Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strandhäll.

Väntetiderna i vården har med regeringens politik ökat kraftigt. Förtroendet för vården har försvagats. Och i stället för reformer för att komma till rätta med detta har regeringen satsat på gratisreformer. Det har så att säga blivit gratis för äldre att sitta allt längre på akuten eller att vänta längre på operation.

När allt färre landsting uppfyller vårdgarantin som innebär att man har rätt att träffa en läkare inom sju dagar vill regeringen införa en ny vårdgaranti där denna rätt tas bort. Regeringens egen expertmyndighet, Vårdanalys, avråder i sitt remissvar: "Förslaget riskerar att leda till ökad ojämlikhet, försämrad tillgång till läkare, ett urholkat värdeerbjudande samt i förlängningen ett sänkt förtroende för primärvården."

Regeringen kallar det dock för en förstärkt vårdgaranti. George Orwell skulle ha varit grön, kanske till och med rödgrön av avund, om han hade hört detta nyspråk.

Hur kan en sådan försvagning av vårdgarantin beskrivas som en förstärkning?

Herr talman! Till att börja med började vårdköerna öka under er tid vid makten, Jakob Forssmed. Dessutom införde er regering, under ledning av socialminister Göran Hägglund, en kömiljard. Det gjorde man inte för att lösa personalproblemen i vården utan för att få vårdpersonalen, som redan var stressad, att springa snabbare. Följden blev att vård- och omsorgspersonal toppar sjukskrivningarna på grund av stress. Vi tar nu ett grundligt tag i det problemet.

Den vårdgaranti som regeringen nu inför innebär att man snabbare kommer att kunna få vård inom primärvården. Den innebär också att vi tar till vara alla legitimerade professioner som finns inom hälso- och sjukvården. Det är precis vad den svenska hälso- och sjukvården ska göra.

Om man har behov av att träffa en psykolog, vilket ungefär varannan person som sjukskrivs har, på grund av stressrelaterad depression och ångest, ska man få träffa en psykolog. Om man har behov av att träffa en fysioterapeut, eftersom man har problem med ryggen, ska man få träffa en fysioterapeut. Och man ska få göra det snabbare än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Om man tror att kömiljarden är orsaken till arbetsmiljöproblemen inom hälso- och sjukvården har man gjort en något bristfällig analys.

Jag återgår gärna till myndigheten Vårdanalys bedömning av ert förslag, Annika Strandhäll. De varnar för att det "riskerar att leda till ökad geografisk ojämlikhet och ökade skillnader mellan grupper". Är inte det precis motsatsen till det regeringen säger sig sträva efter med sina förslag?

Herr talman! Under er tid vid makten, Jakob Forssmed, såg ni med kirurgisk precision till att inte satsa på personalen inom hälso- och sjukvården. Det ser vi konsekvenserna av i dag.

Vi inför nu en vårdgaranti som har väldigt starkt stöd bland alla vårdens professioner. Vi tar vara på all kompetens som finns i primärvården och ser till att folk får tillgång till vården snabbare. Det tycker de flesta är bra - jag också.

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Mikael Damberg.

Öresundsregionen är ett forskningstätt och dynamiskt område med stor möjlighet till tillväxt. I Skåne finns det två universitet och en högskola. Maxlaboratoriet i Lund är färdigbyggt, och ESS är under byggnation. Med två labb och internationellt samarbete i mycket stor skala finns det också oanade möjligheter.

När omfattande forskning bedrivs finns det också möjlighet att kommersialisera många nya innovationer. Men det kanske inte sker. Forskare som inte är tillräckligt bra på kommersialisering behöver mer stöd.

Hur kan statsrådet stödja utvecklingen av hela kedjan: forskning, innovation och kommersialisering?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Det är en sprudlande och stark kunskapsregion där det händer väldigt mycket. Och det nya universitetet är ytterligare en flagga som kommer att sätta Sverige på kartan.

Jag tror att det var i går som det kom en ny rankning från Bloomberg över innovationsländer i världen. Och Sverige hamnade på plats två. Vi är bara efter Sydkorea när det gäller innovation. Det har med våra starka universitet och forskningsmiljöer att göra. Man har över tid byggt ett konkurrenskraftigt samhälle som skapar många jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När vi tittar lite djupare på siffrorna märker vi dock att just kommersialiseringsfasen har varit ett problem. Vi är lite medelmåttiga där.

Det har varit i fokus för mig som näringsminister sedan dag ett. Vi har till exempel jobbat med Big Science Sweden, där vi ger 30 miljoner kronor, via Vinnova, Vetenskapsrådet och Tillväxtverket, för att engagera näringslivet mer i de här stora forskningssatsningarna, till exempel ESS och Max IV.

Herr talman! Det gäller också att få universitet och högskolor att sporra sina forskare att verkligen försöka driva sina innovationer för att kommersialisera dem. Här tror jag att vi behöver mycket bättre infrastruktur.

Hur kan vi jobba för att få denna infrastruktur, som ska leda till att fler produkter kommersialiseras? Det handlar också om rådgivning och att få studenterna att inse detta.

Herr talman! Vi jobbar mycket med att få universitet och högskolor att samverka mer med det omkringliggande samhället, med forskningen men också med utbildningen. Där ligger en stor del av nyckeln.

Dessutom ser en utredning nu över hur resursfördelningssystemet ska förändras över tid, så att vi får mer samverkan mellan universitet och kunskap i forskningen och med näringslivet utanför. Men också inkubatorer och innovationskontoren på universitet och högskolor spelar en stor roll i detta.

Vi kommer att fortsätta jobba med det. Här finns nämligen fortfarande potential för Sverige att utvecklas och bli ännu bättre.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern och gäller luftvärn.

Det har skickats en offertförfrågan angående Patriotsystemet. Vi anser att det finns ett annat system som är minst lika dugligt och bättre, nämligen det fransk-italienska. Aster 30 och framför allt svensk försvarsindustri med den svenska radarn är vida överlägsen det amerikanska alternativet, Patriotsystemet.

Det är beklagligt att vi kommer att få ett helt oförsvarat luftvärn, eftersom det inte går att applicera Patriotsystemet på våra korvetter. Vi kommer att gå miste om ett djup i vårt luftförsvarssystem.

Hur ser försvarsministern på just denna sak?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan från Roger Richtoff.

Vi har gått med ett letter of request till USA, som de kommer att svara på. Efter det får vi driva en förhandlingsprocess via FMV om de slutliga kostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det val regeringen har gjort bygger på den rekommendation som Försvarsmakten har utverkat utifrån en grundlig analys av vilka olika behov som finns inom svensk försvarsmakt.

Jag har gått igenom handlingarna oerhört noggrant och talat med en lång rad olika experter i sammanhanget. Jag är övertygad om att den förfrågan vi har gjort ändå är den som bäst lever upp till våra förutsättningar. Vilka möjligheter som finns för svensk industri kommer att diskuteras i ett vidare perspektiv.

Det är sådana saker vi får återkomma till när vi i slutändan ser vad som kommer ut av processen.

Herr talman! Jag kopplar på frågan om kostnaderna.

I polska tidningar - om jag nu har fått en korrekt översättning - säger man att kostnaderna är fullständigt oacceptabla. Det gäller även Rumänien. Tillräckligt antal robotar för svensk del skulle innebära 20-25 miljarder. Men man skulle kunna minska antalet robotar. Det är fråga om en oerhörd kostnad, och det kan bli en gökunge i försvaret. Hur ser försvarsministern på den delen?

Herr talman! Det är FMV som sköter förhandlingsprocessen. Jag tror att det klokaste för både min och andras del är att inte spekulera för mycket om det slutliga resultatet förrän vi ser det.

Jag kommer att återkomma med information, förklaringar och resultat den dagen förhandlingarna är avslutade och jag har något att säga. Det är bättre att prata när det finns något på bordet i stället för att spekulera i förväg.

Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.

Det byggs mycket i Sverige, och det är förstås mycket positivt. Grön politik får effekt på samhällsbygget.

Samtidigt är det viktigt att bygga klimatsmart och inte bygga in sig i ett alltför onödigt bilberoende. Det är extra viktigt med tanke på att Sverige i internationella undersökningar kommer ut ganska dåligt när det gäller att bygga in sig i bilberoende och hur extern handel byggs ut. Det är något som slår ut den detaljhandel som tidigare har funnits i innerstäderna.

Har bostadsministern idéer och tankar om hur vi ska bygga på ett sätt som inte gör att vi bygger in oss i ett för tidigt bilberoende?

Herr talman! Det finns en rad projekt. Det finns ett projekt i Näringsdepartementet som heter Smarta städer där dessa frågor ingår. Det finns också en rad praktiska exempel på hur man runt om i Sverige börjar planera nya bostadsområden utan att bilen hamnar så i centrum, så som det var tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att ett bra exempel är Vallastaden i Linköping - årets bomässa. Där parkeras bilen utanför området. I bostadsområdet används gatuutrymmet till helt andra funktioner. Det är mer sociala aspekter och andra aspekter som gör att det blir ett mycket trevligt, intressant, spännande och attraktivt bostadsområde.

Jag skulle gärna rekommendera kommuner och andra som planerar bostadsområden i dag att titta på dessa exempel och se vilka möjligheter som finns att använda gatuutrymmet på ett smartare sätt.

Herr talman! Tack, bostadsministern, för svaret! Jag delar entusiasmen för flera av dessa projekt som bostadsministern nämner.

Jag tänkte vara lite mer specifik. Det finns i dag en formulering i plan- och bygglagen som får kommuner att kräva parkeringsplatser i nybyggnationer. Det är något som fördyrar byggen och gör att man bygger in sig i beroendet.

Anser bostadsministern att det finns skäl att se över formuleringen i plan- och bygglagen?

Herr talman! Det är den parkeringsnorm man talar om. Den innebär att man på många ställen anser att man måste bygga ett visst antal parkeringsplatser i förhållande till köpyta och den area som byggs.

Det är en felaktig tolkning. Det råder frivillighet om hur många parkeringsplatser som ska byggas. Det viktigaste att betona är att den tolkning som en del har gjort under lång tid, det vill säga att man måste bygga ett visst antal parkeringsplatser, är fel.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strandhäll.

Den 14 december 2017 gav en majoritet i riksdagen uttryck för sin vilja att regeringen ska återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som en del i arbetet att minska de långa sjukskrivningarna.

Regeringen tog den 1 februari 2016 bort den bortre tidsgränsen i strid mot samlad expertis och kompetens, och regeringen har vid ett flertal tillfällen med emfas uttryckt att man inte tänker återinföra tidsgränsen.

Regeringen representerar dock inte folkets vilja, utan det gör riksdagen. Eftersom en majoritet i riksdagen genom tillkännagivandet förklarat att den bortre tidsgränsen bör återinföras vill jag ställa följande fråga till ministern: Kommer regeringen att respektera riksdagens beslut och vidta åtgärder för att återinföra den bortre tidsgränsen?

Herr talman! Regeringen har naturligtvis den största respekt för riksdagen och riksdagens vilja.

Under tidsperioden 2010-2014, när det fanns en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen i Sverige, ökade sjukskrivningarna med över 50 procent. Samtidigt utförsäkrades 100 000 svenskar ur sjukförsäkringen. Sjuktalen steg, och svenskar utförsäkrades ur sjukförsäkringen. Det var inte så att sjuktalen sjönk eller att människor blev friskare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med regeringens politik, som vi har tillämpat under den här mandatperioden, har nu sjuktalen både planat ut och sjunkit. Fler människor kommer tillbaka till jobbet och hälsan igen. Det borde vara en gemensam ambition från riksdagen.

Herr talman! Historieskrivningen är en sak, men nu ställde jag en fråga om framtiden.

Eftersom ministern inte var närvarande när denna fråga diskuterades i kammaren den 14 december är det självklart för mig att få ställa frågan: Hur kommer nu statsrådet att arbeta för att genomföra det som riksdagen har gett uttryck för?

Herr talman! Regeringen har självklart tagit del av riksdagens önskemål i frågan. Vi kommer naturligtvis att överväga frågan och sätta den i relation till den politik regeringen bedriver. De resultat som den politik regeringen bedriver har gett måste sättas i relation till de resultat som gavs under de år Ulf Kristersson var socialförsäkringsminister. Sjuktalen skenade samtidigt som 100 000 personer utförsäkrades ur försäkringen.

Herr talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Damberg.

Jag tycker att mycket av vad den här regeringen gör i fråga om industristrategi, exportstrategi och så vidare är helt okej, undantaget vapenexport till några mycket tvivelaktiga länder.

Det som har börjat oroa mig är de vibbar som har kommit fram när det gäller strejkrättsfrågan och de bolag eller företag som staten äger helt eller är en av de största ägarna i. De använder sig av hot om att ta in bemanningsföretag för att sköta ordinarie arbetsuppgifter om inte besparingsvillkor godtas, vilket konkret innebär sämre arbetsvillkor.

Jag har fått uppgifter om att SAS skulle använda sig av sådana metoder gentemot kabinpersonal i förhandlingarna.

Herr talman! Min fråga till näringsministern lyder: Stämmer det att sådana hot får förekomma i bolag där staten är en av de största ägarna?

Herr talman! Jag börjar med att tacka för berömmet. Jag förstår att det är stort beröm när Birger Lahti säger att det är helt okej. Då känns det som att vi har fått vågen för att vi gör något bra.

Sedan kom en seriös fråga om de statliga bolagen och hur vi väljer att styra.

Vi har förväntningar på de statliga bolagen att uppträda föredömligt. Det finns en del bolag där staten är helägare av bolagen. Det blir en annan typ av styrning av de bolagen än i de bolag där staten är delägare. Det kan vara en liten del men kanske en stor del i förhållande till andra ägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

SAS är ett kommersiellt bolag och finns på aktiemarknaden. Staten är den största ägaren tillsammans med ett antal andra stater.

Vi har tydliga förväntningar också på ett delägt bolag som SAS att följa lagar och regler samt agera föredömligt. Men de operativa frågorna är SAS, inte ägarens.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Men dåliga exempel sprider sig lika lätt som bra exempel. Vore det inte bättre av en socialdemokratiskt ledd regering att försöka skapa bra exempel när man förhandlar om villkor på arbetsmarknaden än att låta dåliga exempel bli föredöme? De sprider sig lika lätt som bra exempel.

Herr talman! Jag är helt övertygad om att också SAS ledning ser ett stort värde i att komma överens med fackliga parter. Man har slutit väldigt många avtal de senaste åren - också en del tuffa avtal, där det har handlat om att minska kostnaderna i bolaget för att det ska kunna vara konkurrenskraftigt och bli mer lönsamt och stabilt. Jag är helt övertygad om att också bolaget ser ett värde i att komma överens med de fackliga parterna.

Det är den förväntan jag har - att också de bolag som staten äger aktier i uppträder korrekt på arbetsmarknaden och försöker föra en bra dialog med de fackliga parterna.

Herr talman! Min fråga riktar sig till socialminister Annika Strandhäll.

Pensionärerna i Sverige gick in i 2018 med förväntningar om mer pengar i pensionskuvertet. Sedan möttes 150 000 80-åringar och äldre av en chock: Upp till 1 000 kronor mindre per månad blev det fråga om.

Det här bygger på ett avtal mellan SKL och vissa fackliga organisationer. Staten var underkunnig om avtalet när det slöts men är inte ansvarig för det.

Min fråga är: Kan staten på något sätt underlätta för alla dessa människor som möttes av denna chock?

Herr talman! Tack, Barbro Westerholm!

Regeringen satsar ju 3 miljarder på att ta bort den så kallade pensionärsskatten för ett stort antal pensionärer. Tre av fyra svenska pensionärer kommer att få det lite bättre ekonomiskt tack vare det.

Jag blev väldigt tagen av den situation som mötte 150 000 pensionärer när det visade sig att ett gammalt tjänstepensionsavtal från 90-talet, tecknat när ATP försvann, nu får konsekvenser för en grupp utsatta äldre pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har också tydligt påtalat att jag önskar och hoppas att parterna som har ansvaret för detta - regeringen har ju inga verktyg i verktygslådan här - sätter sig ned och talar om hur man kan reda ut det. Jag har fått indikationer på att sådant också sker.

Herr talman! Det var ju ett tydligt svar: Staten kan inte gå in och reparera det här. Det trodde jag inte heller, men för dem som tittar på det här och följer frågan är det viktigt att veta om.

Pensionärsskatten visste de ju om redan tidigare. Det här är en chock som drabbar många. En del är också gifta par, och då är det ett par tusenlappar det handlar om.

Herr talman! Jag stod på Järntorget i Göteborg i torsdags och pratade med massor av seniorer om det faktum att vi nu från regeringens sida investerar stort i att göra det bättre för pensionärerna.

Jag talade då med en dam som hade arbetat hela sitt liv som undersköterska och sjuksköterska och nu skulle bli av med 900 kronor i månaden. Hon grät, och det gjorde nästan jag också.

Jag hoppas verkligen att parterna som är ansvariga för det här avtalet hittar en lösning för dessa pensionärer.

Herr talman! Den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige ökar mer än i jämförbara länder. Parallellt med denna dystra utveckling har kraven ökat på småbarnsföräldrar att arbeta heltid och att barn ska börja i förskolan tidigt.

Att utveckla en trygg anknytning tar tid och måste få ta tid. Det ger en trygghet i grunden som ofta finns kvar hela livet.

Men regeringen har beställt en utredning som går i helt motsatt riktning. Förslagen innebär mindre flexibilitet, kortare föräldraförsäkring, ökad kvotering och nya begränsningar.

Vi kristdemokrater kommer i alla lägen att ta strid mot familjefientliga förslag och för alla barnfamiljers rätt att göra egna val och forma sina liv.

Förslaget om att kvotera ytterligare två månader finns inte med i den snabbremiss som skickas ut, har jag noterat. Därför vill jag fråga socialministern om regeringen har placerat förslaget där det hör hemma, nämligen i papperskorgen.

Herr talman! Det är otroligt viktigt att vi har en föräldraförsäkring i Sverige som bidrar till att även de små barnen får tillgång till båda sina föräldrar.

Vi har i Sverige i dag en föräldraförsäkring som vi haft i 43 år och en situation där mammor fortfarande tar ut 90 procent av ledigheten för barn under två år.

I dag vet vi så mycket mer. Vi vet att barn som får tillgång till båda sina föräldrar när barnen är riktigt små också får en bättre koppling och anknytning till båda sina föräldrar - det är någonting som är oerhört viktigt - och att de barn vars föräldrar delade på föräldraledigheten när barnen var små i högre utsträckning bor växelvis vid en separation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det ligger naturligtvis i allas intresse att öka jämställdheten. Regeringen går nu snabbt fram med två viktiga förslag - att öka möjligheten för stjärnfamiljer att dela föräldraledigheten och ytterligare ett förslag. Resten får vi komma tillbaka till i mån av tid.

Herr talman! Min fråga är på vilket sätt kvotering och andra begränsningar av föräldraförsäkringen gör att barn och föräldrar får mer tid för varandra att anknyta och lägga livspusslet.

Ju mer fyrkantiga systemen är, desto sämre förutsättningar skapas för familjerna att få ihop sin vardag. Det är barnen som får betala priset för detta.

Vi kommer därför från Kristdemokraternas sida att säga nej till alla former av kvotering och de familjefientliga förslag som finns i den här utredningen.

Herr talman! Det är verkligen familjefientligt att inte tycka att vi ska ha så goda förutsättningar som möjligt för i det här fallet båda föräldrarna att ta del av barnens liv när de är riktigt små.

Det har också varit en viktig del av den här regeringens politik men också tidigare socialdemokratiska regeringars politik - att man ska få mer tid med sina barn, till exempel genom en föräldraförsäkring.

Vi vet att Kristdemokraterna inte delar den ambitionen.

Herr talman! Försvarsministern finns i kammaren, så det vore fel av mig att inte rikta en fråga till honom.

Vi som är intresserade av att stärka Sveriges försvarsförmåga går några intressanta veckor och månader till mötes. Nu kommer Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019, Försvarsmaktens årsredovisning av vad som hände 2017, Försvarsmaktens perspektivplan och den så kallade materielbergsutredningen.

Så fort någon från Alliansen påpekar behovet av att tillskjuta mer resurser brukar det avfärdas av regeringssidan som "anslagsbingo". Ändå har vi tillsammans med regeringen medverkat till att det har blivit 10,2 miljarder mer när det gäller själva inriktningsbeslutet, 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och 22,7 miljarder i 2018 års budget.

Min fråga till försvarsministern är denna: Med allt det vi ser, vore det inte rimligt att Sverige nu ökar sina försvarsansträngningar i riktning mot motsvarande 2 procent av bnp under, säg, den kommande tioårsperioden?

Herr talman! Tack för den intressanta frågeställningen!

Jag brukar inte använda förklenande omdömen eller antydningar till det när det gäller dem jag har gjort upp med om ekonomiska nivåer. Däremot tycker jag att det i den politiska debatten ibland kan bli lite väl yvigt när man staplar belopp på varandra och den som har högsta beloppet vinner tävlingen och ska framstå som bäst i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vi måste göra är att noggrant analysera vilka åtgärder som ger mest effekt och på vilket sätt vi konkret stärker den militära förmågan. Därefter får man sätta prislappar.

Jag är djupt medveten om att en hel del handlingar kommer att produceras framöver, bland annat budgetunderlaget. Det kommer inte att bli helt okomplicerat, och då gäller det att ta sig an det utifrån de realiteter som är.

Vår inriktning är att öka den militära förmågan fram till 2020 och därefter.

Herr talman! Jag tror inte att det handlar om en tävling, men jag tror att vi som är besjälade av att stärka svensk försvarsförmåga också måste ha insikt om att detta under de kommande åren kommer att kräva ytterligare ansträngningar. Därför menar jag och Moderaterna att det är en realistisk bedömning att vi under, säg, en tioårsperiod måste gå upp i ansträngning till motsvarande ungefär 2 procent av bnp. Min konkreta fråga är då: Är detta en realistisk bedömning som försvarsministern också delar?

Herr talman! Det krävs inte någon djupare insikt för att inse att ekonomin måste stärkas om vi ska öka den militära förmågan. Detta har jag sagt många gånger; det är i sig ingen nyhet.

Däremot är jag inte beredd att låsa mig vid några bnp-nivåer eller belopp, utan jag vill att detta sker på ett planerat sätt efter hand som sakfrågorna dyker upp och ska hanteras. Utmaningarna är för alldeles stora för att vi ska vara låsta vid belopp och procentsatser.

Herr talman! Under 2017 beviljades 56 000 uppehållstillstånd till asylsökande och anhöriga till dem, samtidigt som det färdigställdes 56 000 bostäder i Sverige. Resultatet av regeringens migrationspolitik är förödande för bostadspolitiken och bostadsmarknaden. Samtidigt har vi en anvisningslag som i praktiken tvingar kommunerna att reservera bostäder för nyanlända invandrare. Få bostäder återstår därefter för de bostadsbehövande svenska medborgarna.

Därmed kommer jag till min fråga till bostadsministern: Kommer vi med regeringens politik någonsin att få se en balans på bostadsmarknaden?

Herr talman! Jag skulle vilja säga att krig är förödande för människor och skapar mycket stora problem. Det tror jag att var och en av dem som har kommit från kriget i Syrien och från Mellanöstern kan vittna om. De allra flesta av dem är glada över att ha kunnat komma till ett land som har tagit emot dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har bostadsbrist i Sverige. Det beror på att vi har byggt alldeles för lite under lång tid; det är inte bara kopplat till migrationen. Men nu bygger vi ordentligt, och fortsätter vi att göra det kommer vi att kunna se till att vi har anständiga bostäder till alla som finns här i landet. Jag skulle vilja ställa en motfråga: Vad är alternativet?

Herr talman! Med det svaret kvarstår frågan om vi någonsin kommer att få balans på bostadsmarknaden. Kollar vi på prognoserna för 2018 ser vi att antalet asylsökande fortfarande är väldigt högt, samtidigt som antalet färdigställda bostäder inte når upp till en nivå som innebär att vi inom en rimlig tid kan få balans på bostadsmarknaden. Därmed kvarstår alltså min fråga, och jag skulle gärna vilja ha svar på den av ministern.

Herr talman! Man kan göra räkneexempel på olika sätt. Bygger vi 56 000 bostäder innebär det att över 100 000 människor har möjlighet att få en bostad - det är i genomsnitt 2,1 människor per bostad i Sverige. Det innebär också att vi om vi bygger mer än så klarar av att minska bostadsbristen. Men problemet med brist på bostäder kommer att finnas under ganska lång tid, och därför är det viktigt att vi ser till att hålla uppe bostadsbyggandet och inte tar bort de stöd vi har infört från regeringens sida.

Herr talman! Jag ställer min fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Det handlar om företagare och föräldraförsäkring, vilket faktiskt är ett problem.

I Riksrevisionens rapport framgår att det oavsett bolagsform är otydligt och oförutsägbart vilken föräldrapenning man har rätt till. Det är den sjukpenninggrundande inkomsten som är svår att förutsäga. Detta betyder att föräldrar som är företagare inte tar ut föräldraförsäkring.

Personalen på Försäkringskassan är okunnig. Man får olika besked från olika handläggare om vilken ersättning som gäller. Informationen är bristfällig.

För mig och Centerpartiet är företagarna viktiga. Vad gör ministern åt detta?

Herr talman! Tack, Solveig Zander, för denna väldigt angelägna fråga! Vi ser nämligen, precis som Solveig Zander säger, att företagare i mindre utsträckning utnyttjar föräldraförsäkringen.

Ett arbete som nu pågår på Socialdepartementet handlar just om hur vi ställer om från det sätt på vilket vi i dag räknar ut sjukpenninggrundande inkomst, som väldigt mycket hänger samman med vilken typ av anställning du har. Detta är ett problem för företagare, för kombinatörer och för människor som går mellan olika anställningsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tittar nu på möjligheten att i enlighet med det förslag som fördes fram av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen i stället införa historisk SGI. Man tittar då på vilka inkomster du har haft, inte på vilken anställningsform du har haft.

Detta är ett gediget arbete som kommer att ta tid, men det kommer att vara till fördel för bland annat just företagare, vilket är viktigt.

Herr talman! Företagare tar inte ut sin föräldraförsäkring, och ert kvoteringssystem kommer att innebära att ännu färre företagare gör det. Framför allt gäller detta männen, varav 70 procent redan i dag inte tar ut någon föräldraförsäkring. Detta betyder att barnen går miste om att vara med båda sina föräldrar. Varför ska ni kvotera så att det drabbar företagare?

Herr talman! Föräldraförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring, som täcker upp för inkomster som man inte har under föräldraledigheten för att man ska kunna vara föräldraledig. Detta är anledningen till mitt svar på din tidigare fråga.

Det måste verkligen glädja Solveig Zander att vi nu i ett snabbspår går fram med just en del av Föräldraförsäkringsutredningen för att göra det möjligt att överlåta dagar på fler. Detta borde också företagare kunna ha nytta av.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson.

Vi har nu en regering som ser hela Sverige och därför har ändrat i målet för bredbandstäckning så att alla människor i Sverige faktiskt omfattas. Vi lämnar inte 1 miljon utanför, som den tidigare regeringen gjorde.

Därför ledde det till viss glädje när Radio Norrbotten i början av veckan rapporterade att det nu bara skulle kosta 5 000 kronor att ansluta sig till bredband. Jag var något skeptisk till uppgiften eftersom vi inte hört talas om detta tidigare riktigt på det sättet. Jag skulle vilja att statsrådet närmare berättar hur det är tänkt med dessa 5 000 kronor. Detta är ju väldigt viktigt för många människor - de som bor längst ut i Sverige.

Herr talman! Vi har en stark bredbandspolitik som innebär att alla ska kunna ta del av de nya tjänster som skapas på nätet. Väldigt många kommer de närmaste åren också att få tillgång till fiber, vilket innebär en stark uppkoppling och också bättre mobiltäckning.

Men det finns några, längst ut i skogen, på fjället och i områden med svag täckning av mobiltelefoni och där fiber inte kommer att grävas ned i marken. För dem inför vi nu från den 1 mars en garanti: De kommer att kunna få internetuppkoppling med statens hjälp. Det är inte lika bra som bredband, men det kommer att vara anständigt och innebära att man kan bedriva en verksamhet och sköta sina bankaffärer. Egenkostnaden är bara 5 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Peter Eriksson, för svaret! Det är viktigt att vi får detta förtydligande om vilken grupp det handlar om.

I anslutning till detta kan man också säga att jag, med tanke på internet of things och en massa andra saker, i dag vill vara uppkopplad var jag än är - inte bara där jag råkar bo eller ha mitt företag.

Därför är det också viktigt att vi funderar över hur vi kan få en bättre yttäckning. Jag tänker på självkörande bilar och tunga fordon, som ständigt behöver vara uppkopplade. Hur ser statsrådet på detta?

Herr talman! Post- och telestyrelsen kommer under det närmaste året att gå ut med nya frekvenser, som innebär att vi kommer att få en bättre yttäckning när det gäller mobilnäten. Det kommer också att vara en början på att introducera 5G. Detta innebär att allt fler människor kommer att ha en stabil, bra och rejäl mobiltelefoniuppkoppling och nå nätet den vägen. Fortfarande är det säkert enskilda hushåll som inte nås av detta, och för dem är garantin en bra möjlighet i framtiden.

Herr talman! Denna fråga skulle normalt rikta sig till utrikesministern, men den är brådskande, och därför riktar jag den till Mikael Damberg, som företräder hela regeringen.

Den svenske medborgaren Gui Minhai hålls fängslad i Kina. Han blev i praktiken kidnappad och förd till Kina och har sedan hållits fängslad under lång tid. Han är en politisk fånge. Allt tyder på att det är hans engagemang för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet som gör att han hålls fängslad.

Situationen har nyligen förvärrats, när han återigen blev gripen i Kina. Det finns anledning att frukta både för hans hälsa och för hans säkerhet.

Jag vill höra vad regeringen avser att göra i form av direkta protester mot den kinesiska regeringen och om man avser att få Europeiska unionen att formellt protestera mer än man redan har gjort. Jag undrar också om regeringen vet vem som nu håller honom fången och var. Vilket säkerhetsorgan är det, och har han utsatts för tortyr eller annan kränkande behandling i fångenskap?

Herr talman! Regeringen ser med största allvar på att den svenske medborgaren Gui Minhai utan närmare förklaring greps av kinesiska myndigheter under en pågående konsulär stödinsats i lördags. Kinas ambassadör i Stockholm kallades upp till UD då gripandet skedde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som framgått av medieuppgifter var han vid gripandet i sällskap av diplomatisk personal som agerade för att konsulärt bistå en svensk medborgare i behov av läkarvård. Det är helt i enlighet med grundläggande internationella regler som ger oss rätt att ge våra medborgare konsulärt stöd. Kinesiska myndigheter har vid upprepade tillfällen försäkrat oss om att han har varit en fri man sedan han släpptes efter att ha avtjänat sitt straff för ett trafikrelaterat brott och att vi kan ha kontakt med vår medborgare.

Vi förväntar oss att vår medborgare omedelbart frisläpps och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal.

Herr talman! Jag skulle vilja tacka Mikael Damberg för svaret. Jag uppskattar att man har framfört direkta protester till de kinesiska myndigheterna. Det är nu viktigt att protesterna fortsätter och att man sätter press på Kina. Jag skulle vilja återkomma till frågan om att föra det vidare till Europeiska unionen. Vi vet att EU:s utsända i Kina har protesterat. Går det att föra upp det på en högre politisk nivå?

Jag undrar också om ni vet vilket säkerhetsorgan i Kina som håller Gui Minhai fängslad och var han hålls fängslad i dagsläget.

Herr talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har den informationen. Å andra sidan är detta inte mitt primära ansvarsområde i regeringen. Men jag ska personligen tala med utrikesministern om den här frågestunden och föra fram de synpunkter som Vänsterpartiets ledare framfört i denna kammare.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Sedan den 1 januari i år har vi återigen värnpliktsutbildning i Sverige. Det innebär att vi nu för första gången på flera år ser ut att kunna fylla Försvarsmaktens 4 000 utbildningsplatser.

Detta skapar ett nytt läge och en ny möjlighet att utbilda ännu fler. Regeringen har redan nu markerat en ambition att öka utbildningsplatserna från 4 000 till 5 000. Detta är mycket bra för den svenska försvarsförmågan, men vi kan också utgå från att det innebär en stor förändring för Försvarsmakten, som nu, för första gången på flera år, kommer att ha möjlighet att utbilda värnpliktiga.

Min fråga till försvarsministern är helt enkelt: Vad kommer den återinförda plikten att innebära för förbanden?

Herr talman! Jag får tacka Alexandra Völker för frågan. Med det enbart professionella och yrkesinriktade försvar som vi hade tidigare lyckades vi inte uppnå fulla förband. Vi hade inte soldater att besätta alla positioner med. Därför var det nödvändigt att ta beslut om att återinföra värnplikten för att få fulla förband som kan efterfrågas också i givet läge. Det är egentligen detta som är bakgrunden. Det gamla personalförsörjningssystemet stod inte rycken mot verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ett kombinerat system som det vi har, med både professionella soldater - frivilligt anställda - och pliktsoldater, är en modell som också finns i Norge, Estland och Danmark, så vi är inte ensamma om den typen av system.

Jag är övertygad om att detta kommer att fungera på ett stabiliserande sätt och bidra till ökad militär förmåga i Sverige.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Konsekvenserna av att vi under flera år har haft tomma platser på grundutbildningen har inte minst visat sig på officersprogrammet. Att Försvarsmakten har tillräckligt med officerare är ju nödvändigt för att kunna bemanna såväl krigsförbanden som utbildningsorganisationen i personalförsörjningssystemet. Personalförsörjningsutredningen föreslog därför att återinföra kategorin befälsuttagna totalförsvarspliktiga. Hur ser försvarsministern på det?

Herr talman! Detta är en del som vi måste titta på framöver. Jag har inget principiellt motstånd på den här punkten utan ser det som en naturlig utveckling. Detta är naturligtvis något som måste utredas och som vi får återkomma till. Men det är rimligt att föra upp detta i debatten, precis som Alexandra Völker gör.

Herr talman! Min fråga går till socialministern.

När vi blir sjuka och inte kan arbeta ska vi kunna få ekonomisk trygghet och stöd och hjälp för att kunna återgå i arbete. Men dagens sjukförsäkring har visat sig inte vara så trygg och förutsägbar som vi vill ha den. Det har också ministern uppmärksammat.

Försäkringskassan gör vid 180:e dagen en arbetsförmågebedömning gentemot hela arbetsmarknaden, inte mot normalt förekommande arbete utan mot fiktiva arbeten. Det är obegripligt.

Vi ser människor som trots pågående medicinsk rehabilitering får sin sjukpenning indragen. Följderna blir att de kan tvingas säga upp sig från ett arbete som de efter rehabilitering kanske hade kunnat återgå till. Det borde ju vara rimligt att avvakta resultat av en pågående rehabilitering innan beslut om rätten till ersättning tas.

Jag är glad över att regeringen nu tar tag i frågan och har presenterat en rad olika åtgärder. Jag vill fråga ministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att vi ska ha en sjukförsäkring som fungerar när vi behöver den.

Herr talman! Om du blir sjuk i Sverige ska du kunna lita på att du har en trygg försäkring och att du får ett snabbt stöd för att komma tillbaka till hälsa och jobb. Du ska förstå vad det är som händer, och du ska förstå hur din väg tillbaka kan se ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser två tydliga utmaningar. Den ena är att stödet till individen behöver öka. Den andra är att myndigheternas samverkan behöver bli bättre, likaså med hälso- och sjukvården. Därför kommer vi nu att se över tillämpningen av "normalt förekommande arbete" i försäkringen, och vi kommer också att se över hur särskilda skäl i försäkringen tillämpas. För den som väntar på rehabilitering eller har en plan för rehabilitering för att komma tillbaka till jobbet igen ska det hela inte avbrytas i onödan. Och när man prövar människor mot arbetsmarknaden måste det självklart handla om en verklig arbetsmarknad.

I dag fattade regeringen också beslut om flera delar i uppdrag till Försäkringskassan när det gäller att stärka samordningen och att stärka dialogen med hälso- och sjukvården.

Herr talman! Tack för det, socialministern! Det är jätteviktigt att ge tydliga uppdrag till Försäkringskassan, som nu under en tid har fått väldig kritik från vården, arbetsgivare och andra myndigheter för att de har dragit sig undan när det har gällt det aktiva rehabarbetet i enskilda ärenden. Det är välkommet att Försäkringskassan ska bli mer aktiv utåt.

Herr talman! Ja, jag tror också att det är otroligt viktigt för oss att vara tydliga med detta, oavsett vilken myndighet det är. Det kan vara Försäkringskassan, som naturligtvis har en otroligt viktig roll. Det kan vara Arbetsförmedlingen eller, för den delen, hälso- och sjukvården. Alla våra myndigheter och samhällsinstitutioner ska på bästa sätt samverka för att stötta människor som är i en utsatt situation - för att de ska komma tillbaka till både hälsa och arbete, om det finns ett sådant att komma tillbaka till. Det tjänar hela samhället på.

Herr talman! Min fråga går till Peter Eriksson.

Regeringen har infört verkningslösa bostadssubventioner. Med 5,2 miljarder kronor årligen dopas marknaden. Till skillnad från i idrottens värld är det tillåtet. Byggstöden styr snett. De spär på byggbolagens vinster och styrs mot Stockholm, som får nästan dubbelt upp jämfört med övriga Sverige. Samma sak är det med lejonparten av de kommuner som får ta del av regeringens byggbonus. De återfinns runt storstäderna. Det går nästan inget stöd alls till kommuner som skulle behöva det bäst.

Jag tar ett exempel från Halland, med 325 000 invånare i sex kommuner. Av dessa kommuner är det bara fem som får byggbonus. Den minsta - Hylte, med 11 000 invånare - kan inte ens söka. Vi övriga belönas för vad man skulle ha gjort i alla fall: planlagt och byggt för en ökande befolkning.

Frågan till Peter Eriksson är om han är nöjd med det sätt som byggbonusen fördelas på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, det måste jag säga. Den senaste byggbonusen fick 199 kommuner vara med och dela på. Detta har inneburit att en stor majoritet av de svenska kommunerna har bostadsförsörjningsplaner. Det är egentligen ett lagkrav att alla ska ha det. Men bara för några år sedan var det mindre än en tredjedel som hade planer, som innebar att vi byggde bostäder i Sverige. Detta är ett av kraven för att kommunerna ska få del av byggbonusen. Ett annat krav är att man bygger bostäder.

Jag har lite svårt att se varför de som inte vill eller kan bygga bostäder ska få del av en bonus som är ett stöd just för att man ska bygga.

Herr talman! Det är intressant att bostadsministern tar upp frågan om uppföljning. Det visar ju sig att Boverket inte ställer något som helst krav på återredovisning av vart pengarna har gått. Det handlar om att man har gett ett startbesked som inte alls behöver spegla det verkliga boendet. Det kan handla om att man har sagt att man ska göra åtaganden när det gäller asylmottagning, som man inte har levt upp till. Mycket av byggbonusen betalas ut till kommuner utan att de har levt upp till sina åtaganden. Tycker ministern att detta är okej?

Herr talman! Jag kan acceptera kritik där man säger att vi gör för lite, att vi borde ställa tuffare krav på kommunerna och att vi borde satsa på att stödja ännu mer byggande. Men jag har svårt att förstå denna kritik. Det vi gör i regeringen bidrar faktiskt till att kommunerna satsar på att bygga. Det handlar om att ge dem resurser för att anställa människor som kan hantera plan- och byggärenden. Investeringsstödet, som gick ut till 10 000 bostäder det senaste året, innebär att fler kan få bostäder till rimliga hyror. Jag har svårt att förstå att det är det som är problemet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till socialminister Annika Strandhäll och handlar om hälso- och sjukvården.

Att hälso- och sjukvården fungerar är en oerhört viktig trygghetsfråga för våra medborgare. Att vi har utmaningar ser vi i stort sett dagligen i den debatt som förekommer inte minst i mitt län, Västernorrland.

Det jag ser som ett oerhört stort problem i framtiden gäller kompetensförsörjningsfrågorna. Hur ska vi klara av att rigga detta med tillräckligt många duktiga undersköterskor, sjuksköterskor och läkare? Kan vi inte få dem på plats är det nästan ingen vits med något annat vi gör. Därför vill jag fråga ministern: Vad gör regeringen för att säkra kompetensförsörjningen?

Herr talman! Tack, Kristina Nilsson, för en oerhört viktig fråga! Detta är kärnfrågan när det gäller kvaliteten i hälso- och sjukvården och framför allt tillgängligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan hösten 2015 påbörjade regeringen utbyggnaden för att få fler barnmorskeplatser, undersköterskeplatser och specialistsjuksköterskeplatser. I år går vi vidare och bygger ut läkarutbildningen. Vi har också skjutit till medel för att sjuksköterskor ska kunna få studielön för att vidareutbilda sig. Vi behöver se till att vi har tillräckligt med kompetenta som kan anställas där de behövs.

Vad som också sker i den närmaste framtiden är att vi skjuter till 2 miljarder kronor ytterligare till Sveriges landsting för att de ska kunna förbättra arbetsvillkoren, anställa fler medarbetare och jobba med utveckling av personal och med arbetsmiljöfrågor.

Detta är ett steg på vägen. Det kommer att vara ett mycket långsiktigt arbete som vi behöver göra tillsammans.

Herr talman! Tack så mycket, ministern, för svaret! Jag tror att detta är en satsning som på lång sikt kommer att vara mycket mer betydelsefull än den satsning som vi tidigare hade: kömiljarden, som den förra regeringen införde. Ministern berörde det lite i sitt första inlägg i dag, men jag tror att det kan vara bra om ministern förtydligar varför detta är mycket mer angeläget än en kömiljard.

Herr talman! Man kunde konstatera att den kömiljard som fanns för att öka tillgängligheten riktade sig mot symtomet, nämligen att vi hade köer. Men grundproblemet är att det saknas bemanning och att vi har ett generationsskifte i hälso- och sjukvården. Då går det inte att kasta pengar för att personalen ska springa fortare, utan vi behöver utbilda fler och se till att landstingen har resurser för att satsa på sin personal. Det är personalen som är själva hjärtat i hälso- och sjukvården och som vi ska värna allra mest.

Herr talman! Min fråga riktar sig till närings- och innovationsminister Mikael Damberg, och den handlar om våra svenska småföretag. De finns, som bekant, i alla branscher och i alla delar av landet.

Jag kan exempelvis nämna besöksnäringen. Den ligger mig, som gotlänning, varmt om hjärtat. Det är en bransch som helt och hållet bärs upp av småföretag. Samtidigt vet vi att vi har betydande utmaningar, särskilt när det gäller trygghet, förenkling och möjligheter att anställa. Vi kan titta på besöksnäringen som bransch. 98 procent av restaurangföretagarna har färre än 20 anställda. Och det är de små företagen som skapar nya arbetstillfällen.

Min fråga till närings- och innovationsministern blir därför: Vilka initiativ har regeringen tagit för att de små företagen i alla branscher runt om i hela landet ska kunna växa och utvecklas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan! Sverige behöver verkligen fler växande företag. Inte minst Gotland är en del av Sverige där småföretagandet är sprudlande. Just nu har vi en ganska positiv utveckling. Många småföretag har planer på att växa och expandera. Sju av tio säger att de vill expandera. Deras största hinder i dag är faktiskt kompetensförsörjningen: att de inte hittar rätt personer för att kunna växa och anställa. Därför gör vi stora utbildningssatsningar. Småföretagen i Sverige kan bli en integrationsmotor, skulle jag vilja säga, när det gäller att ta vara på alla som har kommit till Sverige.

Men vi gör också riktade insatser. Vi jobbar med ett digitaliseringsprojekt för att förenkla inte minst för restaurangbranschen och besöksnäringen. Vi jobbar med skatteförändringar, så att alla som är ensamföretagare och som anställer sin första medarbetare kan få en skatterabatt på 63 000 kronor det första året, när man växer som företag. Vi har jobbat med att korta betaltiderna. Vi jobbar med trygghet i uppstartsfasen för företagarna, så att de kan behålla sin SGI i 36 månader. Och vi jobbar med finansiering.

Herr talman! Ja, det sprudlar i de svenska småföretagen, inte minst på landsbygden. Jag skulle vilja fördjupa mig lite grann i det. Hur säkerställer vi att de satsningar som vi nu gör gemensamt och som vi fattar beslut om i denna kammare verkligen når ut i hela landet, så att denna utveckling kan synas också på den svenska landsbygden?

Herr talman! Tack för frågan! Jag tror att en viktig del är att staten har en speciell roll på landsbygden. Det gäller inte minst Almi, som finns över hela landet och som sköter mycket av utlåningen när bankerna inte riktigt finns där och kanske inte orkar hela vägen. Vi har under denna mandatperiod ökat Almis möjlighet att låna ut till små och medelstora företag. Det är en viktig del.

När det gäller Norrlandslänen, om jag får byta perspektiv, har vi nu tillfört Norrlandsfonden nya pengar, så att man kan jobba med riskkapital och växande företag.

Detta är två exempel på hur vi kan få fler växande företag i hela landet och på landsbygden.

Frågestunden var härmed avslutad.