ambitionen att införa småskalig gårdsförsäljning under förutsättning att Systembolagets monopol kan säkras. Det är också det som riksdagen har uttalat till regeringen. Det är det man efterfrågar. Beredning av frågan pågår med de förutsättningarna.

Jag noterar att det på den utredning som finns har kommit in många remissvar med lite olika synpunkter på detta. Men beredning pågår. Vi avser förstås att återkomma i frågan. Men det är under de premisser jag har redogjort för här i riksdagen som arbetet bedrivs.

Herr talman! Tack för ett tydligt svar, statsrådet!

Många av remissinstanserna pekar på faran och oron för att alkoholmonopolet avskaffas bakvägen om man inför gårdsförsäljning.

Jag uppskattar tydligheten här och tolkar det ändå som att regeringen delar vår ståndpunkt när det gäller att monopolet aldrig får äventyras och att regeringen därmed inte kommer att lägga fram förslag om gårdsförsäljning om man inte kan säkerställa monopolet.

Herr talman! Jag har varit i kammaren vid ett flertal tillfällen och redogjort för regeringens syn i frågan, att vi ser positivt på möjligheterna att införa småskalig gårdsförsäljning. Det är en ambition som regeringen har. Men det är viktigt att Systembolagets monopol kan säkras.

Det är under de premisserna arbetet bedrivs. Vi är angelägna om att komma framåt i frågan på det sätt och med de förutsättningar som jag har beskrivit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den 14 april fritogs en 17-årig mördare vid ett tandläkarbesök. Min uppfattning är att fritagningen säger det mesta om vad som är fel med svensk kriminalpolitik. Mannen fick ett svenskt medborgarskap under tiden han var misstänkt. Han satt på ett Sis-hem och hade därför tillgång till både dator och telefon. Och han kommer på grund av sin låga ålder att vara en fri man innan han är 20 år gammal.

Tack och lov har vi med Tidöavtalet valt en ny väg för Sverige. Regeringen har aviserat ett uppdrag till Kriminalvården om att identifiera nödvändiga åtgärder i syfte att säkra säkerheten vid transporter av frihetsberövade. Inom ramen för Tidöavtalet ska vissa närliggande frågor ändras, såsom rätten till permission och bevakningen av sådan.

Ser statsrådet Gunnar Strömmer några skäl att utöver vad som framgår av Tidöavtalet se över kontrollen av frihetsberövade och tillföra detta till en sådan utredning?

Herr talman! Tack för en mycket relevant fråga, Pontus Andersson!

Det finns väl inte någon medborgare som inte reagerat utomordentligt starkt på flera av de omständigheter som framkommer i det här fallet. Min brasklapp är att det är en pågående rättsutredning och att vi ännu inte vet exakt vad som hänt. Men givet det vi vet kan man ändå säga flera olika saker.

När det gäller konkreta fritagningar har Kriminalvården meddelat att de har ställt in alla planerade sjuktransporter och infört nya rutiner för inbokningar. Vi har också gett Kriminalvården ett särskilt uppdrag att se över all säkerhet rörande fångtransporter, inklusive den naturligtvis brännande frågan: om det krävs beväpnad eskort i fler fall.

Vi har också dragit igång en forcerad process för att starkt begränsa tillgången till mobiltelefoner på Sis-hem och ge utökade möjligheter till kroppsvisitation och genomsökning av rum. Det finns mycket mer att göra. Jag återkommer gärna till det.

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

I Tidöavtalet är regeringen och Sverigedemokraterna överens om att unga mördare ska sitta på särskilda ungdomsfängelser, att rymning ska kriminaliseras, att det ska vara dubbla straff för gängkriminella och att rätten till permission ska inskränkas. Jag tackar ministern för svaret och förtydligandet.

Rymningen har upprört många. Därför vill jag fråga ministern om regeringen kollar på ytterligare åtgärder för att förhindra att den typen av rymningar sker i framtiden.

Herr talman! Jag skulle kanske vilja bredda frågan till några av de saker som Pontus Andersson tog upp initialt.

Ja, det finns flera andra systemfel som aktualiseras i ett sådant här fall. Straffen för unga förövare måste höjas. Jag menar att rymningar måste kriminaliseras. Medborgarskapsfrågorna kommer vi att se över överlag. Att det inte finns ett skötsamhetskrav för ungdomar i ett sådant här fall i samband med medborgarskapsansökan är inte tillfredsställande. Det är några systemfrågor som vi tar itu med med full kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig till justitieministern med en fråga som hänger ihop med en formulering i vårpropositionen. Under rubriken Politiska utgångspunkter yttrar man sig om kriminal- och rättspolitiska frågor. Efter en underrubrik om ökad trygghet står det följande: "Det här året har inletts med ett hänsynslöst våld på nivåer som inte har setts tidigare, samtidigt som gängens terror sprider sig från storstäderna till mindre orter. Utvecklingen är inte minst resultatet av en alltför stor invandring till Sverige under lång tid."

För mig är detta förvånansvärda formuleringar. Jag undrar om ministern står bakom dessa formuleringar till fullo.

Herr talman! Tack för frågan, Gudrun Nordborg! Ja, jag står till 100 procent bakom den formuleringen. Jag tycker att det är uppenbart för var och en att en alltför stor migration och invandring kombinerat med en alltför dåligt fungerande integration har fått väldigt negativa effekter, inte minst på detta område.

Jag vet inte varför det skulle vara ett särskilt uppseendeväckande konstaterande. Detta tror jag är en realitet som de allra flesta medborgare stämmer in i och kan se. Det leder naturligtvis oss till viktiga slutsatser när det gäller de långsiktiga förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen. Det handlar naturligtvis om att inte ha en större invandring än vad vi klarar av från integrationssynpunkt men också om att ha ett mycket ambitiöst arbete för att bryta mönster som gör att alltför många människor som vill komma in i vårt samhälle inte gör det.

Ja, jag står alltså bakom detta, och jag tror att det klarspråket är mycket välkommet för de allra flesta medborgare.

Herr talman! Det var ett svar som jag inte hade hoppats på. Jag menar att det finns många fler faktorer som påverkar detta och att detta inte enbart ligger på individer utan att det också är ett stort samhällsansvar att motverka de stora sociala klyftor som har vuxit fram och som drabbar både invandrare och "ursprungliga" svenskar.

Jag vill hoppas att detta inte leder till det som jag tycker att det är ett uttryck för, nämligen främlingsfientlighet och, egentligen, kulturell rasism.

Herr talman! Nej, det finns inte ett spår av vare sig främlingsfientlighet eller rasism i detta, tycker jag, väldigt självklara konstaterande. Inget samhälle kan hantera en väldigt stor invandring om man inte samtidigt har en väl fungerande integration. Att det leder till sociala problem av olika slag - det är alltifrån ett utanförskap när det gäller arbetsmarknaden till svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden, utslagning i skolan och kriminalitet - är en realitet som är känd i alla mänskliga samhällen. Allt handlar om att se det och att göra någonting åt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Chat control strider mot den grundläggande rätten till ett privatliv och mot principen om konfidentialitet i kommunikationer. Så sammanfattar Justitiedepartementet orsaken till att Tyskland och andra länder är emot chat control.

De har rätt. Övervakning av alla digitala samtal har aldrig någonsin skett förut, men nu vill man gärna göra detta för att det är digitalt. Det är det största intrånget i rätten till privat kommunikation som har skett i Sveriges historia. Även många moderater börjar nu vakna till när det gäller detta. Moderaterna i Europaparlamentet kommer att rösta nej till chat control. Det är bra, men i regeringen är det Moderaterna och Gunnar Strömmer som sannolikt vill säga ja till detta. Det har de sagt än så länge i alla fall.

Syftet måste kunna uppnås på bättre och mer effektiva sätt, som Gunnar Strömmers partikollegor i Europaparlamentet säger. Hederliga människor måste kunna känna sig trygga med att deras rätt till privatliv och personlig integritet värnas.

Min fråga är ganska enkel: Varför vill den svenska regeringen, med Gunnar Strömmer i spetsen, tillåta en lagstiftning som strider mot medborgarnas grundläggande rättigheter?

Herr talman! Jag tackar för denna utmärkta och aktuella fråga. Regeringens hållning är mycket enkel.

Det första är att vi välkomnar ett initiativ från EU-kommissionen för att motverka pedofilers framfart på internet och hitta kraftfulla brottsbekämpande verktyg för att trycka tillbaka den väldigt grova brottslighet som detta innebär och de kränkningar och övergrepp som det innebär mot enskilda människor.

Det andra är att vi ser att det är en avvägning mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet och att den avvägningen på intet sätt är enkel.

Det tredje är uppenbart. Det är ett väldigt omfattande lagförslag som är tekniskt komplicerat vad gäller den teknik som man tänker använda sig av. Det är också lagtekniskt väldigt komplext.

Detta är föremål för förhandlingar, som vi leder, bland EU:s medlemsstater. Sedan ska det dessutom förhandlas med Europaparlamentet. Det är alltså alldeles för tidigt att säga var det kommer att landa någonstans. Det kommer att visa sig, men där är vi inte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi är helt överens om att syftet med detta är fantastiskt. Däremot är verktyget verkligen inte det, för det är ett extremt övertramp när det gäller de demokratiska rättigheter vi har enligt regeringsform, Europarättigheter etcetera. Om det är Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet överens. Men Moderaterna och regeringen följer Socialdemokraternas spår i fråga om detta.

I andra frågor i EU har regeringen varit extremt tydlig. Till exempel har man ställt krav när det kommer till migration, men man har inte gjort det i fråga om detta, som handlar om våra demokratiska rättigheter. Man kan inte gömma sig bakom en slöja av neutralitet. Det är dags att säga nej till chat control. Varför kan regeringen inte göra detta?

Herr talman! Av det enkla skälet att det inte finns ett färdigförhandlat förslag att säga ja eller nej till. Det är det enkla svaret. Vi leder dessa förhandlingar. Jag har pekat på den mycket legitima intressemotsättning som finns. Det handlar å ena sidan om behovet av effektivare verktyg för att trycka tillbaka övergrepp och övertramp gentemot barn på nätet och å andra sidan om de mycket berättigade invändningar som reses när det gäller hur långtgående dessa verktyg ska vara i relation till den personliga integriteten.

Jag lovar att vi när vi har ett färdigförhandlat resultat ska säga om vi säger ja eller nej till det.

Herr talman! Tidigare i våras släppte Riksrevisionen två granskningar av Polismyndigheten, en om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet och en om polisens hantering av mängdbrott.

I sina granskningar riktar Riksrevisionen omfattande kritik mot Polismyndigheten bland annat för att man inte använder sina resurser effektivt, inte genomför uppföljningar av sina operationer eller systematiskt dokumenterar sin verksamhet och inte drar lärdomar eller tar åt sig kritik. Polismyndigheten har inte en lärandekultur.

Vi vill alla ha en effektiv och välfungerande polismyndighet. Min fråga till justitieministern är därför: Hur tänker regeringen agera för att komma till rätta med de påtalade bristerna inom Polismyndigheten?

Herr talman! Tusen tack, Malte Roos, för den frågan! Först får man väl ändå konstatera att detta är en beskrivning av ett facit efter åtta år av ett styre där Miljöpartiet har haft ett utomordentligt stort inflytande.

Det råder ingen tvekan om att det på en rad olika områden, inklusive när det gäller hur polisen och andra brottsbekämpande myndigheter fungerar, finns väldigt stora reformbehov. De granskningar som Malte Roos lyfter fram och också flera andra pekar på att det finns ett utomordentligt stort behov av den typen av reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I grund och botten handlar det om en tydlig ledning och styrning och, uppfattar jag, en genomtänkt strategi för att förverkliga viktiga delar i polisreformen som inte har nått ända ut. Det gäller inte minst fokus på tillväxt ute i kapillärerna. Jag tänker på utredningsverksamheten, poliser ute på stan, poliser som kan sitta och lyssna när man använder hemliga tvångsmedel etcetera.

Jag kommer att återkomma till vår strategi för att åstadkomma den kursändringen.

Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret! Vi delar kanske inte bilden av att det skulle vara problem med den tidigare regeringens strategiska ledning, men det är inte det som frågan handlar om.

Vi ser att det är positivt att mer resurser avsätts till polisen. Det är något som vi också har verkat för. Men det löser inte problemet med att de resurser som polisen har i dag enligt Riksrevisionen inte används effektivt. Du aviserar att det kommer att komma några förslag, men har ni här och nu några strategiska beslut som ni tänker lansera?

Herr talman! I väntan på vårt övergripande och långsiktiga strategiska grepp kan man se på en rad beslut som vi redan har fattat. Exempelvis har vi gett ett särskilt uppdrag om att öka den operativa kraften i polisen genom att effektivisera verksamheten på Nationellt forensiskt center, att se till att resurser trycks ut till den utredningsverksamhet som dessvärre i hög grad saknar senior kompetens och att minska byråkrati och administration runt Nationella operativa avdelningen. Det är en rad saker vi kan göra regleringsbrevsmässigt, men strukturgreppet ber jag att få återkomma till.

Herr talman! Förra året sköts trebarnspappan Fredrik Andersson ihjäl på Delta Gym här i Stockholm. En 16-åring dömdes för mordet och fick sluten ungdomsvård i två år och elva månader. Efter mordet åkte 16-åringen till Armenien, och under den tid han var där blev han svensk medborgare enbart genom en anmälan från hans vårdnadshavare. Detta skedde alltså samtidigt som han var misstänkt för mord och annan grov brottslighet här i Sverige.

För några dagar sedan kördes den numera 17-årige killen från det Sis-hem som han suttit på för att åka till tandläkaren. Då fritogs han av maskerade män.

Det som har hänt visar tydligt problemen i svensk invandringspolitik och i svensk rättspolitik. Jag vet att den moderatledda regeringen gör mycket och arbetar hårt för att förändra denna politik, men låt mig fråga justitieministern: Vad gör regeringen för att förhindra rymningar från Sis-hem och anstalter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för att hon sätter ljuset på denna utomordentligt viktiga fråga. Jag tror att väldigt många medborgare - de allra flesta - som har tagit del av denna rapportering håller med om den beskrivning som Louise Meijer nu gav uttryck för.

Vad gäller rymningarna måste man göra saker både på lång och på kort sikt. Det gäller att omedelbart inhämta information om vilka åtgärder myndigheterna själva nu vidtar - jag nämnde några av dem tidigare. Vi har också gett ett bredare uppdrag om just säkerheten i samband med transporter i kriminalvården. Kriminalvården ska genomföra denna översyn, som inkluderar frågan om det krävs väpnad eskort i fler fall än i dag, och göra det i samspel med polisen, Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.

När det gäller Sis-hemmen är det uppenbart att tillgången till mobiltelefoner och surfplattor måste stramas åt till ett minimum. Andra säkerhetsåtgärder, som möjligheter till visitation av rum och individer som finns där, måste utökas. Allt detta forcerar vi nu fram i väldigt hög takt.

Herr talman! Man kan få svenskt medborgarskap genom en anmälan samtidigt som man är dömd för brott, misstänkt för mord och dessutom misstänkt för en sprängning. Därefter kan man få ett straff som bara blir två år och elva månaders sluten ungdomsvård för att ha tagit en oskyldig människas liv. Därefter kan man planera en rymning och fritagning från sitt ungdomshem för att man får använda mobiltelefon. Det låter som en fars.

Jag vill tacka justitieministern och regeringen för ett gott arbete för att förändra den här politiken.

Herr talman! Jag uppskattar farser av olika slag, men just den här farsen finns det ingen anledning att uppskatta över huvud taget.

Utöver de konkreta åtgärder som nu vidtas vad gäller säkerheten på såväl Sis-hem som andra institutioner i Kriminalvårdens regi måste andra saker göras. Vi måste höja straffen rejält, också för unga som begår grova brott. Vi måste kriminalisera rymningar. Självklart ska vårt medborgarskap vara öppet och möjligt att erövra för människor som kommer till Sverige och är skötsamma, men skötsamhetskrav måste gälla också för ungdomar i samband med medborgarskapsansökningar. Det är några åtgärder - som jag tror att de flesta medborgare skulle kalla självklara - som denna regering vidtar.

Herr talman! En sak som oroar många av oss är att så många barn och unga i Sverige mår dåligt och att Sverige är så dåligt rustat för att hjälpa dessa barn att må bättre. Under Socialdemokraternas tid vid makten tredubblades köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Inte ens hälften av de barn och unga som vände sig till bup förra året fick ett första besök i tid. Det kan ta flera år innan man får den vård man behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så här kan vi inte ha det. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Christian Carlsson för en mycket viktig och angelägen fråga.

Ett av de första beslut som jag fattade som ny socialminister var att kraftigt öka stödet för att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatri - från 380 till 530 miljoner. Detta ska dock komma med krav på förbättringar. Regionerna behöver erbjuda fler första besök, fler fördjupade undersökningar och fler behandlingar i tid. De behöver bli bättre. De behöver organisera sig på ett sådant sätt att personalen träffar de barn som har behov snabbare och i större utsträckning.

Detta är otroligt viktigt för att möta den problematik som ledamoten beskriver så väl och för att möta alla de barn - ofta med förtvivlade föräldrar och anhöriga - som behöver detta stöd och som i många fall också kan få bra hjälp när man väl får möjligheten.

Herr talman! Det är bra att regeringen agerar för att vi ska kunna se till att fler barn och unga får den vård de behöver när de mår dåligt. Det bästa vore dock naturligtvis om färre barn och unga mådde dåligt redan från början. Min följdfråga blir därför vilka åtgärder regeringen vidtar för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga.

Herr talman! Detta är otroligt angeläget. Vi kommer ju inte att kunna behandla bort all den psykiska nöd som finns eller all den stress, oro och ångest som många upplever.

Det kom nyligen förskräckande siffror som visar att allt fler unga känner att deras liv inte är meningsfullt. Detta är verkligen någonting att ta på allvar. Vi behöver se till att det finns tillfällen och gemenskaper med fler närvarande vuxna. Vi behöver se till att det finns tillgång till fysisk aktivitet, som vi vet hänger samman med psykisk ohälsa. Vi behöver göra en lång rad insatser och ha ett samtal om dessa frågor brett i samhället.

Herr talman! Jag har en fråga till justitieministern.

Den förra regeringen hade som mål att det skulle vara 10 000 fler polisanställda vid utgången av år 2024. Det är ganska snart. Den nuvarande regeringen har ju hakat på detta med 10 000 fler polisanställda. Målet med detta är att det ska bli 26 200 poliser i Sverige. Om vi går ut på gatan i dag och frågar de 22 000 poliser som arbetar om de tror att detta mål kommer att kunna uppnås kommer nog samtliga att säga nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till justitieministern är: Hur ska vi uppvärdera polisyrket och göra det mer attraktivt?

Herr talman! Tack, Martin Melin, för en oerhört viktig och angelägen fråga!

Det första den nya regeringen gjorde när det gäller dessa frågor var att ge Polismyndigheten i uppdrag att själv räkna igenom och komma med förslag på vad som krävs - inte bara för att det mål som Martin Melin refererade till ska uppnås utan även för att vi ska kunna nå upp till EU-snittet på ungefär 300 poliser per 100 000 medborgare från ett utgångsläge där vi har drygt 200 poliser per 100 000 medborgare.

Regeringen tog emot denna redovisning i förra veckan. Där finns det både en analys och en lång rad förslag på hur detta ska nås till någon gång runt 2030.

Vad är det då man talar om i detta underlag? Det är alltifrån en utbyggd polisutbildning - förstås - till ökad attraktivitet i yrket. Man talar också om olika varianter av betald polisutbildning och om verktyg som gör att det verkligen går att som polis nå resultat på jobbet. Det är nödvändigt med hela denna bredd av åtgärder för att skapa den nödvändiga attraktiviteten.

Herr talman! Justitieministern nämnde betald utbildning. Jag vet att detta är någonting som skulle vara relevant för många i dag, framför allt för de personer som kanske är lite äldre och har familj, lån på bostad och så vidare och som inte har råd att utbilda sig till poliser. En betald utbildning skulle göra det mer attraktivt för dem att söka utbildningen.

Herr talman! Det är helt riktigt. Vi vet också att polisen konkurrerar med andra möjliga arbetsgivare som har olika varianter av betalda utbildningar - detta gäller tullen, Kustbevakningen och inte minst Försvarsmakten.

Det finns olika sätt att uppnå detta. Man kan tänka sig en rak betalning. Man kan också tänka sig olika varianter av skuldavskrivning, alltså avskrivningar av studieskulder. Allt detta analyserar vi nu.

Jag vill också komma tillbaka till att jag tror att en otroligt avgörande sak för att återupprätta attraktiviteten i polisyrket är att säkerställa att polisen har rätt verktyg på jobbet för att lösa sina arbetsuppgifter. Där är vi på god väg.

Herr talman! Det är väl känt att läget är kärvt för många kommuner och regioner, liksom för hushållen och företagen i vårt land. De generella statsbidrag som regeringen har skjutit till är långt ifrån tillräckliga. Vi ser nu effekterna i form av varsel om uppsägningar i skolan och underskott i sjukvården.

Efter regeringens löftesbrott och oskickliga hanterande av elstöden är det ändå tänkt att kommunerna tillsammans med företagen ska få elstöd som kompensation för de ökade utgifterna. Det förhåller sig så att det elstöd som är utlovat för kommunerna också innebär ett tak på max 20 miljoner kronor, vilket gör att utlovade 50 öre per kilowattimme i exempelvis Stockholmsregionen i själva verket blir 3 öre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går till ansvariga statsrådet Slottner. Är det rimligt att i det kärva ekonomiska läget behandla kommunsektorn på det sättet, eller är det här ännu ett exempel på ett oskickligt olycksfall i arbetet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Nylund Watz för frågan. Frågan hör dock inte hemma på civilministerns bord, utan det är energiministern som ansvarar för just elstödsfrågan. Jag får faktiskt hänvisa till ansvarig minister i just detta fall.

Regeringen tar kommunsektorns ekonomi och verklighet på allvar. I den budget som lades fram inför 2023 gick en tredjedel av det reformutrymme staten hade till kommunsektorn, dels i generella statsbidrag, dels i riktade statsbidrag. Det var just för att säkra kvaliteten i välfärdens kärna, såsom sjukvård, utbildning och äldreomsorg.

Vi har precis presenterat en vårproposition, där vi skriver att vi nogsamt följer ekonomins utveckling i såväl kommuner som regioner, och vi kommer att återkomma med hur vi ser på behoven av ytterligare ökningar av statsbidragen i den proposition som ska läggas fram i riksdagen i höst.

Herr talman! Min fråga ställs till kulturminister Parisa Liljestrand.

Rysslands pågående krig i Ukraina har aktualiserat behovet av att skydda vårt kulturarv från förstörelse i händelse av krig. Den svenska beredskapen för kulturarvet är eftersatt. Skyddet av kulturarvet i händelse av kris eller krig regleras i flera olika lagar, till exempel i kulturmiljölagen och vidare i arkivlagen.

Även museilagen säger att museer aktivt ska förvalta sina samlingar, och museilagen syftar även till att skydda museers samlingar.

Flera statliga museer har inte bomb- och brandsäkra magasin som är ändamålsenliga vid en eventuell kris eller konflikt. Således riskerar ovärderliga samlingar att stå utan skydd.

Vad gör regeringen för att garantera att kulturarvet skyddas? Kommer ni att se över vilka platser som är bäst lämpade för att bygga nya magasin för skydd av kulturarv i händelse av kris eller konflikt?

Herr talman! Jag tackar för en mycket viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den här situationen har aktualiserats och blivit en verklighet som vi befinner oss i även i Sverige. Vi har gått från fredstid till en tid där det är oroligt runt omkring oss, både i vårt land och i vår omvärld, och det måste vi naturligtvis förhålla oss till - så även i förhållande till det kulturarv vi har att bevara.

Regeringen har den senaste tiden givit i uppdrag att titta på möjligheten att instifta ett nationellt kulturarvsråd. Tanken med rådet är att man på ett bättre sätt ska kunna samordna insatser som myndigheter behöver göra och titta på hur vi inom den sektor som finns i kommuner och regioner på ett bättre sätt kan skydda vårt nationella kulturarv. Det handlar naturligtvis både om den fysiska platsen och i hög grad om digitalisering.

Herr talman! Min fråga går till minister Forssmed.

Vi kan i dag se långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, men det krävs också att andra dörrar öppnas, till exempel barnavårdscentraler, skola, primärvård, ungdomsmottagningar och så vidare.

Med den minimala påfyllnad av statsbidragen regeringen har gått ut med i sin budget och i vårbudgeten undrar jag hur barnen ska få ökad hjälp. Jag får det inte att gå ihop. Hur ska de nya öppningarna för barn som far illa minska köerna? Min bild är att den budget ni har lagt fram gör att barn kommer att fara ännu mer illa.

Herr talman! Jag tackar för engagemanget i denna otroligt viktiga fråga.

Som jag har redogjort för tidigare har regeringen kraftigt ökat stödet till barn- och ungdomspsykiatrin, just med syfte att öka tillgängligheten. Regeringen har ambitionen att skolhälsovården ska vara mer fysiskt närvarande på skolorna för att kunna erbjuda ett bättre stöd. Naturligtvis ska primärvården byggas ut.

Statsrådet Slottner har redogjort för att regeringen satsade rejäla resurser på kommuner och regioner i årets budget och att regeringen naturligtvis följer utvecklingen noga för att kunna återkomma i höst om hur vi ser framåt.

Men det råder inget tvivel om att regeringen värnar vården, omsorgen och välfärden, och vi har ambitioner inte minst i fråga om psykiska besvär som drabbar många barn och unga i dag.

Herr talman! I tisdags hade den här regeringen suttit sex månader vid makten, men ännu har man inte lyckats prestera en proposition om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Frågan har utretts ordentligt, och man har konstaterat att det inte råder någon fara för folkhälsan eller för det statliga monopolet. Men ändå har man inte kommit till skott.

I tisdags avslog socialutskottet ett förslag från Socialdemokraterna om att begära ett förhandsutlåtande från EU-kommissionen i frågan, vilket vi ansåg vara helt onödigt. Riksdagen har alltså sagt nej till detta, men vi vet ändå inte var regeringen står någonstans när man står och stampar i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Avser socialministern att begära ett förhandsutlåtande från EU-kommissionen för att fördröja införandet av gårdsförsäljning ytterligare? När kan vi förvänta oss en proposition på riksdagens bord?

Herr talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Jag känner väl till engagemanget i frågan. Jag vet att det finns många som önskar att gårdsförsäljning kom på plats. Det är en ambition jag delar. Det vore bra om vi fick småskalig gårdsförsäljning under förutsättning att Systembolagets monopol kan säkras. Frågan är komplex, och vi arbetar med den seriöst för att få en förutsägbar och långsiktigt hållbar lagstiftning på plats. Det tror jag att alla gagnas av.

Det finns fler frågor som regeringen ännu inte har lagt fram propositioner om efter sex månader i regeringsställning. Lagstiftningsarbete tar en del tid, och det tycker jag att det kan göra om det är angeläget att hitta en lösning som respekterar riksdagens vilja - i det här fallet småskalig gårdsförsäljning under förutsättning att Systembolagets monopol kan säkras.

Jag har arbetat med frågan länge, och jag vet att den är komplex - men regeringens ambition är tydlig.

Herr talman! Min fråga går också till socialminister Jakob Forssmed.

Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige att de största riskerna för hälsan med ett förändrat klimat i Sverige fram till 2050 är värmeböljor och fästingburna infektioner: "Med hög sannolikhet leder klimatförändringen även till förändring av pollenallergier, fler översvämningar, sämre dricksvattenkvalitet samt mer vatten- och livsmedelsburen smitta. Med avseende på allvarliga hälsokonsekvenser följer sedan myggburna infektioner och skogsbrand."

Kommer socialminister Jakob Forssmed att vidta några konkreta åtgärder för att skydda vår hälsa mot klimatrelaterade risker?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Pollenhalten i luften tänker jag personligen försöka begränsa så mycket som möjligt, inte minst under våren.

Frågeställaren har många viktiga poänger. Klimatförändringarna är på riktigt. De kommer att medföra och medför redan konsekvenser för vår planet på olika sätt.

Regeringens ambition är förstås att bidra aktivt - vilket vi också gjort nu under våren, under Sveriges ordförandeskap - till att få på plats viktiga delar i att begränsa klimatutsläpp och arbeta med anpassning till den nya situationen.

När det gäller de specifika hälsofrågor som frågas om här följer vi utvecklingen mycket noga. Det handlar om olika typer av sjukdomar som kan få förändrad spridning i världen på olika sätt, och det gäller för oss att vara på tårna och kunna vidta de åtgärder som krävs mot fästingburna och myggburna sjukdomar och på annat sätt. Jag kan försäkra ledamoten att vi bedriver ett sådant arbete på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till justitieminister Gunnar Strömmer och gäller kriminalvården.

För mig som är född och uppvuxen i Kumla i Örebro län är Kumlaanstalten något som följt mig genom åren och alltid funnits nära. Här jobbar cirka 600 personer, vilket gör att anstalten är en viktig arbetsgivare i min hemkommun och i länet.

I takt med det paradigmskifte vi just nu ser i kriminalpolitiken kommer fler fängelseplatser att behövas men också mer personal.

Herr talman! Jag vill börja med att bjuda in Gunnar Strömmer till Kumla och ett besök på anstalten. Men jag vill också fråga justitieministern på vilket sätt regeringen kommer att agera för att säkerställa kompetensförsörjningen och förbättra situationen för kriminalvårdens personal.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, först och främst för inbjudan till Kumla! Dit åker man ju gärna, inte bara på anstaltsbesök, men jag hänger gärna med till Kumlaanstalten.

Det råder inget som helst tvivel om att svensk kriminalvård redan är satt under stor press. Flera har pekat på en rapport från fackförbundet Seko, som beskriver stora bekymmer och utmaningar vad gäller kompetensförsörjning men också arbetsmiljön och säkerhetssituationen för medarbetarna i kriminalvården.

Man kan säga att den här regeringen onekligen ärver en hel del bagage som vi nu ska göra allt vi kan för att bringa reda i.

Vi har bett Kriminalvården att komma med underlag, vilket man gjorde bara häromdagen, både om tillväxtförutsättningarna nu när det sker eller kommer att behöva ske en stor expansion och om kraven när det gäller kompetensförsörjningen och förutsättningarna för den.

Det här kommer att vara en av de mest angelägna uppgifterna för både regeringen och riksdagen under de kommande åren.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

De svenska skatterna är ju bland de högsta i världen. Samtidigt finns det en okunskap om hur mycket vi betalar i skatt.

Ett mer transparent skattesystem skulle möjliggöra kunskap om detta, och en logisk början vore att alla uppmärksammas på den totala lönekostnaden. Ett första steg skulle kunna vara att synliggöra hur mycket arbetsgivaren betalar in i skatt på den lön som en medarbetare har. I dag redovisas den preliminärskatt som arbetsgivaren betalar in åt medarbetaren, men det framgår sällan hur mycket som utgörs av arbetsgivaravgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är hur statsrådet ser på möjligheten att ta initiativ till att myndigheter och andra statliga verk börjar redovisa arbetsgivaravgifter på lönebeskedet för sina medarbetare.

Herr talman! Tack, ledamoten Aydin, för frågan! Jag tycker att det är en intressant fråga.

Det skulle vara välkommet om fler arbetsgivare kunde vara mer transparenta med skatterna och faktiskt redovisa den totala skatten som betalas på lönen. Arbetsgivaravgiften är ju en skatt på lönen men indirekt till sin karaktär. Få vet storleken och omfattningen på den, så det skulle vara väldigt välkommet. Samtliga regeringspartier har också vid olika tillfällen genom historien uttryckt den här typen av förslag.

Det har inletts ett arbete på Finansdepartementet för att titta på frågan om det är möjligt för arbetstagare i staten att få det här beskedet. Vi har inget konkret att komma med än så länge, men jag hoppas verkligen få återkomma i frågan. Jag anser att det skulle vara väldigt välkommet.

Herr talman! Läsningen i Sverige fortsätter att minska. Andelen som läser böcker varje vecka har minskat sedan 2008 och låg för några år sedan på 34 procent i befolkningen över 16 år.

Vuxnas läsvanor speglas ju i ungas läsande. Över hälften av de svenska 15-åringarna svarar att de bara läser om de måste, och 20 procent av 15åringarna når inte över basnivån i läsförståelse.

Kulturrådets bedömning är att kunskap om läsfrämjande insatser behöver stärkas för vissa grupper av barn och unga, bland annat för barn i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn med funktionsnedsättning.

Att bemanna skolbibliotek med utbildad personal, som Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslår, anser Kulturrådet skulle vara till stort gagn för att stimulera barns läsintresse efter varje barns förutsättningar.

I Tidöavtalet framgår att en svensk kulturkanon ska tas fram. Min fråga till kulturministern är på vilket sätt en kulturkanon skulle kunna kompensera och stärka lässvaga barns intresse för läsning.

Herr talman! Tack, Ewa Pihl Krabbe, för en oerhört viktig fråga! Jag är glad att du lyfter fram frågan om läsningen och vikten av att läslusten fortsätter att leva hos de yngre generationerna.

Vad gäller frågan om bemannade skolbibliotek ligger den hos min kollega Lotta Edholm och på det departementet, så den ligger inte hos mig.

Däremot vill jag ta tillfället i akt och säga att både jag och statsrådet Edholm ser behovet av läsfrämjande insatser. Det var också därför vi för några veckor sedan brett bjöd in olika aktörer i Sverige som kan vara med och bidra och som i dag är med och bidrar till läsfrämjande åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att man behöver titta på vad som faktiskt har fungerat historiskt. Jag tror att man också behöver titta på vad vi behöver göra framöver. Det finns det olika idéer om.

Jag tror vad gäller tanken på en kanon att den absolut skulle kunna vara ett hjälpmedel för att få upp läslusten hos många.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Finansinspektionens konsumentskyddsrapport från 2023 kan vi läsa att många finansiella rådgivare i grunden är säljare, som får provision på den rådgivning de säljer. Det uppstår med andra ord en intressekonflikt där det inte alltid är vad som är bäst för konsumenten som sätts i första rummet. Det kan i vissa fall vara så att den finansiella rådgivaren rekommenderar den tjänst som han eller hon får högst provision på.

Min fråga till statsrådet är hur han ser på detta och om det finns några förslag på att förbättra villkoren för konsumenter i Sverige som är i behov av finansiell rådgivning.

Herr talman! Tack, Martin Westmont, för frågan!

Det finns inget konkret på mitt bord nu. Sedan är ju det här en beröringspunkt med finansmarknadsministern. Jag är i talande stund lite osäker på exakt vem som äger denna fråga. Men vi inväntar vad som är på gång i frågan nu.

Något som är nära relaterat är utredningen om överskuldsättning, som Westmont känner väl till. Den ska komma någon gång i maj eller juni. Vi ska ta del av den med stort intresse för att se om det finns förslag i den som vi kan ta vidare för att motverka överskuldsättning, och kreditinstituten kommer naturligtvis in i den bilden. Jag hoppas att det i den utredningen kommer att finnas en del åtgärder för hur vi kan få till en reglering av kreditinstituten som kan leda till att riskerna för överskuldsättning minskar. Vi får se om det finns förslag om denna del eller om det är något som regeringen behöver ta initiativ till senare.

Herr talman! Jag vänder mig till minister Gunnar Strömmer om en fråga inom familjerätten som är mycket viktig, och jag uppfattar att sådana frågor debatteras mycket i dag.

Det finns ett förslag som Moderaterna röstade ned i går, och det handlar om att en förälder som dödar den andra föräldern automatiskt ska bli av med vårdnaden om de gemensamma barnen. Det borde vara en självklarhet, anser jag. Men det är det uppenbarligen inte för ministerns parti Moderaterna, som i går som sagt hade kunnat rösta för ett sådant förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ministern sitter på möjligheten att lägga fram motsvarande förslag, så frågan är om Moderaterna kan tänka sig att se över detta att en förälder som dödar den andra föräldern automatiskt ska förlora vårdnaden om de gemensamma barnen.

Herr talman! Jag tackar Martina Johansson för ännu en angelägen fråga i snittet mellan familjerätt och kriminalrätt.

Det råder ingen som helst tvekan om att detta är en av de mest angelägna, och också svåraste, frågorna som ligger framför oss att hantera gemensamt mellan regering och riksdag under kommande år. Det finns också flera aktuella fall som har satt dessa frågor i blixtbelysning. Det finns utredningsunderlag som vi har ute på remiss och som bland annat berör den här typen av frågor. Vi inväntar dem för att se vilka ytterligare mått och steg vi ska ta.

Man kan väl säga att redan dagens lagstiftning utgår från att det i princip ska vara omöjligt för en förälder som mördar eller utövar väldigt grovt våld mot en annan förälder att behålla vårdnaden om barnen, men det är helt riktigt att det finns en marginal för individuell bedömning i det konkreta fallet. Det frågan nu gäller är om detta ska förändras, och jag lovar att vi ska återkomma till dessa frågor i samspel mellan regering och riksdag.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

I höstas halverade regeringen det statliga stödet till kulturskolan, och när vårändringsbudgeten presenterades i måndags stod det klart att det inte blir några nya pengar till kulturen. Därmed kvarstår det halverade stödet till kulturskolan.

Kulturskolan har alltid haft en central roll för barn och unga i vårt samhälle, och i tuffa tider har den en kanske ännu viktigare roll. Nu ser vi dessvärre att barns och ungas möjligheter till kulturutövande riskeras. Enligt en ny rapport från Kulturskolerådet kommer sju av tio kommuner att minska antalet elevplatser till följd av det sänkta statliga stödet, vilket leder till att nära 60 000 platser i Kulturskolan riskeras.

Min fråga till kulturministern blir hur regeringen tänker kompensera de barn och unga som är beroende av Kulturskolans verksamhet och de barn och unga som Kulturskolan nu inte kommer att kunna nå ut till. Vad planerar regeringen att göra för de barnen?

Herr talman! Jag tackar Amanda Lind för en viktig fråga.

Ja, det är onekligen tuffa tider nu. Det är tuffa tider för Sverige, och det är tuffa tider för enskilda familjer. Det är tuffa tider för kommuner och regioner - och det är också tuffa tider för staten, som måste prioritera i sin budget. Detta är den i nominella tal näst högsta kulturbudget som har lagts fram, trots det ekonomiska läge vi har. Vi har återgått till en nivå på 100 miljoner kronor till kulturskolorna efter att de haft en fördubblad budget under pandemiåren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är naturligtvis allvarliga signaler, och vi kommer att följa dem. Men det vi ska komma ihåg är att det statliga bidraget är lyxen som ska möjliggöra nya satsningar inom den kommunala kulturskolan - för kulturskolan är trots allt kommunal. Samlat lägger kommunerna i dag ungefär 2,8 miljarder kronor på sina kulturskolor. Det är fantastiskt, och det ska vi naturligtvis stötta på de sätt vi kan. Men vi måste också våga göra prioriteringar när tiderna ser ut som de gör.

Herr talman! Ett kulturråd, för er som inte känner till begreppet, kan beskrivas som en kulturdiplomat. Arbetsuppgifterna handlar om att förmedla svensk kultur i världen och ordna utbyten mellan svenska internationella kulturskapare med mera.

Det är Kulturdepartementet som ytterst ansvarar för kulturråden - var de finns och vad de ska göra. Mot den bakgrunden undrar jag varför tjänsterna som kulturråd vakanssätts i just Peking och Moskva.

Herr talman! Tack för en oerhört viktig fråga, Emma!

När vi klev in på Kulturdepartementet och in i regeringsställning var det viktigt för oss att titta på de möjligheter kulturråden har att utöva verksamhet där de är stationerade. Av den anledningen påbörjades en översyn som blev klar alldeles nyligen, i början av april. I översynen är det mycket tydligt att det på just dessa två platser - Moskva och Peking - i dag inte finns möjlighet att bedriva adekvat verksamhet. Av det skälet har vi valt att vakanssätta tjänsten i Peking, och vi kommer inte heller att ersätta kulturrådet i Moskva när det förordnandet löper ut.

Detta beror inte på att kulturråden inte har gjort ett gott jobb. De har utifrån omständigheterna gjort ett så gott jobb de kunnat, men förutsättningarna finns inte på plats - på grund av omvärldsomständigheter vi helt enkelt måste förhålla oss till.

Herr talman! Min fråga går till Parisa Liljestrand, och det blir en liten upprepning.

Vid Kulturrådets sammanställning av kulturskolornas användning av det statliga utvecklingsbidraget framgår att kulturskolorna med hjälp av detta bidrag nått över 81 000 barn och ungdomar. Av dessa bedöms 58 000 vara unga som inte tidigare varit inskrivna i kulturskolans verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringens halvering av utvecklingsbidraget till kulturskolan från 200 till 100 miljoner kronor får stora konsekvenser för ungas möjligheter till kulturutövande, enligt en ny rapport från Kulturskolerådet. Rapporten visar att elevklasserna blir färre i sju av tio kommuner.

Min fråga till Parisa är: Vad avser ministern att göra för att bredda kulturskoleverksamheten så att den når fler barn och unga, mot bakgrund av regeringens halvering av kulturskolebidraget från 200 till 100 miljoner kronor?

Herr talman! Det gör mig ingenting att frågan kommer igen, för det ger mig chansen att lägga ut texten lite. Tack, alltså, för frågan - igen - Annette Rydell!

Precis som jag sa tidigare måste vi kunna prioritera i ekonomiskt tuffa tider. Det ledamoten beskriver som att vi har halverat utvecklingsbidraget stämmer jämfört med tidigare år, men det är i mina ögon en återgång till läget som det var före pandemin. Under pandemin ökade man bidraget till det dubbla, och nu har vi återgått till samma nivå som före pandemin.

Vi ska inte glömma bort att kulturskolan framför allt är en kommunal institution och inrättning. Kommunerna finansierar kulturskolorna till allra största del. Med det sagt gör regeringen andra satsningar, utöver det statliga bidrag som ändå går till kulturskolan. Det gäller bland annat utredningen av fritidskortet, som kommer att gälla både fritids- och kulturaktiviteter och vara möjligt för barn och unga att använda sig av.

Herr talman! Våld i nära relationer, såväl fysiskt som psykiskt och ekonomiskt våld, är ett stort problem i vårt samhälle. Många är drabbade.

Enligt äktenskapsbalken ska äktenskapsskillnad föregås av minst sex månaders betänketid om skilsmässa är begärd av enbart den ena maken eller om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år. Detta kan vara problematiskt i de fall det förekommer våld, hot, trakasserier eller liknande brott mot person inom äktenskapet. I dessa fall bör det vara möjligt att skilja sig omgående. Lagstiftningen ska inte vara ett hinder för den som vill lämna en våldsam relation.

Sverigedemokraterna har därför föreslagit att det ska utredas hur fler fall kan undantas från betänketiden. Jag vill därför fråga justitieministern om justitieministern kommer att verka för att en sådan utredning tillsätts för att förbättra situationen för den som är utsatt för våld i en nära relation.

Herr talman! Jag tackar Angelica Lundberg för en väldigt intressant fråga, som inte är helt okomplicerad.

Jag kan börja med bakgrunden till betänketiderna. De är förstås ett uttryck för att konsekvenserna av en skilsmässa - i olika avseenden, inte minst för barn om det finns gemensamma barn - är sådana att det bör finnas ett visst rådrum innan en skilsmässa träder i kraft. Jag tycker att det är enkelt att se bakgrunden till detta. Jag tycker i och för sig också att det är enkelt att förstå de aspekter som ledamoten tar upp, det vill säga att betänketiden i vissa situationer i praktiken blir en sorts inlåsning i en relation som kan vara våldsam eller destruktiv på andra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är inte beredd att här och nu utlova någonting i utredningsväg, men jag kan utlova en fortsatt diskussion om en väldigt intressant och viktig fråga.

Herr talman! Det har redan sagts men tål att upprepas: Från 2014, med Socialdemokraterna i regeringsställning, tredubblades köerna till barn och ungdomspsykiatrin. Det är givetvis alarmerande siffror och ett allvarligt problem för de barn som tvingas vänta - ett problem som jag tror går rakt in i hjärtat på varje förälder, som enkelt kan förstå den frustration och maktlöshet man måste känna om ens barn mår dåligt och inte snabbt får hjälp och stöd.

Därför är regeringens arbete för att korta köerna till bup som sagt viktigt, och jag vill följa upp frågan om vad som kan göras för att förebygga ohälsa, främja psykisk hälsa och avlasta bup.

Konkret frågar jag socialministern: Hur fortskrider arbetet med att införa skolsociala team och en elevhälsogaranti, och hur går det med satsningen på fritidskortet, som kan vara en viktig åtgärd för att främja fysisk aktivitet, som vi vet är så viktigt för det psykiska måendet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är oerhört angeläget att vi här och nu ökar tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi jobbar också med kompetensförsörjningen för att vi ska få fler som kan jobba med dessa frågor inom ramen för barn- och ungdomspsykiatrin.

När det gäller fritidskortet hade vi ett uppstartsmöte i veckan med fem myndigheter och civilsamhället för att rivstarta detta arbete så att vi kan ha kortet på plats nästa år. Då kan fler barn få tillgång till långsiktiga och regelbundna gemenskaper med närvarande vuxna, där det står någon i dörren och välkomnar en och säger: Du är viktig för vår verksamhet. Vi ser dig. Vi vill att du är med här hos oss.

Att ge fler barn och ungdomar möjligheten att bli guidade, peppade och fostrade av närvarande vuxna och få röra på sig eller delta i annan fritidsverksamhet är oerhört angeläget, inte minst i dessa tider när många upplever att den egna privatekonomin är pressad.

Ledamoten nämner också viktiga saker på skolans område, och jag vet att mina kollegor på Utbildningsdepartementet jobbar mycket aktivt med dessa frågor.

Herr talman! I dag presenterar Riksrevisionen en granskningsrapport om den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Bidragsgivningen i Sverige är omfattande och syftar till att främja ett rikt civilsamhälle som stärker och vitaliserar demokratin, idrottsutövandet, friluftslivet och samhällsengagemanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bidragsgivningen till civilsamhället bygger på en tradition av tillit. Men nu tycks antidemokratiska verksamheter öka i vårt land, och därför behöver kontrollerna förstärkas. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utvecklar styrningen genom tydligare uppdrag till myndigheterna. Men för att komma åt felaktiga utbetalningar och bidrag som går till antidemokratiska verksamheter behöver vi få lagstiftning på plats.

Detta jobbade den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen med i nästan fyra år, och jag var med i detta arbete. Hade vi haft möjligheten att fortsätta styra hade lagstiftningen varit på plats från och med januari i år.

Min fråga till det statsråd som ansvarar för dessa frågor är: När får vi en lagstiftning på plats som handlar om just demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag välkomnar Riksrevisionens rapport. Den är ett alldeles utmärkt bidrag till den viktiga diskussion och ökade styrning vi behöver ha på detta område. Riksrevisionen är också tydlig med att civilsamhällesorganisationer inte ska behöva drabbas av ökad administration för att vi klarar av att öka kontrollerna.

Tillit är viktigt. Men det är också viktigt för tilliten till bidragsgivningen att det finns fungerande kontroll- och uppföljningssystem, och jag noterar att Riksrevisionen lämnar flera konkreta förslag, varav vi redan arbetar med flera.

När det gäller demokrativillkoret är det mycket angeläget att få fram bättre villkor, och vi arbetar aktivt med det. Vi tar förstås med oss det arbete som har gjorts i frågan tidigare av Lawen Redar med partikamrater under förra regeringen. Vi har noterat att det har funnits en del kritik och osäkerhet i hur detta ska tillämpas.

Vi hoppas kunna arbeta med detta så att det blir ett effektivt redskap för att motverka bidrag till extremism, som inte ska förekomma, och så att de civilsamhällesorganisationer som bär upp den svenska demokratin känner trygghet i sitt arbete.

Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed.

För att försäkra oss om att inte en enda skattekrona hamnar i fickorna på islamister behöver Sverige fler verktyg för att få kontroll på statsbidragen till civilsamhället.

Propositionen om nya demokrativillkor återkallades av regeringen i höstas. Det har gått ett antal månader sedan dess, och det är viktigt att arbetet med det nya förslaget går undan så att propositionen skyndsamt kan hamna på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tidigare i år godkändes en uppmärksammad avhandling av forskaren Sameh Egyptson gällande det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapets etablering i Sverige. Det är viktig forskning för att vi ska kunna sätta stopp för islamisternas framfart i vårt land.

Nya, skärpta demokrativillkor kommer att vara en viktig del i att sätta stopp för islamistbidragen, men jag tror att det är viktigt att fler åtgärder än så ses över.

Utöver de nya demokrativillkoren, vad vill regeringen göra för att sätta stopp för att bidrag hamnar i fickorna på islamister och andra extremister?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jonas Andersson för frågan.

Vi arbetar mycket intensivt med lagstiftningen om demokrativillkor. Det är viktigt att vi får den på plats så att det blir ett fungerande regelverk som också kan bidra till att stävja överutnyttjande och att bidrag hamnar fel och hos dem som vill undergräva demokratin i stället för, som syftet med bidragen är, att förstärka demokratin och erbjuda bra verksamhet runt om i landet som skapar den värme i samhället vi så väl behöver.

Jag noterar att Riksrevisionen i dag också pekar på en del andra saker som vi bereder inom ramen för Regeringskansliet. Det handlar till exempel om stödfunktioner för myndigheter så att de kan bli bättre i sitt arbete med att stävja den typ av avarter som Jonas Andersson beskriver.

Olika myndigheter har här kommit olika långt, och jag ser därför framför mig att Regeringskansliet ska hjälpa de myndigheter som inte har kommit fullt lika långt i sitt arbete med att stävja detta att bli bättre.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Erik Slottner.

Vart jag än kommer i dag och nästan oavsett ålder på dem jag träffar på är frågan om artificiell intelligens, AI, stor. Det finns en nyfikenhet på vad AI klarar av, men jag möter också en oro för att det går för fort och för om vi håller på att skapa något som människan inte kan styra över.

I den nationella inriktningen om AI säger vi att vi ska ta till vara de möjligheter som finns med AI, och det är jätteviktigt att vi gör det.

Men vad tänker statsrådet om de risker som finns med AI?

Herr talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för en intressant och aktuell fråga.

Artificiell intelligens har fått en enorm uppmärksamhet bara de senaste veckorna, och det har på senare tid pågått en snabb utveckling runt om i världen.

Inom EU pågår ett bra arbete för att få en gemensam reglering inom Europeiska unionen. Olika AI-system ska klassificeras med olika säkerhetsrisker. En del AI-implementering kommer i princip att bli förbjuden, en del helt fri och en del till viss del reglerad. Det handlar om att skapa hållbar AI och en etisk tillämpning av AI.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att återkomma många gånger i denna fråga. Men min inriktning är att vi ska ta till vara alla möjligheter som artificiell intelligens ger oss och att vi måste steppa upp i den offentliga förvaltningen men också hantera alla de etiska risker som trots allt finns längs vägen.

Herr talman! Opioidberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög överdödlighet och lidande samt en kraftig funktionsnedsättning. Psykosociala behandlingsmetoder fungerar inte tillfredsställande, och 75 procent av patienterna återfaller i heroinmissbruk inom ett år.

En alternativ behandling av opioidberoende är läkemedelsassisterad behandling, så kallad LARO, vilket är en behandling för personer som haft ett långvarigt och allvarligt beroende av heroin eller andra opioider.

En uppföljning som Socialstyrelsen tidigare gjort visar att tillgängligheten till LARO varierar i landet. Både resurser och insatser skiljer sig åt mellan regionerna. Bland annat konstaterades skillnader i hur utredningar går till och i innehållet i den vård som ges.

Min fråga till socialministern är: Hur ser regeringen på en ökad användning av LARO-behandlingar i Sverige?

Herr talman! Tack, Anna-Lena Blomkvist, för frågan! Jag tycker att det vore bra om det användes mer.

Vi vill ha en restriktiv narkotikapolitik i Sverige för att förhindra inte minst att nya unga personer och andra börjar använda narkotika, men det är också otroligt angeläget att minska dödligheten i narkotika. Då är det viktigt att den typ av behandling som ledamoten beskriver kommer fler till del på olika sätt och att vi underlättar för detta.

Jag vill också lyfta fram naloxon, där jag ser framför mig att vi kan göra mer. Vi bedriver ett mycket aktivt arbete just nu på departementet för att se till att fler kan få tillgång till det och att det också ska finnas hos fler yrkesgrupper så att man kan häva överdoser. I många fall kan det fungera lite som en hjärtstartare för personer som drabbas.

Jag tycker att det finns mycket att göra när det gäller att minska dödlighet och allvarliga sjukdomstillstånd till följd av narkotika. Den typ av behandlingar som ledamoten lyfter fram skulle jag gärna se mer av, framför allt att de tillgängliggörs på ett bättre sätt.

Herr talman! Barn ska inte tvingas till umgänge där risk för våld föreligger. Det ligger inte i barnets bästa.

När det gäller den pojke i Luleå som mördades av sin pappa under umgänge och kravet på en lex Tintin sa socialtjänstministern till Aftonbladet nyligen att regeringen i slutet av året ska presentera ett starkt paradigmskifte i dessa frågor. I helgen sa socialtjänstministern samma sak till DN gällande rapporteringen om den pappa som fick behålla vårdnaden om tre flickor efter att han mördat deras mamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Eftersom dessa frågor i allt väsentligt ligger hos justitieministern vill jag fråga honom om det starka paradigmskiftet i frågor om våld, umgänge och vårdnad. Kan han berätta mer om det som regeringen tänker presentera? Det är långt till slutet av året. Går det att tidigarelägga detta starka paradigmskifte? För barnets bästa behöver lagändringar göras snarast.

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för att hon lyfter upp denna fråga, eller flera frågor på samma tema, här i kammaren.

När det gäller den första delen av frågan, som handlar om umgänge, har vi ärvt den tidigare regeringens utredning om tryggare hem, som är ute på remiss. Den innehåller förslag som går hyggligt långt i den riktning som jag uppfattar att ledamoten efterfrågar, men om jag får föregripa remissynpunkterna kan jag säga att jag tror att många kommer att tycka att den inte går tillräckligt långt. Detta kommer vi nu att behöva ta om hand och överväga om vi ska nöja oss med den ambitionsnivå som finns eller om vi ska gå längre.

Den andra delen av frågan är i grund och botten straffrättslig. Den har koppling till frågan om man ska kunna mörda sin partner och ändå behålla vårdnaden om barnen. Jag tror att de allra flesta skulle svara nej på den frågan. Dagens reglering utgår från att det är så, men sedan kan man säga att det finns en ventil i ett enskilt fall. Frågan är om den ska tas bort. Jag lovar ett samspel mellan regering och riksdag även i den frågan.

Frågestunden var härmed avslutad.