Herr talman! Den rödgröna regeringen säger sig bejaka miljöintressen och lyfter gärna fram människors roll i omställningen till ett hållbart energisystem.

Samma regering införde i år en straffskatt på solel. Motivet var enligt regeringen att detta är ett krav från EU. Det är fel. Ett sådant krav finns inte. Det var därför i bästa fall ett missförstånd baserat på okunskap. I värsta fall var det en bortförklaring, alltså ett sätt för regeringen att undvika att ta ansvar för sina beslut.

Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan: Nu när vi vet och har rett ut att EU inte ställer några sådana skattekrav på Sverige, kommer regeringen att göra om och göra rätt? I så fall när? Det är många miljöhjältar där ute som väntar på besked.

Herr talman! Jag tackar Cecilie Tenfjord-Toftby för en bra fråga.

Vi ser en fantastisk utveckling inom energisektorn med kraftiga fall i kostnaderna för förnybar energi. Detta skapar stora möjligheter för ett land som Sverige med stora tillgångar på skog, vatten och vind. Det är ingen slump att vi i dag är det ledande EU-landet vad gäller förnybar energi.

Det är också glädjande att vi över blockgränserna har kunnat komma överens om att ställa om det svenska energisystemet till 100 procent förnybart till 2040.

Även om vi inte har så mycket sol är det såklart en möjlighet, särskilt när lagringsmöjligheterna ökar.

Precis som ledamoten säger gjorde vi bedömningen utifrån en utredning som gjordes av förra regeringen att skatten var ett krav när det gäller kommersiella anläggningar.

Men när det nu öppnar sig möjligheter ska vi givetvis titta över det. Det handlar inte om en fiskal fråga utan om att det blir juridiskt korrekt.

Herr talman! Det var inte det svar som de människor som står inför stora investeringar i solel ville ha. Regeringen har använt EU:s statsstödsregelverk som en ursäkt för att införa en straffskatt på solel. Detta visade sig vara fel.

Därför upprepar jag frågan: Ert motiv var EU:s statsstödsregler. Det har fallit. Har regeringen tänkt göra om och göra rätt? Ge nu besked till dem där ute som står inför investeringsbeslut!

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Vi gör vårt yttersta för att främja förnybar elenergi, också solceller. Det är glädjande att dessa ökar kraftigt i landet. Vi har åttafaldigat stödet till solceller i Sverige under de senaste två åren.

Om vi dessutom kan förenkla regelverket kommer vi givetvis att göra det, men det måste ske korrekt. Då kan man inte bortse från de expertutlåtanden som har funnits tidigare.

Regeringen arbetar intensivt för att hitta lösningar på detta. Jag tror att även om solen är koncentrerad till sommarhalvåret har solel en framtid i Sverige.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson.

Tyvärr har kunskapsresultaten i svensk skola fallit betänkligt under flera år. Det är både oroande och allvarligt. Vi måste göra allt för att bryta denna negativa utveckling så att vi får en skola i världsklass.

Nu har vi en regering som inte fokuserar på skattesänkningar utan investerar i skolan genom många kraftfulla åtgärder. Man investerar i mindre klasstorlekar och fler lärare, i insatser för att stärka skolor som har det tufft och i åtgärder för att stärka lärare och skolledare.

Skolans undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Då blir forskning som är relaterad till skolan viktig.

Min fråga till statsrådet är: Vad avser statsrådet att göra för att stärka en mer forskningsbaserad skola och undervisning?

Herr talman! Jag tackar Thomas Strand för en viktig fråga.

Vi har att möta både sjunkande kunskapsresultat och en stor lärarbrist, och därför gör vi kraftfulla investeringar. I stället för att sänka skatten med 140 miljarder investerar vi 10 miljarder i skolan, utöver de 10 välfärdsmiljarderna som går till kommuner och landsting för att stärka välfärden.

Vi bygger också ut lärarutbildningen kraftigt för att möta det stora behov av lärare som finns.

Vi måste också säkerställa kvaliteten. Det vi föreslår i budgetpropositionen är att ha forskarskolor för lärarutbildningen och förskollärarutbildningen. Då kan vi få fler disputerade lärare och stärka den vetenskapliga grunden i utbildningen och så småningom också i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Forskarskolor som är kopplade till lärarutbildningen låter bra. I budgeten kan man identifiera några fler åtgärder, såsom Skolforskningsinstitutet, utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet och en försöksverksamhet med skolforskning kopplad mellan huvudmän och lärosäten.

Men hur får man synergieffekter på detta? För att tala i mattetermer: Hur blir ett plus ett tre?

Herr talman! Vi behöver stärka samverkan mellan högskola och universitet och kommuner och friskolor för att dimensionera lärarutbildningen och för att få högkvalitativ praktiknära forskning.

Jag har som inspiration de ALF-avtal vi ser i sjukvården och avsätter medel för att inleda försöksverksamhet med liknande avtal mellan skolhuvudmän och högskolor och universitet för att kanske också kunna erbjuda kombinationstjänster som kan stärka forskning och verksamhet.

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till miljöminister Karolina Skog om va-lagstiftningen.

I juni uppmärksammade 23 kommunalråd i olika delar av landet och från olika partier, däribland regeringspartierna, bostadsminister Peter Eriksson på att lagstiftningen för vatten och avlopp blivit ett allvarligt hinder för bostadsbyggandet utanför tätorter. Samtidigt försvårar lagstiftningen åtgärdandet av ett stort antal ej godkända enskilda avlopp. Anläggningslagen krockar helt enkelt med vattentjänstlagens krav på att det alltid ska vara kommunalt ansvar för vatten och avlopp i större sammanhang.

Att hantera konsekvenserna av att lagarna krockar innebär enligt de 23 kommunalråden att byggnation med detaljplan utanför tätorter i praktiken omöjliggörs och att åtgärdandet av ett stort antal ej godkända avlopp försvåras.

Min fråga till miljöministern är: Kommer regeringen att revidera va-lagstiftningen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en relevant fråga.

Att öka bostadsbyggandet över hela landet är en angelägen uppgift som regeringen tar på stort allvar. Vi arbetar brett med denna fråga.

Vi har, precis som ledamoten poängterar, blivit uppmärksammade på att det finns brister i gränsdragningen i va-lagstiftningen som inte stämmer överens med den höga ambition vi har när det gäller va-lagstiftningen.

Vi har uppmärksammat frågan och delar problembilden. Jag kan i dag inte i detalj säga mer, men jag kan meddela att vi har uppmärksammat problemet. Jag delar bilden att det vore bra att åtgärda det. Frågan är under beaktande av regeringen. Jag kan inte i dag ge exakta besked om vad som kommer att hända.

Herr talman! Tack för svaret.

Jag har ett aktuellt exempel från verkligheten. Norrtälje kommun har 388 områden som enligt vattentjänstlagen borde ha kommunalt vatten och avlopp. Fram till 2023 kommer kommunen att åtgärda 12 av dessa med nuvarande lagstiftning. För att finansiera det höjer man va-taxan med 5 procent. Därefter har de 376 områden kvar som de inte kommer att klara av. Det är ett stort problem. Det är bra att ni har uppmärksammat problemen, men hur ser egentligen tidsplanen ut?

Herr talman! Det som krockar är en ambition. Vi har höga ambitioner vad gäller utsläpp och att ha bra va-system. Å andra sidan har vi en bostadsbrist över hela landet och därmed också byggnation över hela landet.

Här har det visat sig att lagstiftningen inte helt matchar. Frågan ska beredas i laga ordning och kommer så att göras, och jag kan inte föregripa den processen.

Herr talman! Jag har en fråga till socialförsäkringsministern mot bakgrund av att det finns många äldre i Sverige som lever under usla ekonomiska förhållanden. Det är en kvarts miljon som lever under EU:s fattigdomsgräns. Ändå saknas det satsningar i regeringens budget på den mycket stora gruppen garantipensionärer.

Det är en vanlig inställning hos era väljare och folk i gemen att det är en stor skam att de människor - främst kvinnor, som du vet - som byggt upp vårt land och vår välfärd med slit i arbetslivet och slit i hemmet i dag får leva på marginalen. Även jag har den inställningen.

Hur kommer det sig att av alla de miljarder och åter miljarder som regeringen föreslår till bland annat diverse invandringsrelaterade projekt och reformer finns det ingenting över för garantipensionärerna? Det är de som du och jag har att tacka för att vi ens har någon välfärd att förvalta.

Herr talman! Tack, Linus Bylund, för en fråga som rör en extremt angelägen grupp. Det stämmer naturligtvis inte att regeringen inte gör några satsningar som träffar den här gruppen i årets budget.

Vi investerar i år ungefär 10 miljarder kronor i den svenska välfärden. Det är resurser som ska gå till vård, skola och inte minst omsorg för de äldre. Det träffar den här gruppen. Dessutom var den enskilt största satsningen i regeringens budget förra hösten att vi lade 3 miljarder på att bland annat ta bort pensionärsskatten för dem som hade det sämst ställt. Det röstade Sverigedemokraterna emot.

Jag noterar också oron för just den här gruppen, som till 80 procent består av kvinnor. Skulle man implementera Sverigedemokraternas förslag om sambeskattning skulle vi kunna vara säkra på att vi i framtiden skulle ha betydligt fler kvinnliga garantipensionärer.

(Applåder)

Herr talman! Jag får börja med att rätta socialförsäkringsministern. Vi har inte något sådant förslag från vårt parti som sambeskattning.

Vidare ser jag att du tycker att det är angeläget, och det är väldigt bra. De satsningar som görs inom den allmänna välfärden kan du inte tala om när det gäller hur mycket pengar människor har att röra sig med. Det är två helt olika saker, framför allt för den som inte har behov av den vård ni satsar på.

Jag hoppas helt enkelt att det finns ändringar på den här punkten när vi står här om ett år.

Herr talman! Jag tackar för det och kan konstatera att jag inte hann säga allting på den minut jag hade. Utöver de 3 miljarder vi lade på att sänka pensionärsskatten stärkte regeringen dessutom bostadstillägget, som träffar just den grupp som Linus Bylund nu talar om.

Regeringen har också analyserat grundskyddet under det senaste året och presenterade en stor antologi före sommaren. Pensionsgruppen kommer under hösten ytterligare att arbeta vidare med att fundera kring hur vi kan stärka grundskyddet för de sämst ställa pensionärerna.

Herr talman! Min fråga går till samordningsminister Ibrahim Baylan.

Problemen i utanförskapsområden och särskilt utsatta områden kan inte ha undgått några av oss i kammaren. Det handlar om bilbränder som tyvärr är återkommande. Samordningsministern har haft uppdraget sedan den 25 maj. Jag tycker att det har varit väldigt glest och inte minst att förslag lyser med sin frånvaro när det gäller konkreta åtgärder mot problematiken.

Herr talman! Det jag har noterat är att regeringen avser att tillsätta en delegation först 2017. Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är: Räcker detta?

Herr talman! Tack för en angelägen fråga, Roger Haddad!

Utmaningarna började inte den 25 maj. De har vi haft i vårt samhälle av och till under väldigt lång tid och också under de åtta år som den borgerliga regeringen styrde landet. Man skulle kunna fråga sig på vilket sätt de prioriteringar som den förra regeringen gjorde har hjälpt detta. Det var skattesänkning efter skattesänkning.

Den här regeringen har vänt på politiken helt och hållet. Vi investerar för att se till att ta oss an utmaningarna. Det handlar om att stärka välfärden och skolorna. Det är något som jag tror att Roger Haddad kan förstå är väldigt viktigt i sammanhanget. Det handlar om att det finns en samhällsservice och att människor har ett arbete att gå till.

Jag tror också att vi behöver stärka polisen och rättsväsendet. Det får aldrig vara acceptabelt att man exempelvis som i Malmö reagerar genom att bränna bilar när polisen tar sig an grova brottslingar. Det är inte acceptabelt. Det är därför regeringen i budgeten också stärker polisen här och nu.

Herr talman! Tack, statsrådet! Jag är glad att Ibrahim Baylan nämnde rättspolitiken, eftersom jag råkar ansvara för den frågan hos Liberalerna. Det är med stor besvikelse jag noterar att polisen bara får 75 miljoner i nästa års budget. Vi lägger mycket mer. De poliser i Botkyrka som regeringskollegan Ygeman talar om är en omflyttning från andra områden inom Polismyndigheten. Det är inga nya poliser.

Statsrådet har pekat ut trygghet och skola som de två viktigaste sakerna. Hur kan kalkylen gå ihop när ni inte satsar mer?

Herr talman! Vi har i varje budget vi har lagt fram och i varje förslag vi lagt fram när det gäller rättsväsendet både stärkt verktygen och sett till att polisen får mer resurser. Lägger man ihop satsningarna i vårbudgeten, de vi kommer med i denna budget och de pengar som polisen får ta med sig till nästa år är det väl i paritet med vad de själva har krävt.

Man skulle kunna ställa frågan till Liberalerna: Varför har ni väntat till nu? Vad är det för åtgärder som ni nu vill vidta som ni inte kunde vidta under åtta år i regeringsställning med ansvar för just dessa frågor? Det duger inte att nu populistiskt i opposition lyfta fram frågor. Ni hade chansen i åtta år.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöministern.

Beståndet av fisk minskar med en skrämmande hastighet runt om i världen. Våra svenska hav och vatten är tyvärr inga undantag. Därför behövs skonsammare fiskemetoder och också rena skydd mot fisket så att kommersiellt fiske förbjuds i vissa områden. Ett sådant område finns i södra Kattegatt, där fiske är helt förbjudet. Men nu förhandlar Sverige och Danmark, och det finns påtryckningar från Danmarks sida om att åter öppna området för fiske.

Därför skulle jag vilja veta från miljöministern: Kommer regeringen att slå vakt om fiskestoppet? Jag vill också veta om regeringen följer rekommendationen från Havs- och vattenmyndigheten att inte fatta några beslut om fiske i området förrän deras utredning är helt redovisad, vilket jag tror är den sista oktober i år.

Herr talman! Tack, Jens Holm, för att du lyfter fram en viktig och högst aktuell fråga!

Det är otroligt viktigt att vi skyddar marina miljöer, fiskebestånd och bottnar i våra hav. Ledamoten pekar på en utveckling som är oroande. Vi i Sverige står alltmer ensamma i vår inställning att den här typen av beslut ska fattas på vetenskaplig grund. Det är en samsyn som vi tidigare haft inom de nordiska länderna och som inte kvarstår på samma sätt, och det är oroande. Jag kan konfirmera att det är så. Det förs en förhandling med Danmark om ett specifikt område i Kattegatt. Förhandlingen pågår, och jag kan därför självklart inte kommentera detaljerna i den ännu.

I de delar vi kan göra själva arbetar Sverige aktivt i enlighet med den handlingsplan som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram.

Herr talman! Jag blir lite förbryllad. Menar inte miljöministern att den svenska regeringen slår vakt om fiskestoppet i södra Kattegatt? Säg det i så fall klart och tydligt så att vi hör det! Följer ni rekommendationen från vår expertmyndighet Havs- och vattenmyndigheten att inte fatta några beslut om fiske i området förrän deras redovisning är helt klar, vilket jag tror är i slutet av oktober i år? Det borde du kunna svara på.

Herr talman! Frågor om skydd av hav och hur de relaterar till fiske är komplicerade. Fisket är helt baserat på EU-nivå. Sverige har mycket höga ambitioner, men det vore ett misstag av mig att flytta förhandlingen med ett grannland till plenum här. Det skulle kunna försämra våra positioner.

Jag kan dock säga att vi går fram i de zoner där vi har makt att göra det, och vi kommer att kunna meddela skydd av andra områden inom mycket kort tid.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till energiminister Ibrahim Baylan. Den handlar om marksnål teknik vid byggande av samhällsviktig infrastruktur. Det är uppenbart att det av ett antal olika skäl uppstår intressekonflikter mellan enskilda markägare, även kommuner, och företrädare för samhället när samhället uttrycker önskemål att få utnyttja mark för annat ändamål än det brukande den var avsedd för från början.

Ett mycket uppmärksammat exempel är de infekterade diskussionerna mellan markägare och kommuner å ena sidan och en statlig exploatör å andra sidan när man ska bygga nya kraftiga ledningar för elöverföringar i Sydsverige. I ett modernt samhälle hamnar vi då och då i situationer där dessa konflikter uppstår, och det gäller då att hitta vägar ur dem.

Jag har tidigare tagit upp frågan med energiministern om att hitta incitament och styrmedel för att använda en mer marksnål teknik när vi bygger modern och viktig samhällsinfrastruktur. På vilket sätt driver energiministern frågan vidare i sina samtal med ansvariga myndigheter?

Herr talman! Tack, Anders Åkesson! Ledamoten är väldigt engagerad i frågorna; det är bra. Jag vill också tacka för att vi efter vår senaste debatt i frågan har kunnat komma överens mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och regeringen om hur vi ska förhålla oss till energipolitiken. Det är bra, och det är en styrka för landet.

I uppgörelsen finns också att vi ytterligare ska stärka infrastrukturtransmissionen i landet och utanför landet. I det arbetet måste vi såklart också ta till oss ny teknik när den kommer. Men den måste vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv så att inte konsumenterna får ta kostnader i onödan.

I slutändan måste vi lyckas lösa de elbehov vi har i landet, för det är i grund och botten vad detta innebär. Det kommer både nu och i framtiden tyvärr också att innebära olägenhet för en del av våra medborgare, men det säger sig självt att det inte går att dra el till ställen där ingen bor. Sådant är läget, och det är detta vi kommer att fortsätta att jobba med.

Herr talman! Tack så mycket för svaret så långt! Det är helt riktigt så att det har ingåtts en stabil överenskommelse om den framtida energiförsörjningen som delvis bygger på att man ska kunna transformera och förflytta energimängder.

Men på vilket vis är ministern i skuggan av denna uppgörelse beredd att utveckla och ge direktiv, och till och med incitament, för dem som ska bygga kraftledningarna att ta ansvaret för att nyttja en mer marksnål teknik? Vad kan man göra mer än att traditionsenligt gå in och erbjuda ett engångsbelopp för mark som man lägger beslag på under mycket lång tid?

Herr talman! Vi kommer ganska snart att presentera en energipolitisk forskningsproposition. Vi måste som land ligga i fronten, men de regelverk som styr detta är exakt samma regelverk som styrde när vi hade en centerpartistisk energiminister. Det måste vara ändamålsenligt, det måste fungera och det måste vara kostnadseffektivt. Det är kärnan i dag, och jag hoppas att vi kan vara överens om att det är kärnan också i morgon. Vi kommer att fortsätta att satsa på teknik så att vi förbättrar detta undan för undan.

Herr talman! Min fråga går till miljöministern. Regeringen föreslår nu en kemikalieskatt, som blir en helt ny konsumtionsskatt på surfplattor, mobiltelefoner, datorer och annan hemelektronik. Skatten slår direkt mot hushållen. I snitt handlar det om 1 000 kronor per familj och år. En bärbar dator blir mer än 300 kronor dyrare.

Arbetet för en giftfri miljö är oerhört prioriterat. Det var också därför alliansregeringen tillsatte en utredning. Men den modell som regeringen presenterar slår direkt mot hushållen, och då särskilt mot hushåll med låga inkomster. Det konstaterar regeringen själv.

Därför är min fråga: Varför lägger regeringen denna börda på hushållen i stället för att rikta in sig mot de miljöfarliga ämnena och de aktörer som kan påverka förekomsten av miljöfarliga ämnen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en aktuell fråga! Ledamoten har dock missförstått var skatten hamnar. Det ska kosta att använda farliga kemikalier. Det är en viktig del i att hålla tempot uppe i arbetet med att få bort dem från vår vardag, där de i dag förekommer i alltför stor utsträckning.

Skatten kommer att vara substitutionsdrivande, det vill säga att den som importerar eller producerar varor och som har koll på sin leverantörskedja och aktivt väljer mindre farliga alternativ kommer att gynnas relativt den som slarvar och inte frågar efter vad olika varor innehåller eller inte bryr sig om att använda bra och tillgänglig teknik.

På detta sätt gynnar vi aktiva entreprenörer i det här landet och dem som väljer att gå före framför dem som väljer att inte göra någonting.

Herr talman! Det är mycket som ska kosta för hushållen med den här regeringen. Regeringens budget kostar en vanlig familj med två barn och två bilar nästan 17 000 kronor per år i höjda skatter, och då har jag bara räknat med inkomstskatter, bensinskatt och minskat ROT-avdrag. Till detta kommer flera andra skattehöjningar, och nu alltså kemikalieskatten. Regeringen bedömer själv att det drabbar hushållen, jobben och den svenska försäljningen.

Varför presenterar regeringen inte en annan modell för detta?

Herr talman! Kemikaliepolitiken består av olika delar och måste så göra. Vi använder lagstiftningsverktyget aktivt, men det är ett långsamt maskineri som inte går i tillräckligt snabb takt när marknaden utvecklas.

En skatt fungerar som ett komplement till denna typ av begränsningar och gynnar den som väljer att gå före. Framför allt gynnar det den som skaffar sig koll på sin leverantörskedja och ställer frågor: Kan du göra detta bättre, och hur kan vi gå framåt?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. Vart fjärde barn som börjar i förskolan i dag återfinns här i Stockholmsregionen. Vi kan alltså utgå från att vi inom en snar framtid kommer att återfinna också vart fjärde skolbarn här i regionen. Detta skapar en särskild utmaning när det kommer till tillsättningen av lärare.

Utifrån de stora behov som finns är jag glad att regeringen nu har aviserat att man kommer att kraftigt utöka platserna på lärarutbildningen under mandatperioden. Min fråga till statsrådet är därför om Stockholmsregionens specifika utmaning tas i beaktande när man ska dela ut medel för de utbyggda lärarutbildningarna.

Herr talman! Tack, Alexandra Völker, för en viktig fråga! Det är min och regeringens absoluta mål att alla barn och elever ska få möta en behörig och kompetent lärare. Det är vägen framåt för att vända de sjunkande kunskapsresultat som vi har haft.

Nu utökar vi utbyggnaden av lärar- och förskollärarutbildningen med 3 600 utbildningsplatser. Fullt utbyggt innebär det att vi totalt tillför över 10 000 nya platser till 2021.

Av de 3 600 nya platserna kommer 750 att tillfalla Stockholmsregionen. 415 av dem kommer att gå till Stockholms universitet, 75 till GIH, 50 till Konstfack, 50 till Kungliga Musikhögskolan och 160 till Södertörns högskola.

Hela 20 procent av platserna kommer att tillfalla Stockholmsregionen.

Herr talman! Det var glädjande att höra, framför allt att flera av högskolorna i regionen innefattas.

Herr talman! Samordningsminister Ibrahim Baylan! Regeringen har arbetat fram en proposition om offentlig upphandling, som vi tyvärr inte kan stödja i nuvarande form.

I Sverige ska sjysta villkor och rimliga löner gälla alla arbetstagare. För att detta ska åstadkommas behövs ett huvudentreprenörsansvar och att offentliganställda med ansvar för upphandling vidareutbildas i vilka krav som går att ställa på företagen. Vi behöver också stärka uppföljningen av inspektionerna. Dessa uppföljningar måste vara omfattande, regelbundna och konsekventa.

Allt detta hade kunnat genomföras om regeringen hade varit beredd att förhandla med oss. Min fråga är därmed: Är regeringen beredd att ta ansvar genom att samtala med Sverigedemokraterna, för arbetstagarnas bästa?

Herr talman! Regeringen har lagt fram ett förslag för denna riksdag. Det handlar just om att stärka löntagarnas position, om att man inte ska ställa löntagare mot varandra och om att se till att det är sjysta villkor. Ett sådant förslag ligger på riksdagens bord.

Att de borgerliga partierna snabbt meddelade att de inte kommer att ställa upp på det är kanske inte förvånande. Men det är lite mer förvånande att Sverigedemokraterna säger att de ska göra gemensam sak med de borgerliga partierna. I valrörelsen lät det nämligen annorlunda. Då sa man sig stå på löntagarnas sida. Men när det kommer till konkreta ställningstaganden är det helt uppenbart att Sverigedemokraterna, förutom den främlingsfientliga retoriken, också är ett parti som står långt till höger.

Man kallar detta för socialism. Ja, att stärka löntagarna är en socialdemokratisk hjärtefråga. Det är därför vi lägger fram detta förslag.

Nu har Sverigedemokraterna och övriga riksdagen att ta ställning till det. Det är det som gäller just nu.

Herr talman! Vid en förhandling hade regeringen förstått att vi inte kan stödja de delar av förslaget som utesluter majoriteten av svenska småföretag från upphandling.

Vi kan inte heller stödja regler som leder till att företag som anställer utländsk arbetskraft får konkurrensfördelar gentemot företag som anställer svensk arbetskraft, eller regler som gör det möjligt att diskriminera företag som enligt myndigheter har för stor andel svenskfödda i sin personalstyrka. Sådana förslag är direkt skadliga för svenska arbetstagare. Och då säger vi nej.

Herr talman! Sverigedemokraterna säger nej till att stärka löntagarnas position i vårt land. Sverigedemokraterna säger ja till att ställa löntagare mot varandra i Sverige i dag. Det är tydligt.

Regeringen kommer aldrig att ställa upp på det. Vi kommer att driva detta vidare. Det är därför vi lägger fram förslaget för riksdagen.

Vi kommer också att fortsätta driva detta i valrörelsen, för att söka svenska folkets stöd. Jag tror nämligen att svenska folket är less på den här sortens osjyst konkurrens.

Sverigedemokraterna ställer sig, än en gång, i fel ände.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog, om betänkandet Hushållningen med mark- och vattenområden som behandlades i riksdagen i april. I betänkandet aviserades att regeringen hade för avsikt att i september överlämna en proposition om prövning av vattenverksamheten, och där är vi nu. Men jag har noterat att den inte finns med på propositionslistan, i alla fall inte på listan som gäller fram till januari 2017.

Då är min konkreta fråga till miljöministern: När avser regeringen att lägga fram den viktiga propositionen? Och på vilket sätt avser ministern att tillgodose riksdagens tillkännagivande om att tillståndsprocesser ska vara så flexibla att de kan anpassas till småskaliga vattenverksamheter?

Herr talman! Tack, Lars Tysklind! Du ställer frågor som delvis berör tiden innan jag tillträdde som minister; jag är inte fullt insatt i detaljerna i denna fråga.

Det som har hänt mellan april och dagens datum är att vi har fått en energiöverenskommelse, och den berör även prövningen av vattenverksamheter. För regeringen är det självklart att tillgodose och ta vara på den överenskommelsen. Det har lett till att vi inte på egen hand går fram med delen om vattenverksamheter, innan vi har försäkrat oss om att alla delar som springer ur energiöverenskommelsen är på plats. Det måste gå hand i hand, annars kan det vara ett tecken på att vi inte skulle respektera hela energiöverenskommelsen. Och vi kan självklart inte agera på ett sådant sätt.

Herr talman! Jag vill tacka för svaret.

Många människor ute i den så kallade verkligheten driver småskaliga verksamheter, och de utsätts för prövningar och sådant i dag.

Det är klart att tillstånd enligt miljöbalken är högst relevant. Men det som har diskuterats är att vi har så komplicerade och kostsamma tillståndsprocesser att verksamheter som de facto kan uppfylla en massa miljökrav i stället läggs ned. Förra miljöministern uppmärksammade det. Hur ser den nuvarande ministern på det?

Herr talman! Dels finns det en riksdagsbehandling, dels har vi energiöverenskommelsen och dels har vi pågående prövningar i det rättsliga systemet.

Regeringen måste agera på ett sådant sätt att vi inte föregriper den rättsliga prövningen. Men vi måste också se till att vi genomför alla delar av energiöverenskommelsen och gör saker i rätt ordning. Frågan är viktig, men vi måste göra saker i rätt ordning.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Min fråga gäller möjligheterna för unga människor med aktivitetsersättning att ta sig ut i arbetslivet eller pröva studier.

När den ersättning som nu finns infördes, 2003, var tanken att underlätta för människor att ta sig ut, om det fanns möjlighet och förmåga till det. Det finns det, men den är till viss del begränsad.

Jag får ganska ofta frågor om möjligheten att pröva studier och att under längre tid pröva ett jobb, eller någon typ av anställning, innan man vet om man är redo att hantera ett jobb.

Hur tänker regeringen när det gäller att utveckla dessa möjligheter?

Herr talman! Jag vill tacka för den angelägna frågan.

Aktivitetsersättningen infördes 2003 och ersatte förtidspension för unga. Tanken var just att den, om man var under 29 år och beviljades det här, skulle omprövas vart tredje år. Sedan 2003 har vi sett en explosiv utveckling. Från början var det främst fysiska funktionshinder som ledde till att man fick det här. Nu har sju av åtta som får aktivitetsersättning ett psykiskt funktionshinder. Det är mycket oroande.

Regeringen lade därför, före sommaren, fram ett antal förslag för att åstadkomma det som Eva Lindh frågar om, nämligen möjligheten att med bibehållen aktivitetsersättning pröva att studera under sex månader. Det förslaget ligger nu på bordet. Det gäller även en större möjlighet att med vilande aktivitetsersättning pröva på att arbeta. Förslaget är att det ska vara möjligt att göra det under 24 månader.

Tanken är att det ska träda i kraft den 1 februari nästa år. Men mer behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det känns bra att kunna återkomma till dem som ställer frågorna med det svar som socialförsäkringsministern har gett i dag.

Herr talman! Det behöver vi göra.

Det här är en av de viktiga frågorna för alla oss politiker att hålla ögonen på framöver, så att vi hindrar den gruppen från att växa ytterligare.

Vi ska ge unga människor med funktionshinder möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Vi har alla ett ansvar för det.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Hellmark Knutsson.

I regeringens budget står det att skickliga, engagerade lärare är nyckeln till förbättrade kunskapsresultat. Lärarutbildningen borde ju vara det som är nyckeln till att få fram skickliga lärare, men det förutsätter att lärarutbildningen håller en hög kvalitet.

Alliansregeringen förändrade lärarutbildningen från grunden, men det finns fortfarande utmaningar med avhopp och kvalitet.

Regeringen satsar på kvantitet och utökar platserna på lärarutbildningen. Men hur ser det ut med satsningar på kvalitet?

Statsrådet har i en tidigare interpellationsdebatt sagt att regeringen kommer att fortsätta att satsa på att förbättra lärarutbildningen. Kan statsrådet berätta vilka satsningar som regeringen gör för att öka kvaliteten på lärarutbildningen?

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för denna fråga!

Jag håller helt med om att vi behöver fortsätta att utveckla och stärka kvaliteten i lärarutbildningen. Vill vi ha lärare i toppklass måste vi också ha en lärarutbildning som är i absolut toppklass. Det var också mitt budskap när jag träffade samtliga högskole- och universitetsrektorer och deras ordförande i går på ett stort seminarium.

Vi gör nu stora satsningar. Bland annat kommer vi att investera totalt nästan 900 miljoner kronor under den här mandatperioden för att höja pengen till de så kallade humsamutbildningarna, där just lärarutbildningen ingår, för mer lärarledd tid.

Vi har också infört ett nytt kvalitetssäkringssystem som nu håller på att implementeras och där lärarutbildningen är den första som ska få försök med enskilda lärarutbildningar. Sedan ska det göras en stor nationell utvärdering.

Som jag sa till riksdagsledamot Thomas Strand tidigare investerar vi nu också i forskarutbildning som ska leda till att det blir fler disputerade lärare på lärarutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Lärarstudenterna har i dag i genomsnitt åtta timmar lärarledd tid i veckan. Det är vällovligt att satsa på humsamutbildningarna i stort, men lärarutbildningen behöver särskilda satsningar om vi ska klara av de utmaningar som skolan står inför framöver.

I vårt budgetförslag har vi lagt 300 miljoner för 2017 och fullt utbyggt 1,2 miljarder per år för att öka undervisningstiden med 50 procent, specifikt på lärarutbildningen eftersom den har speciella utmaningar. Vi behöver höja kvaliteten radikalt för att man ska få till en förändring i svensk skola.

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus!

Som sagt gäller era satsningar i huvudsak nästa mandatperiod. Vår satsning är 900 miljoner för den här mandatperioden. Det är det som kommer att bidra till att göra en skillnad.

Försöket med övningsskolor pågår. Vi vill stärka samverkan mellan högskolorna och skolorna för att se till att kvaliteten kan stärkas också på den verksamhetsförlagda utbildningen. Det arbetet pågår i allra högsta grad, nu med regionala dialoger.

Vårt mål är att ha den högsta kvaliteten på lärarutbildningarna.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Ibrahim Baylan.

Under det senaste halvåret har fem personer mördats i stadsdelen där jag bor i nordvästra Stockholm. Majoriteten av skjutningarna har skett på öppen gata. På ett och ett halvt år har över 16 personer mördats.

Det här är ett våld som nu böjar överskugga samtalen på fikarasterna, bland dem som engagerar sig i civilsamhället och framför allt bland dem som bor och arbetar i mitt bostadsområde. Medborgarna är genuint oroade över sina barns framtidsutsikter - en oro som vi alla måste ta på stort allvar.

Min fråga är därför vad samordningsministern avser att fokusera på i arbetet för att stävja segregationen i storstäderna och vilka åtgärder som han avser att vidta.

Herr talman! Tack, Lawen Redar, för en väldigt angelägen fråga!

Det finns inga genvägar. På kort sikt måste vi stärka polisen och se till att rättsvårdande myndigheter får de resurser och verktyg som de behöver för att ta sig an den här typen av grov kriminalitet. Våld får aldrig vara acceptabelt bara därför att det huvudsakligen drabbar brottslingar. Det måste vara nolltolerans mot den här typen av grov brottslighet.

Det är bra att stärka polisen, det är bra att skärpa straff och andra verktyg. Men det räcker inte för att långsiktigt vända utvecklingen. Därutöver behöver skolarna stärkas. Vi behöver se till att föräldrar har ett arbete att gå till. Vi måste se till att det civila samhället är närvarande och att samhällsservicen är bättre så att människor känner sig som en del av samhället och deltar i arbetet för att vända utvecklingen. Det måste göras gemensamt nationellt och lokalt och med de människor som bor i dessa områden.

Herr talman! Det svar som jag här får av samordningsministern känns betryggande. Det är ett svar som jag kommer att ta med till medborgarna där jag bor.

Liksom samordningsministern tror också jag att vi är nödgade att vidta åtgärder som innebär att man får bort vapen i händerna på ungdomar. Skolresultaten måste vända, och det måste vara prioriterat med vår politik. Vi måste få fler unga i arbete, stärka näringslivet i lokalsamhället och framför allt arbeta för den samhällstrygghet som alla medborgare ska ha rätt till.

Herr talman! Tack, ledamoten!

Det finns inga enkla lösningar på detta. Det är viktigt att ha med sig. Här krävs det att vi prioriterar om resurserna från att sänka skatter varje år till att börja investera i samhällsbygget för att se till att polis och rättsväsen har de resurser som de behöver. Där vidtar vi nu rejäla åtgärder i den budget som vi lägger fram för riksdagen. Vi måste steg för steg se till att vända på utvecklingen.

Jag är exempelvis väldig angelägen om att vi ska vända på utvecklingen i dessa skolor. I grund och botten går det inte att bygga ett jämlikt samhälle om inte skolan blir mer jämlik.

Herr talman! Min fråga gäller småskalig vattenkraft och riktar sig till miljöminister Karolina Skog.

Runt om i landet finns det ca 7 000 vattenkraftverk som drivs av små enheter - det är inga stora bolag som Vattenfall som äger dessa.

Under ett par års tid har länsstyrelserna utövat tillsyn på ett sätt som upplevs som rättsosäkert och ibland med lite slumpvis urval. Dessa processer har gjort att trycket har varit stort på att de regler som finns måste ses över. Där länsstyrelsen har krävt ny prövning finns det andra röster som säger att det är en omprövning som vore rimlig.

Jag har haft debatter tidigare med din företrädare, miljöminister Åsa Romson, och vi har inte varit riktigt överens.

Därför är det mycket glädjande med en energiöverenskommelse som tydligt slår fast vattenkraftens stora betydelse för omställningen till ett hållbart system. Det är också särskilt positivt att det så tydligt uttrycks att reglerna för tillståndsprövning ska ses över, men arbetet behöver gå framåt.

Herr talman! Tack, Annika Qarlsson!

Självklart delar jag din glädje över att dessa frågor ingick i energiöverenskommelsen, som är en stabil och viktig överenskommelse mellan partierna och som ska genomföras i alla sina delar. Regeringen har redan tagit några steg i det arbetet genom den budgetproposition som vi har presenterat.

Energiöverenskommelsen kommer att skapa förutsättningar för vattenkraften så att man vet vad som gäller över tid.

Herr talman! Bekymret är ju att det finns en massa människor som just nu verkar under dessa förutsättningar. De är redan inne i processen och får följa de regler som majoriteten här i riksdagen inte längre ställer sig bakom med tanke på de tillkännagivanden som har gjorts.

Det är en bra orsak till att det hela fördröjs, men fördröjningen är samtidigt ett bekymmer. Någonstans är det många som kommer att ge upp, och risken är att medan gräset gror så dör kon.

Vad är ministern beredd att göra redan här och nu för att säkerställa att dessa ägare inte hamnar i trubbel?

Herr talman! Jag räknar med att jag har riksdagens stöd för att prioritera arbetet med att genomföra energiöverenskommelsen. Det visar också att vi tar den på allvar. Det vore ett märkligt förfarande om vi samtidigt vidtog åtgärder som berör exakt samma frågor.

Nu måste vi göra saker i rätt ordning och säkra att de som driver vattenkraft får stabila villkor.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Frågor som rör energi och klimat har inverkan, inte bara på vårt samhälle i stort utan även på den enskilda individen. Undersökningar har visat att attityden till olika energislag skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor oroas i större utsträckning över klimatförändringen och dess konsekvenser. Dock är kvinnor dåligt representerade i energisektorn.

Därför undrar jag om regeringen har för avsikt att vidta åtgärder för ökad jämställdhet i energisektorn.

Herr talman! Tack, Hanna Westerén, för en angelägen fråga! Jag tror att det i grund och botten handlar om energisektorns potential och överlevnad. Sektorn har traditionellt sett varit väldigt mansdominerad. Det märkte jag direkt när jag blev utnämnd till energiminister.

Med tanke på den utveckling vi har i dag, då vi vet att det i vissa sektorer råder arbetskraftsbrist och kompetensbrist, är det farligt om man bara vänder sig till en del av befolkningen. Det är alltså inte bara en rättvisefråga utan också en kompetens- och utvecklingsfråga.

Ända från det att regeringen tillträdde som feministisk regering har den tagit initiativ till såväl samtal som seminarier och också lagt förslag som har handlat om att synliggöra hur detta ser ut. Jag är väldigt glad över att det finns ett engagemang från sektorn och att man där ser att detta i grund och botten är en strategisk utvecklingsfråga. Jag har påbörjat detta arbete och ser fram emot att fortsätta med det.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Detta klargörande är glädjande liksom även den tydliga medvetenheten om hur bekymmersamt det är.

Jag tror precis som statsrådet att detta är en strategisk utvecklingsfråga. Därför vill jag såklart lyfta blicken ännu lite till och fråga hur regeringen ser att frågan om en jämställd energisektor skulle kunna drivas också på en internationell nivå.

Herr talman! Vi tycker kanske att situationen inte är tillräckligt bra i Sverige, men man kan väl säga att den inte är särskilt mycket bättre internationellt. Det är klart att vi lyfter upp även detta.

Sverige är del av ett jämställdhetsnätverk inom det internationella energisammanhanget just för att stärka jämställdhetsarbetet även där, och egentligen av samma skäl. I dag är två tredjedelar av alla som lämnar våra högskolor med examen kvinnor. Då kan en sektor inte bara, eller huvudsakligen, rikta in sig på återstående tredjedel, eftersom man i så fall riskerar att tappa värdefull kompetens. Då utvecklas man inte.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog. I regeringens budgetproposition anslås 700 miljoner till supermiljöbilspremien. Det är en ganska rejäl höjning i förhållande till budgeterat belopp 2016.

Supermiljöbilspremien infördes av alliansregeringen 2012, och den har varit framgångsrik. Men premien per bil har gått ned under senare år. Under 2016 har premien hittills, fram till i förrgår, beviljats för 7 994 bilar, men bara 216 miljoner av det totala anslaget har gått åt.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringens ambition för 2016 ska gå i uppfyllelse, och hur många bilar räknar statsrådet med kommer att premieras under 2017?

Herr talman! Tack för frågan, även om den gör mig något förbryllad! Jag uppfattar att ledamotens oro är att den reform som alliansregeringen lanserade håller på att bli för dyr, vilket jag instämmer i.

Att bara subventionera nybilsköp rakt av för dem som gör miljöbra saker är ett dyrt sätt. Därför utreder vi en helt annan modell som inte belastar statsfinanserna alls på samma sätt.

Men att få vår del av reformen på plats har visat sig ta något längre tid än planerat. Därför måste vi se till att nybilsköparna inte hamnar mellan stolarna utan att det hela tiden kommer att finnas någon form av stöd. Av detta skäl förlänger vi den förra regeringens reform. Den är baserad på prognoser över nybilsförsäljning, och detta ligger till grund för den summa vi budgeterar.

Herr talman! Nej, min oro beror inte på att det är för dyrt, utan min oro är att regeringen anslår pengar som har väldigt liten sannolikhet att gå åt såvida regeringen inte avser att stimulera dessa supermiljöbilar. Det handlar alltså bara om symbolpolitik att anslå så mycket pengar om man inte tror att mer än hälften kommer att gå åt.

Herr talman! Den förra regeringen gjorde ett antal subventioner till olika delar av samhället - både till solceller och till miljöbilar - men man hade en dålig vana att underfinansiera stödet. Vi ser en ganska liten risk med att ta i för mycket. Det enda som händer är att det blir pengar över.

Det är dock så att nybilsförsäljningen i Sverige går upp, och då är det relevant att höja den tillgängliga summan så att ingen som tar steget riskerar att bli utan.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog. Regeringen har nu lagt en historisk miljöbudget, och vi har en regering som på allvar vill nå miljömålen. Det kan jämföras med den tidigare statsministern som under sina åtta regeringsförklaringar inte ens tog ordet "miljömål" i sin mun.

Som socialdemokrat är jag särskilt glad över att det finns en koppling i budgetpropositionen som visar att arbetet med att nå miljömålen också är ett arbete för fler jobb, ökad tillväxt och mer innovationer.

Förutom förbättringar för biologisk mångfald och för tillgänglighet för medborgarna har förstärkningar av anslaget för värdefull natur redan gett många jobb, inte minst på landsbygden. Därför vill jag fråga miljöministern vilka effekter hon ser på sysselsättningen med anledning av dessa satsningar.

Frågestund

Herr talman! Tack, Johan Büser, för en viktig fråga! Naturskydd och jobbskapande går hand i hand. Det är viktigt att komma ihåg, eftersom det vid många tillfällen har framställts som att det vore en motsättning. Regeringen har en mycket hög ambitionsnivå vad gäller skydd och skötsel av värdefull natur.

Medel tillförs också till det rörliga friluftslivet. På så vis anlitas många lokala entreprenörer och konsulter, vilket skapar sysselsättning över hela landet. Anslaget till värdefull natur gav under 2015 drygt 1 100 direkta årsarbetstillfällen och indirekt ytterligare 200. Det kallar jag en succé.

Vi går också vidare och tillför för nästa år medel till Naturvårdsverket, så att man där kan ta en samordnande roll för att kunna förstärka dessa effekter ytterligare framöver.

Herr talman! Tack, miljöministern, för svaret! Jag har också noterat att Naturvårdsverket har fått mer pengar för samordningen av gröna jobb. Jag undrar om även detta är insatser som förutom sysselsättningseffekterna kan förstärka miljömålsarbetet i dess helhet.

Herr talman! Naturvårdsverkets samordnande roll för arbetet med att skapa gröna jobb och fler jobb med låga kvalifikationskrav förstärker också naturvårdsarbetet. Det skapar en acceptans och ett engagemang lokalt över hela landet för dessa insatser när man tydliggör vilka effekter det får på näringsliv och möjligheten att skapa nya jobb. Bland annat ser vi en enorm tillväxt inom ekoturismbranschen i Sverige, vilket är otroligt glädjande.