Frågestund

Fru talman! Vi är många som minns när Stefan Löfven för sju år sedan lovade EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. I tal efter tal, debatt efter debatt, artikel efter artikel hamrades budskapet in: Bara Socialdemokraterna får makten kommer Sverige att ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Nu har Socialdemokraterna haft makten i sju år, men Sverige befinner sig långt borta från det utställda löftet, nämligen på femte plats från botten jämte länder som Italien och Grekland. Närmare 200 000 människor är långtidsarbetslösa och riskerar livstids utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga finansministern: Tänker regeringen uppfylla sitt löfte, och i så fall när?

Fru talman! Sedan Stefan Löfven blev statsminister har 350 000 fler människor fått ett arbete, och etableringstiden för nyanlända har halverats.

Med det sagt befinner sig Sverige i en djup ekonomisk kris - den djupaste sedan andra världskriget. Det gör att arbetslösheten har stigit och sysselsättningen minskat. Därför har regeringen så sent som i vårbudgeten kommit med kraftfulla paket riktade just till de grupper som riskerar långtidsarbetslöshet: ungdomar, nyanlända och personer utan gymnasieutbildning.

Om vi däremot tittar i ett europeiskt perspektiv finns det inget annat land i hela EU där fler människor går till jobbet varje morgon än Sverige. Min fråga till Boriana Åberg är därför: Vilken arbetsmarknad bland EU-ländernas tycker hon att Sverige skulle ha i stället för den svenska?

Fru talman! Arbetslösheten kommer inte att minska så länge regeringen prioriterar bidragslinjen framför arbetslinjen. För många lönar det sig inte att ta steget från bidrag till arbete.

Därför vill Moderaterna införa bidragstak och även kvalificering till välfärden för invandrare i takt med att de får ett arbete och betalar skatt. Vad avser regeringen att göra?

Fru talman! Det är talande att Boriana Åberg inte svarar på min fråga om vilket EU-land Moderaterna menar att Sverige skulle efterlikna när det gäller arbetsmarknaden.

Det kan möjligen ha sin förklaring i att det inte finns något annat EU-land där lika många går till jobbet varje morgon. Det är 350 000 fler än när Moderaterna styrde och en högre andel nu, under krisen, än när Moderaterna styrde.

Fru talman! AB Svensk Exportkredit är ett statligt bolag som garanterar krediter som svenska exportföretag ger till sina kunder.

I den verksamheten ska man enligt det egna regelverket hålla sig till Parisavtalet. Nyligen tecknade företaget ett samförståndsavtal där man garanterar krediter på 2 miljarder kronor för en massiv expansion av flygtrafiken i Vietnam.

Det här är en affär som vi i och för sig inte nödvändigtvis motsätter oss, men jag vill ändå fråga näringsminister Ibrahim Baylan detta: Om det nu är så att Parisavtalet tillåter att Sverige garanterar krediter för en enorm expansion av flygtrafiken i Vietnam - hur kommer det sig då att samma Parisavtal enligt till exempel Miljödepartementet kräver att vi i Sverige kraftigt minskar vårt flygande? Antalet passagerare i till exempel Vietnam är ju redan i dag nästan fem gånger större än i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Att vi befinner oss i en klimatkris är otvetydigt. Att vi steg för steg ska se till att komma bort ifrån detta är också otvetydigt, i alla fall för mig och regeringen. Att Sverige är ett öppet, exportberoende land med allt vad det innebär är också otvetydigt.

Det innebär för oss att vi stegvis kommer att göra förändringar både i vårt land och, naturligtvis, i det sätt som vi jobbar i andra länder. Jag måste säga att jag tror att vi i och med det sätt som vi jobbar och det sätt som vi fortsätter att jobba på många sätt kommer att visa att det är fullt möjligt att till och med flyga i framtiden. Vi är inte riktigt där ännu, men jag tror att vi kommer att kunna göra det på ett sätt som inte nödvändigtvis adderar till klimatproblemen. Det handlar om alltifrån bränslebyten till det som nu kommer i form av ytterligare nya innovationer för flyg.

När det gäller enskilda exempel vet Ludvig Aspling mycket väl att jag inte som minister kan lägga mig i hur bolag eller för den delen myndigheter agerar.

Fru talman! Nu gällde ju frågan i och för sig regeringens tolkning av Parisavtalet och inte en särskild affär.

När regeringen nyligen beslutade att stänga Bromma flygplats meddelade klimat- och miljöminister Per Bolund att det delvis var på grund av klimatet. Miljöpartiet hänvisade i samband med detta till att vi befinner oss i en "klimatkris" och att flygplatsen därför måste stänga.

Men om den här klimatkrisen nu ändå tillåter att vi är med och bygger enorma flygplatskomplex i Vietnam - hur kommer det sig då att vi inte kan ha kvar den lilla flygplatsen Bromma?

Fru talman! Det är otvetydigt klart för alla, förutom möjligtvis Sverigedemokraterna, att vi befinner oss i en klimatkris. Det är också otvetydigt så att vi måste ställa om. Men jag tillhör dem som menar att vi kan göra det på ett sätt som också förbättrar både ekonomi, trygghet och välfärd för människor, och då ska vi göra det stegvis.

När det gäller den specifika frågan om Bromma är det i grund och botten ett förslag som har kommit från Swedavia, som är de som sköter flygplatsen. Det vet Ludvig Aspling mycket väl om.

Fru talman! Regeringen har nu gått fram med förslagen från Nätkoncessionsutredningen. Det var en offentlig utredning som syftade till snabbare beslutsprocesser vid byggandet av elnät. Det är dock ett perspektiv som saknas i det arbete som regeringen nu valt att gå vidare med, och det är det lokala perspektivet. För att man ska klara att bygga ut ett mer effektivt elnät i vårt land krävs det faktiskt att de som berörs av det känner sig delaktiga och kan påverka och förstå varför detta sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det statliga bolaget Svenska kraftnät, som bygger landets stomelnät, har en historia av att varken dela med sig av sina analyser eller vara särskilt kommunikativa i det arbetet. Jag tror att det är väl bekant för flera statsråd här i kammaren. Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman: Hur arbetar regeringen för en ökad transparens, en ökad delaktighet och öppna och samhällsekonomiska analyser i syfte att skapa en ökad acceptans för den kommande utbyggnaden av elnät?

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, för frågan! Jag tror att det är en väldigt viktig aspekt. Den proposition som vi gav till Lagrådet i förra veckan och som vi i dag fattar beslut om i regeringen handlar om det största kapandet av ledtider som Sverige har gjort sedan elektrifieringen. När det gäller lokala nät, som regionledningar, halveras utbyggnadstiden.

Men det stämmer också att Svenska kraftnät behöver bli mycket bättre på sitt samrådsförfarande, på att lyssna och på att redovisa vad det är som gör att man väljer den ena lösningen framför den andra lösningen. Det kommer att tydliggöras i den elektrifieringsstrategi som regeringen tog initiativ till i oktober - och alla riksdagens partier har varit inbjudna att delta i det arbetet. Slutprodukten kommer nu i oktober, och då kommer även frågor om transparens och om att få lokal acceptans för den stora utbyggnad som behöver göras att presenteras.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Ygeman! Kan Ygeman konkretisera på vilket sätt perspektiven delaktighet, ökad transparens och öppna och samhällsekonomiska analyser i syfte att skapa just en ökad acceptans, som är nödvändig för att denna snabbare utbyggnad med kortare ledtider ska bli möjlig, finns med? Kan statsrådet konkretisera var detta står i det beslut ni har tagit i dag?

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, för frågan! Det kan jag absolut göra. Det handlar bland annat om hur vi ska ta hjälp av kommuner och länsstyrelser när det gäller att göra lokala planer för var elledningarna ska dras fram, så intressenterna finns med redan från början. Och vi ska komma ihåg att även det lokala inflytandet gynnas av att vi har en snabb utbyggnadstakt.

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Magdalena Andersson. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Där orsakar de tunga transporterna med lastbil på väg över 3 miljoner ton utsläpp varje år. Att införa en skatt eller en avgift på tunga transporter på väg är enligt de flesta bedömare det effektivaste sättet att snabbt minska utsläppen från de tunga transporterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen tog just fram ett sådant förslag, 2018, i form av en promemoria om en form av vägslitageavgift för långtradartransporter. Dessvärre har regeringen inte gjort något mer av det förslaget. Därför vill jag fråga finansministern: När avser finansministern att lägga fram ett konkret förslag om en vägslitageavgift för de tunga transporterna med lastbil på väg?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Jens Holm! Jens Holm tar upp en viktig fråga, nämligen hur vi ska minska utsläppen. Just inom transportsektorn återstår det en hel del att göra. Detta har regeringen arbetat med under de senaste åren. Vi har vidtagit viktiga åtgärder. Det gäller inte minst det besked som Tomas Eneroth kunde komma med i förra veckan om att vi går vidare med en utbyggnad av stambanor, som naturligtvis kommer att vara oerhört viktiga när det gäller att kunna lyfta över transporter från väg till järnväg. Vi vill också gå vidare och bygga ut Norrbotniabanan.

Det förslag på vägslitageavgift som hade tagits fram mötte väldigt mycket kritik. Jag bedömer att en del av den kritiken var berättigad. Om man ska gå fram med ett sådant förslag måste det vara ett som på ett bättre sätt skyddar de värden som vi vill skydda med en sådan skatt. Samtidigt måste detta naturligtvis träffa rätt så att man styr bort från den tunga trafiken och kanske också till mer miljövänliga lastbilar.

Fru talman! Jag vill informera finansministern om att vi i dag redan har sådana avgifter för järnvägen. Det finns banavgifter för tåg som kör på järnväg, och de avgifterna har höjts med över 300 procent de senaste 15 åren. Men det finns ingen motsvarande sådan avgift för de tunga transporterna på väg, som orsakar väldigt stora utsläpp.

Magdalena Andersson! Varför straffa det klimatsmarta tåget och gynna det som fortsätter att orsaka stora utsläpp längs våra vägar?

Fru talman! Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förbättra möjligheterna att transportera på järnväg, bland annat genom att förbättra järnvägsunderhållet och bygga ut. Det finns inget som motsvarar banavgifterna. Däremot är koldioxidbeskattningen på bränsle en form av banavgift för den tunga trafiken. Där finns ju också en väldigt tydlig avgift. Och det finns såklart en diskussion även där - om den är för hög. Jag delar inte den uppfattningen.

Fru talman! I går kunde vi ta del av en företagares dagbok över coronakrånglet. Den tar oss med på en resa in i Byråkratisverige som aldrig verkar ta slut.

För Lotta Boman, som är vd på Sigtunahöjden, har det senaste året inneburit 95 procents bortfall av omsättningen. Hon har fått säga upp 75 procent av personalstyrkan - resterande har fått permitteras på 80 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mycket administration och tid läggs på att försöka göra allt rätt enligt de regler och riktlinjer som finns. Frustrationen är stor över att ansökningar inte förenklats och informationen inte förbättrats tillräckligt under den här tiden. Fortfarande rapporteras det nästan dagligen om de långa handläggningstiderna, som i sig blir ett problem för företagare som står på randen till konkurs.

Mot bakgrund av detta går min fråga i dag till finansminister Magdalena Andersson: Vad kunde regeringen ha gjort annorlunda under det senaste året?

Fru talman! Vi har tagit fram helt nya stöd som aldrig har funnits i Sverige tidigare. Vi har gjort det med rekordfart, och myndigheter som handlägger detta har fått arbeta med stor intensitet för att kunna betala ut pengarna. Det är stor skillnad jämfört med när alliansregeringen styrde under finanskrisen då man hanterade svenskt näringsliv på ett helt annat sätt än vad vi har gjort under den här krisen.

Men när man kommer med nya stöd och denna typ av stödutbetalningar är det alltid en avvägning. Det är det även när det gäller privata sjukförsäkringar men också när det gäller skatter. Det är alltid en avvägning mellan att det ska vara enkelt och att det ska vara kontroll på utbetalningarna. Man behöver alltid göra en avvägning. Och vi har fått larmrapporter om att det inte sker tillräckligt med kontroll och att pengar har hamnat i felaktiga fickor - det fick vi så sent som i dag, i Dagens Nyheter.

Bedömningen är att det är viktigt att hitta en lämplig väg. Betalar vi ut pengar utan kontroll riskerar vi i stället att göda den grova kriminella verksamheten.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag tycker ändå inte riktigt att jag fick svar på min fråga. Men ni pratar ofta om att det är historiska belopp som har satsats när det gäller dessa krisstödsutbetalningar och att det är bra. Det håller vi med om. Ofta hänvisar ni också till att utredningar måste visa vad man skulle ha kunnat göra bättre. Men det går att förenkla och förbättra. Man måste då vilja. Är det verkligen rimligt att det ska ta upp till sex till tolv månader att få del av de utlovade stöden?

Fru talman! Om det tar tolv månader att få ett stöd utbetalt har man nog fastnat i väldigt många kontroller. Det måste då finnas väldigt många frågetecken kring det företaget. Just nu sker väldigt många utbetalningar inom några dagar eller några veckor. Tar det längre tid är det för att man har fastnat i en kontroll.

Vi kan inte betala ut pengar utan att ha kontroll. Det är skattebetalarnas pengar. De kan inte hamna i felaktiga fickor. Det finns exempel på det, och det kan jag aldrig acceptera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Hur vet vi att vi vet? Det är en filosofisk fråga, men det är också en högst seriös fråga inom forskningen i dag. Under de senaste åren har fler och fler inom akademin börjat varna för att det råder en så kallad replikationskris. Många vetenskapliga studier går inte att upprepa, eller så visar upprepningarna inte samma resultat.

Detta måste tas på allvar. Jämfört med länder som Österrike och Nederländerna är Sverige bara i början av att ta detta på allvar. Replikationskrisen är inte heller ny och den är inte begränsad till ett enskilt forskningsfält. Problemet finns inom allt från genetik till ekonomi.

Hur kommer statsrådet att agera i fråga om replikationskrisen?

Fru talman! Jag tackar Maria Nilsson för frågan.

Detta är inte en ny fråga, och det är också en fråga som kräver en hel del av ansvarstagande, inte minst i fråga om tillit och tilltro till det arbete som sker inom forskarsamhället.

Naturligtvis behöver vi vidta ytterligare åtgärder från politikens sida. Jag är övertygad om att vi med det goda samarbete som vi har i mitten av svensk politik när det gäller högre utbildning och forskning också kan ta oss an den frågan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Vi lever i en tidsålder när faktaresistensen är omfattande och källkritiken många gånger är bristfällig, vilket sätter frågan under lupp.

Vi liberaler har i en artikel föreslagit regeringen att Vetenskapsrådet ska få ett formellt uppdrag att kartlägga replikationskrisen i Sverige och sammanställa undersökningar och studier som finns vad gäller problemet. Hur ser statsrådet på det förslaget?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här är en fråga som vi naturligtvis får hantera i det goda samarbete vi har i mitten av svensk politik. Vi har tillsammans precis lagt fram en historiskt väl genomarbetad forskningsproposition med 13,6 miljarder och många nya uppdrag till våra myndigheter och vårt vetenskapssamhälle.

Jag är fullständigt övertygad om att detta är något som vi efter sedvanlig beredning kan hantera tillsammans.

Fru talman! Nu är smittspridningen på höga nivåer på flera håll i landet, och vi behöver fortsätta att hålla i och hålla ut för att rädda liv och hälsa. Men som vi vet har pandemin också slagit hårt mot svensk ekonomi.

För att möta pandemin har regeringen nu lagt fram en vårändringsbudget med stora åtgärder för att fler ska jobba och med riktade åtgärder för att barn och unga ska ta sig genom pandemin. Samtidigt är det fortfarande ett ansträngt ekonomiskt läge för många. Flera företag kämpar för att få verksamheten att gå runt, och många löntagare är oroliga för sin framtida försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga finansministern: Hur många jobb har regeringen räddat?

Fru talman! Regeringen har vidtagit historiskt stora krisåtgärder för att rädda svenska jobb och svenska företag. Det gäller självklart att stötta sjukvården och äldreomsorgen och dem som blir av med jobbet på grund av krisen. Det är fråga om 400 miljarder, och det är en stor skillnad från hur alliansregeringen skötte finanskrisen.

Korttidspermittering är det största stödet som finns för att stötta de svenska jobben. Över en halv miljon svenskar som annars hade riskerat arbetslöshet kan nu i trygg förvissning om att de har ett jobb att gå tillbaka till i stället vara korttidspermitterade.

Vi lade fram en rekordstor budget i höstas. Därutöver bedöms att 75 000 fler personer är sysselsatta i år men hade varit utan jobb utan regeringens historiska åtgärder i förra årets budget, utöver korttidspermitteringarna.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det är bra att regeringen vidtar stora åtgärder för att rädda jobb, men läget på svensk arbetsmarknad är fortfarande allvarligt. Hur står sig svensk arbetsmarknad, finansministern, i en internationell jämförelse? Vilka svagheter och styrkor ser finansministern?

Fru talman! Sverige har klarat sig bra genom krisen vad gäller den ekonomiska politiken jämfört med många andra länder. Sverige är ett av de länder där bnp har fallit mindre än hos andra. Vi ser också att fler människor går till jobbet varje morgon i Sverige än i något annat EU-land. Därutöver har vi ett högt arbetskraftsdeltagande. Många är ute på arbetsmarknaden, inte minst kvinnor och utrikes födda kvinnor. Det är viktigt att upprätthålla genom krisen.

Fru talman! I måndags höll Sveaskog sin bolagsstämma. De har precis presenterat en strategi för biologisk mångfald.

Detta är något som jag ser positivt på, men det behövs mer än det som Sveaskog nu har presenterat. Framför allt behöver orden gå till handling. Det behöver ske ett arbete om transparens, rimliga ekonomiska ramar samt en dialog och uppföljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser Ibrahim Baylan på möjligheten att stärka ägardialog och medborgardialog med Sveaskog och följa upp deras strategi?

Fru talman! Skogspolitiken bygger på två jämställda mål, på miljömålet och produktionsmålet. Likaväl som skydd och miljöhänsyn ska öka är också en ökad produktion av skoglig råvara viktig i omställningen till ett biobaserat samhälle och för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten äger skog genom Sveaskog och är med och bestämmer i regelverk via myndigheter.

De steg som Sveaskog nu tar med sina satsningar och strategiska inriktning för att främja ett hållbart skogsbruk är mycket positiva, och jag anser att bolaget tydligt kan utgöra ett föredöme inom skogssektorn för ett affärsmässigt och långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi kommer naturligtvis att följa detta i dialoger och i det arbete som görs av styrelsen och i den operativa ledningen.

Fru talman! Jag tackar Ibrahim Baylan för svaret.

Med krav från civilsamhället och Sveaskogs egen strategi undrar jag om ett nytt ägardirektiv följer samma prioritering och sätter miljömålen som ekonomisk ram för verksamheten. Hur ser Ibrahim Baylan på ett sådant nytt ägardirektiv?

Fru talman! Vi ställer stora krav på att de statliga bolagen inom ramen för de direktiv som riksdagen beslutar ska vara ett föredöme. Den ägarpolicy vi har fastställt ställer höga krav på de statliga bolagen, inklusive Sveaskog. Det aktiva arbetet kommer naturligtvis att fortsätta.

Däremot finns inga förslag om att lägga fram nya ägardirektiv till riksdagen.

Fru talman! Min fråga går till Anders Ygeman.

Enligt bredbandsstrategin Sverige helt uppkopplat 2025 ska hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband 2025. Tillgången till bredband är en förutsättning för att vara fullt delaktig i samhället, för företag att utvecklas, för nya företag att skapas och för jobb i alla delar av landet.

Flera skånska kommuner ser brister i tillgången till bredband utanför tätort. Den ligger mellan 40 och 60 procent. Målet som regeringen har satt upp för 2020 är 95 procent. Redan 2019 rapporterade PTS att det krävdes ytterligare resurser.

Vilka initiativ har statsrådet vidtagit för att öka tillgången till bredband i hela Skåne? Och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att nå regeringens mål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Mats Sander, för frågan!

Hela Sverige ska ha tillgång till snabb uppkoppling, och hela Skåne ska ha tillgång till snabb uppkoppling.

Det senaste året har bredbandstillväxten i landet varit 3 procent i sin helhet. Upp till 95 procent av svenskarna har nu tillgång till snabb uppkoppling i sin omedelbara närhet, och i glesbygd utanför tätort har tillväxten varit 9 procent under det senaste året.

I den senaste budgeten sköt vi till rejält med pengar till bredbandsutbyggnad. Vi sjudubblade anslaget. Det är för att, precis som Mats Sander säger, varenda skåning ska ha tillgång till snabb uppkoppling. Det ska medborgarna i resten av Sverige också ha, och jag har goda förhoppningar om att vi med de medel som vi har skjutit till kommer att nå det målet.

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern.

Sedan 00-talet har Sveriges internationella bistånd tillåtits växa och växa från strax under 15 miljarder till prognostiserat nästan 55 miljarder kronor.

Vi befinner oss nu i en period med enorma behov på hemmaplan som ett resultat av att regeringen har negligerat och undvikit att fatta beslut om välbehövliga satsningar. Vi har ett underfinansierat rättsväsen och ett underfinansierat pensionssystem, bland annat, och vi har därtill tagit enorma kostnader förknippade med covid-19-pandemin.

Sverigedemokraterna har därför landat i slutsatsen att vi måste halvera biståndet från nuvarande nivåer. Det skulle frigöra utrymme till andra, betydligt mer välbehövliga satsningar i Sverige.

Min fråga är om finansministern är beredd att göra en likartad prioritering och satsa mer på Sverige och mindre på andra länder på andra sidan jordklotet.

Fru talman! Den här pandemin har lärt oss många saker. En av dem är hur sammankopplade vi är på jorden och hur beroende vi är av varandra. Det som händer i Kina påverkar oss här. Ett muterat virus i Brasilien kommer till Sverige. Ytterligare mutationer i Indien påverkar oss här i Sverige.

Vi kommer aldrig att kunna starta om världsekonomin eller återgå till ett normalt liv här i Sverige förrän vi har nått tillräckligt hög vaccinationsgrad i hela världen. Global vaccinering är det enda sättet för oss att komma ur pandemin - och tredje världen, utvecklingsländerna, kommer aldrig att klara detta utan att få stöd från oss i den rika delen av världen.

Att i det här läget skära ned på biståndet på det sätt som Sverigedemokraterna föreslår är bara att skicka en bumerang. Den kommer direkt tillbaka i ansiktet på oss och slår ut oss med ytterligare en mutation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Baylan som ansvarig för de statliga bolagen.

Postnord aviserar nu varannandagsutdelning över hela landet till våra hushåll. Men i Sveriges Radio förra torsdagen skissade Postnords vd på att det i en nära framtid kan bli postutdelning en gång i veckan. Det har skapat mycket oro och funderingar.

Vad anser näringsministern som ägaransvarig för bolaget om en sådan utveckling?

Fru talman! Ja, vi känner ju alla till historien om Postnords sammanslagning med danska posten och alla de problem det har skapat - alla de kostnader det har skapat, inte minst för den svenska delen.

Addera till detta, fru talman, en fallande mängd brev av digitaliseringsskäl.

Det är klart att det finns behov av att göra förändringar. Men det är inget som Postnord själva bestämmer, fru talman, utan det ska ske enligt de lagar och regler som denna kammare tar ställning till. Huruvida Postnords vd spekulerar eller ej är inte det intressanta, utan det är snarare vad vi har i form av lagstiftning och krav på hur ofta det ska delas ut. Enligt min uppfattning ska det ske utifrån det behov som finns i vårt land, hos svenska folket.

Hur det sedan ska betalas efter de vådliga ekonomiska experiment som startades för tio år sedan genom sammanslagningen med den danska posten återstår att svaras på, både i budgetar och i denna riksdag.

Fru talman! Jag har en fråga till ministern för högre utbildning, Matilda Ernkrans.

Vården är hårt belastad, och det var den långt före pandemin. Den stora bristen på specialistutbildade sjuksköterskor gör det svårt att bemanna viktiga poster i vården. Operationer ställs in i brist på operationssjuksköterskor. Blivande mammor får åka långa sträckor för att det saknas barnmorskor. En stor andel av röntgensjuksköterskorna närmar sig pension. Lyckade initiativ med avancerade kliniska specialistsjuksköterskor riskerar att gå i stå.

Att kunna fördjupa sin kompetens och specialisera sig inom yrket är viktigt för sjuksköterskeyrkets attraktivitet. Men antalet utbildningsplatser räcker inte till. Lärosätena väntar på besked om hur framtidens specialistutbildningar ska se ut.

Min fråga är: När kommer regeringens proposition om framtidens specialistutbildningar för sjuksköterskor?

Fru talman! Vi kan väl bara konstatera att sedan Stefan Löfvens regering tillträdde har vi byggt ut den högre utbildningen i vårt land. Jämfört med 2016 var det höstterminen 2020 cirka 41 000 fler studenter i svensk högskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller specialistsjuksköterskorna är det 36 procent fler som har antagits till specialistsjuksköterskeutbildningen nu jämfört med 2014, och examinationerna inom hälso- och sjukvården har ökat med 17 procent.

En fortsatt utbyggnad av högskoleutbildningen när det gäller specialistsjuksköterskeutbildningarna är oerhört viktig. Problemet är att Kristdemokraterna inte riktigt svarar upp mot politiken om högre utbildning i hela vårt land för att klara kompetensförsörjningen.

Fru talman! Min fråga går till högskoleminister Matilda Ernkrans.

Vi har ju omfattande problem inom högre utbildning med fusk på högskoleprovet. Regeringen aviserade en proposition under våren, men tyvärr sköts den plötsligt på framtiden.

Vi ser också omfattande generella problem med fusk och rekordmånga anmälningar kring disciplinära åtgärder som lärosätena har presenterat.

Till detta rapporterades bara häromdagen att det utanför akademin säljs falska examina. Man kan få ett examensbevis från en lärarutbildning, hämtat från till exempel Syrien, för 4 000 kronor.

Min fråga till regeringen och Matilda Ernkrans är: När kommer de här åtgärderna, och är regeringen beredd att bredda åtgärdspaketet så att vi kommer åt inte bara högskoleprovsfusket utan den allvarliga kriminaliteten inom högre utbildning generellt?

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågan!

Fusk är alltid oacceptabelt. Det är också anledningen till att den här regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma åt just fusket på högskoleprovet. Det finns också berett ytterligare åtgärder att gå fram med när det gäller högskoleprovet.

Bedömningen som gjordes av detta var att skjuta det lite grann på framtiden eftersom vi just nu är i en pandemi och har fått ägna väldigt mycket tid och kraft åt att kunna genomföra högskoleprovet smittskyddssäkert.

Nu är fokus på att kunna fortsätta genomföra högskoleprovet smittskyddssäkert för dem som är berättigade att skriva högskoleprovet, men jag försäkrar att bara vi har tagit oss igenom denna pandemi ska vi naturligtvis ta oss an ytterligare åtgärder när det gäller fusket på högskoleprovet.

När det gäller disciplinärendena inom högre utbildning behövs det absolut nya verktyg. Vi är beredda att återkomma.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.

Jag representerar Västmanland, som är Sveriges mest exportberoende län, och min fråga gäller industrins betydelse för Sveriges framgångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ända sedan den industriella revolutionen har ju industrin fört Sveriges tillväxt framåt och bidragit till det samhälle som vi lever i i dag.

För tio år sedan var dock den allmänna bilden som den dåvarande regeringen förmedlade att industrin hade spelat ut sin roll. Statsminister Reinfeldt uttryckte det till och med som att den svenska basindustrin var "basically gone".

Min fråga till näringsministern är således om näringsministern anser att svensk industri är något att satsa på. Eller är den, som den förre statsministern sa, basically gone?

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för en viktig fråga! Det är korrekt som Olle Thorell säger att det för ett drygt decennium sedan fanns en diskussion om att industrin visserligen hade varit bra men tillhörde historien; framtiden var något annat.

Det kan man ju tycka. Men det som var problematiskt var att man också inriktade politiken efter detta. Därmed gjorde man inte tillräckliga insatser för att stötta den svenska industrin.

Från det att vi 2014 tog över med Stefan Löfven, med sin historia i industrin, har vi satsat väldigt mycket på att stärka förutsättningarna för den svenska industrin. Och glädjande nog, fru talman, kan vi nu se enorma investeringar, både i återindustrialisering och i en omställningsindustri som växer fram. Det handlar om allt från kolfritt stål och batterifabriker till bioraffinaderier med mera, som gör att vi kan se framtiden an med en industri som inte bara blomstrar utan också visar vägen för att leva hållbart i framtiden.

Fru talman! Finansministern och jag har haft ett antal debatter där jag har ifrågasatt den rödgröna regeringens införda eller planerade klimat- och miljöskatter och deras verkliga nytta. Plastpåseskatten, kemikalieskatten, klädskatten och den planerade takeaway-skatten är alla så kallade miljöskatter, som enligt mig hämmar både Sveriges konkurrenskraft och jobben och sätter käppar i hjulet för innovationer som skulle kunna göra verklig miljönytta, inte bara i Sverige.

Nu är det inte bara jag som ifrågasätter detta, utan omvärlden verkar tycka lite likadant. Sverige är inte längre något föregångsland vad gäller en grönare värld. Senast i förra veckan bjöd USA in till ett klimattoppmöte där Sverige enligt några bedömare fick sitta vid barnbordet och enligt andra fick en plats i tamburen.

Därför blir min fråga till finansministern om den rödgröna regeringen har tänkt släppa den nuvarande plakatpolitiken så att Sverige återigen kan sitta vid vuxenbordet.

Fru talman! Det är lite parodiskt att just Moderaterna tar upp klimat- och miljöpolitiken. Varenda gång Moderaterna har presenterat budgetförslag för riksdagen har det handlat om mycket omfattande nedskärningar på klimat- och miljöpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man hävdar att den politik regeringen genomför är ineffektiv, men man har inga egna förslag på en mer effektiv politik. Man hänvisar ofta till Konjunkturinstitutet, som till exempel pekat på att systemet med bonus-malus inte är tillräckligt effektivt. Men det man glömmer att säga är att det Konjunkturinstitutet föreslår som det allra mest effektiva instrumentet är en höjd koldioxidskatt. Där vill ju Moderaterna gå i motsatt riktning.

Moderaterna står för det minst effektiva och har en mycket lägre ambition. Med Moderaterna vid styret skulle vi inte få sitta vid något bord över huvud taget.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern. I en intervju alldeles nyligen slog näringsminister Baylan fast att det behövs nya gruvor om vi ska lyckas med elektrifieringen och att vi inte bara kan oja oss när vi läser att kobolt utvinns av barnarbetare i Kongo.

Jag delar den uppfattningen och välkomnar statsrådets insikter men önskar svar på hur detta harmonierar med det faktum att de båda regeringspartiernas ledamöter här i riksdagen konsekvent förhalat och förkastat samtliga förslag som syftat till att förtydliga och förenkla de tillståndsprocesser som reglerar gruvnäringen, vilket skulle ha kunnat skapa förutsättningar för öppnande av nya gruvor som behövs för att möjliggöra elektrifieringen och samtidigt göra oss mindre beroende av metaller och mineraler från regioner där barnarbete är vanligt förekommande.

Fru talman! Vi vill bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi vill bli det därför att det är en naturlig utveckling, som både blir mer hållbar och leder till fler gröna jobb och en ekonomisk tillväxt i vårt land. Vi vill också visa att det är fullt möjligt, och det förutsätter en storskalig elektrifiering av industrin, transportsektorn och bostadssektorn.

Vi vet att det då, med den teknologi vi har i dag, krävs tillgång till innovationskritiska mineraler och metaller. Vi är, fru talman, både i Sverige och i Europeiska unionen, mycket beroende av import av många av dessa mineraler och metaller. Så kan det inte fortsätta.

Det är mot denna bakgrund regeringen i sin helhet har tillsatt en utredning för att möjliggöra ett regelverk som gör detta möjligt men också att vi kan återvinna mycket av det vi gräver upp, så att vi inte ständigt måste hålla på och gräva upp. Vi får inte låtsas som att det inte finns intressekonflikter där. Det är klart att det gör, och dem ska vi klara av.

Fru talman! Det har nu gått fem år sedan regeringen presenterade sin bredbandsstrategi, som anger hur stor andel av befolkningen som ska ha tillgång till snabbt bredband. Till 2025 ska det vara alla. Häromveckan kom Post- och telestyrelsen med sin rapport för 2020, som visar att vi inte klarade delmålet för 2020: att 95 procent skulle ha snabb uppkoppling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Pandemin har i en omvälvande takt satt sina spår i befolkningen när det gäller de behov som människor har fått. Man sitter hemma och deltar i allt ifrån hemundervisning till hemarbete och så vidare på en och samma gång. Det kräver att vi har bra uppkoppling.

Detta handlar också om hela Sverige. Jag undrar därför, med koppling till den tidigare fråga som en ledamot ställde om skåningarna, om regeringen kan lova att hela Sverige kommer att ha tillgång till snabbt bredband till 2025.

Fru talman! Tack, Teres Lindberg, för frågan! Svaret är ett enkelt ja. Vi gick 2020 från 92 till 95 procent som hade tillgång till snabb uppkoppling i sin omedelbara närhet. Målet är 100 procent, varav 98 procent ska ha tillgång till 100 megabit per sekund och 2 procent ska ha tillgång till 30 megabit per sekund, enligt de riksdagsbeslut som har fattats om målet. Detta betyder alltså att om vi håller den nuvarande takten kommer målet att vara uppnått före 2025.

Det som är extra glädjande med PTS siffror är att uppkopplingen ökar tre gånger snabbare i glesbygd än i tätort och i landet i övrigt. Jag har alltså goda förhoppningar om att vi, med den sjudubbling av bredbandsstödet som regeringen presenterade i budgeten, kommer att nå målet om att alla ska tillgång till snabb uppkoppling senast 2025.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan. Liberalerna har krävt att regeringen ska redovisa en tidsplan för hur Sverige ska öppna upp efter coronarestriktionerna. I dag meddelade regeringen att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att presentera när och hur Sverige ska återgå till "en mer normal situation". I sin kommentar till medierna talar man också om ett nytt normalläge och att vi inte helt kan komma tillbaka till det samhälle vi hade före 2020.

Därför undrar jag, fru talman, om statsrådet kan redovisa vilka fri- och rättigheter som vi har haft i Sverige som på obestämd tid ska avskaffas i det nya normalläget. Jag undrar också om näringsministern har något budskap till Sveriges företagare, som redan går på knäna. Ska denna typ av restriktioner finnas kvar i flera år framöver?

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för en viktig fråga! Redan i början av pandemin förra året, i april, fanns det en ganska tydlig och intensiv diskussion om när ett slutdatum kunde sättas för pandemin och dess effekter. Sedan dess har vi lärt oss att det inte är så enkelt att förutse pandemin och viruset. Nu befinner vi oss i ett läge där vi har stort hopp, för nu pågår vaccineringen. Vi sätter stort hopp till vad den kan leda till.

Mot denna bakgrund, fru talman, har vi gett det uppdrag som Joar Forssell pratar om. Vi har gjort det med den ödmjuka insikten att det naturligtvis inte kommer att vara precis som innan. Det kommer att göras förändringar. Vi vet också att vi har att göra med ett virus som mycket väl kan mutera. Vi måste naturligtvis vara beredda att vidta åtgärder också i det läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Huspriserna i Sverige skenar. Medelpriset för en villa i min hemstad Göteborg är nu 6 872 000 kronor. Det är en ökning med nästan 16 procent på ett år. Prisökningen gör att allt färre barnfamiljer har råd att få sin bostadskalkyl att gå ihop. Redan i dag är det svårt att med en sjuksköterskelön eller en polislön ha råd att köpa ett eget hus. Med denna utveckling har snart bara höginkomsttagare råd att köpa sig en egen bostad i våra storstäder.

Samtidigt höjs i debatten allt fler röster för en återinförd fastighetsskatt. Det skulle ytterligare försvåra för vanliga löntagare i exempelvis Göteborg att äga sin bostad. Min fråga till finansministern är hur hon ställer sig till att återinföra en fastighetsskatt som kommer att göra det ännu svårare för barnfamiljer att äga sitt eget boende.

Fru talman! Svaret är enkelt. Jag är här som finansminister. Det pågår inget arbete i regeringen när det gäller detta och det finns inga planer i regeringen på att återinföra en fastighetsskatt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ernkrans. Precis som Haddad tog upp innan rapporterade SVT i tisdags om att det är lätt att få tag i falska examensbevis, främst från Syrien, som cirka 60 procent av de falska bevisen kommer ifrån. Problemet är ökande.

Examensbevisen kan enkelt beställas genom kontakter som man når via nätet. Den man som SVT kom i kontakt med och som säljer examensbevis säger i intervjun: Bevisen är inte registrerade, men det spelar ingen roll, för i Sverige kollar de ändå inte upp registren.

Är det alltså så att andra västländer kollar upp om utländska examensbevis är registrerade medan Sverige inte gör det, och i så fall varför? Tänker regeringen göra något åt detta?

Fru talman! Jag känner en väldig trygghet i att våra ansvariga myndigheter faktiskt fångar upp detta problem och också hanterar det på ett klokt sätt. Skulle det behöva vidtas ytterligare åtgärder är det naturligtvis ingenting som regeringen är främmande för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Ernkrans. Söktrycket till högskolor och universitet har ju ökat nu i pandemins spår. Skickligt nog inledde regeringen redan 2014 en ganska stor utbyggnad av högre utbildning. Även Luleå tekniska universitet har fått fler platser, men norra Sverige står nu inför gigantiska investeringar, och vi kommer att behöva all kompetens vi kan få tag på. Därför är min fråga till statsrådet: Vad gör regeringen för att satsningarna på högre utbildning ska bli rättvist fördelade i hela landet, och vad gör man för att högre utbildning ska vara tillgänglig i hela landet?

Fru talman! Tack, Ida Karkiainen, för frågan! Ledamoten sätter verkligen fingret på hur viktigt det är att vi fortsätter att investera i både kunskap och forskning i hela landet för att kunna möta inte minst den utvecklingskraft som finns i olika delar av landet. Just av den anledningen är det viktigt att vi har ett system för högre utbildning och forskning som fördelar utbildningsplatser och forskningsanslag över hela landet. Det är så den här regeringen arbetar med detta.

Det finns ett brett stöd för detta i mitten av svensk politik. Det gör att vi också kan svara upp till inte bara de utbildningsbehov som kan finnas i norra delen av Sverige utan också i andra delar av landet. Ytterligare 19 000 nya utbildningsplatser finns tillgängliga på våra högskolor och universitet bara detta år, 2021. Det handlar om 6 000 nya sommarkurser. Detta är av absolut högsta prioritet för den här regeringen.

Fru talman! Också min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. I utbildningsutskottet i dag fick vi en dragning av Riksrevisionen om ett nyligen utrett ärende. Det handlade om regeringens riktade satsningar på att få fler studenter att läsa på utbildningar inom bristyrken och om den hade gett resultat. Tyvärr blev svaret nej. Det var till och med så att några utbildningar hade färre studenter än före satsningen, till exempel förskollärarutbildningen. Några utbildningar hade fler sökande, till exempel ingenjörsutbildning, men de hade inte fått del av satsningen.

Det är bekymmersamt att satsningarna inte har fungerat. Vidare var det ganska mycket kritik mot att de inte hade utvärderats. Man hade inte sett om det fanns någon måluppfyllelse. Regeringen har inte rapporterat så att riksdagen kan ta del av det eller följa upp det. Således låter det som om satsningarna inte riktigt har fungerat. Många lärare sa också att de inte var förberedda på satsningarna och att de inte ens passade in i utbildningarna.

Min fråga till ministern är: Hur kan vi förbättra dessa satsningar, om vi nu ska ha kvar dem, så att de ger resultat?

Fru talman! Regeringen kommer naturligtvis i vanlig ordning att svara på Riksrevisionens rapport till riksdagen, men jag kan ändå ge några kommentarer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är klart att vi alltid behöver fundera på om det är saker som kan göras bättre, men vi ska också vara väl medvetna om att i jämförelse med exempelvis 2016 är det alltså 41 000 fler registrerade studenter inom högre utbildning. Vi har ökat antalet examina när det gäller hälso- och sjukvård med 17 procent och med 16 procent när det gäller förskollärarutbildningen, och det är många fler som har börjat på bristyrkesutbildningar. Det var ju det som var syftet, att fler skulle utbilda sig inom bristyrken.

Det finns mycket kvar att lära. Men utan dessa satsningar skulle vi ha betydligt färre utbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och lärare i Sverige i dag, och de behövs ju.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman. Regeringen har ju nyligen lämnat in en proposition om reduktionsplikt som ställer krav på ökad inblandning av biodrivmedel. Propositionen kommer, om den antas av riksdagen, att resultera i betydande årliga prisökningar på såväl bensin som diesel. Det kommer också att leda fram till att uppemot 110 000 bilar inte kommer att kunna köras på vanlig bensin.

Högre drivmedelspriser slår mot landsbygd, barnfamiljer, lantbruk och skogsbruk och mot alla de miljoner människor som är beroende av bilen. Detta förslag får formen av en dold skattehöjning. Det är i alla fall effekten för vanligt folk.

Min fråga till Anders Ygeman och regeringen är: Vilket budskap har man till de miljontals människor som är beroende av bilen och som nu årligen under de närmaste tio åren kommer att drabbas av betydande prisökningar vid pump?

Fru talman! För det första är det inte säkert att effekten kommer att bli den som Martin Kinnunen ger uttryck för. Regeringen har ju hittills kompenserat genom att sänka skatten på biodrivmedel.

För det andra borde det väl glädja Martin Kinnunen att vi genom detta gör oss fria från oljeberoende, alltså beroendet av olja som vi importerar från Mellanöstern och andra länder. Det gör det möjligt att stärka den svenska beredskapen vid sidan av det stora och viktiga uppdraget att klara klimatkrisen, så att allt fler i vårt land kan tanka allt grönare. Det är ju väldigt viktigt inte minst för glesbygden. Det är också i glesbygden man producerar stora delar av det biodrivmedel vi kommer att använda. Det ger nya intäkter och ny livskraft.

Fru talman! Gigekonomi eller on demand economy handlar om att arbetskraft anlitas precis då den behövs. Giggandet har både krisat och expanderat under pandemin. Gigarbetarna i kultursektorn har blivit arbetslösa samtidigt som de som levererar mat har blivit en vanlig syn i våra stadsmiljöer. Synen på giggandet varierar: frihet för arbetstagare och en utveckling för konsumenterna kontra exploatering av arbetskraft och svårigheter att kontrollera verksamheten ur skattesynpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Giggandets effekter på arbetsmarknaden och skattepolitiken kan bli enorma. Därför vill jag fråga finansministern om det förekommer några samtal mellan finans- och arbetsmarknadsministern om gigekonomins utmaningar och om det finns några planer på utredningar och uppdrag till myndigheter.

Fru talman! Sultan Kayhan tar upp en mycket viktig fråga. Det är i grunden positivt att ny teknik kan skapa nya tjänster, nya företagsmöjligheter och nya jobb. Samtidigt gäller självklart arbetsrätt och skatteregler alla. Man slipper inte undan sitt arbetsgivaransvar för att man förmedlar tjänster via en app.

Det gör mig förbannad när jag ser att företag försöker använda appar som ursäkt för att skattefiffla, inte ta sitt arbetsgivaransvar eller dumpa löner och villkor.

Det finns positiva exempel. Transportarbetareförbundet har organiserat plattformsarbetare och även tecknat kollektivavtal. Det är en viktig väg framåt.

Staten har också ett ansvar. Skatteverket ska givetvis kontrollera också dessa tjänster.

Arbetsmarknadsministern har en utredning på gång om just arbetsmiljö, för det är viktigt att det är tydligt vem som är arbetsmiljönsvarig, också om man förmedlar tjänster via en app.

Fru talman! För drygt ett år sedan lyfte jag under riksdagens frågestund upp min oro för den då nyligen presenterade Pisaundersökningens resultat. Tyvärr fick jag till svar att det var tråkigt att jag försökte svartmåla den svenska skolan.

I dag tar vi del av Riksrevisionens granskning där man konstaterar att varken regeringen eller Skolverket följt upp misstankarna om de felaktigheter i genomförandet som både medierna och riksdagens utbildningsutskott fört fram - ett genomförande där elever som bedömts ha för dåliga kunskaper i svenska inte ens fick göra provet. Detta ger såklart ett missvisande resultat av hur det står till med Sveriges elevers kunskaper.

Jag tror inte på att skönmåla problem, utan vi måste lyfta upp dem till ytan för att ha en chans att göra något åt dem.

Min allmänpolitiska fråga med anledning av detta är: Kommer regeringen att ta till sig av Riksrevisionens kritik och låta samtliga elever göra provet så att vi får ett resultat och kan tag i problemen på riktigt?

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att man inte bör skönmåla, särskilt inte något så viktigt som vår skola och våra skolresultat.

Det är otvetydigt, oavsett enskilda mätningar, att de svenska kunskapsresultaten har vänt uppåt de senaste åren. Det har synts i ett stort antal både nationella och internationella undersökningar. Det är bra men inte tillräckligt bra, för vi har fortfarande brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan Pisaundersökningen 2018 presenterades har det varit känt att den hade en hög exkluderingsgrad. Undersökningen visar ändå tydligt att det är en resultatuppgång för elever som gått hela sin skolgång i svenska skolan.

Det är inte korrekt som ledamoten säger att regeringen inte har vidtagit åtgärder. Vi har till exempel bett OECD att titta igenom detta. Nu konstaterar Riksrevisionen att det inte var tillräckligt och kritiserar Skolverket. Vi ska givetvis läsa Riksrevisionens viktiga rapport ordentligt och dra lärdomar av den.

Fru talman! Regeringen har i linje med ett tillkännagivande presenterat förslaget att ge tullen utökade möjligheter att ingripa mot brott. Tullen ska nu kunna agera på egen hand i stället för att behöva vara beroende av om polisen har tid att komma.

Tullverket menar i sitt yttrande att förslaget inte innebär några högre kostnader eftersom det inte anges att de ska kontrollera fler.

I dag använder tullen endast 2 procent av sin kontrollkapacitet till utgående trafik. De utländska stöldligorna beräknas stå för 90 procent av alla stölder, och framför allt landsbygden drabbas. Det rör sig om bostadsinbrott, stöld av jordbruks- och entreprenadmaskiner, båtmotorer och bildelar. Det kan också handla om vilda djur, fågelägg som plundrats från bon och fornminnen.

Min fråga till finansministern blir därför: Avser regeringen att ge Tullverket ett utökat uppdrag och medel så att man också kan öka kontrollerna av utgående trafik?

Fru talman! Regeringen är fast besluten att utöka kontrollerna av de utländska stöldligorna. De ska stoppas innan de stjäl. Stjäl de ska de stoppas i Sverige.

Därför har regeringen gjort en kraftig utbyggnad av den myndighet som är ansvarig för att förhindra och beivra brott och ta fast tjuvar: Polismyndigheten. 5 000 fler anställda inom polisen ska bli 10 000 fler anställda inom polisen. Därutöver ser vi över om polisen ska få ytterligare befogenheter i gränsnära områden för att bättre kunna stoppa de internationella stöldligorna. Det är alltså polisens ansvar.

Givetvis ska tullen också kunna hjälpa till, men det är polisen som är proffs på att stoppa tjuvar. Att myndigheter byter arbetsuppgifter med varandra löser inte problem. Vi får inte högre pensioner om Försäkringskassan betalar ut pensionen i stället för Pensionsmyndigheten.

Men självklart ska tullen kunna hjälpa till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Inte långt härifrån, i Kungsängen utanför Stockholm, finns 230 soldater som denna församling har beslutat ska åka på uppdrag i Mali. De lämnar sina familjer och vänner och ska åka fullt rustade till Mali. Men de är inte fullt rustade, för de har inte fått vaccin mot covid-19. Trots att FN rekommenderar alla medlemmar i insatsen att de ska vaccinera sina soldater skickar Sverige iväg 230 personer utan vaccin.

Min fråga till Ibrahim Baylan är: Hur kommer det sig att regeringen inte har tagit initiativ till att dessa soldater ska få vaccin innan de åker? Är de inte samhällsviktig personal?

Fru talman! Det var en väldigt specifik fråga. För att ledamoten ska få ett adekvat och korrekt svar rekommenderar jag henne att ställa en skriftlig fråga. Eller så kan vi återkomma via mejl.

Frågestunden var härmed avslutad.