Frågestund

Frågestund 15 oktober 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLars Püss (M)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLars Püss (M)
  4. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  5. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  7. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  9. Hoppa till i videospelarenJonny Cato (C)
  10. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  11. Hoppa till i videospelarenJonny Cato (C)
  12. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  14. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  16. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  21. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  22. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  23. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  24. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  25. Hoppa till i videospelarenFredrik Lundh Sammeli (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  27. Hoppa till i videospelarenFredrik Lundh Sammeli (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  29. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  31. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  33. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  35. Hoppa till i videospelarenJörgen Grubb (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  39. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  41. Hoppa till i videospelarenMattias Jonsson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  43. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen Falk (MP)
  44. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAnnicka Engblom (M)
  46. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  47. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  49. Hoppa till i videospelarenPia Nilsson (S)
  50. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  51. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  52. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  53. Hoppa till i videospelarenBo Broman (SD)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  55. Hoppa till i videospelarenMikael Oscarsson (KD)
  56. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  57. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  58. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  59. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  61. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  63. Hoppa till i videospelarenMalin Höglund (M)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  65. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  67. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  68. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  69. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  71. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 72

Anf. 23 Lars Püss (M)

Frågestund

Fru talman! I ett pressmeddelande från förra veckan säger utbildningsminister Anna Ekström följande: "Tack vare en snabb process kan jag nu meddela att skolenhetsregistret kommer att bli tillgängligt igen i november."

Allvarligt talat - en snabb process? Kammarrätten i Göteborg slog i december förra året fast att SCB inte kan publicera skolresultat på skolnivå längre, vilket ledde till att Skolverket slutade publicera data den 1 september i år. Det här har lett till att Skolinspektionen inte längre vet vilka skolor som finns i landet, vilket är ett närmast absurt tillstånd.

Den 17 juni i år gav regeringen Skolverket i uppdrag att försöka lösa problemet. Från att domen kungjordes gick det alltså över fem månader innan något hände. Därför undrar jag varför statsrådet inte agerade i december förra året när domen kom.


Anf. 24 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Ska man vara riktigt noga kom det en dom i december, men det dröjde några månader innan den domen vann laga kraft.

Jag kan försäkra Lars Püss om att det här är en fråga som regeringen har tagit på allra största allvar. Vi har arbetat mycket intensivt. Under en vår där vi i ärlighetens namn lagt annat åt sidan för att hantera en förfärlig pandemi har frågan om skolstatistiken stått väldigt högt upp på dagordningen.

Vi har agerat genom att se till att Skolverket och SCB har fått uppdrag. Innan dess gjorde vi förstås undersökningar på departementet för att säkerställa att det här uppdraget verkligen behövdes. Vi har redan för någon vecka sedan, fru talman, kunnat komma med en mycket snabbt framtagen förordning som innebär att vi har ett skolenhetsregister på plats - allt det här på grund av att vi har ett skolsystem i Sverige där skolresultat, barns betyg, är affärshemligheter.


Anf. 25 Lars Püss (M)

Fru talman! Jag får snarare en känsla av att ni har försökt att lägga skulden just på friskolorna, som Morgan Johansson gjorde på Twitter för några månader sedan, när det i själva verket är så att just friskolorna har varit väldigt tydligt kritiska mot domen från kammarrätten.

Vore det då inte mer lämpligt att ni erkänner att ni har missbedömt effekten av domen och nu agerat i panik för att till exempel Skolinspektionen ska kunna veta vilka skolor som finns?


Anf. 26 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag råder Lars Püss att bestämma sig: Har vi agerat i panik eller har vi segat?

Det system som vi har att agera efter är ett system som ibland leder till fullkomligt orimliga resultat. Det leder till att vi får betygsinflation, och det leder till att vi hemlighåller skolstatistik.

Jag är djupt kritisk till detta system, och jag kritiserar systemet och den riksdag som upprätthåller detta system snarare än de enskilda friskolorna.

(Applåder)


Anf. 27 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! "Stoppa undan den fucking batongen annars kör jag upp den i dig." Detta är inte från en gangsterfilm, utan det är vad en kvinnlig polis fick höra i det mångkulturella Angered under ett ingripande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Trots att fler poliser anställs har låga löner, dåliga arbetsvillkor och en otrygg tillvaro att jobba i lett till att allt färre poliser arbetar i yttre tjänst. År 2015 var siffran 9 226. I slutet av 2019 var den 9 049.

Inte nog med det: Fyra av tio platser på Polishögskolan står tomma. Antalet poliser per capita i Sverige är mindre än två tredjedelar av EU-genomsnittet, samtidigt som Brås senaste trygghetsundersökning visar att nästan varannan svensk känner oro över brottsligheten i samhället.

Sverigedemokraterna har sedan 2018 föreslagit en riktad lönesatsning på 6 000 kronor extra i månaden till varje enskild polis. Regeringen och övriga partier i den här kammaren har dock röstat nej. Min fråga till inrikesministern är: När kommer regeringen att uppdatera polisyrket till den grad som krävs för att behålla poliser i yttre tjänst och få kompetenta sökande till Polishögskolan?


Anf. 28 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! En av de viktigaste frågorna som regeringen jobbar med är att öka antalet poliser och polisanställda. Vi öppnar två nya polishögskolor. Vid den senaste antagningen antogs 1 300 personer till polisutbildningen. Det är rekordmånga. Vi har aldrig haft så många som söker till polisutbildningen.

Men det här tar tid. Vi kommer från en situation när vi utbildade väldigt få poliser i Sverige. Nu har vi utökat detta kraftfullt, och även om vi bara är halvvägs till målet att få 10 000 fler polisanställda till 2024 ligger vi före prognosen.

För att lyckas med det här måste vi fortsätta att satsa på polisen som vi gör. Vi måste fortsätta att jobba med bra arbetsvillkor. Glädjande nog kan man säga att genomsnittslönen för en polis har ökat med 5 000 kronor i månaden sedan den här regeringen tillträdde. Men arbetet kommer att fortsätta. Vi ska nå målet om 10 000 fler anställda. Vi ska öka tryggheten i hela landet med fler kollegor men också bra arbetsvillkor för de poliser som jobbar till exempel i yttre tjänst.


Anf. 29 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! Det gläder mig att höra att regeringen satsar på polisen, och jag hoppas att det är något vi kommer att få se i den kommande budgeten.

En annan sak som jag undrar över är att polisen i dag har en väldig stor kommunikationsavdelning med 200 anställda. Det kan jämföras med Svenska Dagbladet som har totalt 160 anställda. Utöver den stora kommunikationsavdelningen köper polisen även in pr-tjänster.

Det jag undrar är varför inte kärnverksamheten prioriteras fullt ut, för det är väl ändå inrikesministerns ansvar att se till att polisen använder sina resurser på ett adekvat sätt.


Anf. 30 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att Polismyndigheten aldrig har haft så många anställda som i dag. Man har aldrig haft så många poliser anställda som vid halvårsskiftet, och vi kommer att fortsätta att öka antalet poliser i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller frågan om hur polisen använder sina resurser får de 1,9 miljarder kronor nästa år för att fortsätta utbyggnaden av polisen. Det är polisen som måste avgöra hur man använder resurserna. Jag trodde att det fanns en bred politisk enighet om att vi inte ska politisera användningen av polisresurserna utan att Polismyndigheten är bäst lämpad att avgöra hur resurserna används.


Anf. 31 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Ett bra företagsklimat är avgörande för vårt lands välstånd, och en viktig fråga är tillämpningen av landets lagar och regler. Här har myndigheterna och regeringen med sina instruktioner till myndigheterna ett stort ansvar för att arbetet sker med rättssäkerhet, kvalitet och en god grad av service med mera.

Tillväxtverket lämnade nyligen rapporten Förenklingsresan till regeringen. Den innehåller många viktiga och användbara iakttagelser, bland annat angående personalliggare och hotelltillstånd. Vad vi kan se adresserar dock inte Tillväxtverket frågor som styrning, ledning, ledarskap och regelförenklingar som en hållbarhets- och kulturfråga i sin rapport.

Min fråga är hur statsrådet och regeringen konkret kommer att arbeta vidare med Tillväxtverkets rapport Förenklingsresan för bättre styrning, service och ökat företagande.


Anf. 32 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tackar Jonny Cato för en viktig fråga.

Under förra året, som nybliven näringsminister, initierade jag just denna förenklingsresa genom att åka runt i landet och träffa företagare, organisationer och forskare för att just se var problemet ligger i det regelverk som vi har och hur vi ska jobba tillsammans för att försöka se till att förbättra ett redan enligt internationella mätningar mycket gott företagsklimat och se till att det blir ännu bättre.

Detta utmynnade i just det uppdrag till Tillväxtverket, som Jonny Cato talade om, att konkretisera och återkomma till regeringen med förslag. Nu har de gjort det. Vi håller på att analysera Tillväxtverkets rapport, och jag ser framför mig att vi också går vidare och kommer med konkreta förslag till förändringar både i förordningar och kanske också i lagar. Jag gör det mer än gärna, både med Centerpartiet och med andra partier här i riksdagen, så att bolagen får långsiktiga förutsättningar.


Anf. 33 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det är ett bra initiativ som regeringen har tagit. Men det måste också leda till konkreta resultat och förändringar för landets företagare.

Vi i Centerpartiet undrar hur statsrådet ser på att tillskriva Regelrådet större mandat och befogenheter för att stärka regelförenklingsarbetet.


Anf. 34 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det har jag absolut ingenting emot - tvärtom. Vi för en sådan diskussion, och det finns också en del konkreta förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dock har vi, som Jonny Cato vet, varit med om den värsta krisen i vår moderna historia, och väldigt mycket av arbetet har fått stå åt sidan för att just rädda företag och jobb och därmed löntagarna i vårt land. Detta arbete kommer naturligtvis också att fortsätta eftersom vi fortfarande är mitt i krisen. Men, tro mig, vi kommer tillsammans med näringslivsorganisationer och fackföreningar att fortsätta att se till att förbättra företagsklimatet i vårt land.


Anf. 35 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag har också en fråga till Ibrahim Baylan.

Häromdagen inkom nio nya färdplaner för fossilfrihet till regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Målet är nollutsläpp i Sverige senast 2045. Nu finns totalt 21 färdplaner för fossilfrihet, bland annat från byggsektorn, flyget, lantbruket, skogsindustrin, betongindustrin, stålindustrin och nu senast från transportbranschen. I dag arrangerades ett seminarium på temat En fossilfri transportsektor.

Allt detta är väldigt viktigt. Men färdplanerna spretar åt lite olika håll. Bland annat vill man enligt många färdplaner ha väldigt mycket biobränslen, vilket vi vet är en begränsad resurs som vi inte enbart kan förlita oss på.

Nu undrar alla: Vad händer nu? Vad tänker regeringen göra med alla dessa färdplaner? Blir det bara seminarier, eller ska det också bli verkstad så att vi får minskade utsläpp på riktigt?


Anf. 36 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en angelägen fråga. Det är klart att det måste bli verkstad, och det är verkstad. Jag måste säga att jag är stolt över det sätt som det svenska näringslivet och den svenska industrin har svarat upp mot denna utmaning på, att se till att vi blir världens första fossilfria välfärdsland och blir av med utsläppen och samtidigt skapar hållbar tillväxt och därmed också hållbara jobb.

Dessa färdplaner tar vi naturligtvis in i regeringens arbete, och vi tar fram förändrade regelverk och nya resurser men också nya samverkansformer för att få fram nya innovationer. Om vi kan visa att detta är fullt möjligt att göra - att bli av med utsläppen och samtidigt stärka ekonomin - blir vi också ett föregångsland.

Fru talman! Det pågår så oerhört mycket som är så lovande. Ta bara stål utan kol. Det ansågs tidigare vara orealistiskt. Men det håller på att bli verklighet tack vare samarbetet mellan regeringen och den svenska industrin.


Anf. 37 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är bra att näringsministern nämner just resurser. Vi i Vänsterpartiet har avsatt 4,5 miljarder kronor för de kommande tre åren för att se till att dessa färdplaner just ska bli verkstad och att det ska bli minskade utsläpp på riktigt.

Jag ser att det är väldigt många seminarier kring dessa färdplaner, och det är väl bra. Men vi behöver inte fler seminarier, utan vi behöver handling på riktigt. Därför vill jag nu veta vad regeringen gör med dessa 21 färdplaner för fossilfrihet som nu finns i Regeringskansliet. Det kan väl inte vara så att man bara ska arrangera seminarier om dem?


Anf. 38 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tror att dialogen är väldigt viktig för att hitta en gemensam väg framåt i en mycket komplicerad men nödvändig fråga att lösa.

Vi jobbar och har lagt fram den största budgeten och den största satsningen på klimatåtgärder någonsin. Många av dessa åtgärder går just ut på konkreta åtgärder för att se till att hjälpa den svenska industrin och det svenska samhället att förändras i en sådan takt att vi blir världens första fossilfria välfärdsland. Det är inte bara snack, det är också verkstad här och nu.


Anf. 39 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Äntligen kom beskedet i helgen om att åklagarna får de pengar som de har begärt. Det aviseras i alla fall att det ska komma i en tilläggsbudget. Det är oerhört anmärkningsvärt att regeringen inte kunde skaka fram 50 miljoner kronor i ett reformutrymme på 105 miljarder kronor. Men det är fortfarande anmärkningsvärt att det krävdes ett hårt tryck från oppositionen i riksdagen för att regeringen till slut skulle inse detta, och man kom med beskedet bara några timmar före partiledardebatten i SVT:s Agenda.

Nu är branden släckt tillfälligt. Men regeringen saknar fortfarande en långsiktig plan för hur man ska bygga ut Åklagarmyndigheten, som är en viktig del av svenskt rättsväsen.

Att det blev fel är belagt med tanke på att regeringen nu har ändrat sig. Men jag vill fråga statsrådet Damberg: Glömde ni bort åklagarna, eller struntade ni i deras äskande i den budget där det fanns noll kronor till just Åklagarmyndigheten?


Anf. 40 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Åklagarmyndigheten får 1,7 miljarder kronor varje år i anslag, så det är inte så att det är noll kronor till Åklagarmyndigheten.

Vi har sedan 2014 byggt ut Åklagarmyndigheten långsiktigt med 30 procent. Man har alltså ökat sin verksamhet med i princip en tredjedel under åren. Det har alltså varit en kraftig utbyggnad av Åklagarmyndigheten.

Men det är sant att vi behöver en långsiktig plan för utvecklingen av hela rättsväsendet. Det får inte bli så att Åklagarmyndigheten blir en flaskhals för de stora investeringar som vi nu gör på till exempel Polismyndigheten. När vi bygger ut Polismyndigheten blir det fler människor som jobbar med att bekämpa brott. Då måste också åklagarväsendet, kriminalvården och domstolsväsendet följa med, och det krävs ett långsiktigt engagemang. Jag menar att denna regering har visat att man menar allvar med stora satsningar på hela rättskedjan för att bekämpa brott i Sverige.


Anf. 41 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är inte enig med inrikesministern i det som han avslutningsvis säger i sitt anförande. Med det vill jag också påpeka en annan brist i regeringens budget. Det är ju så att en olycka sällan kommer ensam. Det finns en myndighet till där det finns många åklagare som gör ett oerhört viktigt arbete, inte minst kopplat till den ekonomiska brottsligheten, nämligen Ekobrottsmyndigheten. De fick också noll kronor i ökat utrymme, trots att de begärde 70 miljoner kronor och sa att det är av avgörande betydelse. Kommer det en tilläggsbudget där också, Mikael Damberg?


Anf. 42 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag kan till Andreas Carlson säga att vi kommer att fortsätta satsa på hela rättskedjan. Då blir både Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten viktiga delar i en sådan långsiktig strategi för att slå tillbaka kriminaliteten i Sverige.

Jag kan konstatera att denna budget är mycket stor - 105 miljarder kronor - för att återstarta svensk ekonomi, skapa 75 000 nya jobb och göra stora satsningar på rättsväsendet men också på andra delar av samhället som krävs mitt i en pandemi. Det är också viktigt att säga att vi är i ett speciellt läge där det krävs stora investeringar för att klara coronapandemin.


Anf. 43 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström som gäller utvecklingen och situationen inom särskolan.

Jag besökte Linköping häromdagen, där man har en fantastisk verksamhet kring gymnasiesärskolan och det individuella programmet. Men vi kom snabbt in på bristen på behöriga lärare och bristen på erfarna pedagoger som kan särskolans pedagogik och att många av de statliga satsningarna inte riktigt träffar denna målgrupp av personal i skolväsendet.

Detta bekräftar också tyvärr den nationella bild som Skolinspektionen, Riksrevisionen och andra har pekat på under lång tid, nämligen att kvaliteten brister, att stödet brister och att fortbildningsmöjligheterna brister.

Frågan till regeringen är: Hur ska vi säkra kompetensen inom särskolan för att även eleverna där ska möta de bästa lärarna?


Anf. 44 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack för att du i den här frågestunden lyfter en skolform som vi talar alldeles för lite om, Roger Haddad!

Den svenska skolan ska finnas för alla barn, också för de barn som behöver gå i det vi i dag kallar särskola. Regeringen är väldigt medveten om de olika låt oss säga utmaningar och problem som vi har framför oss när det gäller just det specialpedagogiska området och särskolan i allmänhet.

Vad har vi då gjort? Ja, tack vare det samarbete vi har med Centern och Liberalerna har vi fortsatt en stor satsning på specialpedagogiskt stöd i form av både kompetensutveckling av befintlig personal och särskilda satsningar på speciallärare och specialpedagogutbildningar. Vi har också tillsatt en stor utredning som har lämnat ett förslag som handlar om att öka möjligheterna att se till att det finns resursskolor i Sverige för barn som verkligen behöver det. Det handlar också om att säkerställa att det finns möjlighet till särskilda undervisningsgrupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ta tillfället i akt att tacka Roger Haddad för ett gott samarbete på det här området.


Anf. 45 Roger Haddad (L)

Fru talman! Tack, statsrådet!

Många av dessa förslag har Liberalerna självklart arbetat för under lång tid, till exempel att se över inkluderingen och säkra rätten till resursskola och undervisningsgrupper. För några år sedan medverkade vi också till att speciallärarutbildningen återinfördes inom högre utbildning. Tyvärr ser vi fortfarande konsekvenserna av den gamla politiken, men i det här fallet handlar det om den personal som kanske inte är lärare men behöver särskolekompetens. Många av de nationella satsningarna omfattar inte den målgruppen.


Anf. 46 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag tar med mig den frågan, Roger Haddad. Vi får väl fortsätta att diskutera dessa frågor i vårt gemensamma samarbete kring skolans finansiering.

Jag vill passa på att inte bara tacka Roger Haddad utan också nämna en ung elev som har gått i särskolan. Han heter Rasmus Westlund och för en envis kamp för att vi ska sluta säga "särskola" och börja kalla skolan vad den är, nämligen en skola. Tack, Roger Haddad, för att frågorna om särskolans betydelse hamnar på riksdagens bord! Där hör de hemma.


Anf. 47 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Min fråga går till inrikesministern.

Sedan drygt tio år samarbetar tolv myndigheter för att bekämpa organiserad brottslighet. Sedan 2018 har ytterligare nio myndigheter tillkommit, och i rapporten Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet från 2019 beskrivs både arbetet och utvecklingen. Brottsligheten mot utbetalande delar av välfärdssystemet är stor och visar inga tecken på avmattning. Flera av de samverkande myndigheterna beskriver att brott mot välfärdssystemen är den allvarligaste brottsligheten här och nu.

Min fråga till statsrådet är vilka åtgärder regeringen ser behövs för att bekämpa denna typ av kriminalitet.


Anf. 48 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! För att komma åt gängkriminaliteten i Sverige är det helt nödvändigt att flera myndigheter jobbar tillsammans. Det är också därför regeringen har ändrat instruktionen till alla dessa tolv myndigheter så att det nu ingår i deras instruktioner att jobba tillsammans mot grov organiserad brottslighet i Sverige.

Ett av fokusområdena är välfärdsbrottslighet. Vi ser att dessa gäng inte bara tjänar pengar på narkotika utan att många av gängen också har ett ben i välfärdsbrottslighet. Därför har vi gett de här myndigheterna i uppdrag att göra ett pilotprojekt kopplat till felaktig folkbokföring, för grunden för välfärdsbrottslighet är ofta felaktig folkbokföring. Det är Skatteverket som leder det arbetet.


Anf. 49 Fredrik Lundh Sammeli (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet!

De här kriminella letar efter alla luckor som kan finnas i vårt gemensamma samhällsbygge. Det leder mig till övertygelsen att vi behöver jobba på ett helt annat sätt när vi bygger systemen, transfereringarna och bidragen - alltså välfärdssystemet. Enkelheten och smidigheten får aldrig bli en inbjudande arena för finansiering av kriminalitet. Hur ser statsrådet på behovet av att än tydligare gå på pengarna för att strypa finansieringen av kriminalitet?


Anf. 50 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tror att pengarna är en väldigt viktig väg för att strypa och försvaga gängkriminella miljöer i Sverige, och det menar också Polismyndigheten. Därför måste vi fortsätta jobba inte bara med de statliga myndigheterna utan också tillsammans med kommunerna. Ta en kommun som Södertälje, som konsekvent och tydligt jobbar med att se till att kriminella inte kan utnyttja välfärdstjänsterna. Man gör det i syfte att skapa inte bara en tryggare stad utan också en bättre förutsättning för alla barn och ungdomar som växer upp i Södertälje. Vi har mycket att lära av Södertäljes arbete på detta område.


Anf. 51 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! På grund av covid-19 måste vi alla förändra våra liv och bidra till att minska smittan. Pandemin påverkar olika samhällssektorer olika, och ett exempel är att rekommendationerna för antal besökare skiljer sig åt för olika näringsidkare. Somliga kan ha flera hundra besökare medan andra, särskilt inom kultur- och idrottssektorn, har mycket tydliga begränsningar till 50. Skillnaderna mellan å ena sidan kultur- och idrottsevenemang, nöjesparker och loppisar och å andra sidan restauranger och stormarknader är obegripliga och ologiska. Vi ser nu också att smittspridningen ökar, bland annat i min hemstad Uppsala.

Jag vill ställa frågan om det är ordningslagen som behöver förändras för att reglerna om smittspridning på restaurangerna ska bli konsekventa - alltså inte 200 gäster utan trubadur och 50 med trubadur.


Anf. 52 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Just detta har vi redan ändrat, så numera är det samma regler som gäller för restaurangverksamhet och trubadurer. Den ologiskheten har vi tagit bort. Däremot kvarstår flera ologiskheter i systemet därför att svensk lagstiftning i dag bygger på ordningslagen. Den är inte uppbyggd för att hantera en situation där vi ska minska smittspridning i samhället.

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att titta över en lång rad exempel på undantag för verksamheter där man har sträckt upp handen och sagt att man kan bedriva verksamheten på ett smittsäkert sätt. Folkhälsomyndigheten har nu fått vårt uppdrag att bedöma om det finns ytterligare undantag att göra från ordningslagen. Dessutom kommer regeringen att utreda om vi helt ska gå ifrån ordningslagen som bas för en lagstiftning på detta område. Det kommer att ta lite längre tid, men för att få en mer logisk lagstiftning på plats tror jag att det är helt nödvändigt att genomföra en översyn av lagstiftningen.


Anf. 53 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet!

Det är uppenbart att rättvisa och jämlikhet är viktigt även i arbetet mot pandemin. Det är också uppenbart att vi har haft stort fokus på och mycket diskussion om just vissa av aktörerna, som kulturen och idrotten, medan andra har varit helt bortglömda. Till exempel loppisar är en sådan aktör.


Anf. 54 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! När det gäller kultur och idrott vet vi ju att det ligger ett förslag och väntar som rör sittande publik. Egentligen väntar det på Folkhälsomyndighetens bedömning - man har tidigare sagt att det är möjligt att genomföra evenemang med sittande publik upp till 500 personer. Folkhälsomyndigheten bad oss vänta med att genomföra de undantagen, och därför har vi inte fattat det beslutet. Vi har dock gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att analysera till exempel just loppisverksamhet för att komma fram till om det finns ytterligare undantag att göra så att verksamheten kan bedrivas på ett smittsäkert sätt.


Anf. 55 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Vi ser i år en exempellös tillbakagång i den europeiska och svenska ekonomin. Som svar på detta har EU-länderna och inte minst Sverige skjutit till väldigt mycket stimulansmedel.

Tyvärr görs det mindre för att förbättra grundförutsättningarna för ekonomisk tillväxt; tvärtom har vi till och med sett försämringar av till exempel EU:s inre marknad under coronapandemin. Det är allvarligt, för det är extra viktigt att den fria rörligheten för varor och tjänster fungerar nu när ekonomin är i ett väldigt behov av återhämtning - och förhoppningsvis utveckling. Regeringen brukar, med rätta, återkommande lyfta fram just den inre marknaden som en av EU-medlemskapets verkliga förtjänster och bland annat motivera Sveriges relativt höga medlemsavgift med tillgången till den inre marknaden. Att få den att fungera bättre måste vara en av de absolut mest prioriterade EU-frågorna för en svensk regering.


Anf. 56 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Det är absolut en av de högst prioriterade frågorna, framför allt under den senaste perioden av pandemin. Den svenska regeringen, och inte minst jag som handelsminister, har deltagit väldigt aktivt i att få den inre marknaden att fungera. När den stängde ned så pass mycket som den gjorde i början av pandemin var Sverige en av de mest högljudda rösterna för att få den inre marknaden att fungera igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu är den mer fungerande, men vi är inte nöjda. Vi måste ständigt jobba för detta. Sverige är kanske en av de starkaste rösterna för att få den inre marknaden att ta nästa kliv, inte bara i pandemin utan också till exempel när det gäller att få e-handel att fungera samt när det gäller digitala tjänster och hela tjänstesektorn. Sverige är beroende av detta, och vi driver utvecklingen framåt.

Jag skulle vilja säga att pandemin har gjort att vi har vaknat upp när det gäller den inre marknadens betydelse och att vi nu tar stora och viktiga kliv framåt för att få den att fungera bättre, inte minst med digitaliseringens förtecken.


Anf. 57 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Dalarnas studentkår krävde i förra veckan i ett brev att internationella utbytesstudenter ska flyttas från utanförskapet i Tjärna Ängar i Borlänge med anledning av den omfattande otrygghet som råder i området. Det har gått så långt att studenter har avslutat sina utbildningar i förtid och lämnat Sverige för att de inte känt sig trygga.

Man tänker sig Sverige som ett i-land och förväntar sig att ta del av svenska traditioner och svensk kultur och att få bo i en bra miljö, har en utbytesstudent kommenterat i medier. Hur ser utbildningsministern på att studenter vänder ryggen åt Sverige på grund av den bedrivna politiken, som gör att man inte längre uppfattar Sverige som ett i-land?


Anf. 58 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Den här frågan skulle egentligen besvaras av högskoleminister Matilda Ernkrans, och man kan dessutom ifrågasätta hur mycket den egentligen har att göra med högskolepolitik. Jag ska gärna svara ändå.

Hade Matilda Ernkrans varit här hade hon antagligen sagt något i stil med att Sverige är ett land som är väldigt attraktivt för studenter som kommer utomlands ifrån. Vi har många som vill komma hit, och vi har många som vill läsa på våra utbildningar. Det faktum att Sverige har en högre grad av öppenhet på campus än många andra länder - vi har valt att under coronapandemin välkomna människor till campus i den mån det går när det gäller att hantera smittspridningen - gör också att Sverige är ett öppet och attraktivt land.

Vi har inte sett några som helst problem med att rekrytera studenter utomlands ifrån. Det kanske beror på att Sverige är ett bra land att bo i, att Sverige är ett land att vara stolt över och att våra högskolor och campus är något att vara rejält stolt över.

(Applåder)


Anf. 59 Annika Qarlsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Hallberg.

Nu när smittspridningen åter ökar inom EU och medlemsstaterna åter inför interna och regionala nedstängningar och restriktioner är det av stor vikt att gränserna mellan medlemsstaterna fortsätter att vara öppna så långt som det är möjligt. Det är centralt att EU drar lärdom av mars och april i år, när gränserna stängdes väldigt fort och såväl varor som var viktiga för hanteringen av covid-19 som all annan handel hindrades. Den fria rörligheten som grundfundament i EU hindrades rent konkret i våras.

EU fick utstå kritik för passivitet och för långsamt agerande men har nu goda möjligheter att agera mer proaktivt och säkerställa ett effektivt smittbekämpande utan att detta går ut över de fria rörligheterna och den inre marknaden samt, såklart, utan att riskera smittspridning.

På vilket sätt agerar nu statsrådet och den svenska regeringen för att inte göra samma misstag som i våras?


Anf. 60 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Tack, Annika Qarlsson, för en mycket angelägen fråga!

Vi ska inte upprepa det misstag som skedde i våras. Vi har från Sveriges sida, som jag nämnde tidigare, konsekvent varit för öppenhet vad gäller gränser. Vi lutar oss också mot det evidensbaserade underlag som finns från Europeiska smittskyddsmyndigheten och från vår egen folkhälsomyndighet, där man säger att gränsstängningar inte är ett effektivt sätt att bekämpa smittspridningen.

Detta har också kommissionen sagt. Kommissionen säger att man om man nu ska stänga gränser måste hitta ett gemensamt synsätt när det gäller restriktioner och vilken nivå man ska lägga sig på.

Från Sveriges sida driver vi på för att det över huvud taget inte ska ske några gränsstängningar. Vi har inte en lockdown ännu. Vi har dock nya nedstängningar som är oroande, även om vi inte har produktionsenheter som stänger ned. Vad vi gör nu är att försöka få industrin och produktionsanläggningarna att vara öppna och att hitta lösningar för detta.


Anf. 61 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.

Vi kristdemokrater har länge kämpat för att ändra lagen så att Tullverket ska få beslagta stöldgods på väg ut ur landet. Vid riksdagens frågestund i maj angav inrikesministern att regeringen arbetade med att ge Tullverket utökade befogenheter att stoppa stöldgods. När kommer detta att bli verklighet?

Bland planerade propositioner under hösten 2020 finns endast en proposition relaterad till Tullverket. Den säger att det ska ges utökade befogenheter för Tullverket att besluta om kvarhållande av försändelser. Det tolkar jag som att Tullverket ska få ytterligare möjligheter att stoppa till exempel postförsändelser, vilket är något som jag inte tror att stöldligor använder i första hand. Uppdraget bör i stället handla om att stoppa stöldgods i bilar eller lastbilar på väg ut ur Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag undrar därför: När har regeringen arbetat färdigt, och när kommer man med en proposition gällande Tullverkets utökade uppdrag att stoppa stöldgods? Inrikesministern utlovade redan i februari att befogenheterna skulle komma.


Anf. 62 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Kanske snabbare än någon kan ana.


Anf. 63 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.

Sverige har en lång och stolt historia av en stark och konkurrenskraftig industri. Samtidigt som den nuvarande pandemin innebär utmaningar för svensk industri och export finns ju en enorm möjlighet till fortsatt utveckling av just den svenska industrin.

Samtidigt befinner sig världen i en klimatkris som också förpliktar. Svensk industri har en unik möjlighet att inte bara bidra till den globala omställningen utan också att i många fall leda till en stark omställning.

Min fråga till statsrådet är: Hur ser statsrådet på industrins klimatomställning, och vilka stimulanser, mått och steg kan regeringen stötta upp med i denna frågeställning?


Anf. 64 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för en viktig fråga!

Svensk industri är viktig. Den har varit viktig, den är viktig och den kommer att bli än viktigare framöver. Den tillhör inte historien.

En av de viktigaste roller som jag tror att vi har är att tillsammans lösa en del av mänsklighetens stora utmaningar. Nu under pandemin har vi hjälpts åt för att se till att svenska löntagare i industrin har fått vara kvar på jobbet genom korttidsarbete - till skillnad från hur det var i finanskrisen har detta räddat ett par hundra tusen jobb.

När vi tittar framåt handlar det om hur vi stärker vår konkurrenskraft samtidigt som vi ställer om. Då blir omställningen väldigt central. Vi jobbar väldigt tätt med den svenska industrin för att visa att detta inte bara är möjligt utan också ett naturligt steg som innebär att vi blir effektivare och renare. Det skapar dessutom exportmöjligheter för vårt land och därmed också nya, hållbara jobb och en ny, hållbar tillväxt.

Sverige ska ju bli det första fossilfria välfärdslandet i världen. Där har industrin en väldigt viktig roll, och jag är väldigt glad att industrin vill vara med och ha den rollen.


Anf. 65 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! När mina föräldrar kom med mig till BVC rekommenderades de att inte tala finska. Man visste inte bättre då, men gud så glad jag är att de inte lyssnade till det rådet - jag hade varit så mycket fattigare i dag om jag inte hade fått med mig mitt andra modersmål.

Nyligen såg vi i debatten hur denna gamla okunskap återuppväcktes när Kristdemokraternas styrelse föreslog att modersmålsundervisningen skulle avskaffas med hänvisning till att kvaliteten inte håller måttet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag håller med om att kvaliteten i modersmålsundervisningen behöver bli bättre. Inte minst måste vi säkerställa att våra nationella minoriteter får med sig ett fullgott språk som det går att arbeta med och utbilda sig med även i högre utbildning.

Jag vill därför fråga utbildningsministern vad regeringen tänker göra för att stärka modersmålsundervisningen och för nationella minoriteter.


Anf. 66 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Det vanliga är att man lite drar en skrytvals och talar om hur mycket bra man har gjort på olika områden.

När det gäller just modersmålet är jag otroligt stolt över att vi i Sverige har en rätt till modersmålsundervisning. Det är precis av de skäl, fru talman, som Annika Hirvonen Falk lyfter fram.

Elever får en möjlighet att utveckla sitt modersmål, det språk man talar hemma, det språk som man ska tala med mormor och morfar, farmor och farfar. Men elever får också en större möjlighet att lära sig och utvecklas i det svenska språket om de väl behärskar det modersmål de har därhemma.

Den svenska modersmålsundervisningen är väl motiverad. Den fyller en viktig roll, och den har en stor betydelse i svensk skola. Regeringen har absolut inga som helst planer på att minska den betydelsen. Men, fru talman, vi har problem. Vi har en stor brist på lärare, också på detta område. Regeringen arbetar hårt för att stärka tillgången på utbildade lärare på detta område och på andra. Den tilltagande digitaliseringen ger oss en möjlighet att utöka tillgången för barn till behöriga lärare. Men mer måste göras.


Anf. 67 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Min fråga riktar sig till näringsminister Ibrahim Baylan.

I återverkningarna av den pågående epidemin är det många branscher som kämpar för sin överlevnad. Vi har här tidigare bland annat tagit upp kulturevenemangsbranschen, som egentligen har fått direkt näringsförbud eller fått direkta följdverkningar på grund av politiska beslut.

En annan bransch som jag skulle vilja lägga i samma korg är resebranschen, som jag betraktar som en del av den nationella och globala infrastrukturen. 83 procent permitteringar och 50 procent uppsägningar var siffrorna förra veckan. För att undvika konkurser för alla dessa företagare undrar jag om näringsministern är beredd att, liksom till kultur- och evenemangsbranschen, rikta direkta stöd till resebranschen.


Anf. 68 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Annicka Engblom, för frågan!

Sedan pandemin började har regeringen, ofta i tät dialog med näringslivet, tagit fram ett stort antal program för att stötta det svenska näringslivet, därför att vi vill rädda livskraftiga företag men naturligtvis också svenska jobb. Det innebär att vi i över dussinet ändringsbudgetar har sjösatt stödprogram av olika slag, krediter, garantier med mera på närmare 800 miljarder. För ett land av vår storlek är det en enorm ansträngning som det svenska folket tillsammans som skattebetalare nu gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har naturligtvis riktat en del av detta stöd till de företag som haft det svårast, och just resebranschen och reseföretagen har haft svårt. De har fått korttidsstöd för att kunna permittera sina anställda. Nu har vi dessutom gått fram med en förlängning av det anställningsstöd som är så viktigt för flera av dessa företag.

Vi hjälps åt, även om det är tuffa tider.


Anf. 69 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Närmare 6 000 personer har hittills avlidit i Sverige i sviterna av covid-19. En stor del av dessa har bott på äldreboenden. De som skulle skyddas mest värnades minst - detta för att regeringen varit oförmögen att stoppa smittspridningen. I jämförelse med våra nordiska grannländer är vi helt unika, och våra dödstal är bland världens högsta.

Nu står vi inför en andra våg, och oron växer. Därför vill jag fråga statsrådet Damberg: Hur ska våra äldre skyddas denna gång? Står de återigen vid kanten av ättestupan eller kommer de att erbjudas den vård de förtjänar och faktiskt har rätt till?


Anf. 70 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! En av de mest plågsamma effekterna av coronapandemin är de dödsfall vi har sett i äldreomsorg och kopplat till hemtjänsten i vissa delar av Sverige, inte överallt men i vissa län som drabbades väldigt hårt av smittspridningen i början.

Vi gjort ett väldigt stort jobb genom att stötta kommunerna ekonomiskt så att de har resurser och muskler att göra investeringar och kompetensutveckla personal så att man inte får in smittan i verksamheten. Vi har också byggt upp lagerhållning och verksamhet som gör att man får stöd i skyddsutrustning, som var ett problem. Vi har byggt ut provtagningsverksamheten över hela landet.

Vi är mycket bättre rustade nu än tidigare, men faran är inte över. Om vi inte pressar tillbaka smittspridningen i samhället nu riskerar vi att återigen få in smittan i äldreomsorg och hemtjänst. Det är något som vi gemensamt har ett ansvar för att motverka.


Anf. 71 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Likvärdigheten är svensk skolas viktigaste utmaning. Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan utifrån sina förutsättningar och behov, oavsett bakgrund. Där är vi inte än.

Föräldrarnas utbildningsnivå är fortfarande den faktor som till stor del avgör om eleverna kommer att lyckas i skolan eller inte, och det kan vi socialdemokrater aldrig acceptera. Därför är det så bra att regeringens budgetsatsning på likvärdigheten i skolan ökar till 6,2 miljarder - pengar som exempelvis kan användas till att anställa fler specialpedagoger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om vi nu med glädje ser att kunskapsresultaten ökar i svensk skola måste jämlikheten följa med. Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är därför vilka ytterligare reformer som krävs för att Sverige återigen ska ha det mest högpresterande och jämlika skolsystemet i världen, för det är ju dit vi ska igen.


Anf. 72 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Där har vi faktiskt en gång varit, och det är klart att dit ska vi tillbaka.

Precis som Pia Nilsson är jag väldigt glad över att vi i budgeten har lyckats fortsätta bygga ut likvärdighetsbidraget, som nu är på 6,2 miljarder. Vi satsar på lärarlöner, inte minst i utsatta områden, och vi satsar på läxhjälp och lovskola i dessa coronatider.

Jag är också väldigt glad att vi i Sverige i så stor utsträckning har lyckats hålla våra skolor öppna under den förfärliga pandemin. Pandemin har slagit hårt mot alla i vårt land. Men vi har, tack vare våra öppna skolor, lyckats se till att många barn och elever både har fått en trygg uppväxt och fått med sig kunskaper.

Framöver måste vi dock bli bättre på att motverka den skolsegregation som leder till den bristande jämlikheten. Riksdagen kommer snart att på sitt bord få ett antal förslag som handlar om att motverka orsakerna till skolsegregationen. Då blir det upp till bevis.

Tack för frågan, Pia Nilsson, och tack för kommande samarbete, kära Sveriges riksdag!


Anf. 73 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Resebranschens omsättning har minskat med 90 procent. 3 500 jobb har gått förlorade, och många är korttidspermitterade. De är oroliga, och de går på knäna.

År 2019 gjordes 10 000 miljoner utrikesresor. Men nu är det en döende resebransch, och det ser verkligen ut att bli värre. Utan turism kan man se att många länder, fattiga länder, försvagas. Det här borde vara en prioriterad fråga.

En pandemi utan stöd har försatt många reseföretag i konkurs, och väldigt många har förlorat sina jobb. Näringsministern sa alldeles nyss att man vill rädda företag och jobb. Men resebranschen kämpar för att överleva.

Min fråga till näringsministern är därför varför regeringen inte ger en större del till resebranschen? Varför tar ni inte den här kampen på allvar? Eller har ni något emot just resebranschen?


Anf. 74 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Ja, det är utan tvekan en svår tid. Det är den för resebranschen. Det är den egentligen för varje verksamhet i vårt land som bygger på att människor har med varandra att göra. Och det beror på att vi är mitt i en global pandemi, som tyvärr i inledningen av hösten är på väg att öka ganska kraftigt igen. Det innebär att människor kommer att resa mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är mot denna bakgrund som vi har meddelat att vi kommer att förlänga en del av de stöd som Alexandra Anstrell talade om. Omställningsstödet är just till för att mildra effekterna.

Det blir dock lite ologiskt, fru talman, när Moderaterna, när vi presenterar vår budget, säger att vi slösar med pengar, att det är en alldeles för stor budget och alldeles för mycket pengar och nu står i riksdagens talarstol och säger att det görs alldeles för lite. Hur ska ni ha det? Är det för mycket eller är det för lite?

Jag menar att vi hjälps åt i en väldigt svår situation, och det kommer vi att fortsätta göra, oavsett bransch.


Anf. 75 Bo Broman (SD)

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg.

I tidningarna kan vi läsa om somaliska medborgaren Abdulhakim som under åratal riktat in sig på att råna och bedra svenska pensionärer, om en syrisk 36-årig medborgare som förde bort och utsatte en 9-årig flicka i Timrå för sexuella övergrepp och om Adan, också somalisk medborgare, som sexuellt ofredat minderåriga pojkar i Upplands Väsby vid olika tillfällen. Ingen av dessa har dömts till utvisning.

I sex år har denna regering suttit vid makten. Att utländska medborgare inte utvisas i tillräcklig omfattning då de begår brott är ingen nyhet. Ni har haft sex år på er att förändra hur det ser ut. Att det tillsatts en utredning är bra men alldeles för sent. Detta borde ha gjorts för flera år sedan. Endast 20 procent av dömda utländska våldtäktsmän utvisas. Inte ens när det kommer till dömda utländska mördare kan man utgå från att de utvisas.

Hur motiverar regeringen för offren och deras anhöriga att dessa människor är kvar i vårt land?


Anf. 76 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Svensk lagstiftning är tydlig: När det gäller grova brott kan man dömas till utvisning.

Tyvärr kan inte alla utvisningar verkställas eftersom Sverige är bundet av internationella konventioner eller det finns verkställighetshinder. Det är inte bra men inget som Sverige ensamt kan påverka. Vi jobbar dock hårt med att förmå länder som kan ta emot att också göra det vid utvisningar.

Det är sant att regeringen har tillsatt en utredning. Ambitionen är att få till en skärpning av lagstiftningen, som gör att vi kan utvisa fler människor som begår brott i vårt land. Regeringen väntar nu på utredningsresultatet.


Anf. 77 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag riktar min fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Det finns en utredning som har föreslagit att det ska vara obligatorisk förskola från tre års ålder.

Många småbarnsföräldrar satte dock kaffet i vrångstrupen i veckan när de läste i tidningen att elva socialdemokratiska riksdagsledamöter, däribland två som sitter i partistyrelsen, kräver att förskola ska vara obligatoriskt från två års ålder. Många undrar vad detta är, och det har varit många kommentarer på olika håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Alla vi som har förmånen att ha barn vet att barn är olika. Vissa barn passar inte alls in i stora förskolegrupper, och särskilt de svaga barnen får problem.

Är detta något som utbildningsministern kan avskriva, eller finns det på riktigt en tanke om att göra det obligatoriskt och tvinga alla tvååringar till förskolan?


Anf. 78 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Svensk förskola är fantastisk. Till en början byggdes den ut för att säkerställa att både mamma och pappa skulle kunna jobba, men numera handlar det framför allt om att ge barn en trygg uppväxt och en bra start på det livslånga lärandet.

Men tänk att varje gång Kristdemokraterna tar upp förskolan handlar det om att den inte funkar och att den inte ska vara för alla!

Jag tycker att svensk förskola ska vara för alla. Jag vill se en allmän förskola där man har rätt till förskola från två års ålder - precis som vi har det i dag. Jag vill också se hur vi kan säkra att de grupper som i dag inte utnyttjar förskolan får större möjlighet att göra det.

En obligatorisk förskola finns dock inte på regeringens dagordning, och det är inget regeringen arbetar med.


Anf. 79 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan. Denna fråga har vi diskuterat tidigare, och den har varit uppe tidigare under frågestunden.

Den pandemi vi nu har levt med under en längre tid genomsyras i min värld av ett ord: inkonsekvens. Vi tillåter stora samlingar i köpcentrum och butiker, men vi kan absolut inte tillåta fler än 50 personer i publiken i stora arenor som Tele 2, Friends eller Skellefteå Kraft. De ska dock fixa detta utan bistånd. Regeringen har tillskjutit 1 ½ miljard för att försäkra sig om att alla klubbar ska klara sin ekonomi, men vi ser en folkrörelse och en ishockeybransch i fritt fall.


Anf. 80 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Ja, situationen är allvarlig. Vi befinner oss mitt i en global pandemi. Det är viktigt att påminna sig om det. Jag tror att vi alla innerst inne önskar att pandemin vore över. Den plågar människor och tar människoliv. Den förhindrar oss också att leva våra liv på det sätt vi vill, till exempel besöka en hockeymatch, gärna där det egna laget vinner. Tyvärr är vi inte där, utan vi är fortfarande i ett oroväckande läge där smittan dessutom ökar.

Vi gör vårt yttersta, både genom de lagar vi har och, när de inte passar, genom att förändra dem och göra dem mer flexibla, på ett sätt som går att kombinera med att hindra smittan. Vi går också in med stora resurser av skattebetalarnas pengar för att mildra effekterna, men jag tror inte att någon här tror att vi kommer att kunna ta bort alla effekter. Det är tyvärr inte möjligt, hur mycket vi än skulle vilja det.


Anf. 81 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Förra veckan remitterade regeringen Migrationskommitténs betänkande. Bland remissinstanserna finns organisationer som Asylrättscentrum, Amnesty International, Flyktinggruppernas riksråd och Ensamkommandes Förbund.

Mer än ett dussintal av dem som har bjudits in att tycka till är organisationer som öppet har drivit en agenda för en mer generös migrationspolitik.

En annan instans som regeringen utsett i remissförfarandet är SMR, alltså Sveriges muslimska råd. SMR har tidigare fått skarp kritik för samröre med Muslimska brödraskapet, islamister som bland annat förespråkar särlagstiftning enligt sharia.

Detta gör mig lite nyfiken. Vilket inflytande anser regeringen att denna typ av organisationer ska ha över svensk utlänningslagstiftning?


Anf. 82 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vem som helst får svara på remisser som regeringen skickar ut. Jag är helt säker på att riksdagsledamöterna inte på något sätt vill begränsa möjligheten att få in synpunkter från olika organisationer med olika perspektiv innan beslut fattas.

Det förslag vi nu skickar ut på remiss har väldigt viktiga beståndsdelar. Vi övergår till att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel. Vi föreslår att permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas först efter tre år och endast om vissa krav uppfylls, exempelvis försörjningskrav och språkkrav. Också vid anhöriginvandring ska försörjningskrav gälla. Det är stora förändringar i svensk migrationspolitik.

Vi gör också förändringar för de ensamkommande flyktingbarn som befinner sig här och har drabbats mitt i en pandemi så att de lite lättare ska kunna stanna i Sverige om de får ett jobb. Då är det rimligt att organisationer som har kunskap om deras verklighet också har möjlighet att yttra sig.


Anf. 83 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Min fråga går till utrikeshandelsminister Anna Hallberg, och nu ska vi tala lite om export igen.

Sverige är ett mycket exportberoende land. Inte mindre än 1,4 miljoner svenskar har ett jobb att gå till tack vare vår utrikeshandel. Men den rådande pandemin och de tyvärr protektionistiska strömningarna i EU och världen som vi har hört om tidigare i dag har gjort att exporten minskar. Vi ser tyvärr också ett ökande antal varsel i flera branscher. I till exempel min grannkommun Fagersta är industrin relativt hårt drabbad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu måste vi återstarta ekonomin och Sverige och se till att öka exporten igen. Vi måste också göra som OECD:s generalsekreterare sa i förra veckan: building back better, alltså inte bara göra som förut utan bli ännu bättre.

Hur kan svensk export bidra till vår ekonomiska återhämtning och göra världen bättre?


Anf. 84 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Nu har vi en fantastisk möjlighet - ett fönster. Sverige ska jobba sig ur krisen och bygga något nytt. Med den industri vi har och det hållbarhetsfokus som finns i vårt näringsliv har vi fantastiska möjligheter att dels komma ut med våra produkter och tjänster på den internationella marknaden, dels locka hit investeringar. Export och investeringar är helt avgörande för att skapa jobb och välfärd och trygga välfärden i hela landet.

Vi gör nu en extra satsning från regeringens sida. Vi sätter av extra medel för investeringsfrämjande. Vi har också stora satsningar på Vinnova och Rise, för vi behöver jobba bredare för att locka hit investeringar, med fokus på akademin och näringslivet i samverkan. Jag ser en fantastisk möjlighet att svensk industri och svenska hållbara lösningar kommer att bli vinnare under nästa år, med de satsningar som regeringen nu gör i den budget som vi har lagt fram.


Anf. 85 Malin Höglund (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.

Kustbevakningen gör ett fantastiskt arbete både här hemma i Sverige och på Frontexuppdrag. När Kustbevakningen åker på Frontexuppdrag innebär det att färre kustbevakare finns kvar i Sverige, och det kan bli så att någon enhet blir stillastående.

Kustbevakningen har precis fått nya brottsbekämpande uppgifter. De har äskat mer pengar för att kunna lösa uppdraget med nya uppgifter och bemanna både inom Frontex och här hemma, men i regeringens proposition finns inget resurstillskott. Hur tycker minister Damberg att Kustbevakningen ska klara sina uppgifter utan extra medel?


Anf. 86 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Kustbevakningen har i dag en stabil ekonomi. Så har det inte alltid varit. Jag har gjort flera besök hos Kustbevakningen, och de uppskattar verkligen sina internationella missioner därför att de känner att de gör stor skillnad till exempel för att upprätthålla EU:s yttre gräns. De hanterar också frågan om personalutveckling på ett väldigt avancerat sätt i de internationella missionerna. Det är ett sätt att både locka och bibehålla personal och bli ännu bättre på sitt uppdrag i Sverige. Jag har inte hört några signaler från Kustbevakningen om att de skulle vilja avstå från sina internationella missioner i detta läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kommer att följa Kustbevakningens roll framöver. Vi har just lagt fram ett nytt förslag kopplat till civilt försvar, där Kustbevakningen får ytterligare befogenheter men också viktiga roller, inte minst för att garantera svensk gräns i händelse av krig eller höjd beredskap.


Anf. 87 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Ingen vet hur många personer som vistas illegalt i Sverige. Kriminella använder påhittade identiteter och falska adresser för att tillskansa sig bidrag och begå diverse brott. Problemen kopplade till bristande kontroll över folkbokföringen har blivit enormt stora, och en nationell folkräkning behövs för att stävja detta.

Pilotprojekt inom Skatteverket, som statsrådet Damberg refererade till, räcker inte. Myndigheterna måste få veta hur många och vilka som befinner sig i landet. Ändå säger regeringen och samarbetspartierna nej till en nationell folkräkning. Varför?


Anf. 88 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är riktigt att regeringen gör stora insatser för att ge Skatteverket mer resurser för att jobba med dessa frågor och bidra till pilotprojekt. Man jobbar hårt för att få ordning på samordningsnumren, som missbrukas i samhället. Det görs alltså mycket på detta område för att bringa klarhet i dessa frågor.

Till saken hör att jag har läst en del av Moderaternas förslag i denna fråga, och jag har fortfarande inte förstått hur Moderaternas förslag på något sätt skulle lösa de frågor som frågeställaren lyfter upp. På vilket sätt skulle detta förslag lösa frågan att veta exakt vilka som bor i Sverige? Jag har inte sett sådana förslag från Moderaterna, men jag ser fram emot att få ytterligare klarhet längre fram.

Vi jobbar hårt med denna fråga, och vi kommer att göra det ihop med flera myndigheter men också ihop med våra kommuner, som har väldigt stora problem med till exempel folkbokföringsbrott. Det finns ny lagstiftning på detta område som regeringen har infört.


Anf. 89 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

Ministern sa att det sexuella våldet mot barn ökar alltmer. Det går också ned i åldrarna och sker både fysiskt, med för barnen kända förövare, och på nätet, där det ökar katastrofalt. Det finns nästan ingen gräns för vad förövare kan hitta på för att få kontakt med barn. Det sker via chattar, spel och Snapchat - det finns hur mycket som helst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns många organisationer som jobbar emot detta tillsammans med polisen. Under metoo-rörelsen fick Rädda Barnen 1 miljon kronor från Skolverket för att ta fram material som ska användas i skolan. Materialet togs fram av elever, forskare och pedagoger för att bli så bra som möjligt. Det behöver komma till elever, föräldrar och pedagoger. Tyvärr kom detta material inte fram, och man kan fråga sig varför. Är det för dyrt, eller vad kan bekymret vara?

Min fråga till utbildningsministern är: Varför kommer materialet inte fram? Det går att få gratis digitalt, och det går att få lärarhandlett. Men ändå kommer det inte fram, och jag tycker att det måste komma fram.


Anf. 90 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för frågan!

Sexuellt våld mot barn ska inte förekomma, inte i skolan och inte på något annat ställe heller. Här finns viktiga uppgifter för elevhälsan. Här finns också ett viktigt läroplansuppdrag för skolan att via kunskaper om källkritik, hur man beter sig på nätet, netikett och annat se till att barn kan undvika att hamna i situationer där de blir utsatta och att de också får vetskap om hur övergrepp och saker som skett felaktigt ska anmälas.

Det är alldeles riktigt som Marie-Louise Hänel Sandström säger att vi gav i uppdrag till flera olika organisationer att ta fram olika insatser i samband med metoo. Nu står jag i den pinsamma belägenheten att jag inte kan svara direkt på Marie-Louise Hänel Sandströms fråga. Jag borde förstås låta bli att svara - jag vet ju att Marie-Louise Hänel Sandström inte har någon replikrätt - men jag säger som det är: Jag återkommer till Marie-Louise Hänel Sandström, antingen genom att ledamoten skickar en skriftlig fråga till mig eller på annat sätt.

Tack för frågan, och förlåt för det dåliga svaret!


Anf. 91 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Fru talman! Jag oroar mig för utvecklingen till följd av den sociala pelaren och de mer eller mindre stora myrsteg som EU tar inom områden som Sverige har en väl fungerande modell för.

Diskussioner förs om gemensamma minimilöner, där jag anser att det är viktigt att vi gemensamt värnar den svenska modellen. Nu senast gäller det transparens i lönesättningen. Även här har Sverige kommit långt. För svensk del finns det risk att parternas autonomi och självbestämmande sätts ur spel av EU-lagstiftning. Lönebildning och arbetsgivares skyldigheter till lönekartläggning bör regleras på nationell nivå, inte av direktiv på EU-nivå.

Min fråga med anledning av detta är: Kommer Sveriges regering att stå upp för den svenska modellen och aktivt arbeta mot direktiv från EU som sätter densamma ur spel?


Anf. 92 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det enkla svaret på frågan är att den här svenska regeringen alltid kommer att agera för att försvara den svenska modellen i EU-sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan konstatera att Moderaterna alltid oroas över alla diskussioner om ytterligare sociala rättigheter, oavsett om det gäller i Sverige eller i Europa.

(Applåder)


Anf. 93 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Damberg.

Vi ser nu en ökning av pandemin, vilket kultur- och evenemangssektorn och idrottssektorn är mycket medvetna om. De har arbetat länge med fullt fokus på säkerheten mot smittspridning. De här sektorerna blöder kraftigt ekonomiskt; de har i princip fått näringsförbud. De tvingas ta ett stort ekonomiskt samhällsansvar för att hindra pandemins spridning, medan köpcentrum och kollektivtrafik är överfyllda med människor.

Regeringens saktfärdighet riskerar att för många år framöver slå sönder sektorernas ekosystem. Idrotten i Sverige har påtagliga problem med att undantaget från inreseförbudet inte omfattar elitidrottare. Minst 20 EU-medlemsstater har i praktiken undantag. Det får en mängd följdverkningar för Sverige, inte minst när det gäller möjligheterna att arrangera internationella evenemang framöver.

När kommer undantag i Sverige som nästan sista EU-land för elitidrottare avseende inreseförbudet?


Anf. 94 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är inte så att regeringen agerar senfärdigt när det gäller kultur och idrott. Vi agerar på rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, som inte vill att vi öppnar upp för verksamhet just i det här läget.

Vi har ett liggande förslag som jag hoppas att vi kan verkställa inom kort. Vi har också gett stora stöd till sektorerna för att hjälpa dem i den svåra situation som det här innebär.

När det gäller inreseförbudet agerar Sverige kraftfullt inom EU för att vi ska ha tydliga gemensamma regler när det gäller EU:s yttre gräns. Det är någonting väldigt viktigt. Om det inte skulle fungera är Sverige berett att agera på egen hand för att förtydliga regelverket, men det kan vi återkomma till vid ett senare tillfälle.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Inrikesminister Mikael Damberg (S)
  • Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Utbildningsminister Anna Ekström (S)
  • Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg (S) 

Inrikesminister Mikael Damberg (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.