Frågestund

Frågestund 24 november 2011
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  3. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  5. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  6. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  7. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  8. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  9. Hoppa till i videospelarenKew Nordqvist (MP)
  10. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  11. Hoppa till i videospelarenKew Nordqvist (MP)
  12. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  13. Hoppa till i videospelarenCarl B Hamilton (FP)
  14. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  15. Hoppa till i videospelarenCarl B Hamilton (FP)
  16. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  17. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  18. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  19. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  20. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  21. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  22. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  23. Hoppa till i videospelarenMattias Karlsson (SD)
  24. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  25. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  26. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  27. Hoppa till i videospelarenJonas Sjöstedt (V)
  28. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  29. Hoppa till i videospelarenYvonne Andersson (KD)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  31. Hoppa till i videospelarenYvonne Andersson (KD)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  33. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  34. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  35. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  36. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  37. Hoppa till i videospelarenWilliam Petzäll (-)
  38. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  39. Hoppa till i videospelarenWilliam Petzäll (-)
  40. Hoppa till i videospelarenJustitieminister Beatrice Ask (M)
  41. Hoppa till i videospelarenBodil Ceballos (MP)
  42. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  43. Hoppa till i videospelarenBodil Ceballos (MP)
  44. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Carl Bildt (M)
  45. Hoppa till i videospelarenSuzanne Svensson (S)
  46. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  47. Hoppa till i videospelarenSuzanne Svensson (S)
  48. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  49. Hoppa till i videospelarenChristian Holm (M)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Gunilla Carlsson (M)
  51. Hoppa till i videospelarenChristian Holm (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Gunilla Carlsson (M)
  53. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  54. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  55. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  56. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
  57. Hoppa till i videospelarenKent Ekeroth (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  59. Hoppa till i videospelarenKent Ekeroth (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 34 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern som ju har hand om partibidragsfrågan. Ditt parti har sammanlagt tagit emot över 90 miljoner kronor i privata och hemliga donationer de senaste tio åren. Ni har inte velat redovisa var pengarna kommer ifrån. Jag vill nu veta om företaget Carema eller personer kopplade till Carema har gett bidrag till er. Skälet till att jag frågar är att det verkar finnas ett väldigt nära samarbete mellan Moderaterna och Carema. Förra finansborgarrådet Kristina Axén-Ohlin, som först privatiserade stora delar av äldreomsorgen i Stockholm, gick sedan till Carema som något slags etisk rådgivare, med klent resultat, kanske man kan konstatera, och säkert inte gratis. Häromdagen avslöjades att en annan toppmoderat i Stockholm, Henry Sténson, har anlitats som något slags PR-konsult åt Carema, säkert inte gratis det heller. Det är lätt att misstänka att det här samarbetet mellan Carema och Moderaterna också är finansiellt. Min fråga är: Har Moderaterna tagit emot pengar från Carema eller från personer kopplade till Carema under dessa år?

Anf. 35 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Först tycker jag att det är viktigt att ha klart för sig att frågan om partibidrag i nuläget hanteras via de överenskommelser som finns mellan de olika partierna. Det har varit viktigt att det finns överenskommelser om hur bidrag ska redovisas och inte. Moderaterna har inte tagit emot bidrag från juridiska personer sedan vi ingick i regering 1976. Därefter är det privatpersoner som haft möjlighet att bidra, precis som skett i många andra partier. Och de redovisningar som har skett har gjorts utifrån de träffade överenskommelserna. Jag har inte i mitt huvud alla de personer som kan ha bidragit, men det handlar inte i första hand om enstaka stora bidragsgivare utan om en ganska bred skara. Att enskilda människor kan bidra med såväl eget arbete och insatser som ett och annat ekonomiskt bidrag till politisk verksamhet tycker jag inte är fel.

Anf. 36 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Men pengar kan ta olika vägar, antingen direkt från företaget eller via privatpersoner kopplade till företaget. Problemet för justitieministern är att hon inte kommer att bli trodd så länge som hon hemlighåller donationerna. Varifrån kommer de 90 miljonerna? Vad har ni egentligen att dölja? Nu är det inte bara så att Moderaterna tycks gå som barn i huset hos Carema, utan samarbetet går också åt det andra hållet. Häromdagen utsåg regeringen en Caremadirektör till ny generaldirektör för Statens Institutionsstyrelse, Kent Ehliasson. Bilden man får är att Caremadirektörer anställer moderater och att moderater i sin tur utnämner Caremadirektörer till generaldirektörer i staten. Fru talman! Det här är en hygienfråga. Medborgarna har rätt att veta vilka ekonomiska intressen som står bakom olika partier. Det handlar ytterst om att förebygga korruption. Och som vi vet sitter jag som ledamot i Europarådet, den parlamentariska församlingen. Där får vi nu skämmas för att vi inte har en bättre ordning på plats. Om du vill bli trodd, lägg då korten på bordet, Beatrice Ask! Varifrån kommer de hemliga bidragen?

Anf. 37 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag har naturligtvis ingenting att dölja. Vad vi diskuterar är hur politiska partier i Sverige redovisar de ekonomiska bidrag de får från enskilda personer och andra. Moderaterna har sedan 1976 inte tagit emot bidrag från juridiska personer. Vi har också, precis som reglerna föreskriver, redovisat hur mycket som ges i bidrag. Vi har en transparent redovisning. Däremot anges inte person för person, och det är kopplat till vår inställning till valhemligheten som det är rimligt att man respekterar. Vanliga medborgare ska, utan att partiboken avslöjas, kunna bidra till politiska partier. Det pågår just nu en intensiv diskussion om vilka regler vi ska ha i framtiden, och de diskussionerna får naturligtvis föras i laga ordning. Däremot finns det andra partier som har kopplingar till olika organisationer och annat som kan ifrågasättas om man vill vara konspiratorisk. Jag tycker att det är att föra debatten på en för låg nivå.

Anf. 38 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Carl Bildt. Under den arabiska våren spelade kvinnorna en aktiv roll för den förändring som kom till stånd. Men i det civila samhället har kvinnorna inte tidigare kunnat vara aktiva och delta. Därför saknar både kvinnorna själva och samhället kvinnliga erfarenheter. Eftersom kvinnorna varit både begränsade och marginaliserade är det extra viktigt att kvinnor nu får utrymme att delta i demokratiseringsprocessen. Därför är min fråga nu till utrikesminister Carl Bildt: Hur arbetar regeringen för att kvinnor och deras rättigheter inte ska tappas bort i de demokratiseringsprocesser som nu pågår i länderna i området?

Anf. 39 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Frågan om mänskliga fri- och rättigheter och demokrati är en av de allra viktigaste i hela den arabiska världen. Och det är alldeles självklart att frågan om kvinnors rättigheter är av speciell betydelse. Det har varit lite olika i olika länder. Tunisien har legat relativt långt framme medan andra länder har legat långt efter. Nu finns det farhågor för att kvinnors ställning kommer att eroderas när man nu går in i en ny fas av att skriva sina konstitutioner. Det är en av de faktorer som har lett till att det redan starka stöd som Sverige har gett under mycket lång tid till kvinnoorganisationer nu kommer att utökas ytterligare. Vi har ett program som ligger på åtskilliga tiotals miljoner kronor per år till de olika kvinnoorganisationerna, och jag skulle våga påstå att vi förmodligen är det land som ger mest i världen till de här organisationerna just nu.

Anf. 40 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Jag får tacka utrikesministern för svaret. Det var precis det jag var intresserad av att höra. Demonstrationerna på Tahrirtorget i Egypten i dag har tagit förnyad fart. Därför ökar oron för vad som ska hända. Då är min följdfråga: Hur ser utrikesministern på utvecklingen och på kvinnornas fortsatta deltagande i freds- och demokratiseringsprocessen?

Anf. 41 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Det är självfallet av mycket stor betydelse. Jag skulle vilja understryka Tunisien igen, därför att Tunisien går nu in i fasen att skriva en författning och i en författning ingår de grundläggande reglerna för mänskliga rättigheter. Där är det väldigt viktigt att denna fråga bevakas. Vi hoppas att Egypten nu ska kunna genomföra det val som inleds på måndag, hoppas jag, och att man då ska kunna börja ta itu med hur man ska formulera de här frågorna i den kommande egyptiska författningen. Då kommer vi och Europeiska unionen att bevaka denna fråga mycket noga och ge fortsatt stöd till de organisationer som verkar i denna anda.

Anf. 42 Kew Nordqvist (MP)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson angående rävens dvärgbandmask. Dvärgbandmask har ju konstaterats i Sverige, och Statens veterinärmedicinska anstalt har fram till den 15 juni i år undersökt 2 985 rävar. Tre av rävarna har varit infekterade av rävens dvärgbandmask. En har skjutits i Västra Götaland, en i Sörmland och en i Dalarna. Så här skriver Statens veterinärmedicinska anstalt på sin hemsida: Då det inte finns finansiering för att undersöka fler rävar 2011 kan SVA inte samla in fler skjutna rävkroppar för undersökning av rävens dvärgbandmask. SVA informerar så snart en ny insamling kan börja. Diskussioner pågår om hur och i vilken omfattning vidare övervakning av parasiten ska utföras. Min fråga är då: Har regeringen gett upp kampen mot dvärgbandmasken?

Anf. 43 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Det korta och enkla svaret är: Nej, det har vi inte gjort. I 2012 års budgetförslag från regeringen som nu är föremål för behandling av riksdagen finns, om minnet inte sviker mig, ytterligare 3 miljoner kronor att använda för det här ändamålet.

Anf. 44 Kew Nordqvist (MP)

Fru talman! Jag har noterat beloppet. Jag tycker i sammanhanget att 3 miljoner är lite med tanke på det senfärdiga agerandet och det ljumma intresset. Jag tycker naturligtvis att regeringen skulle ha agerat kraftfullt direkt om det hade funnits en vilja att stoppa dvärgbandmaskens utbredning. Tonen i budgeten tyder snarast på ett accepterande. Eftersom hundar kan fungera som värdar för dvärgbandmasken finns det krav på avmaskning vid införsel av hundar till Sverige. Avmaskningskravet gäller under hela 2011 men slopas den 1 januari 2012. Ska jag tolka regeringens budget och det slopade avmaskningskravet som att Sverige har gett upp kampen mot dvärgbandmasken?

Anf. 45 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Svaret är nej. Det ökade anslaget som kommer för ändamålet under 2012, om riksdagen så beslutar, är ett tecken på att mitt svar är att vi inte har gett upp kampen. Tyvärr har vi fått in parasiten i vårt land. Så är det. Vi önskar säkert alla att så inte hade varit fallet. Nu är det på det sättet. Nu ökar vi våra insatser utöver det ramanslag som ifrågavarande myndighet allaredan har. Anslaget är på det stora hela relativt fritt att använda eftersom ett ramanslag är just ett ramanslag och ska användas där det gör mest nytta.

Anf. 46 Carl B Hamilton (FP)

Fru talman! Min fråga är till justitieministern. Den gäller uppgifter om Stasimedarbetare som arbetade i Sverige under kalla kriget, det vill säga före 1989 när förtrycket och diktaturen härskade i östra Tyskland. Min fråga har inte alls med det rättsfall att göra som nu är aktuellt med JK och Säpo. Under kalla kriget var Sverige viktigt för Stasi. Inget land levererade så många rapporter till Berlin som Sverige. Det var tusentals rapporter. Kunskapen om detta kommer inte så mycket från Säpo utan från Berlin och forskning och undersökningar där. Det finns ett arkiv, Rosenholtzarkivet i USA, från vilket bland annat Tyskland och Danmark har begärt ut uppgifter om Stasimedarbetare i dessa två länder. Varför har inte Sverige begärt ut dessa uppgifter om medarbetare till Stasi från CIA och USA?

Anf. 47 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Låt mig först konstatera att detta är en viktig fråga. Vi är alla intresserade av den moderna historien och vad som har förevarit. Vi är också intresserade av att få veta vad som har hänt och inte. Det som har diskuterats när det gäller Stasiarkiven i första hand är naturligtvis i vilken utsträckning uppgifter kan offentliggöras eller inte och de avvägningar som måste göras där utlämnande av uppgifter kan skada både enskilda personer och Säkerhetspolisens arbete. Det är en komplicerad historia att göra bedömningar om. Av det skälet har jag bjudit in gruppledarna för riksdagspartierna till ett möte på måndag där vi ska diskutera frågorna, vad vi kan tänkas förenas om att vi borde göra eller inte. Det är viktiga avvägningar om sekretessbelagda uppgifter. Carl B Hamilton tar upp specifika uppgifter. Jag får konstatera att det är Säkerhetspolisen som utreder den typen av brott som det kan vara fråga om. Det handlar om olovlig underrättelseverksamhet, spioneri och den typen av allvarliga frågor.

Anf. 48 Carl B Hamilton (FP)

Fru talman! Jag frågade om de arkiv som CIA fick ta hand om i samband med Berlinmurens fall. Sverige bör, enligt min mening, begära ut dessa uppgifter från USA, precis som Tyskland och Danmark har gjort. Varför har Sverige inte gjort det? Jag har hållit på med dessa frågor. Vad som ligger bakom frågorna är att människor undrar varför det är sekretess. Är det fråga om i samhället högt placerade personer som skyddas av sekretessen? Är det därför Sveriges regeringar och myndigheter inte frågar efter arkivens innehåll och förefaller slå vakt om sekretessen, att den ska vara så viktig? Det här är otroligt centralt. Många tror att inställningen drivs av att det är fråga om ett skydd av högt placerade svenska personer.

Anf. 49 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Det finns naturligtvis ingen anledning för vare sig den svenska regeringen i dag eller tidigare regeringar att hålla människor om ryggen på det sättet. Skälet till sekretesskyddet av olika uppgifter har en annan grund. Det handlar om människors integritet. Man kan ha varit misstänkt men är inte det längre. Det finns många skäl till varför det finns ett skydd av den typen av uppgifter. När det gäller den typ av uppgifter som nu efterfrågas är det Säkerhetspolisen som hanterar dem. Säkerhetspolisen har också fått tillgång till uppgifter ur Rosenholzkartoteket. Det är USA som har kartoteket i sin besittning, som äger materialet och bestämmer i vilken utsträckning man får del av det hela. Det här är frågor som har hanterats och hanteras av Säkerhetspolisen. Det finns många aspekter av frågorna som behöver diskuteras och där det finns ett stort engagemang. Det är också skälet till att jag har bett gruppledarna att komma på måndag för att vi i lugn och ro ska diskutera de avvägningar som finns vad gäller sekretess, historiska uppgifter och Säkerhetspolisens viktiga arbete.

Anf. 50 Solveig Zander (C)

Fru talman! Jag har också en fråga till justitieministern. Den gäller bluffakturor. Det är något som ökar lavinartat. Det är förödande för speciellt de små företagen. Betalningsanmärkningarna registreras hos kreditupplysningsföretagen redan när ansökan om betalningsföreläggande har gjorts hos kronofogden. Om fordran verkligen existerar eller inte bryr man sig inte om. För privatpersoner är det i det här sammanhanget helt annorlunda. Där får man enligt lag endast registrera betalningsförsummelser som har fastställts av domstol eller av annan myndighet. Som centerpartist månar jag om företagarna och anser att man borde ändra på detta. Gör ministern något åt detta till fördel för företagen?

Anf. 51 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Det här är ett stort problem för småföretagen. Den intensitet som företagare utsätts för den typen av bluffakturor går i vågor. Det är naturligtvis en direkt olaglig verksamhet. Den är oftast specialiserad och lite svår att komma åt när man hanterar den styckevis och delt. Rikspolisstyrelsen genomför ett specialiserat arbete när det gäller vissa typer av kriminalitet, till exempel bedrägeri, just för att forma en grupp specialkunniga som bättre kan utreda och ta sig an den typen av ärenden. Jag vill inte säga att vi har alla svaren på hur vi ska hantera denna kriminalitet, men vi ser med mycket stort allvar på den eftersom den hämmar småföretagens verksamhet och sätter enskilda människor i besvärliga situationer.

Anf. 52 Solveig Zander (C)

Fru talman! Om man inte gör något kan uppgifterna ligga kvar i fem år hos kreditupplysningsföretagen. Det är inte klokt. Det handlar också om att handläggningstiden hos domstolarna är oerhört lång i dessa ärenden. Även om man får rättelse och uppgifterna tas bort från registret drabbar dessa registreringar företagen hårt. Därför handlar det om att korta handläggningstiderna. Är det något som ministern också kan göra något åt?

Anf. 53 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Vi arbetar intensivt med frågorna om handläggningstiderna i domstolar mer generellt. Vi kan inte plocka ut varje enstaka viktigt problemområde och säga att vi ska jobba särskilt med det. Det handlar om domstolarnas förmåga att hitta bättre administrativa rutiner så att ärenden hanteras någorlunda snabbt. Men det är naturligtvis ett stort bekymmer för dem som drabbas. Låt mig vända på saken och säga följande. Det finns ett engagemang hos flera berörda myndigheter och många företag att rätta till situationen. Alla är medvetna om problemet. Jag tror att det måste angripas från mer än ett håll för att vi ska kunna lösa upp de knutar som finns. Det kanske till och med är en snabbare väg att nå viss framgång än att enbart titta på handläggningstiderna i domstol. Därmed inte sagt att regeringen inte arbetar ytterst intensivt med att skynda på handläggningen i domstol hela tiden. Vi kan också se att vi har ökat effektiviteten, men det finns mer att göra.

Anf. 54 Mattias Karlsson (SD)

Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern. Problemet med sexuella övergrepp inom idrottens värld blixtbelystes för en tid sedan i och med Patrik Sjöbergs avslöjanden om de kränkningar han tvingades utstå under sin uppväxttid. Vi ska självfallet inte misstänkliggöra alla våra fantastiska idrottsledare, och jag är medveten om att problemet är både svåråtkomligt och komplext. Men det är inte en anledning att inte göra någonting alls. Riksidrottsförbundet har vid sidan om sitt breda förebyggande arbete föreslagit att i likhet med landets förskolor ska landets idrottsföreningar ha rätt att begära ut begränsade registerutdrag för att kunna se om någon idrottsledare tidigare dömts för brott mot barn. Man vill ha begränsade utdrag för att det inte ska medföra en alltför stor integritetskränkning. Justitieministern har hittills på ganska oklara grunder varit skeptisk till det här förslaget, men i går kom signaler från idrottens företrädare om att ministern kanske börjar tänka om. Jag vill alltså fråga justitieministern om de här uppgifterna stämmer och om hon därmed här och nu kan lova att regeringen kommer att tillmötesgå Riksidrottsförbundets önskemål.

Anf. 55 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Låt mig först beklaga om jag har varit oklar eller otydlig i mina besked. Det finns goda skäl för att vi är något restriktiva när det gäller utdrag ur belastningsregistren. Det ena är att belastningsregistren är uppbyggda och utformade utifrån att rättsvårdande myndigheter ska kunna bekämpa brott. De omfattas också av allmän sekretess, och de undantag som görs när det gäller barnomsorg och annat är specialreglerade. Det är ganska komplicerat. Den som begär ett utdrag, vilket idrotten vill, får i allmänhet ut rubbet. Men inom idrottsvärlden vill man inte veta allt om den enskilde. Idrotten är bra på att ta sig an till exempel ungdomar som har halkat snett, men det är specifika brott man är ute efter. Ska vi hantera detta behöver vi i princip se över belastningsregistret. Vad jag pratade med dem om i går och vad jag också har sagt tidigare är att vi nu förbereder ett arbete för att se hur vi bättre ska kunna utforma någon typ av register för att hantera detta.

Anf. 56 Mattias Karlsson (SD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tolkar det ändå som att ministern är beredd att överväga det här och att det kan bli ett arbete för att komma till rätta med de här problemen, och det är glädjande. Jag hoppas också att det sker snabbt. Jag tror att det här är någonting som är viktigt, och det kan både öka tryggheten för föräldrar och barn inom idrotten och bidra till att stärka integritetsskyddet för idrottsledarna. Min följdfråga blir om ministern kan ge något besked om när vi kan förvänta oss ett förslag i den här frågan.

Anf. 57 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Tyvärr kan jag inte utlova snabba resultat i just den här frågan. Om vi behöver göra om utformningen av registren och hitta regler som gör att vi kan snäva in vilka uppgifter man tar ut, för vilka kategorier och vem som ska få göra det är det ett ganska komplicerat arbete, som också har att göra med integritet och många andra frågor. Däremot vill jag gärna säga i det här sammanhanget att vi inte ska tro att utdrag ur belastningsregistret tryggar situationen för våra barn visavi pedofili eller någonting annat, för de flesta finns inte i registren. Det är en falsk trygghet. Därför var jag väldigt glad över att Riksidrottsförbundet i går när vi pratade om de här sakerna kunde redovisa ett ganska brett arbete med att utbilda människor i hur man kan förebygga och ha bättre medvetenhet om den problematik som kan uppstå. Vi måste jobba brett om vi ska skydda våra barn mot den typ av övergrepp som tyvärr har skett mer än en gång.

Anf. 58 Jonas Sjöstedt (V)

Fru talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Carl Bildt. Den gäller det svenska företaget Ericsson och dess verksamhet i Syrien. I dag kan Sveriges Television berätta att ett av Ericssons mobiltelefonsystem, det så kallade Ramossystemet, används aktivt för att lokalisera och förfölja oppositionella. Man kan bestämma geografiskt var dessa personer befinner sig. Det är naturligtvis någonting som är till hjälp i den syriska regimens terror mot sin egen befolkning. Samtidigt vet vi att man på EU-nivå diskuterar att skärpa sanktionerna mot Syrien ännu en gång, vilket naturligtvis är välkommet. Ett av de områden som är under diskussion är just it-området. Jag undrar nu om utrikesministern mot bakgrund av de här avslöjandena om hur Ericssons system används kan lova att Sverige i ministerrådet kommer att verka för så heltäckande sanktioner som möjligt på just it-området vad avser Syrien.

Anf. 59 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Svaret på den frågan är nej. Mobiltelefonen är det kanske viktigaste frihetsinstrumentet i hela den arabiska våren. Vi skulle inte ha vetat någonting om förtrycket i Syrien och skulle inte ha haft en enda bild eller en enda information utan mobiltelefonin. Det är samma sak i Egypten, i Tunisien och i Libyen. Det är en revolution för frihet som har möjliggjorts inte minst av denna mobilteknologi. Det finns inga speciella system som exporteras för att spåra. Men det är riktigt: Du kan spåra Jonas Sjöstedts telefon i Sverige. Du kan spåra tåg. Du kan spåra röksignaler. Du kan spåra fartyg om du så vill. Men glöm inte: Detta är en frihetsrevolution som den mobila kommunikationen har gjort möjlig. Den ska vi försöka understödja, inte stoppa. Att strypa mobiltelefonin i Syrien är att strypa möjligheten till information och frihet.

Anf. 60 Jonas Sjöstedt (V)

Fru talman! Det är inte riktigt vad som anges i den mediala bevakningen. Där utpekas just Ramossystemet som specialdesignat för att leta personer på olika geografiska punkter och kunna hitta dem. Jag beklagar att utrikesministern inte ser några problem med att Sverige har exporterat ett sådant här övervakningsredskap till den syriska regimen. Man kan också notera att så sent som den 7 mars i år var vice premiärministern från Syrien på lunch i Arvfurstens palats hos handelsminister Ewa Björling för att diskutera hur de syrisk-svenska handelsrelationerna kan utvecklas. Sverige har gett 139 miljoner kronor i exportkrediter för svensk export till Syrien. Ser utrikesministern verkligen inte något problem med det här nära handelspolitiska samarbetet, bland annat av övervakningskaraktär, mellan Sverige och Syrien?

Anf. 61 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Är det någonting som ska beklagas är det väl att Jonas Sjöstedt inte informerat sig i frågan. För att kunna göra samtal med mobiltelefoni måste systemet veta var mobiltelefonen är. Det krävs kanske inte så mycket tankeverksamhet för att fundera ut att det är så. Det gäller alla system - det är inget speciellt. Det är det svenska systemet. Det gäller överallt. I grunden är det en frihetsrevolution som har möjliggjorts genom detta. Det är inget speciellt system. Läs på innan du frågar nästa gång, Jonas!

Anf. 62 Yvonne Andersson (KD)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Tobias Billström. Den ryska kvinnan Ganna är kvar i Sverige eftersom Europadomstolen prövar hennes ärende. Många var de som ansåg att hon hade skäl att stanna. Nu har vi ett annat exempel, i Östergötland, med en utvecklingsstörd kvinna som ska utvisas till Syrien, tvärtemot vad professionen anser. Också där tycker man att det finns skäl för att hon ska få stanna. Uttrycket särskilt ömmande fall tycks vara otydligt, åtminstone om man ska relatera det till vad medborgarna upplever. I dessa fall tycker medborgarna att det finns starka ömmande skäl, men bevisligen anser inte lagen det. Vad ska ministern göra för att det ska stämma mer överens och för att öka tydligheten i dessa ärenden? Alla kan ju inte söka sig till Europadomstolen för att få sina ärenden prövade.

Anf. 63 Statsrådet Tobias Billström (M)

Fru talman! Den här frågan handlar inte om särskilt ömmande omständigheter, som Yvonne Andersson sade, utan om synnerligen ömmande omständigheter. Det kanske är just den skillnaden som vi bör diskutera. Jag kan naturligtvis inte här och nu diskutera vare sig det ena eller andra enskilda fallet, för de prövas i domstol. Så måste det också vara om vi ska ha den rättssäkra ordning som riksdagen har beslutat att vi ska ha när det gäller asylärenden. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter kan beviljas i undantagsfall, om ingen av de skyddsgrunder som vi har uppställda i utlänningslagen är tillämpliga och en person har mycket starka skäl att få stanna i landet. Men vid en prövning ska det också göras en samlad bedömning. Det innebär naturligtvis att man tar hänsyn till saker som den sökandes hälsotillstånd, anpassningen till Sverige eller situationen i hemlandet. Men de här bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i varje enskilt fall. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att gå in och titta på de skäl som har anförts och det underlag som har presenterats och sedan göra sin bedömning. Det ankommer inte på mig som statsråd eller på riksdagen att göra den bedömningen.

Anf. 64 Yvonne Andersson (KD)

Fru talman! Jag frågade faktiskt ministern hur man kan öka tydligheten. När vi hör och läser i medier och när vi hör människor tala är det ingen tvekan om att det finns en skillnad mellan vad lagstiftningen innebär i de enskilda fallen och vad man själv tror att den skulle innebära. Jag hänvisade till två exempel. Kan vi öka tydligheten? Om de exemplen inte ryms inom ramen för det uttryck jag talade om, så vad är det då som ryms där? Vi är måna om mänskliga fri- och rättigheter. Det är människor som skickas tillbaka utan någon anförvant och dessutom utan stöd och hjälp som de behöver i sin vardag, medan det finns anhöriga i Sverige som är beredda att ta hand om dem. Då måste man börja fundera över tydligheten i lagstiftningen. Vi ska ju inte vara ett föregångsland enbart när det gäller forskning, teknik, ekonomi, företagande och annat utan också när det gäller mänskliga fri- och rättigheter.

Anf. 65 Statsrådet Tobias Billström (M)

Fru talman! Det kanske också tål att påminna sig om att medierna inte alltid ger hela bilden utan i många fall ger den bild som medierna tycker passar in för att de ska få ihop sin historia och sin berättelse. Det kanske man måste reflektera över i de här sammanhangen också. Den rättssäkra prövning som däremot äger rum i våra domstolar och i Migrationsverket ska inte påverkas av mediernas bedömning, utan där ska man bara ta hänsyn till de skäl som faktiskt presenteras. Jag har därför ingen anledning att ifrågasätta den ordning som vi har i Sverige. Jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att de olika omständigheter som finns i ett ärende alltid ska vägas samman i en samlad bedömning. Det kommer aldrig att vara möjligt att skriva en lag som är så exakt att den passar in på vartenda fall, utan den måste alltid ställas mot en praxis som i fråga om asylärenden utvecklas av Migrationsöverdomstolen, det vill säga kammarrätten här i Stockholm. Jag kan inte heller uttömmande ange alla de omständigheter som man beaktar vid den prövningen, utan det är också en fråga som måste avgöras från fall till fall. Det handlar om hälsotillståndet, utlänningens situation i Sverige och så vidare. Det är frågor som vi alltid måste diskutera.

Anf. 66 Peter Persson (S)

Fru talman! Min fråga riktar sig till Beatrice Ask. Under senare tid har många upprörts av de privata bolagens härjningar inom välfärdssektorn: brutaliserad personalpolitik, ibland vanvård och aggressiv skatteplanering som har utvecklats av en ideologisk kärna i ledningarna för de skilda verksamheterna. Mest utpekat har Carema varit. Nu noterar vi att regeringen låter rekrytera en av Caremas toppchefer som generaldirektör för Statens institutionsstyrelse. Jag undrar: Vilka särskilda strategiska överväganden finns det bakom det? Kommer det att förändra inriktningen? Kommer det att vara ett inledande skede att privatisera även denna verksamhet?

Anf. 67 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Nej, någon privatisering av Statens institutionsstyrelses verksamhet kan inte komma i fråga, framför allt inte den del där vi har ungdomsverksamhet för dem som annars skulle hamna i fängelse, eftersom de är dömda för allvarlig brottslighet. Det är naturligtvis en statlig uppgift - så är det. I rekryteringsfrågorna har alliansregeringen försökt komma ifrån den ganska otydliga och ofta stängda process som vi var vana vid under många år, till förmån för en mer professionell hantering. Jag har inte information eller kunskap i det specifika fallet. Men jag utgår från att man har arbetat på ett professionellt sätt där man har använt sig av referenser, kravprofil och olika typer av prövningar. Människor kan ha en viss bakgrund, men det kan också vara så att man hellre vill arbeta i den typ av verksamhet som vi vill rekrytera personer till. Statens institutionsstyrelse är en oerhört central verksamhet, så jag är angelägen om att det finns en bra ledning där.

Anf. 68 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag noterar med intresse statsrådets svar. Det är så man brukar svara. Gå och ställ dig vid kritikern, så att kritiken inte syns. Så gör Moderaterna i fråga efter fråga. Och så driver man politiken i skymningen. Jag hade i går en intressant diskussion med en av de ledande moderaterna, Johnny Munkhammar, kring finanspolitiken. Munkhammar säger: Det är två axlar vi bygger politiken på. Det är skattesänkningar, och där har vi bara börjat - säger han efter 100 miljarder - och privatiseringar. Samhället är alldeles för starkt. Vårt historiska uppdrag är att försvaga samhället. Att göra samhället svagare gör också människorna svagare. Jag skulle efterlysa en tydlighet och en öppenhet från Moderaterna om deras egentliga politiska strategi flera gånger här i kammaren.

Anf. 69 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag tänker inte recensera Peter Perssons referat av ett samtal som han har haft med en kollega någonstans. Det vore förmätet av mig, och det vore också väldigt fel. När det gäller Moderaternas politik beträffande Statens institutionsstyrelse kan jag säga att det som är angeläget för mig är att vi får en bättre tingens ordning i fråga om den verksamhet som ska tillrättaföra ungdomar som har begått mycket allvarliga brott. Det innebär att vi ska ha hög kvalitet på utbildning och behandling men också en stramhet i de regler som gäller, eftersom personerna är dömda för allvarliga brott. Återfallen är dess värre alldeles för många i den verksamheten i dag. Därför krävs det insatser för att arbeta vidare och utveckla verksamheten. När det gäller politiken i allmänhet handlar det inte om att försvaga samhället. Samhället är mer än staten. Staten ska vara begränsad men stark. Staten ska vara särskilt stark när det gäller att ta hand om de svagaste och när det gäller att säkerställa lag och ordning i landet. Statens institutionsstyrelse har båda uppgifterna.

Anf. 70 William Petzäll (-)

Fru talman! Till att börja med vill jag bara säga att kammaren kan andas ut - jag har inga orena sprutor med mig, som det ryktades om. Däremot florerar det oerhört mycket orena sprutor runt om i landet. I Skåne har man under flera års tid med framgång bedrivit ett sprututbytesprogram. Det har resulterat i att man inte har upptäckt ett enda nytt hivfall under flera års tid, vilket även bekräftas av flera smittskyddsläkare. I Stockholm krävdes det dock att över 40 människor drabbades av hiv innan trångsynta, moraliska politiker svängde om och införde ett sprutskyddsprogram. Denna fråga är oerhört viktig. Varje narkoman ska - oavsett var i landet man bor - ha samma rättigheter och skyldigheter och samma trygghet. Därför undrar jag: Vilken syn har justitieministern på frågan om att införa ett nationellt sprututbytesprogram, så att vi kan få slut på hivepidemin bland narkomaner?

Anf. 71 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Utifrån den verksamhet som jag har huvudansvaret för kan jag säga: Jag kan se en och annan konflikt. Vi dömer människor för narkotikabrott, och många är missbrukare. Att vi sedan skulle tillhandahålla verktyg så att de kan fortsätta med sitt missbruk under verkställigheten känns för mig något knepigt. Den konflikten ligger också till grund för den intensiva diskussion i frågan som har varit både i regionen och här i riksdagen. När det gäller sprututbytesprogram i olika delar av landet och även i andra länder finns det lite olika rapporter. Vi vill väl alla försäkra oss om att vi inte befrämjar utan snarast försöker förhindra smittspridning. Men man kommer inte ifrån den konflikt som det ligger i att tillhandahålla verktyg för något som är mycket nära förknippat med elände, brottslighet och mycket annat allvarligt. Därför är denna fråga inte helt enkel. Jag tänker inte införa den här typen av utdelande av sprutor inom kriminalvården.

Anf. 72 William Petzäll (-)

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern! Det enda vi fick till svar var av rent moralisk karaktär, och det är så det har låtit. Låt mig för det första konstatera att detta inte är någon narkotikapolitisk fråga utan en hälsofråga. För det andra har det visat sig att när man har infört sprututbytesprogram har det kunnat initiera en första vårdkontakt med sprutnarkomaner, som är de som befinner sig längst ned på samhällets botten och drar sig mest för att söka kontakt med myndigheter. Men just tack vare dessa program har de kunnat få en första kontakt, en kontakt som har gjort att man har kunnat påbörja ett motivationsarbete mot ett drogfritt liv, som du hyllar så mycket. Sist men inte minst har jag skrivit någonting som jag knappt kan läsa, men jag kom på det nu i efterhand. Det är att sprututbytesprogram inte leder till ökat missbruk. De argument som ni använder är enbart föråldrad moralism. Vad ni gör är att ni sprider mer hiv än vad hivmannen själv gör. Ni står till svars inför de människor som drabbas av det här genom er naiva syn och er trångsynthet i de här frågorna.

Anf. 73 Justitieminister Beatrice Ask (M)

Fru talman! Moral är viktigt, och även i hälsoarbete och folkhälsoarbete finns skäl att ta med den typen av värderingsaspekter. När det gäller missbruksbehandling och när det gäller insatser både för att undvika smittspridning och för att komma till rätta med missbruk är nog det stora bekymret, enligt min uppfattning, bristen på bra behandlingsalternativ och bristen när det gäller att alltid kunna erbjuda behandling för den som så önskar. Det är svårt att sluta med ett missbruk. Det är många som aldrig får den hjälp de skulle behöva - och de kanske behöver den mer än en gång. Där behöver vi göra mer. Det är därför som vi arbetar intensivt bland annat inom kriminalvården för att bli bättre och duktigare på detta. Det är också därför som vi bland annat när det gäller ungdomar inom Statens institutionsstyrelse har tagit ett större ansvar för utslussningen, eftersom vi vet att många återfaller. Man kan alltså arbeta mot missbruksproblematik och även smittspridning på mer än ett sätt. Men det finns frågeställningar och komplexitet i frågan om sprututbytesprogram, och jag är inte övertygad om att det är rätt väg att gå.

Anf. 74 Bodil Ceballos (MP)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesminister Carl Bildt om den svenska Arktisstrategin. Sverige och utrikesministern har nu varit ordförande i Arktiska rådet i ett halvår. I dagarna inleds klimatförhandlingarna i Durban. Klimatpåverkans effekter för Arktis kan som vi alla vet bli katastrofala om vi inte kommer överens nu i slutet av året. Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern om han anser att det är att leva upp till en ambitiös och ansvarsfull klimatpolitik att i Arktiska rådet driva en politik som inte tar avstånd från rovdrift på Arktis stora tillgångar på fossil olja och gas. Ni kallar det för hållbar exploatering, men jag ifrågasätter om det över huvud taget finns någon hållbar exploatering i en så känslig miljö, och det inte bara av klimatskäl. Nu när Sverige är ordförandeland har vi en mycket större möjlighet att påverka och också driva arbetet vidare för att faktiskt skydda Arktis. All olja som inte tas upp och används är ett skydd för Arktis.

Anf. 75 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Den fråga som Bodil Ceballos tar upp är självfallet mycket viktig. Vi arbetar mycket med speciellt miljöskyddsaspekterna på alla typer av verksamhet i Arktis. Då beaktas också det faktum att det är många människor som bor där uppe och som har ett intresse av att bedriva en verksamhet som är i överensstämmelse med deras långsiktiga intressen. Däremot ligger regelverken för utvinningen av naturresurser entydigt i de olika länderna själva. Det är Sveriges riksdag som avgör hur vi kan exploatera naturtillgångarna i norra Sverige, ingen annan. Det är Norges storting som beslutar om regler och villkor för exploatering av till exempel energiresurser i de norska delarna av Arktis. På samma sätt är det i de andra länderna. Det ligger icke inom det Arktiska rådets område.

Anf. 76 Bodil Ceballos (MP)

Fru talman! Men den svenska Arktisstrategin talar om hållbar exploatering. Då skulle jag vilja veta hur denna hållbara exploatering ser ut enligt svensk modell. Jag menar att det inte finns någon hållbar exploatering. Forskarna talar om att vi inte får komma över 2 grader. Samtidigt vet man att vi kanske måste hålla oss till och med under 2 grader. 1,5 grader säger nu vissa forskare att det är innan klimatpåverkan så att säga blir farlig för människor. Då är det märkligt om inte vi som nation skulle kunna driva i Arktiska rådet att man ska skapa ett större skydd. När isarna smälter kommer vi också att drabbas. Det är inte bara fattiga länder och små ö-nationer som drabbas. Jag läste i Gefle Dagblad häromdagen att man räknar med att vi kommer att ha ett vattenstånd som är en halv meter högre i slutet av det här seklet, och ändå har vi landhöjning. Tidigare har jag läst att om det hade varit som det egentligen skulle vara skulle det vara en inlandskommun.

Anf. 77 Utrikesminister Carl Bildt (M)

Fru talman! Råvarorna är en viktig del av utvecklingen i Arktis. Det gäller också vår egen del av Arktis. Vi öppnar ständigt nya gruvor uppe i Norrbotten. Vi exploaterar de resurser som vi har ännu mer intensivt. Vi försöker göra det på ett miljömässigt hållbart sätt, även om vi vet att det innebär ökade utsläpp, också av sådant som kan ha miljöpåverkan. Men vad vi har en överenskommelse och en diskussion om inom Arktiska rådet är betydelsen av att verka globalt för att dra ned utsläppen av de klimatpåverkande gaserna och ämnena. Vi har ett samarbete om de frågorna i Arktiska rådet för att tydliggöra detta när det gäller de globala beslut som är alldeles avgörande. Det som kommer från Arktis i det här sammanhanget är av ytterligt marginell betydelse, om man tittar på siffrorna, med möjligt undantag av det som ligger i vissa delar av nordliga Sibirien.

Anf. 78 Suzanne Svensson (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till landsbygdsminister Erlandsson angående den nya Havs- och vattenmyndighetens förslag till beslut avseende laxfisket i Östersjön. Myndigheten föreslår att den svenska kvoten i första hand ska gå till det fiske som görs med fällor nära älvarnas utlopp, framför allt i Norrland. Samtidigt är det meningen att laxfisket i södra Östersjön ska fasas ut. I Blekinge har redan mycket av fisket försvunnit. Det differentierade fisket har försvunnit längs med kusterna. De som i dag har mindre båtar får fiska lax, för det finns inte mycket annat vid kusten. De som har lite större båtar får dra sig nedåt mot den polska sidan för torskfiske. Enligt de uppgifter som jag har fått är Sverige ensamt om att vara på väg att fatta ett sådant beslut. De andra länderna runt Östersjön kommer att släppa sina kvoter till det aktiva fisket. Jag undrar: Hur ser ministern på detta?

Anf. 79 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Det principiella svaret från min sida är att jag värnar det kustfiske som vi har i Blekinge och på andra håll i vårt land. Jag gör det av flera skäl. Det handlar om sysselsättningsskäl, för fisket som sådant. Men det handlar också om turistiska skäl och andra näringslivsutvecklingsmöjligheter som finns i samband med att man har ett kustnära fiske. Det för ofta med sig att man får andra verksamheter i de samhällen som har den här verksamheten. Det vi gör på min nivå är att fastställa de kvoter som ska delas mellan länder och de fiskeansträngningsmöjligheter som vi måste fastställa på den internationella, och i det här fallet EU-gemensamma, nivån. Vad beträffar de enskilda ställningstaganden som görs utifrån de beslut som fattas på EU-nivå i det här fallet är det våra myndigheter som fattar beslut. I det fallet är jag förhindrad att över huvud taget tycka någonting eller ingripa, detta av ministerstyrningsskäl, som jag hoppas att ledamoten känner till.

Anf. 80 Suzanne Svensson (S)

Fru talman! Tack för det svaret! Det gläder mig att ministern ser positivt på det kustnära fisket. Ministern har flera myndigheter under sig, bland annat Jordbruksverket. Där har man ett omfattande och mycket bra landsbygdsprogram. Genom det finns det möjlighet även för fisket att söka pengar för att kunna vidareutvecklas. Man kan stå med ett ben i fisket och vidareutvecklas mot turism, bland annat. Då tycker jag att detta är lite konstigt - och där har jag också en fråga till ministern. Det finns flera verk och myndigheter under ministern. Kommunicerar de inte med varandra så att de ser vilken inriktning som regeringen tänker sig i sådana här frågor?

Anf. 81 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Det korta svaret på den framställda frågan är: Jo, det är självklart att myndigheter pratar med varandra av skäl som ledamoten nämnde. Olika saker hanteras på olika ställen, men det måste ändå fattas beslut som leder i någon riktning. Sådana samtal förs både mellan de myndigheter som är en del av den verksamhet som ligger under Landsbygdsdepartementet och på andra departement. Så är det.

Anf. 82 Christian Holm (M)

Fru talman! Den svenska biståndspolitiken har genomgått stora förändringar och förstärkningar under den tid som har varit sedan biståndsministern tillträdde sin tjänst. Effektivitet, resultat och öppenhet har varit tydliga ledord under denna förändring, och fokuseringar har skett både vad gäller i vilka regioner vi är engagerade och i vilka områden vi sakligt är mer engagerade. Sverige har också deltagit i och står bakom Parisdeklarationen från 2005 och Accraagendan från 2008. Nästa vecka äger biståndseffektivitetstoppmötet i sydkoreanska Busan rum. Vilka är de viktigaste prioriteringarna och frågorna för Sverige och biståndsministern på plats i Busan?

Anf. 83 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag tackar frågeställaren eftersom vi är måna om att ha en bra representation och insikt i riksdagen om vad vi gör på detta område. Det har stor internationell betydelse, men det också är viktigt att alla kan känna delaktighet och stolthet över Sverige som ambitiös biståndsnation. Vi ser att det kommer många nya givare. Det är ett nytt landskap. Det har hänt mycket sedan Parisdeklarationen, som Christian Holm tog upp. Det viktiga för Sverige under mötet i Sydkorea är att få ökat fokus på resultat så att vi kan se att bistånd gör skillnad i fattiga människors liv och att det leder till utvecklingsresultat. Vi har också sagt att det är viktigt att ta ansvar för stärkt transparens. Varför är det så viktigt? Jo, för att man ska kunna följa biståndsflödena och utkräva ansvar men också för att se att det finns fiskal transparens i de miljöer som biståndet verkar. Vidare vill vi se till att fler aktörer kommer in i biståndet och att vi kan använda oss mer av näringslivet i utvecklingsfrågor.

Anf. 84 Christian Holm (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Resultat och öppenhet är viktigt. Dessa frågor står också många av partierna i riksdagen bakom. Sakfrågor som rör viktiga värden för Sverige är till exempel mänskliga rättigheter, demokrati, kvinnors roll och delaktighet, handel med näringslivet och möjlighet till marknadsekonomiska principer. Jag kan tänka mig att det finns en och annan motsättning med länder som har andra värderingar än vi har. Hur agerar Sverige för att vinna så stort gehör som möjligt för dessa för oss så viktiga värderingar?

Anf. 85 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Det dokument som kommer att framförhandlas och kallas Busan Outcome Document är inte ett mellanstatligt bindande avtal, men det handlar om hur man förhåller sig och innehåller rekommendationer för både givar- och mottagarländer. Det är, precis som Christian Holm uppmärksammar kammaren på, ett nytt läge eftersom det är många nya biståndsgivare. Vi har att hantera nya givare som kanske inte är så vana vid vår byråkrati och tycker att utvecklingsagendan behöver vara mer offensiv med till exempel ökat samarbete med bland annat näringslivet. Det finns även en del som ifrågasätter det viktiga civilsamhällsorganisationernas deltagande. Det kommer att bli ett spännande möte, inte minst vad gäller transparensfrågorna. Vi ser till exempel att Kina har starka invändningar mot det som Sverige driver som en av våra hjärtefrågor. Från svensk sida har vi också sagt att vi ska slå vakt om det som redan överenskommits i Accra om de mänskliga rättigheterna. Vi får inte heller tappa bort jämställdheten i utvecklingssamarbetet. Det blir som sagt ett spännande möte, och jag är glad över riksdagens engagemang i dessa frågor.

Anf. 86 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag har ett djupt engagemang för en mer hållbar värld och vill se en värld som är god mot både människor och miljö. Då är det av yttersta vikt att våra ekosystem klarar av producera bra mat och friskt vatten. Jag riktar min fråga till landsbygdsministern. Du sade till TT i en intervju den 10 augusti i år när du fick frågan om vad som kunde vara de nya stora svenska exportprodukterna att röding kunde vara en sådan produkt. Röding innehåller stora halter av bromerade flamskyddsmedel som ligger över de gränsvärden som en EU-myndighet har föreslagit. Det är också känt att bromerade flamskyddsmedel har kombinationseffekter med andra miljögifter, exempelvis metylkvicksilver. Har landsbygdsministern tagit intryck av detta eller tycker du fortfarande att just denna fisk ska vara den stora svenska exportprodukten till Europa?

Anf. 87 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Regeringen tillsatte en utredning för ungefär fyra år sedan för att ta reda på vilka möjligheter som finns i skilda delar av landet att utveckla fiske- och vattenbruksverksamheten. Utredningen visade bland annat att vi har goda möjligheter att utveckla vattenbruksverksamheten i de vattenmagasin som det finns rikliga mängder av, speciellt i den norra delen av landet, och därigenom skapa produktion av mat och också utöka arbetsmarknaden med fler arbetstillfällen. I utredningen framfördes också synpunkten att detta är de vatten i vårt land som är minst påverkade av mänsklig aktivitet. Det finns alltså goda möjligheter. Jag är beredd att arbeta vidare med detta. Jag står nämligen för att vi ska ha jobb och tillväxt i alla delar av vårt land, och speciellt i de delar där jobb och tillväxt behövs allra mest.

Anf. 88 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag hävdar att landsbygdsministerns ganska naiva uttolkning av vad som skulle kunna vara svenska exportprodukter stöder Socialdemokraternas uppfattning att framtagandet av dessa produkter ska skötas av experter. Man måste snarare jobba med att etablera varumärken och utveckla specifika produkter för att skapa de nya jobben. Ett exempel är Västerbottenost som har haft goda exportprodukter och skapat nya jobb, inte minst för mjölkbönder i norra Sverige. Över lag reser ministerns svar frågan: Hur ser ministern egentligen på spridningen av kemikalier i vår mat? Jag tänker på kadmium i spannmål eller miljögifter i fisk.

Anf. 89 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Det är mycket komplicerade frågeställningar som framförs. Låt mig som svar på den ena frågeställningen säga: Det ena utesluter inte det andra. Vi har många produkter från mejeri, växtodling och vattenbruk som enligt min uppfattning skulle kunna bli större svenska exportprodukter. Genom regeringens insatser har den svenska livsmedelsexporten ökat rejält under de senaste åren. Jag är jätteglad för det eftersom det ger jobb och utveckling i alla delar av landet.

Anf. 90 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Frågan går till Tobias Billström. Regeringen brukar reflexmässigt tala om hur fantastiskt berikande Sveriges massinvandring är. Då och då slinker det dock ut mer eller mindre explicita erkännanden om hur kostsam massinvandringspolitiken är. Till exempel sade Fredrik Reinfeldt i en partiledardebatt i Agenda följande: Vi har inte högre socialbidrag i dag än vi hade 2006. Om de stiger vet jag vad det beror på, men ska vi diskutera flyktingmottagningen får vi ha det som ett särskilt ämne. Han erkände alltså rakt ut invandringens kostnader. I tidningen Riksdag & Departement ska Tobias Billström nyligen ha sagt följande: Det viktiga är att höja golvet i asylsystemet så att länder med låg standard kan höja sig. Cecilia Malmström talar också om att man måste höja golvet. Dessa och flera andra liknande uttalanden vittnar om att regeringen trots sin retorik utåt allt som oftast ändå inser de enorma kostnader som är förknippade med massinvandringspolitiken. Annars skulle man knappast önska att andra tog emot fler invandrare och vi färre. Erkänner regeringen att den förda invandringspolitiken belastar samhället med enorma summor varje år?

Anf. 91 Statsrådet Tobias Billström (M)

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg två saker. För det första: Det är klart att det är kostnader kopplade till invandringen. Vem har försökt förneka det? Självklart kostar det pengar att pröva asylansökningar och att motta människor. Men det som vissa partier i kammaren, inte minst det som frågeställaren representerar, glömmer bort är att när dessa människor väl hamnar i arbete börjar de betala skatt. Dessa skattepengar är en betydande del av statens inkomst. Skulle vi plocka bort dem skulle vi få stora problem. Vi får inte heller glömma bort de arbetsinsatser som görs varje dag. Vi måste betänka vad det skulle innebära och få för effekter om alla de människor som kommit till Sverige på senare år skulle försvinna från arbetsmarknaden i dag. Detta resonerar aldrig Sverigedemokraterna kring, men det måste jag som migrationsminister och regeringen göra. Svaret på frågan är: Vi har inga som helst problem att diskutera kostnaderna, men är ni beredda att diskutera intäkterna? (Applåder)

Anf. 92 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Samtliga nationella och internationella undersökningar som tar ett helhetsgrepp över invandringens kostnader visar att det är en nettokostnad för samhället. När man har tagit hänsyn till invandrarens bidrag till samhället är det alltså en jättestor kostnad. Den lägsta kostnad som någon har kommit fram till är 40 miljarder netto varje år. Rättsväsendet i Sverige kostar ungefär 40 miljarder varje år. Det säger lite om vilka kostnader vi står inför. Inte ens arbetskraftsinvandring hjälper, enligt undersökningarna. Om nu invandringen är så fantastiskt berikande som regeringen försöker ge sken av, varför måste då Billström tvinga Sveriges kommuner att ta emot den aldrig sinande strömmen av invandrare? Ett sådant lagförslag är nämligen utlovat den här mandatperioden. Varför bönar och ber de kommuner som har fått utstå denna massinvandring andra kommuner att ta sitt ansvar? Anders Lago, Ilmar Reepalu och Göran Johansson har gemensamt gått ut i en debattartikel och sagt att man måste tvinga kommuner att ta emot. Om det är så berikande, varför måste man tvinga andra att ta emot?

Anf. 93 Statsrådet Tobias Billström (M)

Fru talman! Jag hoppas att kammaren noterade att ordet intäkt inte förekom vid ett enda tillfälle i Kent Ekeroths resonemang. Det var väl vad man kunde vänta sig från Sverigedemokraterna. Jag fick alltså inte svar på min fråga. Mina synpunkter när det gäller utformningen av den svenska migrations- och integrationspolitiken är att vi inte är tillräckligt bra på att få människor i arbete tillräckligt snabbt. Därför har vi i dag problem med de kostnader som uppstår. Det är en fråga som regeringen arbetar intensivt med, både arbetsmarknadspolitiskt och integrationspolitiskt. Det finns gott om exempel internationellt, inte minst från Kanada, som visar att man mycket väl kan få tillbaka intäkter som balanserar upp de kostnader man har. Det beror på hur man utformar systemen. Vi har en läxa att lära. Jag är mycket ödmjuk inför detta. Vi har haft en integrationspolitik som inte har varit tillräckligt effektiv när det gäller att få in människor på arbetsmarknaden, men det är en gigantisk skillnad mellan att arbeta för att förändra de systemen och Kent Ekeroths väg som är att dra ned ridån och släcka ljuset för allt vad migration till Sverige innebär. (Applåder)

Frågestund