Frågestund
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenMonica Haider (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
- Hoppa till i videospelarenMonica Haider (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
- Hoppa till i videospelarenLinda Snecker (V)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLinda Snecker (V)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenJohan Nissinen (SD)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenJohan Nissinen (SD)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenHanna Wigh (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenHanna Wigh (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenEmilia Töyrä (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenEmilia Töyrä (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMonica Green (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
- Hoppa till i videospelarenMonica Green (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenJohanna Haraldsson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenJohanna Haraldsson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
- Hoppa till i videospelarenRoza Güclü Hedin (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenRoza Güclü Hedin (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Regnér (S)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 70
Anf. 46 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! Jag tänkte ställa en fråga till bostadsminister Peter Eriksson.
Att bostadsbristen är akut är vi båda medvetna om. Köerna för att få en bostad växer, och kommunerna går på knä för att ordna boende till nyanlända.
Till det kom nu årets rapport om hemlöshet, där statistiken för Malmö visar att hemlösheten ökade med 30 procent under 2016. Vi ser många människor med låga inkomster, fler barnfamiljer och nu även fler nyanlända som blir hemlösa.
Jag tycker att situationen är akut, så min fråga till bostadsministern är: Vad tänker bostadsministern göra åt detta?
Anf. 47 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Jag får tacka för frågan.
Vi har under ganska många år haft en bostadsbrist som har gått mot en bostadskris. Under den här mandatperioden försöker regeringen göra någonting åt de problemen.
Samtidigt har vi fått en snabb befolkningsökning, och i det läget har vi tyckt att det kanske inte är riktigt rimligt att fortsätta med att det bara är en del av kommunerna som tar bostadsförsörjningsansvaret. Vi har genom ny lagstiftning sett till att även andra kommuner, alla kommuner i Sverige, är med och tar ansvar. Det är kravet som lagstiftningen ställer.
Vi har dessutom gett stöd till de kommuner som tar ansvar och bidrar till att bygga och få fram bostäder. Ganska mycket pengar har gått ut från regeringen - närmare 2 miljarder det senaste året - till de kommuner som tar sig an det här på ett bra sätt.
Anf. 48 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! Jag får tacka för svaret, men jag anser ändå att regeringen pratar mycket om åtgärder men genomför väldigt få.
Om vi tar det akuta med de nyanlända kan vi konstatera att i princip alla kommuner i storstadsområdena misslyckats. Det är ingen som har klarat av det här. Därför borde man kunna genomföra åtgärder för att lätta upp så att vi inte hamnar i samma situation på den kommunala sidan som vi gjorde på den statliga sidan förra hösten.
Vad avser ministern att göra?
Anf. 49 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Vad Moderaterna verkar avse är att Södertälje helst ska ta så mycket som möjligt av problemen medan vi tycker att alla ska vara med och ta ansvar. Det är det som är den stora skillnaden.
Dessutom har vi under den här regeringen sett till att det byggs bostäder i Sverige i en utsträckning som det inte har gjorts på flera decennier.
Vi jobbar också vidare med att se till att bygg- och planprocesserna går mycket snabbare och effektivare än tidigare.
Det är väl det stora svaret.
Anf. 50 Monica Haider (S)
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Landsbygdskommittén lämnade i förra veckan sitt slutbetänkande. Det innehåller 75 konkreta förslag för en sammanhållen politik för Sveriges olika landsbygdsområden. Det är förslag som sträcker sig över åtta olika politikområden, från näringspolitik till att underlätta civilsamhällets engagemang, bland annat att öka den statliga närvaron och utveckla den kommersiella servicen i hela landet. Det är förslag som tillsammans kan bidra till utvecklingen och är till nytta för hela landet, inte bara för landsbygden.
Min fråga till statsrådet är: Hur snart kommer du som statsråd att ta initiativ med anledning av Landsbygdskommitténs betänkande?
Anf. 51 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Tack för frågan!
Jag vill först säga att det är unikt att man kommer fram till ett samlat dokument med en samlad politik för svensk landsbygd. Det har aldrig tidigare hänt. Att alla riksdagspartier är med och har nått enighet om 74 av 75 förslag är också unikt.
Jag sa vid mottagandet att vi räknar med att lägga fram en proposition under 2018. Vi har skickat ut betänkandet på remiss. Vi ska analysera förslagen.
Men redan i dag, vill jag meddela, har regeringen fattat ett beslut som berör ett av förslagen i kommitténs betänkande. Det är en utredning som vi har tillsatt av kreditgarantier vid finansiering av bostäder. Även landsbygdslånen ingår i det uppdraget, som var ett förslag från kommittén.
Anf. 52 Monica Haider (S)
Herr talman! Tack för svaret! Det är glädjande att ni redan har fattat beslut om att utreda ett av de förslag som vi i kommittén har lagt fram. Det är ett väldigt viktigt förslag, skulle jag vilja påstå. Det råder brist på bostäder på landsbygden såväl som i städerna.
Min följdfråga är vad ni kommer att göra vad gäller civilsamhällets engagemang på landsbygden. Vad kan man tänka sig för riktade insatser där?
Anf. 53 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Det finns flera förslag i kommitténs betänkande som berör det området. Jag tror dock att det är viktigt att vi lyssnar in remissinstanserna i stället för att jag här i dag säger exakt vad det är vi kommer att göra utifrån det betänkande som ni överlämnade till regeringen. Men det finns många intressanta förslag där, som jag tror kommer att engagera också dem som lämnar svar.
Anf. 54 Linda Snecker (V)
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Damberg.
Avslöjanden i medier har de senaste dagarna visat att tusentals svenskar förra året laddade ned filmer och bilder med sexuella övergrepp på barn. Det går inte att i ord beskriva hur vidriga dessa brott är.
När en person laddar ned filmer där barn utsätts för sexuella övergrepp klassas inte brottet som ett sexualbrott utan som ett brott mot allmän ordning med ett maxstraff på två års fängelse. Det gör att polisen sällan kan prioritera att utreda fallet.
Genom en enkel omflyttning i lagen kan brottets prioritet hos polisen höjas. Vänsterpartiet vill se en ändring av lagen. Barnpornografibrott måste flyttas till sexualbrottskapitlet. När kommer det att ske?
Anf. 55 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack för frågan! Jag tror att det är få av oss som har läst tidningarna de senaste veckorna utan att allvarligt uppröras över det som har hänt och de barn som har kränkts och fortsätter att kränkas långt efter att övergreppet har begåtts. Det här är en fruktansvärd form av brottslighet. Det är avskyvärt.
Inte minst Morgan Johansson har förklarat att med tanke på hur det här har uppdagats är vi beredda att se över lagstiftningen och se om regelverket behöver skärpas också juridiskt för att komma åt det här. Men det krävs ytterligare insatser och samarbeten för att uppmärksamma och inte minst lagföra de här brottslingarna, både i Sverige och internationellt. Det är en fråga som regeringen kommer att ta på stort allvar.
Anf. 56 Linda Snecker (V)
Herr talman! Tack för ditt svar, Mikael Damberg!
Det är ju mestadels män som begår sexualbrott, och det finns en förvrängning av den manliga normen som legitimerar mäns beteende och underordning av kvinnor och barn.
Vi är tack och lov många feminister som dagligen kämpar mot sexuellt våld och för ett jämställt samhälle.
Vad vill regeringen göra för att den destruktiva mansnormen ska förändras och för att män i större utsträckning ska sluta begå brott?
Anf. 57 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Som man och minister i regeringen är jag väldigt stolt över att vi leder världens kanske första feministiska regering, där dessa frågor diskuteras strategiskt för att påverka alla politikområden.
På det här området har regeringen redan gjort väldigt mycket. Vi har beslutat om en uppdaterad handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Vi har förlängt preskriptionstiden för brotten så att man kan komma åt brottslingarna även när tid har gått. Vi har jobbat med att kravet på dubbel straffbarhet ska avskaffas för att man ska komma åt dem internationellt.
Anf. 58 Emma Henriksson (KD)
Herr talman! Det är nu knappt en månad sedan som Inspektionen för socialförsäkringen kom med sin rapport med anledning av den förändring vi kan se av rätten till personlig assistans. Många av dem som har de största behoven och många av dem som är de mest behövande och sårbara i vårt samhälle är i dag oroliga. De får i många fall inte den personliga assistans eller annan typ av insats de har rätt till enligt lagstiftningen via lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I inspektionens rapport pekar man bland annat på att det finns en kraftig insnävning av rätten till personlig assistans i förhållande till vad som framgår av lagtexten och att det beror på domstolstolkningar men också på myndighetens tolkningar. Min fråga till statsrådet Åsa Regnér är: Vad gör regeringen nu akut för att komma till rätta med den situation vi har?
Anf. 59 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Tack, Emma Henriksson, för frågan.
Sedan rapporten kom har vi lagt fram ett regleringsbrev. Som Emma Henriksson vet var rapporten en beställning som vi gjorde. Den är en översyn av flera domar som har fallit och vilkas effekter vi ville veta mer om. Om jag ska vara ärlig kvarstår nog några av frågorna som vi ville ha besvarade i rapporten, det vill säga lite mer konkret om effekten av domarna. I regleringsbrevet går vi nu därför vidare med flera uppdrag till olika myndigheter för att få ännu mer konkretion och förslag på vad vi kan göra.
Vad vi också har gjort, som jag tror är ännu viktigare för människor, är att på olika sätt se till att människor inte ramlar mellan stolarna. Vi vet sedan tidigare att om man inte får statlig assistans får man ofta kommunal assistans. Vi behöver veta mer om hur det ser ut, helt enkelt.
Anf. 60 Emma Henriksson (KD)
Herr talman! För de människor som jag har kontakt med som är berörda känns frågan inte som någonting man kan vänta på. Det har förekommit uppgifter om att statsrådet eventuellt kommer att lägga fram tillläggsdirektiv till den utredning som ska vara klar hösten 2018. Men detta är personer som här och nu riskerar att bli utan.
Vi får uppgifter om att Försäkringskassan räknar med att 30-50 procent av de omprövningar som görs kommer att innebära att människor får mindre eller helt blir utan. Stämmer de uppgifterna? Känner statsrådet till dem?
Anf. 61 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Som Emma Henriksson känner till kom flera av domarna under Alliansens tid. Det hade varit möjligt att se över dem även tidigare därför att effekterna av dem var kända redan då.
Som Emma Henriksson också känner till har vi inte ändrat i lagstiftningen. Däremot har vi tillsatt en utredning som ska se över hela lagstiftningen för att kunna modernisera den.
De uppdrag som vi har i regleringsbreven är ett mer skyndsamt sätt att få veta mer och säkerställa att människor som har rätt till personlig assistans också får det.
Anf. 62 Johan Nissinen (SD)
Herr talman! Jag har en fråga till näringsminister Mikael Damberg.
I Tidningen Proffs kunde vi i december läsa att Postnord anlitar underleverantörer från låglöneländer för att få marknadsmässiga priser. Det skapar lönedumpning och knäcker svenska åkerier som vill köra med sjysta arbetsvillkor och löner. Samtidigt ägs Postnord av danska och svenska staten. som arbetar emot social dumpning.
För varje svensk bil som ersätts med en utländsk förlorar staten 700 000 kronor årligen i förlorade skatteintäkter. Hur är det möjligt att man med staten som ägare tillåts agera på detta vis? Borde inte staten agera som ett föredöme i denna fråga och se till att jobben och skatteintäkterna stannar i Sverige?
Anf. 63 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack för frågan, även om jag blir lite förvånad över att just sverigedemokrater ställer frågor om ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi hade för inte så länge sedan en omröstning här i kammaren som handlade om huruvida vi skulle ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. Där valde Sverigedemokraterna att gå med de borgerliga och stoppa förslaget. Det skulle ha sett till att skattepengar de facto går till upprätthålla sjysta villkor på svensk arbetsmarknad.
Detta är en viktig fråga som handlar om transportsektorn i Sverige där regeringen har agerat på bred front. Det har varit osjysta villkor, lönekonkurrens och dåliga villkor under en längre tid. Vi satsade nu senast 100 miljoner kronor i ökad kontroll för polisen av åkeribranschen. Vi har också ökat möjligheten till kontroller och klampning, där polisen kan låsa fast hjul på en lastbil som inte följer lagstiftningen.
Jag kan återkomma i mitt nästa svar om att Postnord som ett statligt företag ska agera föredömligt. Jag återkommer till det senare.
Anf. 64 Johan Nissinen (SD)
Herr talman! Vi vet både du och jag, näringsministern, att förslaget i det finstilta inte skulle gynna arbetstagarna. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte prioriterar den svenska arbetsmarknaden i första hand och beklagligt att Sveriges lastbilschaufförer har en regering som ger bort miljarder årligen i skatteintäkter som indirekt gynnar andra staters välfärd och arbetsmarknad. Man skulle kunna önska att regeringen prioriterade Sveriges arbetstagare och arbetsmarknad först.
Anf. 65 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Om det är någonting som regeringen har prioriterat och kommer att fortsätta att prioritera är det ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Tyvärr har Sverigedemokraterna inte hjälpt oss i det arbetet utan stjälpt i det arbetet.
Det var en jätteviktig omröstning i slutet av förra året. Sverigedemokraterna visade sin politiska hemvist långt ut på högerkanten mot svenska löntagare. Det kommer vi att tala om många gånger i kammaren men också i nästa valrörelse.
(Applåder)
Anf. 66 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! I går under partiledardebatten hörde vi statsministern tala om det viktiga samhällsbygge som nu pågår. Jag tänker då både på bostäder och på välfärd. Detta ska ske och sker i hela Sverige och för hela befolkningen. Vi kunde också häromdagen höra från Brottsförebyggande rådet att flera nu känner sig otryggare än tidigare i sitt eget bostadsområde. Jag undrar hur bostadsministern och regeringen ser på detta och också på möjligheterna att förebygga och planera för trygghet och både trygga bostäder och bostadsområden.
Anf. 67 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Tack för frågan. Det är en väldigt central sak att planera bostäder och samhällen på ett sådant sätt att människor kan känna en trygghet i lokalsamhället. Där har det funnits brister. Men ofta går det att vidta åtgärder med relativt enkla medel. Det handlar till exempel om att lysa upp i områden där det kan kännas osäkert och otryggt och att bygga om så att det blir enkelt, tydligt och lätt att ta sig mellan olika delar av samhället.
Det handlar om hur man planerar och bygger i lokalsamhället. Vi har avsatt särskilda medel i statsbudgeten de senaste åren för att man ska kunna få ett stöd för ombyggnationer särskilt i de miljonprogramsområden som ibland har diskuterats i det här sammanhanget.
Anf. 68 Carina Ohlsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Man kan i undersökningen se att det är stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på tryggheten. Det är så stora siffror som att 31 procent av kvinnorna känner sig otrygga och kan låta bli att gå ut på kvällstid eller ha betänkligheter om att gå ut jämfört med 9 procent bland männen. Vi kan se samma sak när det handlar om rädsla för överfall och misshandel. Detta är en demokratifråga, och man måste också ha det feministiska samhället i åtanke. Jag undrar hur ministern ser på det.
Anf. 69 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Det är helt enkelt en central frihetsfråga. Både män och kvinnor ska kunna känna sig trygga att kunna röra sig i lokalsamhället. Det handlar mycket om hur man i kommunerna väljer att planera befintliga och nya bostadsområden.
Jag tycker att vi politiskt ska ställa högre krav på kommunerna i framtiden när det gäller att se till att också kvinnor känner sig trygga i bostadsområdena.
Anf. 70 Barbro Westerholm (L)
Herr talman! Min fråga vänder sig till äldreminister Åsa Regnér.
Väldigt många årsrika människor väntar i dag på att få flytta till trygghetsboenden. Många årsrika väntar på att flytta till vård- och omsorgsboenden. Och många årsrika människor väntar i dag upp till 24 timmar på akutmottagningarna. Kommuner och landsting klarar uppenbarligen inte sina uppdrag. Hur länge ska vi ha det så här, och vad gör regeringen i dagsläget?
Anf. 71 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Tack, Barbro Westerholm!
Satsningar på äldre människors livskvalitet och äldreomsorg är en fråga som regeringen verkligen prioriterar, bland annat genom 2 miljarder per år i en bemanningssatsning för äldreomsorgen.
När det gäller äldreboenden har jag och bostadsministern nyligen tillsammans introducerat ett investeringsstöd för att öka byggandet. Under Alliansens tid vid makten under de senaste tio åren har dessvärre 20 procent av platserna i äldreboenden försvunnit, trots att behovet har ökat. Det är ett jättestort problem som vi måste komma till rätta med. Vi har också haft möten med aktörer för att se till att man nu kommer igång och använder dessa pengar.
Ja, det innebär ett stort lidande att vänta på äldreboenden. Därför har vi försökt att både stärka äldreomsorgen och stimulera bostadsbyggandet på det här området genom de här medlen.
Anf. 72 Barbro Westerholm (L)
Herr talman! Tack, statsrådet, för detta! Pengar är i och för sig bra, men pengar som kommer på det här sättet innebär ofta väldigt kortsiktiga lösningar. Kommuner och landsting säger till och med att det är förgiftade pengar. Det styr fel.
Vad finns nu i kappsäcken när det gäller att få igång åtgärder som är långsiktiga?
Anf. 73 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Det handlar om ett väldigt flexibelt investeringsstöd som är skapat just för att man ska kunna använda det för de behov som finns hos äldre på den ort det gäller. Det ska kunna användas för dem som väntar på boende, helt enkelt.
Detta är ett ansvar för kommunerna, men det här är ett rejält stöd från regeringen för att man ska kunna samarbeta i den här viktiga frågan. Vi har detta för ögonen. Vi följer det. Om två månader kommer jag också att ta emot förslag från den utredning som tittar på kvalitet i äldreomsorgen i framtiden. Detta är också en del av det.
Anf. 74 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Sedan ett år tillbaka har vi id- och gränskontroller vid Öresundsbron. En sak som har hänt sedan dess är att integrationen i Öresundsregionen har stannat av. Många gränspendlare har sagt upp sig, restiderna har förlängts, och många företag vittnar om omfattande problem. Tågoperatörerna har fått ersättning för de direkta kostnaderna för kontrollerna, men man har inte fått ersättning för de påtagligt minskade resandevolymerna.
Ikea har sitt internationella kontor i Hyllie, söder om Malmö. Man vittnar om problem, och man är beroende av flygplatsen Kastrup, Copenhagen Airport.
Min fråga går till näringsministern: Vad avser regeringen att göra för att förbättra Öresundsintegrationen?
Anf. 75 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan! Vi vet ju om att med idkontrollerna och gränskontrollerna uppstod det både problem och en del tidsförluster för människor som pendlar. Det underlättar naturligtvis inte integrationen över Sundet. Även om vi var medvetna om det var det dock nödvändigt att dessa åtgärder med den situation som Sverige var inne i. Det har också fått effekt. Vi ser nu att Sverige kan hantera den situation vi hade med migrationen. Nu diskuterar vi hur vi ska ta den frågan vidare.
Det har just gjorts ett försök med en ny rutin för id-kontroll på Kastrup, där kontrollerna kan ske i ett steg i stället för två. Förhoppningen är att detta, om det faller väl ut, ska kunna minska problemen med kontrollerna, så att det ska gå smidigare, och därmed ska det kunna gå ännu fler tåg. Det är ett exempel på åtgärder vi nu vidtar. Vi försöker hitta samarbeten med den danska sidan för att göra det så smidigt som möjligt.
Anf. 76 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag hoppas att kontrollerna snart kommer att upphävas. I dag finns det inget behov av dem för att minska antalet asylsökande eftersom det har gått ned så pass mycket i hela Europa.
Jag vill på nytt ställa en fråga utifrån integrationen i Öresundsregionen: Vilka konkreta gränshinder avser regeringen att jobba med under det kommande året för att underlätta näringslivet och integrationen i Öresundsregionen?
Anf. 77 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det absolut viktigaste är att de kontroller som sker går så smidigt som möjligt. Skulle vi hamna i en situation där det är möjligt att på sikt avveckla dem skulle det naturligtvis vara bra, men jag tror att man måste se frågan i ett större perspektiv än så.
Det är väldigt mycket forskning och utveckling som sker gemensamt mellan Sverige och Danmark. Vi hade ett initiativ på livsmedelssidan, där vi tyvärr inte vann, som hade kunnat betyda mycket. Nu har vi ESS och MAX IV-laboratoriet, som kommer att betyda väldigt mycket för inte bara svensk forskning utan också europeisk forskning, som vi kan göra tillsammans.
Anf. 78 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! En vanlig dag är det över 900 000 människor som inte går till jobbet. Enligt regeringens egna siffror kommer det att vara bortåt 1 miljon människor i utanförskap i Sverige år 2020. För att bryta utanförskapet behöver vi fler jobb och växande företag. Vi vet att fyra av fem nya jobb kommer i de mindre företagen.
Mikael Damberg och regeringen har nu ett förslag om att chockhöja skatten för småföretagare och entreprenörer i Sverige, det som kallas 3:12reglerna. Det innebär för en bagare, en bilverkstad eller en blomsteraffär att Damberg nu vill höja deras skatt med i storleksordningen 25 procent. Därför vill jag fråga näringsministern: Hur kan denna Dambergsskatt på småföretagare och entreprenörer leda till fler jobb?
Anf. 79 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack för den frågan, Lars Hjälmered! Det är lite otursamt för Lars Hjälmered att tala om jobbtillväxt i dag eftersom Arbetsförmedlingen har kommit med nya siffror som visar att arbetslösheten återigen sjunker i Sverige. Det är tredje året i rad där arbetslösheten sjunker mycket och sysselsättningen fortsätter att växa. Varslen är de lägsta på tio år. Det är lite otur med tajmningen av frågeställningen, för vår jobbpolitik levererar ju. Vi ser nu ett minskande utanförskap i Sverige. Under den borgerliga tiden hade vi ett växande utanförskap i Sverige. Vi kommer att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten och utanförskapet i Sverige genom aktiv politik.
Regeringen har inte lagt fram något förslag om ny beskattning. Däremot har det funnits en utredning som har varit ute på remiss. Den behandlas nu av regeringen. Regeringen kommer att återkomma när och om vi har ett förslag färdigt.
Anf. 80 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Alliansen tillsatte en utredning för några år sedan som hade fokus på att underlätta generationsskifte i mindre företag. Det var de så kallade 3:12-reglerna man skulle titta över. Mikael Damberg valde att ge denna utredning ett nytt uppdrag. Förslaget har nu kommit, och om man skulle genomföra det innebär det faktiskt en chockhöjning för småföretagare och entreprenörer. Samtidigt vet vi att det finns ett enormt utanförskap. Det är en jätteutmaning. Det behövs fler jobb, och vi vet alla att det är just i de minsta företagen de nya jobben kommer.
Därför ställer jag frågan: Varför vill Mikael Damberg med kirurgisk precision skjuta in en skattehöjning på dem som kan skapa jobben?
Anf. 81 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! 3:12-frågan förföljde också den förra regeringen med alla ändringar som inte ledde till att någon blev glad. Nu har vi ett förslag från en utredning. Det är inte regeringens förslag utan en utrednings förslag. När regeringen kommer med sitt förslag kan vi diskutera 3:12-frågan igen. Annars fortsätter jag som näringsminister att underlätta finansieringen. Vi diskuterar nu hur vi kan korta betaltiderna, så att inte minst små och medelstora företag fortsatt kan växa och expandera i Sverige utan att agera bank åt stora företag.
Anf. 82 Hanna Wigh (SD)
Herr talman! Jag har väntat på att regeringen ska bättra sig i frågan om personlig assistans. Före jul kunde jag läsa det nya skönskrivna regleringsbrevet till Försäkringskassan, där regeringen skriver att man värnar en hållbar utveckling av assistansersättningen. Hållbar för vem? Är det för regeringen, som framtvingar besparingar på området? Är det för alla dem som inte kan leva sina liv till fullo även om de har assistans i dag, då de lever i skräck för vad Regeringskansliet ska få för sig härnäst?
Regeringen, med Åsa Regnér i spetsen, skyller sina tillkortakommanden på brukarna när man framhåller att assistansmedlen inte ska användas för att betala för jurister. Det är regeringen och myndigheten som urholkat möjligheten för vanligt folk att söka och få assistans. Det handlar om besparingskrav och om att lusläsa lagar som fan läser Bibeln i jakten på kryphål. Det är anledningen till att det behövs jurister i dag för att man ens ska kunna få assistans. Skyll inte på brukarna!
Jag vill veta om regeringen ska fortsätta att spara på de svaga med personlig assistans. Eller kommer något konkret att göras snart?
Anf. 83 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Tack, Hanna Wigh, för frågan! Regeringen har inte ändrat lagstiftningen. Regeringen är mån om att medlen till personlig assistans - det är i dag 30 miljarder - går just till personlig assistans; det handlar om brukarnas rättigheter och behov.
Vi vet i dag genom ett antal rapporter, minst fem stycken, att en rätt stor andel går till annat än det som det var tänkt för. Jag tycker att runt 10 procent - det är vad Försäkringskassan själv uppskattar det till - är en stor andel av 30 miljarder. Försäkringskassan uppskattar att det ligger någonstans där. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att skattebetalarnas pengar används till andra saker. Det vill jag komma åt. Jag tycker att jag har ett ansvar för det, för människornas skull och för reformens skull. Därför har vi sett till att Försäkringskassan i sitt arbete ska se till att medlen verkligen går just till människornas behov.
Anf. 84 Hanna Wigh (SD)
Herr talman! Det handlar om att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen. Det är en skönskrivning av det gamla direktivet och ett misstänkliggörande av alla. Nybeviljandet av assistans har sjunkit från över 60 procent till 30 procent på tio år. De 70 procent som fått avslag har alltså inget behov.
Detta handlar om verkliga människor med verkliga liv. Deras rättigheter tas ifrån dem. Tillsätt en haverikommission, och hedra LSS genom att spara pengar någon annanstans! Kan regeringen göra det?
Anf. 85 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Sverigedemokraterna tycker inte att det är viktigt att beivra brottslighet - det var en intressant information. Jag tycker att det är det. Jag tycker att de välfärdspengar vi har ska användas för dem som har rätt till dem. Det ska göras så nu, och det är viktigt för förtroendet i framtiden, både brukarnas och allmänhetens förtroende för reformen.
I det regleringsbrev som vi har skrivit vill vi säkerställa att medlen går till det som det var tänkt och till dem som det var tänkt. Vi vill också säkerställa, genom en rad uppdrag som vi ger till olika myndigheter, att människor inte hamnar mellan stolarna.
Anf. 86 Emilia Töyrä (S)
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
Förra veckan presenterade Landsbygdskommittén sitt betänkande, där de lyfte upp vikten av arbetstillfällen och en bransch som är oerhört viktig för landsbygden och för jobben, nämligen besöksnäringen. Olika utmaningar som presenterades var bland annat persontransporter, tillgång till rätt arbetskraft och svårigheter med att ha sysselsättning året runt. Därför är min fråga: Hur arbetar regeringen med att säkerställa att utmaningarna eller, om man talar klarspråk, problemen blir så små som möjligt, helst obefintliga, så att vi har möjlighet att bo och leva i hela landet?
Anf. 87 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack för frågan! Besöksnäringen är en enormt viktig bransch i hela Sverige. Den är viktig i stora städer. Vi fick en rapport häromdagen om att Stockholm rankas jättehögt som resmål i de globala mätningarna och drar folk till Sverige. Men vi ser att besöksnäringen i dag skapar jobb och tillväxtmöjligheter i hela Sverige.
Förra året växte nätterna dubbelt så snabbt i Sverige som i övriga Europa. Det ska vi fortsätta med.
Regeringen har jobbat med att marknadsföra Sverige utomlands. Det är 110 miljoner mer för att marknadsföra Sverige utomlands. Vi ser en positiv utveckling av det. Vi har jobbat med destinationsutveckling för att få fler destinationer att vara redo att ta emot inte minst internationella besökare. Vi har nu också tillsatt en SOU för att för första gången på väldigt länge ta ett samlat grepp om hela besöksnäringens utveckling. Det är Britt Bohlin som utreder och leder det arbetet för att vi till nästa år ska få ett samlat underlag när det gäller hur vi strategiskt kan jobba med besöksnäringsutveckling i Sverige.
Anf. 88 Emilia Töyrä (S)
Herr talman! Jag tänkte just ställa en följdfråga om destinationsutveckling. Jag kommer själv från Kiruna, som ligger i Lappland, som är ett väldigt starkt varumärke. Men jag tror att det finns många destinationer i Sverige som skulle kunna vara än större varumärken.
Kan du mer detaljerat gå in på hur man jobbar med just destinationsutveckling eller varför det är viktigt?
Anf. 89 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Destinationsutveckling är viktigt för att marknadsföra spännande och unika destinationer - Sverige har väldigt varierande destinationer som gör Sverige spännande internationellt. Men det handlar också om att lyfta. Det räcker inte med att man är unik. Det gäller också att det finns en företagskultur med boenden, mat, transporter och andra kringtjänster för att inte minst internationella turister ska våga och vilja göra beställningar och för att man ska kunna driva en besöksnäring vidare på en ort. Det är därför man jobbar ihop nationellt med regionerna. Man jobbar med starkare destinationer i Sverige inte bara för att marknadsföra dem utan också för att få dem att blomstra.
Anf. 90 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Jag vänder mig till minister Damberg. Han kan slå upp fliken F, som i försvar, i sin inläsningspärm.
Vi har precis haft försvarskonferens i Sälen. Där talade bland annat statsminister Löfven. Han sa att svenska folket kräver att vi är vuxna uppgiften. Det är klokt, rätt och riktigt. Försvarsminister Hultqvist talade dagen därefter och hade på många sätt ett ganska raljant inledande stycke i sitt anförande. Han attackerade - det var egentligen en retorisk tjurrusning. Han duckade dessutom för eget ansvar.
Jag tycker att vi kan vara många som självkritiskt kan se tillbaka på den försvars- och säkerhetspolitik som har bedrivits tidigare, men nu gäller det att göra saker. Vi ser också att omvärldsvillkoren försämras. Från Moderaternas sida har vi pekat på satsningar här och nu för en total summa om 8 ½ miljard.
Mina frågor är: Hur avser regeringen att slå vakt om en fortsatt samarbetsanda givet de här två olika sakerna? Avser regeringen att gå från ord till handling när det gäller satsningar på försvaret här och nu?
Anf. 91 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag var i år inte med i Sälen, så jag kan inte exakt recensera vad som hände där. Men jag noterade att Peter Hultqvist också hade talat om den förra regeringens försvarspolitiska agerande. Man gjorde under förra mandatperioden kraftiga besparingar på försvaret. Dessutom avvecklade man värnpliktssystemet. Under den här mandatperioden bestämmer vi oss för att vända den utvecklingen och satsa mer på försvaret pengamässigt men också återinföra värnpliktsarmén i Sverige. Det innebär de facto ett skifte i förhållande till den förra regeringens utveckling.
Vi vill gärna bygga detta på samarbete, men man kan inte vara så stött, även om man är moderat och tycker om försvar, att man inte kan ta en viss kritik i fråga om hur man agerade under förra mandatperioden. Jag tror att svensk försvarspolitik skulle tjäna på mer långsiktighet och på att man värnar uppgörelser och vågar stå för dem. Men det handlar också om att diskutera de utmaningar vi står inför här och nu.
Anf. 92 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Under de två föregående alliansmandatperioderna, 2006-2014, var det aldrig så att man lade ett högre bud i kammaren än vad regeringen hade presenterat. Jag tycker att vi alla kan vara självkritiska, men det gäller även socialdemokrater på besök i Sälen.
Jag återkommer till min fråga. Givet det försämrade säkerhetsläge som vi sedan en tid befinner oss i undrar jag: Vill regeringen på något sätt medverka till ytterligare satsningar på svensk försvarsförmåga här och nu?
Anf. 93 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det är bra att Hans Wallmark utgår från försvarsförmåga. Det är ju det vi talar om, hur vi stärker svensk försvarsförmåga över tid. Då brukar vi i Sverige utgå från försvarsberedningar och analyser och faktiskt se vilka behov som finns. Vad gör vi för prioriteringar? Sedan diskuterar vi ekonomin.
Jag konstaterar att långsiktigheten inte sträcker sig längre än sedan december, då Moderaterna röstade på försvarsöverenskommelsen och den budgetförstärkning som vi gemensamt hade kommit överens om. Det var så sent som i mitten av december. Det går alltså snabbt i de här utspelstiderna, också för Moderaterna.
Anf. 94 Monica Green (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Det är väldigt glädjande att det nu går bra för Sverige, att vi har en sjunkande arbetslöshet och att vi har en tillväxt. Men det finns också människor som känner oro och som upplever att Sverige glider isär. Nu har vi vid flera tillfällen pratat om Landsbygdskommitténs förslag, med 75 programpunkter, som kom i förra veckan. Men det finns också fler områden. Det finns en väntande livsmedelsstrategi, och det finns andra saker som man skulle kunna göra för att landet ska hålla ihop.
När det gäller att män och kvinnor ska kunna leva på landsbygden och kunna utbilda sig - det handlar om kompetensförsörjning - så att de kan ta de jobb som faktiskt finns på landsbygden gäller det att kanske agera redan innan remissinstanserna har sagt sitt på vissa områden.
Även om Sven-Erik Bucht har svarat till viss del vill jag alltså ändå ställa frågan om hur vi ska klara en bra välfärd i hela landet framöver.
Anf. 95 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Anledningen till att vi tillsatte den här kommittén och gav dessa direktiv till den var just det som Monica Green frågar om, nämligen att kunna vända den utveckling som finns på svensk landsbygd. I det här landet har stad och landsbygd dragits isär på många sätt.
Därför är det viktigt att vi nu har fått det här förslaget. Som jag sa tog det åtta dagar för regeringen för att i dag ta det första steget till att titta på det här med landsbygdslån, som ingår i uppdraget. Jag utesluter inte att vi kommer att komma med fler åtgärder under detta år, men den samlade politiken utgår jag från att vi kommer att ta i en proposition under 2018.
Anf. 96 Monica Green (S)
Herr talman! Det är jättebra att det kommer en samlad politik på området, samtidigt som det faktiskt också griper in i alla andra politikområden. Det handlar ju om kompetensförsörjning, kommunal service, posttjänster, bredbandsutbyggnad och bostäder, alltså väldigt många politikområden. Trots att det ska vara samlat måste man ändå se till att det implementeras på andra områden.
Nu ska Sven-Erik Bucht komma till Skövde på måndag - välkommen! Jag vill skicka med kravet att livsmedelsstrategin snart kommer och att den utvecklar även Skaraborg.
Anf. 97 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag ser fram emot besöket i Skövde. Det är framför allt diskussion kring jordbruksfrågor som kommer att beröras på det mötet, men givetvis är livsmedelsstrategin en del i det.
Livsmedelsstrategin är ett helhetsgrepp som regeringen har tagit som berör både primärproduktion och jordbruk, fiske och trädgård men också den småskaliga och storskaliga livsmedelsindustrin. Den berör export, handel och även besöksnäringen, matturism och så vidare.
Det är ett helhetsgrepp, och jag hoppas att vi kan komma överens med oppositionen i den frågan.
Anf. 98 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg.
Besöksnäringen har vi talat om här i dag. Den är en av Sveriges mest livskraftiga näringar med företag som sysselsätter många människor. Det är en näring som har behov av olika kompetenser, och det är vanligt att många unga och nyanlända får sina första jobb här. Värdet av turismexporten var 2015 större än läkemedels, stål- och järnindustrin.
Skolverket har fått uppdraget att lämna förslag om nya inriktningar inom gymnasieskolans naturbruksprogram. Redan i våras lämnades betänkandet in, där Skolverket föreslår att naturbruksprogrammet ska smalna av till fem inriktningar. Det skulle innebära att inriktningarna för naturturism, jakt, viltvård, fiske och vattenvård, rekreation och upplevelser ska utgå - inriktningar där de flesta får jobb eller startar eget.
Min fråga till minister Damberg är därför om regeringen har för avsikt att ställa sig bakom Skolverkets förslag att smalna av naturbruksprogrammet.
Anf. 99 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Regeringen har tagit emot Skolverkets förslag men inte landat i ett eget förslag. Vi får titta på de synpunkter och åsikter som förs fram.
Nu har också Alexandra Anstrell framfört sina synpunkter på detta, och det tar jag med mig i det fortsatta arbetet. Jag tror inte att intentionen, vare sig från Skolverket eller någon annan, är att den nya gymnasieskolan ska strypa eller smalna av jobbmöjligheterna i Sverige. Syftet måste vara det motsatta.
Jag måste ta med mig frågan eftersom jag inte jobbar så nära den att jag exakt och detaljerat kan beskriva hur arbetet kommer att bedrivas framöver. Jag vet dock att regeringen ännu inte har tagit ställning.
Anf. 100 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Det låter positivt och lovande när minister Damberg säger att det här är väldigt viktigt. Jag hoppas verkligen att regeringen tar till sig vad många har sagt, både här och på andra ställen, eftersom naturturism är väldigt intressant för besöksnäringen. Kanske jag kan få ministern att lova att han verkligen återkommer i frågan när besluten är tagna.
Anf. 101 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag lovar att följa upp frågan, inte minst med mina ministerkolleger som jobbar lite närmare med just den specifika ändringen av gymnasieskolan, framöver.
Anf. 102 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.
Under 2016 uppnådde vi i Sverige den högsta byggtakten sedan miljonprogrammet. Vi ser att det byggs överallt i hela landet, både på landsbygd och i storstad. Boverket bedömer också att byggandet fortsätter att öka även under 2017. Det är en positiv trend, och vi vet att det behövs, eftersom näst intill alla kommuner uppger att de har bostadsbrist.
När fokus blir att bygga bort bostadsbristen så snabbt som möjligt är dock risken att man inte tar det tillfälle som finns att bygga bort problem på bostadsmarknaden och till exempel motverka segregation. Jag undrar därför hur regeringen arbetar med att skapa förutsättningar att bygga bort segregationen.
Anf. 103 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Tack för frågan! Vi har i statsbudgeten ett särskilt stöd som är riktat till de områden där det nu behövs stora renoveringar, bland annat i miljonprogramsområdena. Det är till för att stärka dessa områden för att vi ska kunna minska segregationen.
Jag tänker också på den så kallade bosättningslagen som har kommit nu och som också handlar om att stödja kommuner som Södertälje och andra som har fått ta ett väldigt stort ansvar tidigare när det gäller bostadsförsörjningen. Nu ser vi till att fler är med och tar ansvar så att hela Sverige är inbegripet i detta arbete.
Anf. 104 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Min följdfråga är: Finns det fler incitament som ministern kan tänka sig att ta till för att bygga bort segregationen även i enskilda samhällen? Vi talar om det stora, men om vi även talar om det lilla.
Anf. 105 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! När vi nu bygger i den omfattning som vi gör handlar det om att se till att bygga samhällen och inte bara bostadsområden. Det är otroligt viktigt att man ute i kommunerna runt om i Sverige i dag inte gör om samma misstag som vi gjorde på 60- och 70-talen utan i stället bygger riktiga samhällen, där arbetsplatser och andra funktioner är inbegripna i lokalsamhället så att det inte bara blir områden utanför städerna med bostäder som är isolerade från annan verksamhet.
Anf. 106 Roza Güclü Hedin (S)
Herr talman! Min fråga går till Mikael Damberg.
Vi har i dag en situation med ungefär 100 000 lediga jobb. Samtidigt misslyckas näringslivet med ett av fem rekryteringsförsök. Välfärden har väldigt svårt att hitta personal. Fyra av tio företag skjuter upp en planerad expansion. Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket beskriver en skriande brist på yrkesutbildad personal. Samtidigt kan vi se att intresset för våra yrkesutbildningar minskar.
År 2025 beräknar SCB att det kommer att saknas 34 000 gymnasialt utbildade inom teknik och tillverkning, varav 26 000 inom industri. Det kommer att saknas 9 ½ tusen inom fordon och över 80 000 inom hälso och sjukvård och den sociala sektorn.
Hur tänker regeringen möta upp detta och se till att matchningen sker?
Anf. 107 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack, Roza, för en väldigt viktig fråga! Vi har nu en situation där utbildningspolitik blir en allt viktigare tillväxtfaktor för Sverige. Det vill säga: Lyckas vi få utbildningssystemet att matcha de behov som finns både i offentlig sektor och i näringsliv kan vi hålla igång men också utveckla svensk tillväxt och jobbtillväxten framöver. Utbildningspolitiken har därför fått en större jobbdimension än tidigare.
Vad är lösningen på detta? Eftersom vi underutbildar folk i Sverige har vi 70 000 fler utbildningsplatser som vi rullar ut på universitet, yrkeshögskola, komvux och i arbetsmarknadspolitiken.
Den andra frågan är hur vi får attraktionskraften i gymnasieutbildningen att öka. Samverkan är absolut viktigast. När branscher och sektorer är med och planerar och bedriver utbildningen blir kvaliteten högre. Jag tror också att Gymnasiekommittén är inne på någonting väldigt spännande och tittar på gymnasiekompetensen, som ger möjlighet för studenterna att också göra andra val framöver. Jag tror att det är en viktig fråga för att öka statusen.
Anf. 108 Roza Güclü Hedin (S)
Herr talman! Tack för svaret!
Jag lyssnade intresserat på partiledardebatten i går. Anna Kinberg Batra målade upp en dyster bild av företagen. Hon beskrev inte problemen utifrån vad jag gick in på i mitt inlägg, utan hon sa bara: Skatt, skatt, skatt! Hon antydde att vissa människor inte vill jobba. Jag hörde inte något om satsning, och jag hörde inte något om framtidshopp för unga, för våra nyanlända och andra som behöver en adekvat utbildning för att ta de jobb som de behövs till för vårt gemensamma samhällsbygge.
Vad skulle en borgerlig regering innebära för välfärden, och vad kan deras politik göra för att möta behoven?
Anf. 109 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag kanske inte ska uttala mig så mycket om vad en borgerlig regering skulle innebära. Vi har sett åtta år av det.
Jag tycker att det är intressant att följa statistiken nu, där det framgår att sysselsättningen fortsätter att öka i Sverige. Det råder historiskt höga sysselsättningsnivåer.
Det som skiljer vår period från den tidigare perioden är att arbetslösheten sjunker. Jag tror att det har mycket med utbildning att göra. Vi matchar de arbetslösa med de kunskapskrav som råder på svensk arbetsmarknad. Får man inte de kunskaperna kommer man inte in på arbetsmarknaden. Där är yrkesprogrammen och yrkesvux viktiga faktorer framöver för att sänka arbetslösheten och skapa tillväxt.
Anf. 110 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag vill ställa min fråga till jämställdhetsminister Åsa Regnér.
En form av ekonomisk misshandel handlar om att den ena partnern lockar den andra partnern att ta gemensamma lån. När lånen ska betalas vill inte partnern betala lånet. Då får den andra stå för allt. Inte ens om man skiljer sig går det att göra något åt problemet. Pengar drivs in från den som har pengar. Om den ena partnern finns hos kronofogden och inte prioriterar att betala hamnar den andra i kläm.
Detta kan leda till att båda till slut hamnar hos kronofogden. Detta agerande kan vara ett led i annan misshandel - ekonomisk, psykisk, sexuell, fysisk och så vidare.
Frågan är om det är tänkbart att efter en skilsmässa få dela skulden i två delar så att man inte behöver betala mer än sin halva.
Anf. 111 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Själva sakfrågan faller inte under mitt ansvarsområde i regeringen. Men naturligtvis ska det finnas lagstiftning som skyddar människor när de ingår äktenskap. Som enskild individ ska man veta vad som gäller om man ingår äktenskap, är sambo eller på olika sätt ingår ekonomiska relationer med den person man lever med.
Den viktigaste jämställdhetspolitiska åtgärden är att det just nu råder en hög sysselsättning för både kvinnor och män. Att kvinnor liksom män har en egen ekonomisk plattform att stå på är något av det absolut viktigaste.
Jag tar med mig Hillevi Larssons fråga till ansvarigt statsråd.
Anf. 112 Teres Lindberg (S)
Herr talman! Min fråga går till Mikael Damberg. Jag skulle vilja plocka upp den fråga som har varit uppe tidigare i dag om Postnord.
Det statliga Postnord har valsat runt i medierna det senaste året. Det har gällt allt från postutdelning och bristande arbetsmiljö till fastighetsboxar. Nu senast är det transporterna.
Medvetet eller omedvetet kan vi konstatera att Postnord, som är ett statligt bolag, är med och bidrar till lönedumpning via de tjänster bolaget köper. Det är stora problem i transportsektorn. Här borde de statliga företagen kunna gå före.
Hur kan regeringen garantera att de statliga företagen upphandlar till sjysta villkor?
Anf. 113 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag vet att Teres Lindberg kan posten väl, och vi har diskuterat Postnord tidigare i olika sammanhang. Det är ett bolag som är under enorm press, har fattat en del svåra beslut och gjort en del felaktiga organisationsförändringar som har lett till utmaningar för bolaget - som vi inte har slutat att diskutera i Sverige utan kommer att fortsätta att diskutera.
När det gäller transportbranschen har Postnord ett ansvar. Jag blev oroad över uppgifterna om hur man har agerat i leverantörskedjan. Därför blev jag glad när Postnord sa att uppgifterna ska granskas.
Mitt budskap är att Postnord som en statlig aktör ska agera föredömligt. De ska gå före och visa hur man kan agera på olika marknader och att det spelar roll att staten är en viktig ägare.
I dag har jag fått ny information. Postnord kommer nu att intensifiera arbetet med uppföljningen av underleverantörer inför 2017. De kommer att göra fler kontroller, fördjupa granskningarna och dessutom ta hjälp av externa revisorer. Det är bra.
Anf. 114 Teres Lindberg (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är viktigt att regeringen tar frågorna på allvar. Vi skulle kunna titta mer på hur kollektivavtalet kan användas. Även om riksdagen röstade ned ett förslag från regeringen om att ställa sociala krav kan vi via regleringsbreven och kraven på de statliga bolagen tillämpa kollektivavtalet. Där behövs ingen lagstiftning, utan det är snarare fråga om ägaren. Vi skattebetalare ska veta med säkerhet att den verksamhet och de upphandlingar staten gör också är seriösa och till sjysta villkor.
Anf. 115 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Hela diskussionen handlar om att statliga företag ska agera föredömligt. Vi ska vara ärliga med att denna sektor är en av de smutsigaste branscherna. Det är en av de branscher där människor verkligen har utnyttjats mest och där många företag upplever en illojal konkurrens. Det krävs mer insatser än att bara titta på de statliga bolagen. Man måste titta på hur reglerna uppfylls på svensk arbetsmarknad. Det är ett brett arbete som måste göras för att städa upp i transportbranschen i Sverige.