Frågestund

Frågestund 10 november 2016
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  2. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  4. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  5. Hoppa till i videospelarenLaila Naraghi (S)
  6. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenLaila Naraghi (S)
  8. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenSofia Damm (KD)
  10. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  11. Hoppa till i videospelarenSofia Damm (KD)
  12. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  13. Hoppa till i videospelarenAnders Forsberg (SD)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  15. Hoppa till i videospelarenAnders Forsberg (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  17. Hoppa till i videospelarenChrister Nylander (L)
  18. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  19. Hoppa till i videospelarenChrister Nylander (L)
  20. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  21. Hoppa till i videospelarenEmma Hult (MP)
  22. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenEmma Hult (MP)
  24. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  27. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  29. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  30. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  32. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenPer Åsling (C)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  35. Hoppa till i videospelarenPer Åsling (C)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  42. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  43. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  44. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenRobert Halef (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  47. Hoppa till i videospelarenRobert Halef (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  49. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  50. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  51. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  52. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  53. Hoppa till i videospelarenIda Karkiainen (S)
  54. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenIda Karkiainen (S)
  56. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  60. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  61. Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
  62. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  63. Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
  64. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  65. Hoppa till i videospelarenJamal El-Haj (S)
  66. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  67. Hoppa till i videospelarenJamal El-Haj (S)
  68. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  69. Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
  70. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  71. Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
  72. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  73. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  74. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  75. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  76. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  77. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  78. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  79. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  80. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  81. Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (L)
  82. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  83. Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (L)
  84. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  85. Hoppa till i videospelarenLars-Axel Nordell (KD)
  86. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  87. Hoppa till i videospelarenLars-Axel Nordell (KD)
  88. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
  89. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  90. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  91. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  92. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  93. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  94. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  95. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  96. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 96

Anf. 42 Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

Regeringen bär ett ansvar för den utredning som presenterades förra veckan om de så kallade 3:12-reglerna. Den föreslår kraftigt höjda skatter på Sveriges jobbskapare, de små och medelstora företag som skapar fyra av fem nya jobb. Vår framtida välfärd bygger på just de jobben. Vår framtida välfärd, vår trygghet, vår skola och vår förskola bygger på att jobben växer till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför vill regeringen straffa jobbskaparna genom att höja skatten för dem med 5 miljarder?


Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Just nu skapas väldigt många jobb i Sverige. 120 000 nya jobb har skapats sedan regeringen tillträdde. Det är viktigt och en framgång för regeringens politik.

Regeringen fick, precis som Maria Malmer Stenergard sa, ett betänkande förra veckan när det gäller beskattningen av så kallade 3:12-företag. I utredningen föreslås ett antal skärpningar i beskattningar men också en del lättnader i beskattningen vad gäller de begränsningsregler som finns i dag och som inte är särskilt uppskattade av näringslivet.

Vi kommer nu att skicka de här förslagen på remiss. Vi kommer naturligtvis att titta på och noggrant analysera remissinstansernas synpunkter och därefter återkomma till riksdagen med förslag.


Anf. 44 Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Det är ju inte lättnaderna som alla de företagare som med stor oro har hört av sig till mig under den senaste veckan har pekat på, utan det är de 5 miljarderna i skattehöjningar som de har pekat på.

Utredningen har agerat helt i enlighet med de tilläggsdirektiv som regeringen lade när den tillträdde, det vill säga: Höj skatten!

Vår framtida trygghet grundläggs av människor i arbete och en ansvarsfull politik. Straffa inte dem som skapar jobben!


Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag noterar att jag har hört Moderaterna säga liknande saker väldigt många gånger under de senaste två åren, att regeringens skatteförändringar kommer att undergräva möjligheterna till jobb och företagande i Sverige.

Därför blev jag lite förvånad när jag läste Moderaternas budgetmotion i år. Där visade det sig att ni faktiskt har accepterat i princip alla de skattehöjningar som regeringen har föreslagit och som ni ägnat timme ut och timme in i denna talarstol till att tala om hur dåliga de är. Nu tycker ni att det är jättebra politik. Det kommer ni väl att tycka om det här också så småningom.

(Applåder)


Anf. 46 Laila Naraghi (S)

Herr talman! Min fråga är till kultur- och demokratiminister Bah Kuhnke.

Dagens medielandskap står inför stora utmaningar. Därför var det bra att regeringen tillsatte Medieutredningen som nu presenterats.

Två av utmaningarna som vi måste bemöta är för det första behovet av lokal medienärvaro. Det krävs för att vi som medborgare ska kunna följa och påverka vad som händer omkring oss. När detta saknas ökar ofta distansen mellan politiker och medborgare. Apatin tilltar, och det som följer är ofta en sörja där rykten och hat lätt frodas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För det andra krävs publicistisk mångfald. Verkligheten, eller sanningen, är flerhövdad och måste få vara det. Det berikar vårt land. När denna mångfald dör eller försvinner förtvinar till slut det Sverige som vi älskar och känner.

Sverige behöver mer lokaljournalistik, inte mindre. Vi behöver journalister som granskar det vi makthavare gör, följer nyhetsrapporteringen och följer de pressetiska reglerna.

Min fråga är: Hur anser ministern att dessa grundläggande värden, alltså publicistisk mångfald och lokal medienärvaro, kan stärkas?


Anf. 47 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Tack för frågan om hur vi ska säkra den publicistiska mångfalden och säkra den lokala journalistiken! Det är två av de centrala frågorna i Medieutredningen som regeringen tog emot för några dagar sedan. Utredaren Annette Novaks uppdrag handlade, enkelt uttryckt, just om detta: Hur säkerställer vi att den lokala journalistiken och journalistiken i stort kan bära upp sitt demokratibärande uppdrag?

Vi har under de senaste åren sett hur tusentals journalister har lämnat yrket och hur medierna, inte minst papperstidningarna, får allt svårare att klara sig. Man avvecklar kultursidor och hela kulturbilagor, och hela tidningar läggs ned.

De förslag som vi har fått, och som vi just nu läser på departementet, ser vi så här långt är förslag som kommer att kunna skapa bättre förutsättningar för den lokala journalistiken och för mångfalden.


Anf. 48 Laila Naraghi (S)

Herr talman! Det låter väldigt lovande. Vi ser fram emot dessa samtal med regeringen om hur detta kan hanteras, för det är oerhört viktigt att, förutom den lokala journalistiken, verkligen värna den publicistiska mångfalden runt om i landet.


Anf. 49 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Ja, och det kommer att bli en grannlaga uppgift. Jag hoppas att många här i Sveriges riksdag, alla partier, är beredda på de tuffa diskussioner vi behöver ta.

Det presstöd som i dag finns utvecklades på 1970-talet. Den digitala konkurrensen var inte så stor då. Inte heller fanns Facebook och Google som verkligen har ätit sig in i och tagit hela annonsmarknaden, vilket är en av de större orsakerna till att branschen har så svårt att få ekonomin att gå ihop.


Anf. 50 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga till utrikesminister Margot Wallström rör en nyvald president. Det är en president som inte bara agerar oerhört provocerande och populistiskt utan också har gjort en hel rad högst kontroversiella uttalanden - en president som sedan sitt tillträde i somras har tagit död på flera tusen personer. Tydligt är att president Duterte inte skyr några som helst medel i kriget mot narkotikan. Här är det högst rimligt att tala om ett användande av utomrättsliga avrättningar.

I denna kontext öppnade Sverige i förrgår en ambassad i Manilla. Samtidigt etablerade en svensk försvarskoncern ett kontor i Filippinerna. Vid invigningen lyfte näringsminister Damberg dock inte bara fram enbart samarbete kring företagande utan också när det gäller jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Hur avser regeringen att prioritera arbetet med mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i ett land där en nyvald, oberäknelig president inte tycks sky några som helst medel och där Sverige nu har mycket stora kommersiella intressen?


Anf. 51 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Tack för frågan! Sverige har i dag beskickningar i 93 länder. Filippinerna är med 100 miljoner invånare det största landet där Sverige sedan länge har saknat representation. Därför var det med glädje som vi återigen kunde öppna en ambassad i Filippinerna. Därigenom ges vi möjlighet att bredda kontakten med hela samhället. Dessutom är Filippinerna en viktig exportmarknad.

Genom att vi är på plats kan vi bättre följa utvecklingen. Vi kan engagera oss på ett helt annat sätt och, som vi gör på väldigt många håll i världen, förstås också bevaka situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.


Anf. 52 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Internationella relationer är centralt, för Filippinerna är ett oerhört viktigt land. Det är absolut inte fel att vi ökar vår närvaro - tvärtom. Det jag säger är att de öppningar som nu tycks finnas kring samarbete i Filippinerna ännu en gång kommer att ställa en utrikespolitik som säger sig vara feministisk inför väldigt svåra avvägningar. Därför vill jag veta hur regeringen prioriterar i det nya samarbetet.


Anf. 53 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! I denna fråga måste vi framför allt verka genom EU. Jag beklagar att det har tagit så lång tid för EU-länderna att få en gemensam hållning. Jag förväntar mig att vi mycket snart ska komma till en gemensam position där vi tydligt kan markera vad det gäller mänskliga rättigheter, utomrättsliga avrättningar och allt det som vi har sett ske i Filippinerna. Vi driver på för att så ska ske, för vi får mycket större kraft om vi agerar gemensamt.


Anf. 54 Anders Forsberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Regeringen fortsätter att ge sig på en av landets mest hållbara branscher: skogsbruket.

I regeringens höstbudget för utgiftsområde 17 Kultur, medier med mera står det följande på s. 45: "Alla sektorer som nyttjar mark och vatten ska ta hänsyn till friluftslivets värden som en del av ett hållbart nyttjande."

Det står också: "Regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet, bl.a. genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning."

Min fråga är: Ser inte landsbygdsministern en konflikt mellan att bland andra han och statsministern har hållit fina tal om bioekonomins möjligheter och att andra delar av regeringen och myndigheter underställda regeringen verkar ha fullt upp med att underminera brukande- och äganderätten för skogsbruket?


Anf. 55 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Skogen är en stor tillgång för Sverige. Vi är ett av de länder i Europa som har mest skog. Regeringen jobbar med skogsbruket på ett framsynt sätt, bland annat i det nationella skogsprogrammet.

Frågeställaren hänvisar till en text som finns i budgetpropositionen för 2017 och även i budgetpropositionen för 2016. Det är en allmän text som också anknyter till en internationell FN-konvention som Sverige anslöt sig till i början av 2000-talet. Det har egentligen inget att göra med den utredning som man nu gör om skogsvårdslagen.


Anf. 56 Anders Forsberg (SD)

Herr talman! Oavsett vad landsbygdsministern säger här i talarstolen kan man fråga sig om regeringen har en gemensam linje eller inte.

Regeringen fortsätter att trampa på den inslagna vägen med en rad landsbygdsfientliga beslut och med det som för skogsägarna verkar vara en långsam kollektivisering av det enskilda skogsägandet och en underminering av brukanderätten. Man skulle kunna kalla det för en modern form av baggböleri eller miljöböleri.

I detta fall handlar det om just allmänhetens nyttjande av privata skogsägares enskilda egendom.


Anf. 57 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Skogen har två jämställda mål: miljö och produktion. Dessa mål värnar regeringen. Vi jobbar också med dessa jämställda mål i det nationella skogsprogrammet.

Det handlar också om att ta fram nya produkter från skogen, vilket vi har all möjlighet till i Sverige. I regeringens strategi ingår att vi ska bli det första landet i världen utan fossila bränslen, och skogen är av enorm betydelse för att vi ska nå det målet.


Anf. 58 Christer Nylander (L)

Herr talman! USA:s väljare har gjort sitt val. Många av oss hade säkert velat se ett annat utfall, men valet är gjort och ska respekteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Framför oss har vi en period då vallöften ska konkretiseras och uttalanden som gjorts under valperioden formuleras i reformförslag. Det är särskilt viktigt för Sverige att följa denna utveckling noga, för USA är mycket viktigt för Sverige. Det handlar om handel, företag, konsumenter och jobb. Det handlar om välstånd och klimat samt om säkerhet, både globalt och i Östersjöområdet där Rysslands agerande den senaste tiden har ökat spänningarna.

Min fråga till utrikesministern är inte konfrontatorisk utan snarare konstruktiv. Vad avser regeringen att göra för att upprätthålla samarbete och dialog i de frågor där Sverige och USA har starka gemensamma intressen både globalt och vad gäller säkerhet och stabilitet i Östersjöområdet och vårt närområde?


Anf. 59 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Det är klart att vi är förberedda för utgången av detta val. Vi har funderat över vad som händer om den ena eller den andra kandidaten vinner.

Vi är i den situationen att vi har haft ett alldeles utmärkt och nära samarbete med USA under lång tid, och detta samarbete har fördjupats. Vi har sett ett stort intresse för den nordiska modellen.

Vi signalerar fortfarande att vi vill samarbeta med USA. Vi kommer att göra det i säkerhetsrådet, och vi kommer att göra det bilateralt och i alla multilaterala forum.

Vi följer noga utvecklingen. Även om vi är oroade är det först när det omsätts i praktisk handling och praktisk politik som Trump prövas som president.

Vi försöker också att påverka så tidigt som möjligt genom att framföra våra åsikter och ståndpunkter på ett konstruktivt sätt. Det är vi just nu i full färd med att göra.


Anf. 60 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag tackar för svaret och välkomnar att regeringen avser att ta en tidig kontakt med den nya administrationen när den tillträder.

Jag välkomnar också att utrikesministern i sina kommentarer särskilt har lyft fram situationen vad gäller säkerhet och trygghet i Östersjöområdet och vårt närområde.

I regeringsförklaringen, som statsministern läste upp i kammaren i september, sas det att den transatlantiska länken, det vill säga kontakten mellan Sverige, Europa och USA, skulle stärkas.

Min fråga är därför: Kan utrikesministern konkretisera hur denna transatlantiska länk ska prioriteras framöver?


Anf. 61 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Det är via våra diplomatiska och politiska kontakter vi kan göra detta och genom att tidigt signalera att vi önskar hålla fast vid de avtal vi har skrivit med USA om bland annat försvarssamarbete. Vi önskar förstås också att via säkerhetsrådet se till att dessa frågor förblir i fokus.

Ännu återstår det att se vilka personer vi kommer att kunna ha kontakt med. Det är långt ifrån klart vilka som kommer att ta över viktiga uppgifter i Trumps administration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är dock vad vi kan göra för dagen.


Anf. 62 Emma Hult (MP)

Herr talman! Min fråga handlar också om valet och valresultatet i USA eller snarare om efterspelet. Den är riktad till kultur- och demokratiministern.

Gårdagens resultat har säkert påverkat oss alla på ett eller annat sätt. Det handlar inte bara om vallöftena utan om det som valrörelsen och efterspelet medför. Det har skett en polarisering i det amerikanska samhället som gör mig och många andra oroliga. Jag är också orolig för att detta skulle kunna spilla över på Sverige och resten av världen.

Hur ser ministern och regeringen på detta? Hur ska vi motverka en sådan här polarisering i samhället och i stället jobba tillsammans?


Anf. 63 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror att många av oss har ställt sig denna fråga under en längre tid, inte minst på grund allt det hat som det gavs uttryck för i valkampanjen och nivån på debatten.

Det är uppenbart att vi sedan länge har behövt arbeta ihop vårt land. Därför har statsministern från dag ett varit tydlig med att vi arbetar med ett samhällsbygge. Vi investerar massor med politik och mängder av miljarder för ett Sverige som håller ihop. Här spelar mediepolitiken en stor roll, och den lokala journalistiken är självklar.

Vi behöver också säkerställa att människor känner tillit till våra system, till våra myndigheter, till sina kommuner och ledningar och till förvaltningen i stort. Det betyder att allt det vi gör i regeringen, till exempel Ardalan Shekarabis arbete i fråga om det offentliga och hur vi strategiskt och tydligt arbetar med att flytta ut myndigheter, är viktigt.


Anf. 64 Emma Hult (MP)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Regeringen driver ett samhällsbygge för ett Sverige som håller ihop. Vilken roll ser du att du har i detta samhällsbygge? Du nämnde lokal journalistik, men vilken roll har du som demokratiminister för att se till att Sverige håller ihop?


Anf. 65 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Demokratipolitiken är central i detta arbete, och det syns i de budgetpropositioner som har presenterats och som vi kommer att presentera.

Mellanvalspolitiken handlar om att skapa mötesplatser. Vi investerar i det civila samhället på ett sätt som ingen regering har gjort på länge i vårt land. Människor ska kunna mötas och förenas. Man ska till exempel kunna få en plats i ett rum att arbeta från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta har det civila samhällets organisation lyft fram som ett av de största problemen, men nu ökar vi möjligheterna genom det stora budgettillskottet på 20 miljoner till Boverket. Det kommer att ge plats till många.


Anf. 66 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht. Den handlar om den proposition om vildsvin och viltutfodring som statsrådet nyligen överlämnade till riksdagen. Propositionen kommer från alliansregeringens tillsatta jaktlagsutredning och belyser de problem som finns i Sverige i dag med okontrollerad utfodring, vilket framför allt sker i södra Sverige.

Lantbruket, villaägare och kommuner drabbas alla av vildsvinens framfart, men utfodringen är inte det enda problemet när det gäller en okontrollerad stam. Det skjuts också för få vildsvin.

Tyvärr var propositionen så hastigt ihopskriven att majoriteten i den här kammaren valde att skicka tillbaka den till ministern för att man skulle göra om och göra rätt. Problemen med vildsvinen kvarstår dock, och jag undrar: När har ministern för avsikt att komma tillbaka till kammaren med en ny proposition?


Anf. 67 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Utfodring av vilt, främst vildsvin och hjort, har blivit allt vanligare i vårt land och är ett växande problem. Det skapar stora problem, inte minst för svenskt jordbruk, som tappar oerhört mycket pengar på grund av att det sker.

Det handlar också om en utfodring som inte sker på ett korrekt sätt och som skapar trafikskador. Det var mycket synd att Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna avslog propositionen, för med den hade man verkligen kunnat ta tag i problemen och få bort den utfodring som inte är bra för lantbruket och heller inte för skogsbruket.

Det handlar inte om något totalförbud. Nu har vi ett tillkännagivande från Alliansen och Sverigedemokraterna. Vi tittar på det och bereder ärendet.

(Applåder)


Anf. 68 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Det är bra att ministern har för avsikt att komma tillbaka till kammaren, men jag blir lite orolig när han inte kan ge något besked om när det kommer att ske. Vi vet sedan tidigare att ministern och hans regering har en tendens att dra ut på saker och ting så att de aldrig kommer till beslut här i kammaren.

Vi fattar inte beslut i den här kammaren som inte är fullständiga och bra beredda. Den proposition som lämnades var inte tillräcklig, och därför valde en majoritet i Sveriges riksdag att skicka tillbaka den till ministern för att man skulle göra om och göra rätt.

Vi måste skilja på utfodring och åtling, och det gör man inte i dag. Därför ställer jag frågan igen: När avser ministern att komma tillbaka?


Anf. 69 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det som nu sker genom tillkännagivandet är att det blir stora negativa konsekvenser för vårt lantbruk och vår livsmedelsproduktion.

Den borgerliga reservation som finns saknar helt konsekvensanalys. Detta går inte att genomföra med mindre än att man gör en mycket omfattande komplettering. Regeringen kommer nu att överväga hur tillkännagivandet ska hanteras.


Anf. 70 Maria Strömkvist (S)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

I veckan har det lagts fram ett förslag om att lösa den underbeskattning av den finansiella sektorn som finns eftersom dess verksamhet är momsbefriad.

De fyra storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank fick stora skattefördelar då bolagsskatten sänktes i två omgångar av tidigare borgerliga regeringar. Enkelt uttryckt kan man säga att Anders Borg tog pengarna från våra gamla och barn och gav dem till bankernas aktieägare.

Nu vill regeringen återföra pengar från bankerna till barnen, och det är naturligtvis bra. Min fråga är dock: Kan reformen göras mer träffsäker och proportionerlig genom att den riktas mer mot storbankerna så att lokala sparbanker som inte har samma vinstmarginaler kan få ett bättre utfall?


Anf. 71 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Vi ser, precis som Maria Strömkvist påpekade, att storbankerna gör väldigt stora vinster i dagsläget - 80 miljarder kronor. Min företrädare skällde ofta på bankerna. Jag försöker i stället beskatta dem.

Vi tillsatte utredningen för att få fram ett förslag om hur man kan minska den skattefördel som finanssektorn har i dag på grund av att den inte betalar moms. Nu har vi precis fått förslaget, och vi kommer att skicka ut det på remiss. Sedan kommer vi att läsa igenom remissvaren och noggrant analysera förslaget och se vilka modifieringar som eventuellt behöver göras innan ett förslag kan läggas fram för riksdagen.


Anf. 72 Maria Strömkvist (S)

Herr talman! Tack för svaret!

Det är bra att remissinstanserna får säga sitt. Kan man tänka sig även andra åtgärder mot storbankerna, till exempel ytterligare begränsningar av deras bonussystem?


Anf. 73 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Utöver det förslag som nu har lagts på regeringens bord har vi i budgetpropositionen också föreslagit en hårdare beskattning av bankerna via det något krångliga begreppet efterställda lån. Där höjer vi skatterna för bankerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tycker att det är viktigt att bankerna får möjlighet att bidra lite mer till välfärden. Vi tycker att det behövs lite mindre pengar hos bankerna och lite mer pengar hos barnen.

(Applåder)


Anf. 74 Per Åsling (C)

Herr talman! Jag vänder mig till landsbygdsminister Bucht.

I årets budgetproposition behandlas skogsfrågorna under flera utgiftsområden, även under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Det är med viss förvåning jag läser att regeringen har en tydlig skrivning när det gäller svenskt skogsbruk. Skrivningen innebär att regeringen anser att alla ska ha rätt att överklaga en enkel avverkningsanmälan för varje enskild brukare, vilket slår hårt mot skogsägare och det svenska skogsbrukets framtid.

Det är viktigt att det finns ett regelverk som både regeringen och näringen kan förhålla sig till. Det regelverket innebär att frågorna gällande näringspolitik hanteras under Näringsdepartementet.

Min fråga till landsbygdsministern är: Varför flyttas skogspolitiska frågor, och därmed ansvaret för dessa, till Kulturdepartementet?


Anf. 75 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Som jag sa tidigare har skrivningen funnits i budgetpropositionen för 2017 under friluftspolitiken på Kulturdepartementet. Men den fanns med också 2016. Grattis, Centerpartiet, till att ni har upptäckt det efter drygt ett år!

Som jag också sa tidigare har den även en anknytning till den FN-konvention som finns om dessa frågor. Detta är inte något nytt. Sverige anslöt sig till konventionen redan i början av 2000-talet. Med konventionen som grund har vi tittat på olika områden över tid, bland annat rättsliga processer när det gäller jakt efter varg och miljöbalken. De rättsliga processer som Skogsvårdsstyrelsen tittar på nu har egentligen inte något att göra med det som nu har stått två gånger i budgetpropositionen.


Anf. 76 Per Åsling (C)

Herr talman! Jag tycker inte att jag får svar på frågan.

Jag är medveten om att frågan har hanterats på flera ställen i budgeten, och det var därför jag lyfte upp det i min frågeställning. Men sedan en tid tillbaka har frågor ställts till Kulturdepartementet just om detta. Departementet hänvisar till Miljö- och energidepartementet, som endast svarar via sms. Det blir väldigt förvirrande för skogsägarna.

Vad tror landsbygdsministern att detta kommer att innebära för den enskilde skogsägaren?


Anf. 77 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Till skillnad från Per Åsling och Centerpartiet är jag övertygad om att skogsägarna i Sverige vet att skogsfrågorna hanteras av landsbygdsministern på Näringsdepartementet. Därom råder inget tvivel.


Anf. 78 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! I måndags överlämnades Medieutredningen. En hel bransch har med förväntan och entusiasm läst förslagen och även följt den debatt som varit och som fortfarande pågår.

Kultur- och demokratiministern! Hur ställer sig ministern, ur ett yttrandefrihetsperspektiv, till förslagen om att ha kriterier som bygger på godtycke för att få stöd till sina publikationer? Hur säkerställer vi att det inte blir branschgruppen, mediestödsnämndens vänner, som får stöd och att man stänger ute nya och alternativa aktörer för att undvika konkurrens? Och hur säkerställer vi att mediestödsnämnden inte utestänger vissa åsikter att få utrymme i det politiska samtalet genom snedvinklad bidragsgivning?


Anf. 79 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för frågan. Det är viktigt att vi nu diskuterar Medieutredningen och förslaget till ett nytt mediestöd som har presenterats. Vi lämnar förhoppningsvis snart ett presstöd som utvecklades på 1970-talet. Våra lokala tidningar och medier i stort behöver och förtjänar ett nytt och modernt mediestöd.

Jag har inte hunnit läsa alla förslag som jag tog emot i måndags - 600 sidor. Angelika Bengtsson kanske har gjort det. Men dessa förslag ska nu diskuteras och remitteras. Jag hoppas att vi får en bred och givande diskussion.

Ett av förslagen är känsligt och har debatterats länge och väl och handlar om demokratikriterier. Som en frihetlig person ser jag de stora svårigheterna med det. Jag är mycket mån om att det inte är vi politiker som ska säga vem som ska få vilket stöd. Därför välkomnar jag diskussionen om att det ska tillsättas en mediestödskommitté - där branschen, experterna, sitter - som om detta blir av ska göra denna bedömning. Det är det som vi nu ska diskutera. Jag hoppas att många vill vara delaktiga i denna diskussion, eftersom detta är en stor och mycket svår uppgift.


Anf. 80 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaren och välkomnar att hon vill ha en bred politisk överenskommelse. Det förtjänar branschen verkligen.

Men vilka förslag från utredningen tror ministern att vi initialt kan förvänta oss kommer att bli politiska förslag från regeringen? Och vilka förslag tror ministern kommer att bli goda verktyg för att säkerställa en bredare åsiktsmångfald i en allt snävare åsiktskorridor och i ett polariserat debattklimat?


Anf. 81 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror att det vore ytterst oklokt av mig att i dag, bara några dagar efter att jag har fått en utredning i min hand och inte ens har läst den, säga vilka förslag som jag eller regeringen ska gå fram med. Vi vill diskutera dessa förslag med alla demokratiska partier här i vår kammare, och vi vill lyssna på remissinstanserna. Men jag tror att det finns flera goda förslag i utredningen, och jag vet att vi kommer att kunna föra en bra och avgörande politik gällande de svenska medierna och den lokala journalistiken.


Anf. 82 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson. Den finansiella sektorn är viktig för Sveriges ekonomiska välfärd. Den sysselsätter 85 000 personer i 5 000 företag. Enligt regeringen är de finansiella företagen underbeskattade, och den initierar därför ett uppdrag i akt och mening att införa en skatt som ska väga upp den skattefördel som branschen anses ha.

På vilket sätt anser statsrådet att den tilltänkta skatten bidrar till möjligheten att skapa nya jobb inom finansbranschen, locka hit finansföretag från London, motverka flyttning av verksamheter till utlandet och stärka den finansiella servicen främst på landsbygden?


Anf. 83 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Moderaterna och de andra borgerliga partierna har i de ekonomiska riktlinjer som de lade fram tillsammans ett förslag till finansskatt. Jag tror på ungefär samma sak. Sedan vet jag inte exakt vilken utformning av skatten som Moderaterna föreslår. Men det finns åtminstone två borgerliga partier som har motsvarande förslag i sina budgetmotioner, och de förslagen ligger helt i linje med det som utredningen har föreslagit.

Regeringen har nu fått denna utredning på sitt bord och kommer att skicka ut den på remiss. Jag kommer naturligtvis att med stort intresse läsa de olika remissinstansernas synpunkter på vilka för- och nackdelar som finns med den exakta utformningen av skatten. Sedan kommer vi att ta ställning. Men regeringens ambition är tydlig, nämligen att vi menar att den skattefördel som finns i finansbranschen bör kunna minskas för att vi på det sättet ska kunna öka skatteintäkterna, så att vi kan säkra en trygg och bra välfärd för alla som bor i Sverige.


Anf. 84 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Med tanke på att skatterna ibland är motiverade och ibland icke motiverade och att tankarna går åt detta håll skulle jag önska att skatten inte blir ett bekymmer, så att anställda förlorar sina jobb och att därmed deras barn och familjer drabbas, utan att vi ska ta chansen när man nu i London börjar fundera på att utplacera företag till andra länder och locka dem till Stockholm etcetera.


Anf. 85 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Efter två år som finansminister har jag lärt mig en sak, nämligen att moderater är mycket bekymrade över skatter och skatteförändringar innan de genomförs. När regeringen sedan har genomfört dem tycker de att det är en utmärkt politik.

Detta är dock en skatt som Moderaterna, redan innan den har genomförts, har varit ganska intresserade av att införa. När vi kommer med ett förslag tror jag därför att det kommer att finnas ett brett stöd i riksdagen för det. Jag tror att det finns fler än socialdemokrater och miljöpartister som tycker att bankerna kan vara med och bidra lite mer till vår gemensamma välfärd.

(Applåder)


Anf. 86 Robert Halef (KD)

Herr talman! Jag riktar min fråga till utrikesministern.

Torsdagen den 27 oktober röstade Europaparlamentet igenom en resolution om bland annat självstyre för områden - Nineveslätten, Tall Afar och Sinjar i Irak.

Befrielsen av området från Islamiska staten, IS, pågår och är framgångsrik. Kyrkklockorna börjar efter två års tystnad ringa i de befriade kristna byarna och städerna på Nineveslätten.

En fredad zon för kristna folkgrupper på Nineveslätten, som EU-parlamentet stöder, är det enda alternativet för att de kristna flyktingarna ska kunna återvända hem och det enda som garanterar deras framtida säkerhet.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna och det internationella samfundet att aktivt stödja resolutionen.

Sverige har blivit invalt i FN:s säkerhetsråd, och frågan är: På vilket sätt kommer Sverige att aktivt verka för att syrianer, kaldéer, assyrier med flera får en fredad zon på Nineveslätten?


Anf. 87 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag delar Robert Halefs stora oro över kristnas och andra minoriteters situation både i Syrien och i Irak. Vi har diskuterat detta upprepade gånger också här i parlamentet.

Kristna och andra grupper är svårt drabbade av Daishs härjningar och brutalitet. Det är inga tvivel om att mycket allvarliga internationella krigsbrott begås.

Vi har tillsammans i Förenta nationerna ett ansvar att verka för att människor i fara bereds skydd, att vi får ett snabbt slut på konflikten och att de ansvariga ställs till svars. Detta ansvar gäller oavsett hur man kategoriserar det. Vi måste nu verka för det. Vi måste få ett slut på dessa krig och konflikter. Vi måste se till att de ansvariga ställs till svars. Vi måste använda Internationella brottmålsdomstolen för detta och naturligtvis fortsätta diskutera detta i FN och i ett europeiskt sammanhang.


Anf. 88 Robert Halef (KD)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Kristna folkgrupper och andra etniska minoriteter har drabbats hårt av islamistiska terrororganisationer såsom IS. Det är bekräftat att det pågår folkmord mot dessa grupper. En fredad zon på Nineveslätten är räddningen för kristenheten i Irak. Den irakiska konstitutionen medger detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan är: På vilket sätt kommer utrikesministern att agera bilateralt med den irakiska och kurdiska regionala regeringen och verka för att dessa fredade zoner kommer till stånd?


Anf. 89 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Vi fortsätter att agera på tre spår. För det första gör vi det humanitärt och ser till att de drabbade och mycket svårt utsatta får hjälp. För det andra gör vi det politiskt och ser till att vi ger stöd till en politisk lösning både i Syrien och i Irak. För det tredje bidrar vi faktiskt också militärt. Det handlar framför allt om stöd till peshmergan i Irak. Vi fortsätter också att ta upp dessa frågor i FN-sammanhang, och vi hävdar att det bör ges humanitärt tillträde för att det ska kunna konstateras hur det ser ut för kristna och andra minoriteter som far mycket illa i dagens krig och konflikter.


Anf. 90 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till finansministern.

Idrottsklubbar och idrottspersoner marknadsvärderas av sina förbund, och marknadsvärdena sätter tak för avdragsrätten avseende sponsring till lag eller enskilda. I Skatteverkets riktlinjer får företagets avdragsrätt koppla sponsringen till marknadsvärdet. Riktlinjerna missgynnar alltså de företag som vill sponsra damidrott, som i allmänhet har ett lägre marknadsvärde. Detta har bland annat drabbat Eskilstunas fotbollslag Eskilstuna United, som är framgångsrikt i damallsvenskan. Laget riskerar att gå miste om sponsorpengar på grund av rådande system. Systemet förstärker strukturer inom idrotten där damer och herrar behandlas olika.

Anser finansministern att det är rimligt att avdragsrätten för sponsring grundar sig på ett lags marknadsvärdering?


Anf. 91 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Detta är en fråga jag inte har stött på tidigare, och jag är väldigt glad att Lotta Finstorp tar upp den. Jämlika villkor för män och kvinnor när det gäller att utöva idrott är nämligen viktigt. Jag kan förstå att lagstiftningen ser ut på det här sättet, men jag tror inte att man har önskat den här konsekvensen av lagstiftningen. Jag välkomnar att Lotta Finstorp tar upp frågan, och jag kommer att gå tillbaka till Finansdepartementet och be mina tjänstemän titta närmare på den.


Anf. 92 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Tack för svaret, finansministern - det är oerhört glädjande! Det som händer är nämligen att det räknas som ett bidrag om ett företag vill sponsra ett damlag och beloppet överstiger marknadsvärdet i föreningen, och då blir det inte avdragsgillt. Jag ser alltså verkligen fram emot att finansministern tar till sig frågan och kommer tillbaka senare, kanske med ett svar.


Anf. 93 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är roligt när man får vara i riksdagen och få upp nya frågor på agendan och radarn. För den här regeringen är det viktigt med jämställda villkor för kvinnor och män i alla olika verksamheter i Sverige.

(Applåder)


Anf. 94 Ida Karkiainen (S)

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Den 3 oktober 2014 läste statsministern upp regeringsförklaringen och talade om vikten av kultur. Han sa att alla barn ska ha rätt att utöva kultur, och han sa: "Därför ska barn och ungdomar få bättre möjligheter och lägre avgifter för att delta i idrott, friluftsverksamhet och kultur- och musikskola. En nationell strategi för kultur- och musikskolan tas fram." Nu är utredningen äntligen här - jag har den i min hand - och det är vi jätteglada för.

Den svenska kultur- och musikskolan har haft stora framgångar. Många barn har fått möjlighet att utvecklas genom musik, konst och dans. Många har också med musikskolan som grund blivit stora artister och rönt internationella framgångar. Vi ser dock med oro på utvecklingen inom kultur- och musikskolan - i dag är det många barn som inte har möjlighet att delta av ekonomiska skäl.

Mot bakgrund av utredningen, hur ser regeringen på den framtida utvecklingen av kultur- och musikskolan?


Anf. 95 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Kulturskolan - denna fantastiska kommunala verksamhet som finns i de flesta delar av vårt land! Det är väl ett fåtal kommuner som inte har någon kulturskola.

Nu får vi för första gången, i just den här utredningen, svart på vitt att det råder stora orättvisor. Det visar sig att det är medelklassens och övre medelklassens barn som har möjlighet att gå i kulturskolan. Det visar sig också att det finns stora utmaningar inför framtiden när det till exempel gäller lärarförsörjningen, och i rad efter rad får vi svart på vitt att vi behöver en nationell strategi om vi värnar kulturskolan och på riktigt vill ta till oss det Max Martin sa till mig för ett år sedan när jag satt bredvid honom på en middag. Jag frågade honom: Vad är den enskilt största anledningen till din framgång? Han svarade direkt: kulturskolan. Och det säger varenda världsartist vi har.

Är vi måna om att fler ska få ta del av detta fantastiska behöver vi ha en nationell strategi, och den arbetar vi på just nu.


Anf. 96 Ida Karkiainen (S)

Herr talman! Jag delar den glädjen - absolut. Jag tror att detta är en viktig framtidsutmaning för oss, och det är en viktig grundbult i Sveriges kulturliv.

Jag tycker att det är oroande att vi har en så stor ojämlikhet i kultur- och musikskolan i dag; det är avgifter på allt från 1 710 kronor per termin - plus tillägg för instrumenthyra - till ingenting, i de kommuner som jobbar avgiftsfritt. Nu citerar jag direkt ur utredningen: "Det verkar finnas ett visst samband mellan politisk majoritet i kommunfullmäktige och avgiftsnivåer där de högsta avgifterna återfinns i kommuner med borgerlig majoritet och de lägsta i kommuner med röd-grön majoritet." Det är ju mycket intressant.


Anf. 97 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, det finns stora olikheter. Den här regeringen vill inte ha de olikheterna, utan vi vill att alla barn ska få chansen att stå på scen och pröva sina vingar med att spela ett instrument. Därför investerar vi just nu 100 miljoner kronor per år i kulturskolan. De går till att sänka avgifter, köpa in fler instrument eller kompetensutveckla lärare. Nu efter att vi fick utredningen i vår hand för några veckor sedan kommer vi också att göra ännu mer, och detta kommer att bli väldigt bra.


Anf. 98 Larry Söder (KD)

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

Sveriges framtida ekonomiska utveckling är beroende av att svenska medborgare vågar starta, driva och utveckla företag. Många företag som är med och driver Sveriges ekonomi framåt är små företag som är beroende av en aktiv ägare. Enligt Global Entrepreneurship Monitor är oproportionerligt många av Sveriges entreprenörer nära pensionsåldern, det vill säga mellan 55 och 64 år gamla. Jag drar slutsatsen att vi alltså behöver fler unga entreprenörer.

Tillgången till riskkapital är ofta avgörande för om nya affärsidéer ska kunna realiseras. Dessutom spelar de stora risker det innebär för den enskilda företagaren, i det fall man misslyckas med sitt företag, in. Det är företrädaransvaret jag menar. Det jag skulle vilja fråga finansministern är om regeringen är beredd att underlätta tillgången till riskkapital särskilt inriktat på ungdomars entreprenörskap och om regeringen är beredd att genom en översyn av företrädaransvaret se över de stora risker det innebär att driva företag.


Anf. 99 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Sverige är en fantastisk entreprenörsnation. Så många av den nya teknikens fantastiska innovationer kommer från Sverige, som Skype, Spotify och många av de spel vi har i våra telefoner. Det visar på styrkan och drivkraften i den svenska ekonomin och det svenska entreprenörskapet.

Självklart anser regeringen att det är viktigt att fortsätta stärka entreprenörskapet och innovationsförmågan i Sverige, och då behöver vi naturligtvis jobba brett - hela vägen från att ha mer innovation i skolan till att se till att det finns bra riskkapital och goda möjligheter för företag att växa och även exportera. Vi arbetar i alla dessa olika sektorer för att ytterligare stärka det svenska entreprenörskapet och innovationsförmågan.


Anf. 100 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Finansministern delar alltså min uppfattning att vi behöver se till att unga entreprenörer faktiskt kan starta och driva företag. Jag tycker att vi gör det väldigt bra i grundskolan och gymnasieskolan, där vi uppmuntrar elever att vara entreprenörer och att känna att de kan starta sitt eget företag. Man behöver dock även se över de risker som finns. Jag tror att företrädaransvaret och riskkapitalmöjligheterna måste ses över för att vi ska kunna förverkliga detta på längre sikt. Det är för många företag som ägs av äldre personer; vi måste ha fler med yngre ägare.


Anf. 101 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att det finns många äldre ägare till företag, men jag skulle också vilja se fler yngre ägare till företag. Vi behöver företagare i många olika åldrar och olika generationer. Den uppfattningen tror jag att vi delar. Jag delar också Larry Söders uppfattning att det är oerhört viktigt att jobba med innovationer i skolan. Det är också viktigt att det finns riskkapital, och regeringen har lagt om det statliga riskkapitalet just för att det ska komma till större användning än under alliansregeringens tid.


Anf. 102 Karin Enström (M)

Herr talman! Jag har några frågor till utrikesministern.

Det har nu gått ungefär ett dygn sedan USA valde en ny president, och frågorna kring detta är naturligtvis många. Vad kommer detta att innebära för Sverige? Vad kommer det att innebära för världen? Vad kommer det att innebära för Europa? Enligt uppgifter - och utrikesministern bekräftade detta tidigare under frågestunden - har Regeringskansliet analyserat hur Sverige kommer att påverkas av Donald Trumps valseger. Olika departement ska ha varit inblandade. Utrikesministern sa, i en fri tolkning: Vi har förberett oss för alla eventualiteter.

Mina frågor till utrikesministern är naturligtvis: Vad innehåller analysen? Vad är den viktigaste slutsatsen för Sverige av att USA nu kommer att få en ny president som är helt oprövad? Vilken är den viktigaste rekommendationen - vad ska Sverige prioritera i denna nya tid?


Anf. 103 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Tack för frågan, Karin Enström! Det är viktigt att vi samtalar med oppositionen om detta. Senast i morse var kabinettssekreteraren i utrikesutskottet för att informera i ett första läge, och vi ska förstås även fortsättningsvis tala med utrikesutskottet. Jag ska själv snart komma dit för att vi gemensamt ska fundera över hur vi ska möta den politik som vi hoppas ska komma på plats från Trumps sida.

Det har handlat om att titta på områden som är viktiga för Sverige, som handelspolitik och säkerhetspolitik, och att i ett första skede identifiera vilka frågor vi vill driva. Det har framför allt handlat om den värderingsbas på vilken vi ska agera hädanefter. Det går inte att säga att det finns ett enda budskap, utan det handlar om vilka ämnen som vi har att göra med. Det kommer naturligtvis att bli ännu skarpare när vi ser hur han tänker mejsla ut sin politik och vilka tillsättningar han gör som ny president.


Anf. 104 Karin Enström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag var självklart med vid informationstillfället i morse. Om det hade varit information och vi hade fått ta del av denna analys hade jag kanske inte behövt stå i kammaren och ställa frågan. Jag tycker verkligen att det mer än någonsin är helt nödvändigt att vi som ett litet land söker samsyn och enighet kring hur vi bäst ska värna Sveriges intressen i denna oroliga värld. Jag ser därför fram emot att få ta del av den här analysen - och jag hoppas att den inte är hemlig - och planerna för hur regeringen ska lösa detta.

(Applåder)


Anf. 105 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Vi ska självfallet samtala vidare. Det är ju först nu vi vet utfallet av valet, om vi ens vet det i detalj. Det är också nu den nye presidenten ska gå från ord till handling, vilket förstås kommer att styra mycket av hur vi ska reagera när detta ska omsättas i praktisk politisk handling.

Varje regering har ett ansvar att vara så väl förberedd som det över huvud taget går. Allt vi kan dela med oss av ska vi naturligtvis dela med oss av. Jag uppskattar den dialog vi har haft och ser fram emot den vi kommer att ha även i fortsättningen.


Anf. 106 Jamal El-Haj (S)

Herr talman! Min fråga går till finansministern. Den tidigare borgerliga regeringen slog sönder inkomstbeskattningen och skapade djupt orättfärdiga skatteklyftor mellan olika typer av förvärvsinkomster. Moderaterna menade att pension var bidrag - inte uppskjuten lön - och straffbeskattade pensionärerna. På så sätt skapades de så kallade fattigpensionärerna.

Regeringens förslag att minska skatteklyftan redan 2015 hindrades genom att Sverigedemokraterna svek pensionärerna och stödde de borgerligas budgetförslag.

Den 1 januari 2016 avskaffades pensionärsskatten för alla inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Min fråga till finansministern är: Kan vi förvänta oss nya steg i avskaffandet av pensionärsskatten?


Anf. 107 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Pensionärsskatten är en väldigt märklig skapelse. Den förra alliansregeringen tyckte att pensionärer - som har jobbat och slitit i hela sitt liv och som har byggt upp det Sverige som vi alla är så stolta över - ska betala högre skatt än löntagare. Detta är en märklig konstruktion - på samma inkomst betalar pensionärer högre skatt än löntagare.

Från Socialdemokraternas sida har vi hela tiden tyckt att detta har varit väldigt fel. Självklart ska pensionärerna, som har byggt upp Sverige, inte straffas med högre skatt.

Därför gick vi till val på att minska och avskaffa denna skatteklyfta. Det första vi gjorde när vi kom in i Regeringskansliet, i den första budgeten, var att ta ett första steg. Detta stoppades tyvärr av Sverigedemokraterna, precis som Jamal El-Haj sa. Detta var ett svek mot pensionärerna från Sverigedemokraterna som jag inte tror att svenska pensionärer någonsin kommer att glömma.


Anf. 108 Jamal El-Haj (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Förtidspensionärerna och långtidssjuka har ofta en pressad ekonomisk situation. Det är de som i dag har högst skatt. Kan finansministern tänka sig att denna skatteklyfta minskas?


Anf. 109 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det steg i sänkt pensionärsskatt som vi fick igenom 2016, ett år försenat på grund av Sverigedemokraterna, innebär att vi sluter skatteklyftan på pensioner upp till 10 000 kronor. Men detta är ett första steg - vi vill ta ytterligare steg för att ta bort denna skatteklyfta mellan pensionärer och vanliga löntagare.

Därutöver är det viktigt att arbeta för de grupper som har de minsta ekonomiska marginalerna. Därför kommer sjuk- och aktivitetsersättningen att höjas från den 1 januari 2017. Detta är en regering som vill öka rättvisan i Sverige.

(Applåder)


Anf. 110 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Tiden går fort när man har roligt, och så även när man sänder public service. Public service är något som ständigt diskuteras, vilket är både viktigt och positivt. Vi befinner oss mitt i nuvarande sändningsperiod för våra public service-bolag, och det är mer än hög tid att diskutera villkoren för nästa period, som börjar 2020. Det är också dags för en halvtidsavstämning av nuvarande sändningstillstånd.

År 2015 gjorde kulturutskottet i bred enighet ett tydligt tillkännagivande om att en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod. Detta tillkännagivande lyftes i vintras återigen upp av utskottet, och vi påpekade då att halvtid närmade sig med stormsteg. Nu har den punkten passerats.

När avser kulturministern att ta initiativ till att denna utredning kommer på plats? Hur tänker sig kulturministern formerna för hur de nya sändningsavtalen ska arbetas fram? Och vad händer med halvtidsavstämningen?


Anf. 111 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Jag tackar Olof Lavesson, kulturutskottets ordförande, för hans engagemang i dessa frågor.

Public service är en bärande faktor i vår demokrati. Det kom en utredning för inte så länge sedan som visade på vikten av stark och oberoende public service i demokratin. Public service har förstås också påverkan på alla andra fria medier.

Denna vecka har det skickats ett brev om möte mellan ledningarna för public service-bolagen och departementet. Detta möte ska äga rum den 8 februari 2017. Halvtidsöversynen är på gång. Halvtid är ju dessutom inom kort - vi är ännu inte riktigt där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Halvtidsöversynen är alltså på väg, och jag ser fram emot den. Den är en av tre viktiga utredningar som ska på plats. Den tredje och sista är den stora utredningen inför nästa sändningstillstånd.


Anf. 112 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Jag menar att orden "i god tid" inte nog kan betonas. En långsiktig och stabil finansiering är en av grundpelarna för oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst.

Jag är rädd att kulturministern ibland underskattar komplexiteten i både frågans innehåll och den parlamentariska processen. Bara den viktiga frågan om teknikneutralitet är värd en utredning i sig, och vi vet inte vilken lagstiftning som kan behöva förändras. Sådant tar tid. När kommer detta igång, kulturministern?


Anf. 113 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Det är, som sagt, på gång. Inbjudan har sänts ut, och den 8 februari har vi det första stora mötet.

Ja, det kommer att ta tid, men det är fortsatt gott om tid. Det kräver också ett stort engagemang från alla parter, inte minst från kulturutskottet och från Moderaterna.

Jag är oerhört tacksam för engagemanget, och jag ser fram emot att vi med Olof Lavessons engagemang och intellekt kommer att kunna genomföra alla dessa tre utredningar och borga för stabil och oberoende public service.


Anf. 114 Serkan Köse (S)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

År 2010 tecknades bygg- och underhållskontraktet för sjukhuset Nya Karolinska Solna. Kontraktet är värt 52 miljarder kronor. Det är Sveriges största byggavtal hittills, och till det har vi ett stort antal tilläggsavtal.

Nyligen underkände Skatteverket finansieringen av Nya Karolinska Solna. Enligt Skatteverket använde Swedish Hospital Partners Holding - SHP, projektbolaget som bygger Nya Karolinska i Sveriges största byggprojekt - en så kallad räntesnurra för att via Luxemburg undanhålla mångmiljonbelopp från beskattning.

Projektbolaget förnekar skatteplanering och menar att Stockholms läns landsting kände till upplägget. Detta har sedan granskats - bland annat har Svenska Dagbladet haft en lång artikelserie kring frågan.

Nu har den socialdemokratiska oppositionen i landstinget krävt en extern revision, vilket landstingsmajoriteten har ställt sig bakom. Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern om hon anser att svenska landsting och kommuner bör göra affärer med bolag som använder aggressiv skatteplanering för att föra ut sina vinster till skatteparadis, som Stockholms läns landsting har gjort i fråga om Nya Karolinska.


Anf. 115 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Serkan Köse tar upp en viktig fråga om Stockholms moderata landstingslednings totala misskötsel av landstingsekonomin. Gång på gång ser vi hur moderaterna i Stockholms läns landsting slarvar med skattebetalarnas pengar. Detta riskerar att undergräva inte bara förtroendet för sjukvården utan också för legitimiteten för hela skattesystemet. I slutändan riskerar stockholmare i behov av sjukvård att drabbas.

Detta är inte en fråga bara för moderaterna i Stockholms läns landsting, utan det här undergräver trovärdigheten för hela Moderaternas ekonomiska politik.

Det är därför viktigt med en extern granskning. Men självklart måste man om man har gjort något fel naturligtvis rätta till det. Det här kommer att granskas av Skatteverket och av en annan extern granskare.

Jag tycker att det är väldigt tveksamt att ett kommunalt bolag som jobbar med kommuner och landsting använder sig av aggressiv skatteplanering.


Anf. 116 Serkan Köse (S)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Skatteplanering med hjälp av räntesnurror har på grund av luckor i lagen varit ett välkänt problem i Sverige. Sedan 2013 finns en lag som ska stoppa interna ränteupplägg med räntesnurror. Vi ser dock att skattepengar ändå fortsätter att rinna ut ur händerna på Skatteverket till skatteparadis, bland annat Luxemburg.

Från detta projekt, som ska pågå till 2030, ska 1,3 miljarder kronor betalas ut och slussas till Luxemburg. Min följdfråga till finansminister Magdalena Andersson är: Vad avser hon att göra för att stoppa våra skattepengar från att hamna i Luxemburg?


Anf. 117 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Detta skatteupplägg kommer nu att granskas av Skatteverket, som ska titta på om det ens är lagligt. Det som bekymrar mig utöver detta är naturligtvis moderaternas samlade hantering i Stockholms läns landsting och hur de sköter ekonomin.

Vi har hela Nya Karolinska som har blivit väldigt dyrt. Det finns risk för att man har använt sig av icke-laglig aggressiv skatteplanering. Det verkar som om man inte har haft koll på beslutsgångarna. Därutöver har vi strumpgate där strumpor har köpts för 6 000 kronor styck. Detta är helt oacceptabelt, och jag hoppas naturligtvis att väljarna kommer att granska moderaterna i Stockholms läns landsting.


Anf. 118 Johan Forssell (M)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson. Sedan drygt ett år har vi gränskontroller i Sverige. Bakgrunden till det är att flyktingkrisen inte är över än. Det finns en stor osäkerhet, inte minst om vad som kommer att ske med exempelvis Turkietavtalet. Moderaternas uppfattning är att både gräns- och id-kontrollerna till Sverige därför ska fortsätta att gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om man tar bort dem skulle det kunna försätta Sverige i en situation där vi återigen inte kan ta emot de människor som kommer hit på ett bra sätt. Vi vet heller inte vem som kommer in i Sverige eftersom EU inte kan trygga sin yttre gräns.

Dessa gränskontroller löper ut i morgon, fredagen den 11 november. Vi moderater har i flera veckor efterlyst ett besked. Kommer kontrollerna att förlängas eller inte? Jag undrar om Magdalena Andersson kan ge ett tydligt svar här och nu. Har regeringen fattat ett sådant beslut?


Anf. 119 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Den situation som rådde förra hösten, då det kom uppemot 10 000 människor i veckan till Sverige, var inte hållbar. Regeringen tog då det ansvar som krävdes av den och fattade de beslut som var nödvändiga. Vi lyckades dessutom samarbeta brett i riksdagen. Vi har haft ett bra samarbete över blockgränserna för att fatta de beslut som var nödvändiga i den situationen.

Det handlar om att vi har ändrat lagstiftningen för när man får möjlighet till asyl, och vi har gjort förändringar vad gäller tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. Därutöver har vi id-kontrollerna, som vi nu har förlängt, liksom gränskontrollerna.

Regeringen kommer att återkomma med besked om vad som händer med gränskontrollerna. Frågan kommer att diskuteras i EU. I morgon kommer rådet att ha diskussioner om man ska rekommendera huruvida gränskontroller bör förlängas eller inte. Regeringen kommer att återkomma med besked.


Anf. 120 Johan Forssell (M)

Herr talman! Finansministerns statsrådskollega talade alldeles nyss om vikten av att arbeta i god tid. Man kan knappast säga att regeringen har arbetat i god tid vad gäller just migrationspolitiken. Jag vill därför påminna finansministern om att gränskontrollerna löper ut i morgon fredag. Fortfarande i dag, dagen innan, har regeringen inte fattat något beslut. Jag tycker att det är väldigt anmärkningsvärt.

Låt mig ställa en följdfråga: När avser regeringen att fatta ett sådant beslut? Om man tar frågan tillbaka ytterligare ett steg: Anser regeringen att dessa gränskontroller behöver förlängas?


Anf. 121 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! EU har ännu inte fattat något formellt beslut om man ska rekommendera att gränskontrollerna bör förlängas eller inte. Detta är en fråga som kommer att diskuteras i EU och i det aktuella rådet under morgondagen. Efter den diskussionen kommer regeringen att återkomma med besked. Detta bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Vad gäller senfärdighet kan jag rekommendera ett känt uttalande som gjordes av en statsminister som vi hade bara några månader före flyktingkatastrofen.


Anf. 122 Lars Tysklind (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Den utgår från landsbygdsprogrammet, vars huvudsakliga syfte enligt min åsikt är att ge förutsättningar för lönsamma och livskraftiga företag i hela landet. Vi har till exempel bredbandssatsningarna.

Det gäller att besluten går i takt. Nu finns en utredning som har kommit med förslag om att kravet på övernattsbefordran av brev ska slopas. Om detta beslut tas kommer det att ha större påverkan på glesbygden än på storstäderna. Det får konsekvenser för företagande i glesbygd och i inte minst skärgårdsområden.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vad avser ministern att göra för att värna möjligheterna att bo kvar i glesbygd och skärgårdsområden och för att se till att de beslut som fattas av regeringen inte motverkar varandra?


Anf. 123 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Tack, Lars Tysklind, för en viktig fråga som berör svensk landsbygd!

Svensk landsbygd ser väldigt olika ut. Det finns stadsnära landsbygd, väldigt glest befolkade områden och kustlandsbygd. Därför har regeringen tagit ett viktigt initiativ genom att för första gången i Sverige tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska titta på en samlad landsbygdspolitik. Detta har aldrig gjorts tidigare. Kommittén lämnade ett delbetänkande i mars, och slutbetänkandet kommer 2017. Då kommer säkert detta slags frågor att tas upp.

Utöver detta har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att förhindra en negativ utveckling på svensk landsbygd. Det gäller inte minst bredband. Vi går in med 4,1 miljarder för att bygga ut bredband på svensk landsbygd. Det handlar alltså om 4 100 miljoner.


Anf. 124 Lars Tysklind (L)

Herr talman! När det gäller bredbandssatsningarna är vi fullt eniga om att det är ett väldigt viktigt område.

Låt mig ta ett konkret exempel som Skärgårdarnas riksförbund har lyft upp, nämligen läkemedelsdistribution. Jag utgår från att landsbygdsministern tycker att det är högst rimligt att även skärgårdsborna ska få en trygg postgång så att man kan få läkemedel inom 24 timmar.

Uppfattar jag landsbygdsministern rätt att det är utredningen om en samordnad landsbygdspolitik som kommer att avgöra frågan om postbefordran?


Anf. 125 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Postservice och över huvud taget all service på landsbygden är viktig. Där har regeringen också tagit initiativ. Vi går in med helt andra pengar för att understödja landsbygdsbutikerna: 88 miljoner i investeringsstöd per år och 35 miljoner i driftsstöd. Tanken är att utveckla butikerna till serviceställen som kan tillhandahålla paketutlämning, postservice och utlämning av medicin. Detta arbete har påbörjats och är mycket viktigt för svensk landsbygd.


Anf. 126 Lars-Axel Nordell (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga angående tv-avgiften riktar jag till kulturministern. Vi har precis diskuterat tv-avgiften, men jag vill ge möjlighet att ytterligare belysa den.

För ett år sedan beslutade en enig riksdag om ett tillkännagivande till regeringen om just att se över tv-avgiften och komma med en modernare. Ärendet föranleddes av en motion som jag hade lämnat in tillsammans med tre allianskamrater. Vi föreslog att en teknikneutral avgift ska inrättas och att Skatteverket borde kunna ta in denna avgift vid sidan av sin budget. Den tekniska utvecklingen har alltså sprungit ifrån tv-avgiften, som funnits sedan 50-talet.

Kan man tolka det kulturministern sa till Olof Lavesson som att den här utredningen kommer igång inom kort?


Anf. 127 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! I de stora utmaningar som hela vår demokrati står inför är public service en kärna i ett maskineri, vilket vi alla är överens om. Det är en grannlaga och komplex uppgift att säkerställa public services oberoende och långsiktiga finansiering. Det är förstås också helt centralt att det finns en tillit till finansieringen av public service och att människor känner att de betalar för någonting som de vill ha. Förtroendet för public service är väldigt stort, och det är faktiskt så att den betalningsmodell vi har i dag fungerar.

Det betyder inte att vi inte måste förstå den tekniska utvecklingen och vilken påverkan den har på konsumtionsmönster. Därför ska vi utreda frågan. Den kommer att utredas. Jag fick frågan om det kommer att ske inom kort. Svaret är att det kommer att ske i god tid. Jag vill påminna om att det i snitt tog tre år för den förra regeringen att svara på tillkännagivanden.


Anf. 128 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 30 juni 2014 att Radiotjänst inte har rätt att avgiftsbelägga datorer, mobiltelefoner och surfplattor. Nu ersätts konventionella tv-apparater med just datorer, mobiltelefoner och surfplattor som kan ta emot tv-sändningar. Dessutom vet vi att driftskostnaden för att ta in tv-avgiften är ganska stor.

Har kulturministern ambitionen att lägga fram en proposition under mandatperioden?


Anf. 129 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Kultur- och demokratiministern har som ambition att arbeta fram goda villkor för public service, och det kommer vi att göra. Vi kommer att hantera den frågan inte minst tillsammans här i Sveriges riksdag. Finansieringsmodellen är förstås helt central. Vi måste också ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. Allt kommer att ske i god tid och på ett mycket gediget sätt.


Anf. 130 Åsa Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Dagens unga har inget minne av att leva under ett direkt kärnvapenhot, men det känns som att det håller på att bli annorlunda nu med en alltmer osäker omvärld. Vi har flera kärnvapen som står i "high alert", och skulle det vara riktigt olyckligt skulle något av dem kunna avfyras, medvetet eller oavsiktligt.

Därför är det oerhört glädjande att Sverige nu har röstat ja i FN:s generalförsamling till en process för att ta fram ett legalt bindande kärnvapenförbud. Det är ett oerhört viktigt steg framåt. Min fråga till utrikesministern är hur Sverige kommer att agera för att det ska bli så substantiella förhandlingar som möjligt nästa år, så att kommande generationer förhoppningsvis kan få uppleva en kärnvapenfri värld någon gång.


Anf. 131 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Användning av kärnvapen skulle ha helt oacceptabla och fruktansvärda konsekvenser, och situationen inte minst i vårt närområde gör att kärnvapennedrustning är viktigare än någonsin. Vi har hört vapenskrammel och hot om kärnvapenanvändning på sistone. Därför var jag mycket stolt över att kunna ge instruktion om att vi skulle rösta för en process inom FN för att starta förhandlingar om ett kärnvapenförbud. Detta är det sista massförstörelsevapen som ännu inte har ett förbud över sig.

Nu påbörjas de här förhandlingarna. Vi räknar med att de kommer att ta lång tid, men vi vill att de ska vara öppna och inkluderande. Helst skulle vi vilja se ett aktivt deltagande också av kärnvapenstaterna. Vi vill se att det här kompletterar NTP-avtalet, som handlar om icke-spridning av kärnvapen. Vi kommer aktivt att arbeta för att så ska ske.


Anf. 132 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern så mycket för svaret. Ett förbudsförslag som det kommande kan se väldigt olika ut. Vad menar utrikesministern är det viktigaste som ett sådant förslag bör innehålla?


Anf. 133 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Vi tror att det här kommer att leda till en konvention. Det är viktigt hur detta utformas, så att det verkligen blir inkluderande och effektivt och så att efterlevnaden blir effektiv. Det är egentligen för tidigt att gå in på några detaljer, men vi menar först och främst att vi ska engagera alla de 123 länder som har ställt upp bakom den här resolutionen i arbetet för att se till att det framöver blir en process som är effektiv och inkluderande.


Anf. 134 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tänkte ställa min fråga till statsrådet Bucht. Den handlar om något som flera tidigare frågeställare tagit upp och gäller utgiftsområde 17 och skrivningen i kulturbudgeten om att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet bland annat genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsrådet har försökt tona ned de här bitarna, men någonting måste det väl ändå betyda. Innebörden är alltså att regeringen vill ge allmänheten och organisationer möjlighet att i större utsträckning överklaga beslut om privat skogsavverkning om friluftslivet påverkas.

Vi måste respektera skogsägarna och äganderätten här i Sverige. Därför vill jag fråga landsbygdsministern: Anser statsrådet att organisationer och allmänheten ska kunna överklaga skogsägares möjlighet att sköta sin skog och genomföra sina avverkningar, trots att Skogsstyrelsen har gett klartecken till detta?


Anf. 135 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Precis som jag har sagt tidigare i dag här i kammaren är detta en allmän skrivning som finns i budgetpropositionen för 2017 angående friluftslivspolitiken, som hanteras av Kulturdepartementet. Skrivningen har en anknytning till en FN-konvention som Sverige har anslutit sig till.

Det är egentligen en märklig frågeställning från Sten Bergheden. Man blir fundersam. Står inte Moderaterna för den här FN-konventionen, som Sverige har antagit? Det här handlar inte om rättslig översyn eller om att man ska titta på om detta är tillämpligt på skogsområdet; det behandlas i den utredning som tittar på skogsvårdslagstiftningen.


Anf. 136 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag förstår mycket väl att statsrådet försöker tona ned den här skrivningen, för den är väldigt allvarlig. Den strider dessutom mot de lagar och regler vi redan har här i landet, både miljöbalken och skogslagen.

Min fråga är fortfarande: Anser statsrådet att miljöorganisationer och allmänheten ska ha en överklaganderätt mot privata skogsägares avverkning, trots att Skogsstyrelsen har gett dem möjlighet att avverka? Anser statsrådet att de ska ha möjlighet till den processen? Det är nämligen precis vad som står i budgeten.


Anf. 137 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! En skogsägare anmäler att en skogsavverkning ska göras, men som det är i dag fattas det inget formellt beslut om att en avverkning får eller inte får göras. Man ser dock över denna lagstiftning och hur den hanteras. Det finns rättsliga problem inom den skogsvårdslag som gäller i dag. Även detta har utredaren i uppgift att se över.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Finansminister Magdalena Andersson (S)
  • Utrikesminister Margot Wallström (S)
  • Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  • Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Finansminister Magdalena Andersson (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.