Frågestund

Frågestund 24 april 2008
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenBosse Ringholm (S)
  2. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  3. Hoppa till i videospelarenBosse Ringholm (S)
  4. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  5. Hoppa till i videospelarenMarianne Berg (V)
  6. Hoppa till i videospelarenNyamko Sabuni (Fp)
  7. Hoppa till i videospelarenMarianne Berg (V)
  8. Hoppa till i videospelarenNyamko Sabuni (Fp)
  9. Hoppa till i videospelarenClaes Västerteg (C)
  10. Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
  11. Hoppa till i videospelarenClaes Västerteg (C)
  12. Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
  13. Hoppa till i videospelarenCamilla Lindberg (Fp)
  14. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  15. Hoppa till i videospelarenCamilla Lindberg (Fp)
  16. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  17. Hoppa till i videospelarenUlf Holm (Mp)
  18. Hoppa till i videospelarenNyamko Sabuni (Fp)
  19. Hoppa till i videospelarenUlf Holm (Mp)
  20. Hoppa till i videospelarenNyamko Sabuni (Fp)
  21. Hoppa till i videospelarenLaila Bjurling (S)
  22. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  23. Hoppa till i videospelarenLaila Bjurling (S)
  24. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  25. Hoppa till i videospelarenFredrik Schulte (M)
  26. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  27. Hoppa till i videospelarenFredrik Schulte (M)
  28. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  29. Hoppa till i videospelarenLars Johansson (S)
  30. Hoppa till i videospelarenMats Odell (Kd)
  31. Hoppa till i videospelarenLars Johansson (S)
  32. Hoppa till i videospelarenMats Odell (Kd)
  33. Hoppa till i videospelarenOtto von Arnold (Kd)
  34. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  35. Hoppa till i videospelarenOtto von Arnold (Kd)
  36. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  37. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  38. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  39. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  40. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  41. Hoppa till i videospelarenSven Gunnar Persson (Kd)
  42. Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
  43. Hoppa till i videospelarenSven Gunnar Persson (Kd)
  44. Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
  45. Hoppa till i videospelarenBirgitta Eriksson (S)
  46. Hoppa till i videospelarenMats Odell (Kd)
  47. Hoppa till i videospelarenBirgitta Eriksson (S)
  48. Hoppa till i videospelarenMats Odell (Kd)
  49. Hoppa till i videospelarenMarie Weibull Kornias (M)
  50. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  51. Hoppa till i videospelarenMarie Weibull Kornias (M)
  52. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  53. Hoppa till i videospelarenAleksander Gabelic (S)
  54. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  55. Hoppa till i videospelarenAleksander Gabelic (S)
  56. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  57. Hoppa till i videospelarenDan Nilsson (S)
  58. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  59. Hoppa till i videospelarenDan Nilsson (S)
  60. Hoppa till i videospelarenAnders Borg (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 37 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Riksdagens främsta kontrollorgan är riksdagens konstitutionsutskott. När riksdagens konstitutionsutskott kallar någon till utskottet för att svara på frågor är det inte bara praxis att man kommer dit, det har aldrig förekommit att man nobbar att komma till utskottet. Nu har det skett. Ulrika Schenström som ju hade ansvar för regeringens krishantering har nekat till att komma till konstitutionsutskottet. Statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att det riskerar att bli ett spektakel. Statsministern har alltså på ett, tycker jag, mycket allvarligt och snarast förolämpande sätt betecknat den process som är normal i konstitutionsutskottet som ett spektakel. Det är ganska utmanande mot riksdagen. Min fråga till finansminister Anders Borg är därför: Delar regeringen den uppfattningen även i övrigt att det kan bli ett spektakel om en statssekreterare kommer till konstitutionsutskottet? Alla andra statssekreterare har tidigare valt att komma till utskottet.

Anf. 38 Anders Borg (M)

Fru talman! Regeringen ser naturligtvis KU:s granskningsarbete som viktigt. I det här fallet kommer statsministern att närvara i KU och svara på frågor i ärendet. Varken regeringen, statsministern eller någon annan har tagit ställning. Ulrika Schenström har själv valt att inte delta och att svara på frågor skriftligt. Jag kan respektera att hon fattar det beslutet. I övrigt kommer ju granskningen att ske på det sätt som är sedvanligt, och hon kommer att svara på skriftliga frågor.

Anf. 39 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Anders Borg är känd för att aldrig svara på frågor som man ställer. Det finns tre möjligheter för Anders Borg. Antingen kan han säga att han tycker att statsministerns uttalande att det här skulle vara ett spektakel är felaktigt, han kan hålla med statsministern eller också kan han göra som han brukar och inte svara på frågan. Min fråga var: Delar Anders Borg uppfattningen att det är ett spektakel om före detta statssekreteraren i statsrådsberedningen kommer till utskottet och svarar på frågor? Vad har Ulrika Schenström att dölja? Har hon något att dölja eftersom hon inte vill komma till utskottet? Alla hennes företrädare har kommit till konstitutionsutskottet. Hon har valt att avstå. Vilken är Anders Borgs uppfattning? Har han någon uppfattning eller gör han som vanligt och svarar inte på frågan?

Anf. 40 Anders Borg (M)

Fru talman! Regeringen ser, liksom riksdagens alla partier, KU-granskningen som något viktigt och centralt. Det gäller naturligtvis alla ärenden. I det här fallet har Schenström valt att fatta ett beslut. Jag kan inte göra annat än respektera att hon har fattat det beslutet. Från regeringens sida kommer vi naturligtvis att på alla sätt delta i KU:s granskning av det här ärendet. Jag föreställer mig att Schenström kommer att svara på de skriftliga frågor som hon får från KU-kansliet och de frågor som utskottet har.

Anf. 41 Marianne Berg (V)

Fru talman! Jämställdhetsministern avfärdar i en artikel i Dagens Industri i dag förslaget om ett förbud mot könsdiskriminerande reklam. Statsrådet menar att ett förbud inte är försvarbart ur ett demokratiperspektiv. Frågan är vems demokratiska rättigheter som statsrådet försvarar. Det är väl knappast unga tjejers eller kvinnors rätt att slippa bli sexuella objekt. Enligt statsrådet är det oklart om ett förbud mot könsdiskriminerande reklam strider mot yttrande- och tryckfriheten. Enligt utredningen faller skyddet för den näringsidkandes ekonomiska intressen utanför det grundlagsskyddade området. Att statsrådet hänvisar till yttrandefriheten och demokratiaspekten i denna mening anser jag vara befängt. Jämställdhetsministern menar också att näringslivets självsanering måste bli effektivare när insikten om en förlegad kvinnosyn ökar. Min fråga till statsrådet är: Hur ska, enligt statsrådet, näringslivets insikt öka?

Anf. 42 Nyamko Sabuni (Fp)

Fru talman! Det stämmer att regeringen i dag har fattat beslutet att lägga utredningen om förslag om att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam till handlingarna eftersom lagstiftningen ligger i en gråzon. Vi menar att det går i strid mot grundlagen. Om jag trodde att lagen skulle få den effekt som efterfrågas kanske det skulle vara värt att utreda om man ska ändra i grundlagen. Jag håller inte med om att det skulle få den effekten. I Norge har man en sådan lag. I Finland kan man faktiskt komma åt den här typen av reklam via marknadsföringslagen. Ingen utvärdering har gjorts, men ingenting visar på att reklamen i dessa länder ser annorlunda ut än den i Sverige. Jag är övertygad om att marknaden inser att det är förlegat att använda sig av sexistisk och könsdiskriminerande reklam i marknadsföringen. Därför tar nu också branschen tag i detta. Nu inrättas en reklamombudsman. Det finns ytterligare förslag i betänkandet som jag är beredd att titta vidare på och bereda. Med opinionsbildning hoppas jag att vi ska komma till rätta med frågan.

Anf. 43 Marianne Berg (V)

Fru talman! Det är tydligt att vi inte är överens i den här frågan. Det grundläggande problemet med den könsdiskriminerande reklamen är inte att den väcker anstöt. I stället för att moralisera över sexualitet och nakna kroppar som vissa människor kan finna stötande, vill jag fokusera på demokratiaspekten. Där vill jag lägga fokus. Anser statsrådet att det är rimligt att företag fritt tillåts visa upp kvinnors kroppar för att öka konsumtionen av sina varor? Hur demokratiskt är det att halvnakna kvinnokroppar associeras med en köp-slit-och-släng-mentalitet? Anser statsrådet att detta är demokrati?

Anf. 44 Nyamko Sabuni (Fp)

Fru talman! Om vi ska göra inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten för att sätta stopp för att vissa använder sig av nakna kroppar i marknadsföringen väljer jag i demokratins namn att behålla yttrande- och tryckfriheten. Jag menar att den är viktig också för de flickor som du i det här fallet vill försvara och att inte deras kroppar ska exploateras nakna. Yttrande- och tryckfriheten måste väl ändå väga tyngre. Vi får hitta andra metoder för att komma åt sexistisk könsdiskriminerande reklam.

Anf. 45 Claes Västerteg (C)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Cecilia Malmström. Under senare tid har vi kunnat se en utveckling med stigande världsmarknadspriser på spannmål bland annat. Det leder ju till ökade priser på livsmedel i hela världen. Det är en utveckling som det finns både positiva och negativa effekter av. Jag tror att det är viktigt att man skapar en långsiktig strategi för att möta detta. Min fråga är: Hur kan Sverige och EU tillsammans via bland annat biståndet bidra till att skapa förutsättningar för landsbygdsutveckling i fattiga delar av världen för att öka självförsörjningsgraden och minimera risken för svält men också öka säkerhetsläget i hela världen?

Anf. 46 Cecilia Malmström (Fp)

Fru talman! Det är en oerhört viktig och komplicerad fråga. Precis som frågeställaren säger finns det många orsaker till detta. Å ena sidan är det positivt för många i Europa att priserna stiger eftersom man får bättre betalt för sina varor. Å andra sidan drabbar det kortsiktigt väldigt många fattiga människor runt om i världen, vilket är en tragedi. På regeringssammanträdet förra veckan bestämdes att Sverige ska anslå ytterligare 70 miljoner till FN:s livsmedelsprogram för att på kort sikt avhjälpa nöden. Precis som Claes Västerteg säger är det långsiktiga insatser som behövs så man behöver se detta i ett stort perspektiv. Det handlar om möjligheten för de livsmedelsodlande bönderna runt om i världen att anpassa sitt jordbruk så att de kan bli mer konkurrenskraftiga och om att ge dem förutsättningar för detta. Där krävs det en samstämmighet i politiken när det gäller handelspolitiken och biståndspolitiken och när det gäller förändringen av EU:s egen jordbrukspolitik. Det är en långsiktig fråga men som man diskuterar väldigt mycket inom EU just nu och som finns på dagordningen kortsiktigt. Men den har också funnits på dagordningen under en längre tid innan det blev så akut när det gäller priserna.

Anf. 47 Claes Västerteg (C)

Fru talman! Jag tycker att det är mycket positivt att höra att det nu ges en möjlighet att möta den akuta krisen både från Sveriges sida och från EU:s sida. Det centrala är att man ser den möjlighet som detta ger för att människor i fattigare delar av världen själva ska kunna skapa sig en inkomst. Där kan Sverige och EU spela en oerhört viktig roll för att ligga i framkant och driva den utvecklingen. Jag ser fram emot det arbete som kommer att ske i framtiden för att skapa en strategi för denna situation.

Anf. 48 Cecilia Malmström (Fp)

Fru talman! Precis som Claes Västerteg säger och som jag själv var inne på är detta en prioritering för Sverige, och det är den inriktning som Sida jobbar med. Det pågår också en diskussion - både handelsministern och biståndsministern kan säkert vittna om detta - om hur man ska kunna anpassa EU:s biståndspolitik så att den är i bättre samstämmighet med EU:s andra politikområden. Det handlar om att ge människor möjligheter att själva öka sin produktivitet och att själva förbättra sina arbetsmetoder så att de faktiskt kan dra nytta av situationen med höga livsmedelspriser som säkert kommer att vara under ganska lång tid. Det kräver kortsiktiga insatser, men det kräver framför allt en långsiktig planering. Den diskussionen är Sverige mycket pådrivande i på EU-nivå.

Anf. 49 Camilla Lindberg (Fp)

Fru talman! Dataspel är kul tycker jag och många med mig. Men det är inte bara en trevlig underhållning utan även en stor exportvara. Jag skulle vilja fråga statsrådet Ewa Björling om hon har några planer på att stödja exporten av svenska dataspel. I dag överstiger värdet på svensk export av dataspel värdet på till exempel musikexporten. Redan i dag har vi många duktiga spelutvecklare i Sverige som ligger högt upp på försäljningslistorna runt om i världen. Jag kan till exempel nämna Starbreeze som legat etta på listorna i både USA och Storbritannien med sina spel. Jag tror inte att spelutvecklare behöver ha statliga subventioner. Men jag tror att många av dem skulle ha nytta av stöd från Regeringskansliet, utlandsmyndigheter och statsråd för att skapa ytterligare kontakter och en ställning på den utländska marknaden. Skulle statsrådet vara beredd att överväga ett sådant stöd, eller finns det kanske till och med ett pågående arbete med dessa frågor?

Anf. 50 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag ska börja med att svara att vi inte stöder specifika områden inom exporten. Det är precis den inriktningen som vi inte ska ha, utan vi vill hellre se att det är en marknad som styr vilka områden som vi ska profilera. Men det är oerhört intressant att det nu finns andra områden än de traditionella exportprofiler som vi tidigare har sett. Traditionellt har det varit IT, telekom, högteknologi och miljöteknik. Vi behöver verkligen bredda vår exportprofil. Detta är därför naturligtvis ett oerhört intressant område. Jag kan kortfattat nämna att när jag reste i Japan i förra veckan var jag också med och promotade svensk musikexport. Vi försöker alltså att bredda profilen.

Anf. 51 Camilla Lindberg (Fp)

Fru talman! Jag hoppas att statsrådet kan promota dataspel lite grann på nästa resa.

Anf. 52 Ewa Björling (M)

Fru talman! Vi ser hur exporten inom hela upplevelseindustrin ökar. Det handlar om mat, design, mode, data och musik. Naturligtvis är det alla statsråds uppgift att vara med och promota detta också när man befinner sig utomlands. Vi har också inlett ett arbete tillsammans med kulturministern där vi försöker länka samman detta på ett sådant sätt att vi, när vi finns ute i världen, ser om det också finns ytterligare något moment som vi kan vara med och stödja, bland annat inom kultur men också inom upplevelseindustrin.

Anf. 53 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Lika lön för lika och likvärdigt arbete är en självklarhet tycker nog många. Men så ser det inte ut i samhället. Tyvärr finns det väldigt stora skillnader när det gäller hur mycket betalt man får för samma jobb om man är man eller kvinna, och där kvinnorna till största delen är förlorarna. Det är också väldigt tydligt att man inom kvinnodominerade yrken har sämre betalt än inom andra yrken i Sverige. Ett av de verktyg som vi politiker har är att se till att man sätter upp handlingsplaner och jämställdhetsplaner på arbetsplatserna för att man ska gå igenom och få bort de könsrelaterade löneskillnader som kan finnas. Det har varit ett ganska effektivt arbete som har tagit lång tid för JämO att arbeta med och lära ut de olika sätt som finns. Tyvärr ska man nu ta bort detta. I stället för att företagen ska göra det varje år ska de nu bara behöva göra det vart tredje år. Det ska dessutom bara gälla företag med mer än 25 anställda. Vilka signaler ger detta för den viktiga frågan om löneskillnader?

Anf. 54 Nyamko Sabuni (Fp)

Fru talman! Vilka signaler sänder vi genom att ändra periodiseringen på ett sådant sätt att handlingsplaner ska upprättas vart tredje år i stället för varje år? Alla är fortfarande skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder. Vi kommer att fortsätta att ha en diskrimineringsombudsman som när som helst kan slå ned på en arbetsplats och i så fall följa upp det arbete som sker där. När som helst kan en medarbetare anmäla att arbetsplatsen inte lever upp till lagen när det gäller jämställdhet. Jag vet därför inte om själva upprättandet av planer är det allra viktigaste i arbetet för jämställdhet. Det viktigaste är att arbetsgivare ska vara intresserade av att skapa jämställda arbetsplatser där det råder likabehandling. Det framgår fortfarande i lagen att man ska leva upp till detta genom aktiva åtgärder.

Anf. 55 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för svaret. Men är det ändå inte så att det är just detta att man ska ta fram handlingsplaner varje år som gör att arbetsgivaren uppmärksammas på detta och som gör att medarbetarna på arbetsplatserna uppmärksammas på problematiken och diskuterar frågan? Att man ska göra detta bara vart tredje år gör att signalen från regeringen är att detta inte är någon viktig fråga och att man inte behöver uppmärksamma detta lika mycket som hittills. Effekten av det kan bli att arbetet med att få bort de könsrelaterade löneskillnaderna på arbetsplatserna blir sämre och försvåras. Det är den signalen som regeringen ger. Jag tror att det långsiktigt är en väldigt stor nackdel om det blir på det sättet. De argument som jämställdhetsministern lyfter fram är att det nog kommer att hända ändå. Det är det som har varit problemet, nämligen att det inte händer av sig självt. Vi måste ha vissa styrmedel och hjälpa företagen att bli bättre på detta.

Anf. 56 Nyamko Sabuni (Fp)

Fru talman! När det gäller specifikt lönekartläggningar håller jag inte med om Ulf Holms beskrivning av hur arbetsgivaren eventuellt ska göra eller inte göra. Redan med dagens lag är det så att när man hittar dessa oförklarliga löneskillnader ska man skyndsamt korrigera dem, dock inom tre år. Man har alltså tre år på sig att korrigera dessa löneskillnader. Då blir det väldigt konstigt om korrigeringstiden är tre år men att man ser över detta varje år. Det finns ingen logik i detta. Jag skulle i så fall säga följande: Låt oss säga att man får korrigera dessa inom ett år och att man sedan gör en ny lönekartläggning. Detta ska nu utvärderas eftersom jag är intresserad av att dessa aktiva åtgärder ska gälla alla diskrimineringsgrunder. Jag avser att återkomma efter utvärderingen med vilka aktiva åtgärder som fungerar, vilka metoder som är bäst och vilka som vi ska utvidga. Där finns det i så fall anledning att återkomma till periodiseringar, där kartläggningen och korrigeringen går ihop. I dag har jag gjort ändringen att man ska kartlägga vart tredje år för att korrigeringen också ska ske inom tre år.

Anf. 57 Laila Bjurling (S)

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Anders Borg. När den borgerliga regeringen föreslog att förmögenhetsskatten skulle slopas hade vi socialdemokrater ett bättre förslag, nämligen att man skulle sänka skatten för pensionärer. Beloppet skulle räcka till en skattesänkning på 2 000 kronor. I stället för att satsa på miljonärer ville vi satsa på pensionärer. Nu har Folkpartiets ledare Jan Björklund följt oss socialdemokrater, och han föreslog i veckan en sänkning av pensionärernas skatt med 200 kronor i månaden. Kommer finansministern och övriga ministrar att följa oss socialdemokrater och föreslå en skattesänkning för pensionärerna i höstbudgeten?

Anf. 58 Anders Borg (M)

Fru talman! När den borgerliga regeringen avskaffade förmögenhetsskatten var det av samma skäl som när den socialdemokratiska regeringen avskaffade arvs- och gåvoskatten. Det var en viktig och central del för att skapa ett väl fungerande entreprenörsklimat och en väl fungerande riskkapitalfinansiering. Det är en frågeställning som har varit viktig i detta perspektiv. När det gäller pensionärerna är det tydligt att vi har ett påtagligt bekymmer med att framför allt äldre kvinnliga pensionärer har en stram ekonomisk situation. De som har en låg inkomstpension har ofta förhållandevis tuffa ekonomiska villkor. Vi har sagt att det är en frågeställning som vi vill återkomma till och då främst när det gäller de sämst ställda pensionärerna. Sedan har olika förslag rests i diskussionen. Socialdemokraterna har haft en idé och folkpartiledaren Jan Björklund har haft en annan. Vi får naturligtvis pröva olika idéer. Inriktningen är att återkomma med ett förslag för att i första hand underlätta för de sämst ställda pensionärerna.

Anf. 59 Laila Bjurling (S)

Fru talman! Jag tackar för det svaret. Det är bra att den borgerliga regeringen diskuterar de sämst ställda pensionärernas situation, men det räcker inte riktigt. Det är ju inte bara de gamla utan också de sjuka och de arbetslösa som får betala högre skatt än de som är friska och som har jobb. De får också vara med och betala högre räntor, en högre inflation, skatt på trafikförsäkringen och andra skatter som regeringen har höjt. Den moderatledda regeringen har verkligen lyckats förstöra vårt skattesystem och krångla till det ganska rejält. För oss socialdemokrater som vill ha ett likformigt skattesystem, oavsett varifrån inkomsterna kommer, är den borgerliga skattepolitiken orättvis, oansvarig och omodern. Förstår jag finansministern rätt, att ni kommer att fortsätta med den politiken?

Anf. 60 Anders Borg (M)

Fru talman! I går fick vi in arbetskraftsundersökningen för mars. Det visar sig att sysselsättningen har ökat med 110 000 jobb, med 34 000 jobb när det gäller ungdomar och med 53 000 jobb när det gäller utrikes födda. Vi har alltså för det första kvartalet en mycket stark utveckling på arbetsmarknaden. Det gjorde att vi kunde summera siffrorna för hur vi mäter utanförskapet. Sedan valet ligger en nedgång med 168 000 personer i siffrorna. Det är alltså en kraftig förbättring. Laila Bjurling nämner de arbetslösa och de sjuka. De har naturligtvis fått en väsentlig förbättring genom att vi pressar tillbaka utanförskapet. Ytterst är naturligtvis grunden för politiken att vi vill förbättra den generella välfärden för alla medborgare. En del av detta och en grupp där man tydligt kan se att det finns en eftersläpning efter de socialdemokratiska regeringsåren är just de sämst ställda pensionärerna. Det är därför en fråga som vi gärna vill återkomma till.

Anf. 61 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern. Sedan i höstas har det varit en debatt om den så kallade räntesnurran och om regelverket kring bolagsskatten. Skatteverket har krävt förändringar i lagstiftningen. Oavsett vad man tycker i själva sakfrågan är det så klart på sin plats att en myndighet påtalar problem med lagstiftningen. Däremot har Skatteverket i just det här fallet gått lite längre. Man har drivit aktiv politisk opinion i frågan - och så är det ju inte riktigt tänkt att myndigheter ska agera - och framför allt har man i någon form av protestaktion upphört att driva mål mot företag som mer eller mindre tillämpar den här metoden på ett felaktigt sätt. Så är det inte heller tänkt att det ska vara. Ifall en myndighet inte gillar lagarna har den fortfarande en skyldighet att sköta sitt arbete. Jag skulle därför vilja fråga finansministern dels hur han ser på frågan, dels om han ämnar vidta några åtgärder för att korrigera när det gäller nämnda problem.

Anf. 62 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag delar Fredrik Schultes engagemang när det gäller att säkerställa att vi får in våra skatter. Det är centralt att vi från Skatteverkets sida och från regeringens sida löpande driver verksamheten så att vi kan hålla låga skattesatser och därigenom förhindra skatteundandragande. Det är bara någon vecka sedan vi till riksdagen lämnade en skrivelse där vi har skärpt regelverket kring hur man hanterar handelsbolag och fastigheter. Detta är oerhört viktigt eftersom det är en begränsning som ska säkra en förstärkning av skattebasen på bolagsskatteområdet med 4-6 miljarder kronor. Det här är naturligtvis ett arbete som kan behöva bedrivas också på andra områden. Jag har noterat att Näringslivets Skattedelegation har gjort bedömningen att de här räntesnurrorna rimligen kan hanteras med den skatteflyktsparagraf vi har. När det gäller i vilken utsträckning vi behöver vidare följa frågan för att säkerställa att man inte utnyttjar regelverket för att komma undan skatt kan jag bara säga att vi naturligtvis kommer att följa frågan mycket noga och vidta de åtgärder som är och visar sig vara nödvändiga.

Anf. 63 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Jag tackar finansministern så mycket för svaret. Men vad gäller skattemyndighetens agerande i sammanhanget - att de aktivt driver opinion i frågan och att de i någon form av protestaktion har valt att inte driva mål där bolag mer eller mindre har begått felaktigheter - avser man inte att vidta åtgärder för att skattemyndigheten ska börja sköta sitt arbete.

Anf. 64 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag delar inte riktigt Fredrik Schultes värdering av Skatteverkets arbete här. Skatteverket är en självständig myndighet som utifrån lagstiftningen ska agera så att vi får in skatterna. Jag uppfattar inte att de vare sig har gjort en protestaktion eller har bedrivit en politisk argumentation för en särskild förändring här. Jag kan notera att andra jurister har gjort bedömningen att förfarandet med räntesnurror rimligen borde falla under generalklausulen mot skattefusk. Om vi behöver göra andra förändringar för att säkerställa att man inte kan använda den här typen av upplägg får vi nogsamt pröva dem så att vi kan säkra att de i så fall är väl fungerande och får den effekt vi önskar. Skatteverket är och ska vara en självständig myndighet. Det är inte så med vår förvaltningspolitik att jag ska stå i riksdagens talarstol och delge dem vilka mål de ska driva, utan den bedömningen måste de göra.

Anf. 65 Lars Johansson (S)

Fru talman! De svenska kommunerna har under en lång tid byggt upp en väldigt stor allmännytta i Sverige utifrån att bostäderna ska ha låga hyror och att det ska vara självkostnadspris. På det viset har man dessutom kunnat reglera hyresmarknaden, vilket har gjort att man inte kunnat ta ut marknadshyror för våra bostäder. Det har varit en framgångsrik politik. Detta hotas nu dels av en utredning som häromdagen kom på regeringens bord och som handlar om införandet av marknadshyror för våra bostäder i Sverige, dels av att - framför allt i den här staden - borgerliga politiker gör allt de kan för att sälja ut allmännyttiga bostäder. Därigenom vill de naturligtvis att de som köper de här allmännyttiga bostäderna, de privata fastighetsägarna, ska kunna få marknadshyror så att de kan kapitalisera sina kostnader när de köper de allmännyttiga bostäderna. Därför är min fråga till Mats Odell: Är det så, statsrådet Mats Odell, att den utredning som nu lagts fram förpassas till papperskorgen - det har gjorts en del uttalanden i den riktningen - eller vill Mats Odell införa marknadshyror?

Anf. 66 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag reagerar något på den digitala frågeställningen om att antingen förpassa utredningen till papperskorgen eller också införa någonting som Lars Johansson kallar för marknadshyror. Sanningen är att Mona Sahlin tillsatte en utredning för att se om nuvarande svensk bostadspolitik är förenlig med EG:s lagstiftning, som vi själva står bakom. Den utredningen gav vi tilläggsdirektiv eftersom den hade en något märklig inriktning. Den skulle bara se om det fanns sådana hot. Vad vi gjorde var att vi sade att man skulle komma med förslag som är sådana att hoten avvärjs. I det andra fallet sade vi att vi inte vill ha så kallad social housing utan att vi vill ha en annan typ av lösning. Jag kan försäkra, Lars Johansson, att den här regeringen icke har för avsikt att införa marknadshyror, och utredningen föreslår inte heller det. Det finns hot mot hyresrätten. Det beror på att den inte är tillräckligt attraktiv för dem som vi förväntar oss ska tillhandahålla hyresrätter, nämligen de som ska investera sina pengar i dem. I stället omvandlar man hyresrätter till bostadsrätter. Vi måste åstadkomma en förändring som gör att flera vill investera i hyresrätter och att man inte säljer dem till sina hyresgäster så att det blir bostadsrätter utan fortsätter att förvalta dem. Så sker inte i dag. Det finns ett stort behov av att reformera på detta område.

Anf. 67 Lars Johansson (S)

Fru talman! Det är faktiskt så att Mats Odell själv ändrade i utredningens direktiv och tog bort det som handlade om att allmännyttiga bostadsföretag ska följa en långsiktig självkostnadsprincip. Det var det som skapade utrymme för att diskutera alternativa förslag om marknadshyror. Det är Mats Odell som har skapat förutsättningarna för denna utredning, som handlar om att införa marknadshyror. Man tar det stegvis, 5 procent om året. Men om några år blir det ganska höga hyror. Det gäller inte bara bostadsrätter när man säljer från den borgerliga majoriteten här i Stockholm. Nästa vecka kommer man att sälja 5 000 lägenheter i Skärholmen och i Vällingby och därefter gå vidare och sälja ytterligare 15 000 allmännyttans lägenheter i Stockholm till privata fastighetsägare. Det är i de områden där hyresgästerna själva inte vill bilda bostadsrätt utan vill fortsätta att ha en låg hyra på sin bostad.

Anf. 68 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Ryktet om hyresrättens död är betydligt överdrivet. Vi har ca 4,4 miljoner bostäder i Sverige, 2 miljoner av dem upplåts med hyresrätt, 1,7 miljoner finns i flerbostadshus, hälften av dem ägs av allmännyttan. Vi konstaterar att i Sverige har det byggts ungefär hälften så mycket bostäder som i våra grannländer. Därför har vi ett gigantiskt problem med bostadsbrist. Det är det som ligger bakom behovet av att reformera det hela. Det kommer alltså inte att införas marknadshyror i Sverige. Vi fick denna utredning på regeringens bord den 18 april. Nu går den på remiss, brett, och vi ska ha en diskussion om detta tillsammans med alla intressenter, inte bara med dem som finns på bostadshyresmarknaden utan mycket bredare. Min ambition är att tillsammans med hyresgäströrelsen, fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagen hitta en svensk modell som vi sedan ska driva gentemot Europeiska unionen. Det är så vi brukar lösa frågor i Sverige. Vi ska hitta bredast möjliga lösning på detta som gör att det kommer att byggas fler hyresrätter och att fler är beredda att förvalta och upplåta sina hus som hyresrätt.

Anf. 69 Otto von Arnold (Kd)

Fru talman! Jag har en fråga till handelsminister Ewa Björling. I de pågående WTO-förhandlingarna har 20 av EU:s jordbruksministrar protesterat mot de långtgående eftergifterna i förhandlingarna på jordbruksområdet. Samtidigt går förhandlingarna inom icke-agrikulturella sidan, så kallad Nama, trögt. EU har mycket ringa framgång på den sidan. De vinster som man eventuellt skulle kunna göra på Namasidan ser ut att absolut inte uppväga de förluster man gör på jordbrukssidan. Vår stora handelspartner USA är mycket återhållsamt på jordbrukssidan, och EU är pådrivande. Vad tänker handelsministern göra för att EU, och framför allt Sverige, ska få ett balanserat Dohaavtal där vi inte riskerar att få någonting på Namasidan men samtidigt står som en av de stora förlorarna på jordbrukssidan? Hur ser handelsministern på avvägningen mellan dessa två områden?

Anf. 70 Ewa Björling (M)

Fru talman! Tack för en oerhört intressant fråga! Det här är ett område som jag lever med dagligen som handelsminister. Senast i fredags var jag i kontakt med kommissionären Peter Mandelsohn i just den här frågan. Det är problem i förhandlingarna, det ska vi inte sticka under stol med. Det finns fler och fler protektionistiska länder inom EU som ifrågasätter om vi över huvud taget kommer att få ut någonting. Samtidigt vet vi att de liberala medlemsländerna som Sverige, UK, Nederländerna och Danmark behöver samla sig mycket tydligare och ställa tydligare krav på sin del av Nama. Vi gör det, och vi har ständiga inspel till kommissionären och litar på att han också för vår röst här. Det vi ser just nu är att man på jordbrukssidan har fått igenom ganska bra delar. Man får vara nöjd. I en förhandling kommer det alltid att vara en kompromiss, men man är åtminstone nöjd. Inom Nama återstår mycket.

Anf. 71 Otto von Arnold (Kd)

Fru talman! Det var väl ungefär vad jag kunde förvänta mig för svar. Man är nu mitt uppe i förhandlingarna. I dagens livsmedelskris med de stigande globala priserna och minskade lagren är det fler och fler länder som inför exportrestriktioner och exportförbud. Det förvärrar situationen framför allt för de fattigaste länderna. Vad tänker handelsministern göra i WTO för att se till att man tar bort exportrestriktionerna? Man har varit väldigt ivrig på att ta bort exportsubventioner och importtullar.

Anf. 72 Ewa Björling (M)

Fru talman! En ökad frihandel är det enskilt viktigaste verktyget för att motverka livsmedelskrisen. Det är få marknader som är så sönderreglerade som just den här marknaden. Vi kan också ställa oss frågan: Vad betyder detta egentligen? Det finns också en positiv sida. Varför har vi en livsmedelskris? Jo, därför att fler och fler länder i världen har råd att äta mer mat. Det är ytterligare ett gott argument för att slutföra Doharundan för att kunna ha mycket mer frihandel, för att kunna riva handelshinder, för att kunna riva tullar och för att kunna bedriva mycket större export. Det har aldrig varit så viktigt som nu att vi verkligen lyckas med att slutföra Doharundan. Vi stöder kommissionen i detta och ser också en annan viktig del. Det är att de fattiga länderna här har en chans till egen utveckling genom att kunna börja odla sin egen mark.

Anf. 73 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Finansminister Anders Borg brukar med all rätt tala väl om ekonomiska styrmedel som ett kostnadseffektivt sätt att minska våra klimatutsläpp. Där ser jag framför allt koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter som de främsta. Men de omfattar inte alla sektorer. FN:s livsmedelsorgan, FAO, räknar med att djuruppfödningen i världen står för 18 procent av klimatpåverkan, alltså till och med mer än transportsektorn. Det är inte bara utsläpp från energianvändningen i produktionskedjan utan också koldioxidutsläpp från avskogning för foderodling och bete. Det är metan från idisslande djurs matsmältning och lustgas från gödsel. Där har vi egentligen inga ekonomiska styrmedel. Därför skulle jag vilja fråga finansministern om han ser något behov av ekonomiska styrmedel för att minska klimatpåverkan från djuruppfödningen.

Anf. 74 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag tackar Helena Leander för frågan. Arbetet med att begränsa klimatutsläppen är naturligtvis av stor och avgörande betydelse för vår förmåga att möta klimathotet. Om vi gör det på ett klokt sätt med hjälp av ekonomiska styrmedel är kostnaderna för samhällsekonomin att betrakta som försumbara eller mycket ringa, särskilt om vi gör detta i god tid. Sverige har varit tidigt ute med koldioxidskatter och relativt hög beskattning på olika typer av utsläpp. Det har naturligtvis varit positivt. Vi har begränsat utsläppen inom de flesta sektorer. Jag vet att det inom jordbruksområdet sker ett rätt omfattande arbete för att förbättra situationen på det här området. Vi kommer i höst att presentera en klimatproposition. Den kommer att innehålla en bred översyn över de olika styrmedel som kan behöva användas. I samband med det kommer vi att återkomma även i denna fråga.

Anf. 75 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Skulle man kunna få en liten förhandstitt på vad det skulle kunna innehålla, om det finns några styrmedel för djuruppfödningen? Trots allt är det en sektor som står för 18 procent av klimatpåverkan. Då är det viktigt att vi inte blundar för det. Jag säger inte att det är en lätt fråga. Det är lättare när det gäller koldioxidutsläpp som är väldigt lätt relaterade till exempelvis användningen av fossila bränslen. Här är det mycket diffusare utsläpp av olika slag. Men på något sätt, oavsett om det handlar om skatter i produktionsledet eller i skatter konsumtionsledet, tror jag att det finns en framkomlig väg att använda ekonomiska styrmedel för att komma åt även den här sektorns utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Jag tror att vi ändå är överens om att det är bra att vi kan använda så kostnadseffektiva verktyg som möjligt för att minska våra klimatproblem.

Anf. 76 Anders Borg (M)

Fru talman! Nu ska man i och för sig alltid vara medveten om att utgångspunkten är att Sverige inte kan lösa de här problemen självt. Inte minst skulle det vara avgörande att vi kunde få en bred politisk förändring i världen. Det faktum att man i den amerikanska presidentvalskampanjen diskuterat att sänka bensinskatten och till och med att inte ha någon bensinskatt under vissa månader är i det avseendet naturligtvis väldigt bekymmersamt. Jag vet att jordbruket har gjort åtaganden att minska sin miljöpåverkan. I detta ligger också att vi måste beakta att det är en sektor, både jord- och skogsbruk, som i sig bidrar till att Sverige har en bra klimatpolitik. Vilka styrmedel vi ska använda, om man ska använda olika typer av regleringar eller om man bör använda sig av andra åtaganden, stöd eller skatter får vi återkomma till i samband med klimatpropositionen i höst. Jag kan tyvärr inte ge något förhandsbesked på den punkten.

Anf. 77 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Malmström. Riksdagen ska under hösten diskutera och godkänna det nya EU-fördraget, det som kallas Lissabonfördraget. Nu förs en debatt där vissa vill att ett svenskt godkännande ska villkoras med att konsekvenserna för den svenska arbetsrätten av den så kallade Lavaldomen ska vara klarlagda och åtgärdade innan ett godkännande av fördraget kan ske. Jag uppfattar att Lissabonfördraget bekräftar och till och med förstärker fackliga och sociala rättigheter i Europa. Därför vill jag fråga statsrådet hur hon ser på kopplingen mellan Lavaldomen och ett godkännande av fördraget.

Anf. 78 Cecilia Malmström (Fp)

Fru talman! Tack för frågan. Det är bra att den kommer upp. Jag menar att det är olyckligt att man blandar ihop de två frågorna och tar Lavaldomen och allt som diskuteras kring den som gisslan inför en eventuell ratificering av Lissabonfördraget. Vi har en process här i Sverige. Vi har en särskild statlig utredare, Claes Stråth, som ska titta på detta. Det förs en diskussion mellan arbetsmarknadens parter kring detta. Regeringens bedömning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen kan behållas. Nu håller man på att titta på utredningen och om det eventuellt krävs justeringar eller komplement till exempel när det gäller utstationeringsdirektivet. Jag menar att det nya fördraget stärker arbetstagares rättigheter. Man skriver in kollektivavtal och rätten till konfliktåtgärder. Eftersom det står i stadgan för grundläggande rättigheter och blir det juridiskt bindande. Det finns också tillägg som säger att man ska ta hänsyn till olika länders arbetsmarknadsmässiga traditioner. Den nuvarande domen är antagen med nuvarande regelverk och följer Nicefördraget. Att ställa de sakerna mot varandra som en gisslan menar jag är mycket olyckligt.

Anf. 79 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Tack så mycket för det klargörande svaret. Den uppflammande debatten med anledning av Lavaldomen i relation till Lissabonfördraget har det goda med sig att debatten kommer i gång. Det är annars risk att Lissabonfördragets ratifikation med godkännande i Sverige inte får tillräcklig uppmärksamhet. Därför vill jag fylla på med en fråga om vad regeringen och statsrådet avser att göra och om man har några särskilda tankar. Hur ska man få ut debatten brett om alla de möjligheter som det nya fördraget innebär för samarbetet i Europa inte bara fackligt och socialt utan också på många andra områden?

Anf. 80 Cecilia Malmström (Fp)

Fru talman! Tack för frågan. Regeringen precis som ledamöterna i Sveriges riksdag som ska ratificera fördraget så småningom har ett ansvar att föra ut debatten så mycket som möjligt. Jag ska göra min del av det hela. Jag har rest runt hela landet och försöker prata om frågan vid olika typer av lunchmöten som allmänheten bjuds in till. Det är förvånansvärt högt deltagande på de mötena. Det är också en mängd olika seminarier, besök på skolor och föreningar, och så vidare, där man tar upp den här frågan. Lissabonfördraget finns också på regeringens uppdrag i en pocketversion som alla ledamöter kan läsa hemma och begrunda inför ratificeringen i höst. Men naturligtvis har också alla ledamöter i riksdagen ansvar att försöka sprida och initiera debatt och diskussion kring frågan. Jag menar att det vore väldigt olyckligt om det skulle bli ett nej till Lissabonfördraget på grund av ett missförstånd eller på grund av att man håller en annan viktig process gisslan och att det därigenom skulle vara Sverige som stjälpte detta fördrag som kommer att vara bra för Sverige och Europa.

Anf. 81 Birgitta Eriksson (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Mats Odell om den utredning som kom i förra veckan, Allmännyttans villkor och förutsättningar . Utredningen föreslår två alternativa förslag. Jag vill bara konstatera att det får stora konsekvenser för den svenska bostadspolitiken oavsett vilken av modellerna man skulle tycka vore bra. Vi vet att den svenska bostadspolitiken har varit framgångsrik. Den har värnat allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Det sociala ansvaret har funnits. Risken är nu uppenbar att det kan raseras och att allmännyttan i sin helhet kommer att avskaffas. Mats Odell sade till Lars Johansson att det inte skulle bli marknadshyra. I så fall är utredningen inte mycket att skicka på remiss. Det stora i detta är det så kallade efterfrågepåslaget. Jag vill fråga Mats Odell varför vi ska ta fram en ny svensk modell. Bruksvärdessystemet har hittills varit framgångsrikt. Vad är det för fel på det?

Anf. 82 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Tack, Birgitta Eriksson. Jag vet inte vilka kriterier som Birgitta Eriksson har för framgång. Hur framgångsrikt är det för de 230 000 personer som står i bostadskön i Stockholm? Hur framgångsrikt är det för de 62 kommuner som år 2002 anmälde stor bostadsbrist? Det har under den senaste mandatperioden ökat så att det år 2006 var 122 kommuner som anmälde bostadsbrist. Det var ytterligare 58 kommuner som anmälde allvarlig bostadsbrist där de har jobb. Bostadspolitiken är oerhört viktig för att jobbpolitiken som den här regeringen mycket framgångsrikt har drivit ska kunna fungera. Då kan vi inte sitta stillatigande och tycka att det är framgångsrikt när vi har 230 000 människor i kö bara här i Stockholm. Nu kommer det att hända som jag nämnde tidigare i svaret till Lars Johansson. Utredningen går ut på remiss, och då får alla yttra sig om den. Det finns två förslag i utredningen. Det finns också ett tredje förslag som Sveriges Kommuner och Landsting står för. Det är ett intressant förslag som jag vill titta närmare på för att se om det är möjligt att lägga det till grund för vad jag kallar för en svensk lösning.

Anf. 83 Birgitta Eriksson (S)

Fru talman! Det låter förhoppningsfullt för SKL. Det var mycket kritiskt till utredningens förslag. Det byggs inte hyresrätter. Det byggs bostäder. Men när det gäller hyresrätter byggs de inte alls i den utsträckning som behövs. Hyresrätten är oerhört viktig för att vi ska ha den rörlighet som krävs på en rörlig arbetsmarknad. Jag vet att Mats Odell är en vän av ägarlägenheter. Om det inte byggs hyresrätter och man inte håller en rimlig nivå på hyrorna kommer segregationen att öka. Det kommer inte att byggas hyresrätter i någon större utsträckning, och vi kommer att få problem för de människor som har behov av en rimlig bostad. Jag vill ställa en fråga till Mats Odell. Om man gör en förändring i systemet och inför någon typ av marknadshyror - fastän Mats Odell har förnekat det - kommer det att påverka besittningsskyddet?

Anf. 84 Mats Odell (Kd)

Fru talman! Jag får försöka att återigen tala om för Birgitta Eriksson att det inte kommer att genomföras några förändringar förrän vi har haft en bred remissomgång och fått in synpunkter från alla tänkbara intressenter om hur förslagen i utredningen påverkar bostadsmarknaden. Jag kan försäkra Birgitta Eriksson att vi kristdemokrater och hela regeringen har gått i bräschen för att ta bort det hot som har funnits för människor som bor i egnahem att de inte ska ha råd att bo kvar på grund av att fastighetsskatten steg hela tiden. Skulle vi nu införa ett nytt hot för personer som bor i hyreslägenheter så att de skulle få uppleva samma hot? Birgitta Eriksson kan vara försäkrad om att så inte kommer att ske. Vi ska nu titta på utredningen. Jag vill också titta noga på SKL-förslaget. Det har den fördelen att det finns en bred politisk uppslutning för förslaget i styrelsen i Sveriges Kommuner och Landsting. Jag vill se om det är möjligt att förena en sådan modell med EG-fördraget. Det blir en viktig sak för oss framöver även om det inte har utretts av utredaren.

Anf. 85 Marie Weibull Kornias (M)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till handelsminister Ewa Björling. Handelsministern har nyligen inför riksdagen presenterat sin handelspolitiska deklaration som innehöll många bra och nya initiativ för handels- och investeringsfrämjandet. En av nyheterna var satsningen på svenska företagare med utländsk bakgrund. Jag välkomnar att kompetens hos våra nya svenskar nu bättre kommer att tas till vara. Det kan innebära ökade möjligheter för svensk export. Dessa företagare har många gånger kontakter och unika kunskaper i språk, affärskulturer, politiken på marknaden och inte minst om religionens betydelse i de länder de tidigare har varit bosatta i. Min fråga till handelsministern är om den här satsningen på svenska företagare med utländsk bakgrund är branschspecifik eller särskilt inriktad på någon specifik marknad.

Anf. 86 Ewa Björling (M)

Fru talman! Vi är till 50 procent beroende av vår export, eftersom 50 procent av vår bnp består av export. Det är oerhört viktigt för vårt välstånd. Det är också oerhört viktigt att vi ökar vår exportandel. Ett sätt att göra det är just att uppmärksamma alla de svenskar vi har i Sverige med utländsk bakgrund. De har väldigt mycket lättare att ta sig fram i länder där de känner kulturen, kan språket och känner till religionen. De har helt enkelt mycket bättre naturliga kontakter. Nu har vi satsat på det här sedan tidigt i höstas. Det är en kort period att bedöma. Men hittills ser vi att det är en stor framgång. Det är stort intresse från svensk sida och det har lyckats snabbt ute i världen. Däremot har det inte handlat om specifika områden med specifik export inom något annat än dem som vi redan är inriktade på.

Anf. 87 Marie Weibull Kornias (M)

Fru talman! Jag tackar handelsministern för svaret. Alla ansträngningar för att främja svensk export behövs och är välkomna. Sverige är som vi alla vet ett mycket handelsberoende land med ett fåtal stora, globala koncerner som klarar sig alldeles utmärkt bra på egen hand. Men det är de små och medelstora företagen som kan behöva specialkompetens vad gäller språk och annan relevant kännedom om specifika marknader för att våga ta steget ut och satsa. De företag som i dag satsar kommer att vara morgondagens vinnare. Just i det här projektet med svenska företagare med utländsk bakgrund som regeringen nu driver kanske det vore en idé att även sprida kunskapen till våra lärosäten - högskolor och universitet. På det sättet skulle man kunna sprida kunskapen om hur man blir entreprenör till människor med utländsk bakgrund. Ser handelsministern detta som en möjlig väg?

Anf. 88 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag ska fortsätta där jag avslutade alldeles nyss. Det handlar inte om branschspecifika satsningar. Däremot vill vi se en större inriktning på små och medelstora företag. Vår exportprofil ser till stor del ut så att de tio största företagen sköter om 40 procent av vår export. Resten av vår export sköts av de 100 största företagen, och väldigt få småföretagare. Många svenskar med utländsk bakgrund är just småföretagare, så det är ett tydligt tecken i rätt riktning. Vi diskuterar hur man inför ämnet entreprenörskap och hur företagen kan gå ut på export på våra högskolor. Men man kan också tänka sig att tala om detta mer specifikt i olika nätverk, bland annat det som nu skapas av svenskar med utländsk bakgrund just för att de har den kompetensen och kan hjälpa andra svenskar att överföra den för att fler småföretag ska kunna gå ut på export.

Anf. 89 Aleksander Gabelic (S)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Anders Borg. Enligt Naturvårdsverket finns det 15 000 platser i vårt land som behöver saneras efter miljöskadlig verksamhet. Den som har orsakat skadorna är skyldig att sanera. Ibland finns inte företaget kvar. Då har nästa markägare ansvaret i stället. Marknaden har ansvaret för att lösa detta, och det fungerar också relativt bra i storstadsområdena. Men i mindre kommuner går det mycket trögare. Lönsamheten är mindre. Möjligheten att söka statliga medel finns, men det krävs att kommunerna går in som huvudman för saneringsarbetet och bidrar med 10 procent av kostnaden. Den rådande tolkningen av förordningen ger inte utrymme för särskilt stora variationer i kommunernas åtaganden. Det är skillnad på 1 miljon i kostnader för sanering i Boxholm jämfört med till exempel Linköping. Vad jag förstår har regeringen nu aviserat 50 miljoner mindre just till detta område - saneringen av förorenade områden - i budgeten. Min fråga till finansministern är: Vad är det som är så särskilt angeläget att man minskar detta med 50 miljoner när verkligheten talar för att man behöver resurser för att sanera mark?

Anf. 90 Anders Borg (M)

Fru talman! Aleksander Gabelic reser en viktig fråga. Det gäller miljösanering, som inte minst när det gäller marken är en stor och central fråga. Vår regering driver en mycket aktiv miljöpolitik. Det gäller en omfattande förbättring av havsmiljön. Det gäller omfattande åtaganden i klimatfrågan. Det handlar naturligtvis också om att hantera olika markfrågor. Vi kommer att återkomma så småningom med en miljömålsproposition där en rad olika frågor kommer att hanteras. Jag föreställer mig att vi också kommer att återkomma till frågan om marksanering där. Vi kan i dagsläget inte ge några andra besked än dem som har givits i budgeten. Det handlar om ett brett arbete där miljöfrågorna är prioriterade, inte minst när det gäller klimat och havsmiljö.

Anf. 91 Aleksander Gabelic (S)

Fru talman! Tack för svaret! Jag tycker ändå att det är ett passivt svar. Som Naturvårdsverket talar om är det ju 15 000 platser i vårt land som behöver saneras. Jag tycker att man ska sätta detta i ett större och bredare perspektiv. Det hindrar också entreprenörskap, och det hindrar att man satsar på företagande i mindre kommuner. Man använder mark som är förorenad. Jag tycker att det är en märklig signal att man minskar med 50 miljoner just nu och säger att man eventuellt kommer med mer pengar framöver. Jag måste ärligt säga att jag inte riktigt förstår svaret.

Anf. 92 Anders Borg (M)

Fru talman! Nu tycker Aleksander Gabelic att mitt svar är något passivt. Delvis sammanhänger det med att jag är finansminister och inte miljöminister. Jag föreställer mig att miljöministern hade kunnat ge ett mer omfattande svar än vad jag kan göra. Naturligtvis delar jag synen att markfrågorna är viktiga. Jag inser att för många kommuner är det en central del av näringspolitiken att få använda mark på ett sätt som är attraktivt. Samtidigt har vi grundläggande ansvarsförhållanden där den som har förorenat ska ansvara för saneringen. Vi har också ett kommunalt ansvar på området. Vilken roll staten ska spela får vi säkert anledning att återkomma till.

Anf. 93 Dan Nilsson (S)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Anders Borg. Jag läste en artikel i går. Rubriken var: "Miljarder krävs för att nå klimatmål". Det handlade om en rapport som Svenskt Näringsliv har tagit fram tillsammans med ett tiotal stora svenska företag. Där konstaterar man att kostnaden för att nå klimatmålen kommer att uppgå till ca 5 miljarder om året. För de sista 2 procenten kommer kostnaderna att tredubblas. Jag ställer frågan till Anders Borg: Har ni tagit del av rapporten? Eftersom Anders Borg är finansminister, som han påtalade förut, och sitter på penningpåsen undrar jag hur han ställer sig till rapporten.

Anf. 94 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag har tagit del av den rapport som Dan Nilsson hänvisar till. Det är fråga om att McKinsey har använt en särskild metod för att bedöma i vilka delsektorer man kan minska kostnaden för koldioxidutsläpp. Jag får dock säga att jag är lite skeptisk till det förhållningssätt som Svenskt Näringsliv har i frågan. Det rimliga förhållningssättet från oss politiker är att använda generella styrmedel. Sedan är det upp till aktörerna i ekonomin att hitta de åtgärder som är minst kostnadskrävande. Om vi väljer en teknik där vi pekar ut enskilda sektorer och försöker styra dem eller välja ut teknologier kan vi vara säkra på att det är förenat med stora samhällsekonomiska kostnader att åtgärda klimatproblemen. Om vi väljer generella metoder, våra egna koldioxidskatter och andra miljöstyrande mekanismer, att jobba med handelssystemet inom EU och därtill att vara öppna för flexibla mekanismer internationellt kan vi hantera det här på ett globalt solidariskt sätt, men också med relativt sett ringa samhällsekonomiska kostnader. Jag delar inte riktigt Svenskt Näringslivs aningen planekonomiska förhållningssätt till frågeställningen.

Anf. 95 Dan Nilsson (S)

Fru talman! Tack för svaret! Jag tolkar det så att det inte var någon bra rapport som Svenskt Näringsliv har tagit fram. Det var intressant att höra. I rapporten tittar man på transporter, avfall, jordbruk och sådana saker. Det gäller även ökad användning av biobränslen. Är det något som finansministern har tittat djupare på? Regeringen har, precis som den före detta regeringen, gjort en satsning på miljöbilar med en miljöbilspremie. Problemet med premien är att den bara gäller nya bilar. Har ni funderat någonting på hur man skulle kunna konvertera de gamla bilarna? Det är ju de som är det stora problemet, som jag har uppfattat det.

Anf. 96 Anders Borg (M)

Fru talman! Problemet med den metod som McKinseykonsulterna väljer är att man specifikt tittar på enstaka sektorer. Det handlar till exempel om att ett billigt sätt att minska utsläppen är att förbättra underhållet av traktorer i jordbruket. Det kan möjligtvis vara sant. Men det måste vara ett beslut som fattas av den enskilda jordbrukaren utifrån de generella styrmedel som vi använder. Det kan handla om gröna certifikat när vi vill gynna till exempel olika typer av alternativ energi. Det kan handla om miljöbilar när vi vill få fram bättre nya bilar. Det kan handla om fordonsskatt eller något annat som påverkar gamla bilar. Det kan handla om generella CO2-skatter och om den handlande sektorn. Jag tror helt enkelt inte att man ska ge sig in i enskilda branscher med regleringar eller subventioner utan att man bör arbeta mycket mer generellt. Biobränslena är en viktig del när det gäller att vi ska ha 20 procent förnybar energi som vi har lovat via EU. Sverige har också framhållits av kommissionen som en viktig förebild i det arbetet.

Frågestund