Frågestund

Frågestund 6 mars 2008
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenVeronica Palm (S)
  2. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  3. Hoppa till i videospelarenVeronica Palm (S)
  4. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  5. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (Mp)
  6. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  7. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (Mp)
  8. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  9. Hoppa till i videospelarenUlrika Karlsson i Uppsal (M)
  10. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  11. Hoppa till i videospelarenUlrika Karlsson i Uppsal (M)
  12. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  13. Hoppa till i videospelarenGunhild Wallin (C)
  14. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  15. Hoppa till i videospelarenGunhild Wallin (C)
  16. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  17. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (Fp)
  18. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  19. Hoppa till i videospelarenJohan Pehrson (Fp)
  20. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  21. Hoppa till i videospelarenEva Johnsson (Kd)
  22. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  23. Hoppa till i videospelarenEva Johnsson (Kd)
  24. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  25. Hoppa till i videospelarenNikos Papadopoulos (S)
  26. Hoppa till i videospelarenLena Adelsohn Liljeroth (M)
  27. Hoppa till i videospelarenNikos Papadopoulos (S)
  28. Hoppa till i videospelarenLena Adelsohn Liljeroth (M)
  29. Hoppa till i videospelarenLennart Axelsson (S)
  30. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  31. Hoppa till i videospelarenLennart Axelsson (S)
  32. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  33. Hoppa till i videospelarenAnna Bergkvist (M)
  34. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  35. Hoppa till i videospelarenAnna Bergkvist (M)
  36. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  37. Hoppa till i videospelarenMagdalena Streijffert (S)
  38. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  39. Hoppa till i videospelarenMagdalena Streijffert (S)
  40. Hoppa till i videospelarenTobias Billström (M)
  41. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  43. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
  45. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  46. Hoppa till i videospelarenLena Adelsohn Liljeroth (M)
  47. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  48. Hoppa till i videospelarenLena Adelsohn Liljeroth (M)
  49. Hoppa till i videospelarenCarina Hägg (S)
  50. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  51. Hoppa till i videospelarenCarina Hägg (S)
  52. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  53. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  54. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  55. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  56. Hoppa till i videospelarenEwa Björling (M)
  57. Hoppa till i videospelarenPatrik Björck (S)
  58. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  59. Hoppa till i videospelarenPatrik Björck (S)
  60. Hoppa till i videospelarenGöran Hägglund (Kd)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 32 Veronica Palm (S)

Jag vill hälsa följande statsråd välkomna: socialminister Göran Hägglund, statsrådet Cristina Husmark Pehrsson, statsrådet Tobias Billström, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och statsrådet Ewa Björling.

Anf. 33 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Jag ska läsa inledningen i hälso- och sjukvårdslagen för socialministern. "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. - - - Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården." I min hemstad Stockholm sker utvecklingen i en helt annan riktning genom det som den moderatledda majoriteten i Stockholms läns landsting kallar Vårdval Stockholm. I Svenska Dagbladets granskning i dag kan man läsa att två tredjedelar av de nya vårdmottagningarna etableras i områden med höginkomsttagare och att samtliga besparingar och försämringar i vården sker i områden där det bor många låginkomsttagare. Ersättningssystemet i Vårdval Stockholm gör att innerstadsmottagningarna får en ökning på runt 10 miljoner per vårdcentral. Men i de södra förorterna - området som jag kommer från - får till exempel Rågsveds vårdcentral en minskning på 10 miljoner. Anser sjukvårdsministern att den utveckling som sker är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om likabehandling?

Anf. 34 Veronica Palm (S)

Herr talman! I en lång rad landsting och regioner pågår ett intressant arbete med att utveckla svensk hälso- och sjukvård för att göra den mer tillgänglig för alla. I dag har Socialstyrelsen kommit med en rapport som handlar om tillgängligheten inom vården och de problem som vi har att brottas med. En av de stora frågorna handlar om jämlikheten inom vården. Där visar man, med siffror som i all del handlar om tiden fram till 2006, att vi har problem med jämlikheten inom vården. Inom landsting som Halland, Västmanland och Stockholm pågår ett intressant arbete med att utveckla olika former av vårdvalsmodeller för medborgarna. Syftet är förstås att öka tillgängligheten till vård och att förbättra kvaliteten. Jag är helt övertygad om att avsikten också hos landstingspolitikerna i Stockholms stad är att förbättra vården där det finns brister.

Anf. 35 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Det ersättningssystem som den moderatledda borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting inför genom Vårdval Stockholm ökar inte tillgängligheten för alla. Den ökar ojämlikheten. Ökade orättvisor är inte lösningen på problemen i vården i Stockholm. I de södra förorterna, där behoven är som störst, finns det endast 111 läkare medan det i norrförort, i de rikare förorterna, finns 400 läkare. Ojämlikheten ökar. Det hörs många protester, och det finns en vilja att förändra detta. Bland annat samlas socialdemokrater och medborgare ute i Tensta varje torsdag för att få svar från den borgerliga majoriteten i landstinget om vad man gör och vill och varför medborgarna drabbas. Filippa Reinfeldt har vägrat att träffa dem. Är socialministern beredd att följa med mig ut i förorterna i Stockholm och se effekterna av det som den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting genomför?

Anf. 36 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Jag trodde att jag kom till Sveriges riksdag, men jag kom tydligen till Stockholms läns landsting. Vi ska komma ihåg att vi har den arbetsfördelningen i Sverige att vi på den nationella nivån står för lagstiftning, arbete med uppföljning, riktlinjer och inte minst tillsyn, som är betydelsefull. Det är vårdgivarna, landstingen, som i respektive geografiskt område svarar för vårdens utförande. I Stockholm är bilden i dag ännu något otydlig, åtminstone för mig. Svenska Dagbladet ger en bild av att det blir nya vårdcentraler i innerstan men inte i ytterstan. Dagens Nyheter beskriver det som att det är massor av nya i ytterstan. Jag väntar med spänning på de utvärderingar som man gör i Stockholms läns landsting av arbetet. Syftet är att förbättra tillgängligheten och höja kvaliteten i vården efter många år av problem med just jämlikheten på vårdområdet.

Anf. 37 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Jag har en fråga till Cristina Husmark Pehrsson med anledning av att allt fler människor står utanför dagens trygghetssystem och att vi i morse kunde läsa att nästan 200 000 ytterligare har lämnat a-kassan. Under förra mandatperioden röstade de borgerliga partierna och Miljöpartiet tillsammans igenom att vi skulle tillsätta en parlamentarisk utredning om socialförsäkringarna, det vill säga att alla riksdagens partier skulle ingå i en sådan utredning. Är ministern beredd att till denna kommande parlamentariska utredning, som riksdagen beslutat om, ge direktiv att utreda frågan om helhetssyn och en gemensam myndighet för sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd?

Anf. 39 Gunvor G Ericson (Mp)

Herr talman! Det är viktigt att vi får till stånd utredningen. Men tiden går. Beslutet togs under förra mandatperioden, så man kan undra när. Vi har ju vetat om beslutet ganska länge. Problemet är att det blir hårdare och hårdare regler för den enskilde, men det görs inga åtgärder på systemnivå så att den enskilde verkligen kan ta det. Det var det helhetsgreppet som jag trodde att den parlamentariska utredningen skulle kunna få. Jag är glad att Cristina Husmark Pehrsson säger att det ska vara en parlamentarisk utredning. När kommer dessa direktiv att presenteras?

Anf. 40 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Det som Gunvor Ericson syftar på är bland annat det som har införts i Norge och som heter NAV. Man har slagit ihop försäkringskassa, arbetsförmedling och - vilket är frivilligt i många kommuner - kommunernas försörjningssystem. Jag har varit i Norge och studerat detta som de har hållit på med i snart ett år. Det har tagit otrolig mycket kraft och energi bara att forma och få ihop en ny myndighet med nya stora byråkratiska system. Vi har i stället börjat i andra ändan med att systemen och myndigheterna ska närma sig varandra men lägga fokus, kraft och energi på att hjälpa de individer som befinner sig i ohälsa att komma tillbaka. Jag har också varit och tittat på Central Link och många andra organisationer där man samordnar kompetenserna runt den enskilde individen. Jag ser det som en början att samordna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att personerna inte behöver springa runt bland alla myndigheter, falla mellan stolar och inte hitta god hjälp. Det gör vi med vårt förslag som vi har satsat på, nämligen försök med utövare som ska gå ut. Arbetsförmedlingen håller på att handla upp detta. Det handlar om att samla kompetenserna runt den enskilda individen.

Anf. 41 Ulrika Karlsson i Uppsal (M)

Herr talman! Jag har en fråga till migrationsministern. Den rör skiftet i migrationspolitiken. Tidigare har vi sett invandring främst som en humanitär fråga, och det har varit något av en uppoffring från svensk sida att ta emot människor trots att vi vet att invandring ger välfärdsvinster för såväl ursprungslandet som värdlandet. Jag välkomnar att vi byter från att se på människor som belastningar, problem och kostnader till att se dem som de resurser, förmågor och tillgångar som de är. Det är inte dyrt med människor. Vi behöver fler människor i Sverige. Det är viktigt att vi öppnar för fler vägar in i Sverige. Med anledning av det vill jag fråga statsrådet om statsrådet i dag kan säga något om när den så viktiga propositionen om arbetskraftsinvandring kommer och om man i innehållet i den kommer att beakta situationen för dem som redan finns i landet och lever gömda.

Anf. 42 Tobias Billström (M)

Herr talman! Som frågeställaren säger är frågan om förändrade regler när det gäller arbetskraftinvandring mycket prioriterad, inte bara för mig som migrationsminister utan för regeringen som helhet. Det är viktigt att vi förändrar den lagstiftning som vi har haft och öppnar fler vägar för människor som vill komma till Sverige och arbeta och göra rätt för sig. De frågor som nu bereds i Regeringskansliet bygger på det slutbetänkande som levererades från Kommittén för arbetskraftsinvandring hösten 2006. Vi tittar fortfarande på frågorna, men tanken är att propositionen ska kunna avlevereras enligt den propositionslista som redan har levererats till riksdagen, alltså under våren. De andra frågor som Ulrika Karlsson tog upp bereds också i samband med den stora processen.

Anf. 43 Ulrika Karlsson i Uppsal (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Även om svaret inte har gjort mig helt lugn kan jag ändå i det utläsa ett visst hopp om att situationen för gömda människor som lever här i dag och som jobbar vitt eller svart kommer att beaktas i framtiden och att vi kommer att hitta en rimlig lösning för dessa människor.

Anf. 44 Tobias Billström (M)

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att problematisera de här frågorna och fundera över hur man ska kunna arrangera en arbetskraftsinvandringslagstiftning som bygger på principen att människor är välkomna att komma hit men som också gör en tydlig åtskillnad mellan de människor som är asylsökande och de människor som vill komma som arbetskraftsinvandrare. Vi måste alltså se till att vi inte bygger problem för framtiden när vi tar fram den nya lagstiftningen. Därför är förberedelsearbetet i Regeringskansliet av stor vikt. Jag tycker att det är angeläget och betydelsefullt att i kammaren försöka samla en så bred majoritet som möjligt bakom förslagen när det väl blir dags att gå till beslut.

Anf. 45 Gunhild Wallin (C)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson. Alliansen gick ju till val på att minska utanförskapet. Vi kan konstatera att vi har lyckats bra. Vi är på rätt väg. Bland annat har ohälsotalen gått ned, och de korta sjukskrivningarna har minskat. Däremot är långtidssjukskrivningarna ett problem. Det har inte hänt så mycket. När jag hemma pratar med personer som är sjukskrivna tar flera upp problemet med det statiska sjukförsäkringssystem vi har, det vill säga att det endast finns tre nivåer - 25, 50 eller 75 procent - som man kan vara deltidssjukskriven. Min fråga till statsrådet är: Finns det några planer på att titta över systemet så att det blir mer flexibelt och utgår från individens behov och från den faktiska arbetsförmågan? Om man till exempel kan arbeta 65 procent ska det vara möjligt att vara sjukskriven 35 procent.

Anf. 46 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Tack för frågan! Det är en fråga som jag ofta möter när jag är ute och reser. Man säger: Jag kan jobba lite grann ibland, ibland inte. Jag kan jobba mer eller mindre. Varför ska vi ha de fasta gränserna på 25, 50 och 75 procent? Det har regeringen tagit till sig. Vi har lagt ett förslag som nu är ute på remiss när det gäller personer som i dag har en så kallad förtidspension eller sjukersättning. För dem lägger vi nu en mängd förslag. Ett är att man ska få arbeta 2 procent om man vill eller 25 eller 75 beroende på vad man kan. Man vill göra likadant med långtidssjukskrivningar. Vi tittar på det. Vi har inget förslag ännu, men frågan finns med hos oss.

Anf. 47 Gunhild Wallin (C)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det känns bra att ni tittar på systemet och att det kan gälla alla sjukskrivningar att det kan bli mer flexibelt. Om man är sjukskriven i dag ska individen passas in i systemet. Vi ska i stället eftersträva ett system som anpassas efter individens behov. Om man är sjukskriven på 25 procent och ska öka sin arbetstid till 50 procent är det faktiskt en fördubbling av arbetstiden. Det är ett stort steg. Risken är att man misslyckas och att det blir en ännu jobbigare situation och katastrofalt för den enskilde som misslyckas. Genom att ta små steg tror jag att man lättare kan uppnå full arbetsförmåga. Finns det någon tidsaspekt på det hela?

Anf. 48 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Nej, någon tidsaspekt finns inte. Vi har, som sagt, just lanserat det flexibla sättet att försöka pröva från vars och ens förmåga och möjlighet när det gäller personer med sjukersättning. Jag skulle inte vara förvånad om vi därefter kommer in i en sådan diskussion. Det är viktigt att man i stället för att vara helt sjukskriven får möjlighet att under sjukskrivningstiden ha kvar kontakten med arbetslivet och sina arbetskamrater för att kanske förkorta sjukskrivningstiden och inte känna sig utanför. Man kan vara med och samtidigt få möjlighet till de insatser som finns i form av rehabilitering och kontakt med företagshälsovården. Det är en viktig fråga, och vi tittar också på den.

Anf. 49 Johan Pehrson (Fp)

Herr talman! Jag har en fråga till socialministern. Som företrädare för Folkpartiet blir man ju väldigt glad när man tar del av Socialstyrelsens utvärdering av svensk sjukvård i dag. Man konstaterar att den svenska sjukvården ligger långt fram när det gäller kvalitet. Man noterar att vi gör många insatser för patientsäkerhet och öppnare redovisning. Särskilt glad blir jag över att se hur man har nått framgång med att bättre koppla ihop psykiatri inom öppenvården. Man noterar avsevärda förbättringar under de senaste två åren. Det lilla mörker som finns och som vi måste jobba vidare med är tillgängligheten. Här är inte minst tillgången på primärvård avgörande. Regeringen har gjort vissa reformer för att öka utbudet och för att fler människor ska kunna välja. Det kallades av en tidigare frågeställare för vårdval. I de landsting där man inte jobbar med att få fler människor att komma in i primärvården blir det ett köval. Det är ju andra partier som styr det. Min fråga till socialministern är: Finns det några nya aktuella åtgärder som regeringen planerar för att öka tillgängligheten ytterligare och se till att vården kommer närmare människor så att vi får bättre betyg även där i utvärderingarna i framtiden?

Anf. 50 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Tack, Johan Pehrson, för frågan i ett angeläget ämne! Precis som Johan Pehrson beskriver ser väldigt mycket ut att gå åt rätt håll. Svensk hälso- och sjukvård står sig väl i ett internationellt perspektiv. Man ser positiva trender från Socialstyrelsens sida när det gäller öppna redovisningar, det vill säga en möjlighet att jämföra vårdens kvalitet och tillgänglighet mellan olika utförare. Patientsäkerhetsarbetet går framåt. Det sjukdomsförebyggande arbetet går framåt. I kontakt med patienten diskuterar läkaren eller sköterskan patientens livssituation när det gäller motionsvanor, tobaksvanor, matvanor och så vidare. Det har naturligtvis en viktig effekt när det gäller hälsan ur förebyggande synvinkel. Jag tror att Johan Pehrson har rätt när det gäller att primärvården behöver utvecklas ytterligare. Man ser problem med en del grupper med lägre ekonomisk standard.

Anf. 51 Johan Pehrson (Fp)

Herr talman! Vi är väl överens till en del, socialministern och jag. Något ytterligare som man pekar på och som gäller vården och det förebyggande nära människor är skolhälsovården. Här är inte minst de regionala skillnaderna stora. Jag undrar om socialministern är beredd att ta några initiativ på detta område. Unga människor kan nämligen ofta behöva hjälp och stöd för att förstå hur de ska få ett friskare liv helt enkelt. Det är mycket som kan göras där. Vi har under många år sett att man har rustad ned skolhälsovården. Hur tänker socialministern tillsammans med till exempel utbildningsministern rusta upp skolhälsovården? Det är i alla fall en central fråga för Folkpartiet i vårt arbete i riksdagen.

Anf. 52 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Johan Pehrson har förstås rätt på den här punkten också, att just skolhälsovården är av central betydelse när det gäller inte minst det som han nämnde inledningsvis, nämligen den psykiska hälsan. När det gäller närheten till det enskilda barnet och till den unga har skolhälsovården ett försteg framför den vård som befinner sig lite på avstånd. Detta är naturligtvis väldigt centralt när det gäller det preventiva, alltså det förebyggande, arbetet. Här finns också ett samarbete som måste utföras tillsammans med folkhälsominister Maria Larsson och med utbildningsminister Jan Björklund för att vi ska se hur vi kan förstärka skolhälsovården eftersom den är en väldigt betydelsefull faktor kortsiktigt men också långsiktigt för att framför allt kunna förbättra situationen för enskilda men också för att minska trycket på sjukvården i framtiden.

Anf. 53 Eva Johnsson (Kd)

Herr talman! Jag har en fråga till migrationsminister Billström. Jag börjar med att spetsa till frågan om arbetskraftsinvandringen och undrar vad ministern anser om möjligheterna för asylsökande med fast och varaktig anställning att få stanna. I Kronobergs län som jag kommer från tvingades vi under helgen se på hur en av våra invånare hämtades av polisen och fördes till Gävle där han nu sitter i förvar i väntan på vidare transport till Afghanistan. Han är 22 år gammal, kom till Sverige för fyra år sedan, har jobbat i tre och ett halvt år, haft en fast anställning på en däckfirma i Markaryd och betalar skatt, talar bra svenska och är med i den lokala fotbollsklubben. Han är klart integrerad. Han ska nu utvisas. Regeringen kommer att öppna upp för arbetskraftsinvandring inom kort, vilket naturligtvis är mycket bra. Vi behöver arbetskraft i Sverige, det vet vi alla.

Anf. 54 Tobias Billström (M)

Herr talman! Först och främst måste jag inleda med att säga att jag naturligtvis inte kan kommentera enskilda fall. Det är välkänt även för ledamoten. Däremot vill jag gärna understryka hur viktigt det är att fundera över och problematisera kring dessa frågor. Det är viktigt att göra skillnad mellan den som är asylsökande och den som är arbetskraftsinvandrare. Det är viktigt att vi funderar över det nu när vi står i begrepp att ta fram en ny lagstiftning. Det tycker jag är en angelägen och viktig uppgift. Just nu pågår arbetet i Regeringskansliet där vi också berör de frågor som Eva Johnsson tog upp i sin fråga. När det arbetet är avslutat avser jag att återkomma mer i denna fråga.

Anf. 55 Eva Johnsson (Kd)

Herr talman! Min fråga var på det principiella planet. Sedan hade jag ett exempel från verkligheten. Min följdfråga är om ministern tycker att det är rimligt när man nu stiftar en ny lag att man inte beaktar verkligheten och därmed fullföljer den arbetslinje även inom detta område som vi alla är så överens om och tycker är så bra. Det är oerhört viktigt att beslut som fattas är begripliga för alla människor. Att utvisa personer som på något sätt är skötsamma skattebetalare, som bidrar till samhällsbyggandet och som trivs i Sverige är svårt att begripa och förklara. Vi vet att vi behöver arbetskraft mycket väl i Sverige. Att sedan säkerhetsläget i Afghanistan också har visat sig vara i högsta grad osäkert förstärker det bekymmersamma i denna situation. Men jag är väldigt tacksam för migrationsministerns uttalande häromdagen. Han verkar ta situationen i Afghanistan på allra största allvar, och jag är tacksam för det.

Anf. 56 Tobias Billström (M)

Herr talman! Ledamoten och jag ska ha en interpellationsdebatt i denna fråga framöver, och jag tänker inte föregripa den nu i kammaren, utan en del av dessa frågor får anstå till dess. Jag vill understryka det som jag har sagt tidigare, nämligen att denna fråga måste problematiseras. Som det har påpekats från ett antal frivilligorganisationer runt om i Sverige finns det en risk om man börjar fundera över gränsdragningen mellan att vara asylsökande och att vara arbetskraftsinvandrare. Man skulle kunna få en situation där människor som kommer hit som asylsökande men som inte lever upp till skyddsnivåerna men som lyckas skaffa sig ett arbete får ett försprång och en möjlighet att stanna jämfört med dem som kanske nådde lika långt när det gäller skyddsnivåerna som den förstnämnda gruppen. Det skulle kunna skapa oklarheter i systemet. Därför måste vi fortsätta att fundera över detta, och det arbetet pågår som sagt för fullt i Regeringskansliet.

Anf. 57 Nikos Papadopoulos (S)

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Den handlar om barnomsorg utanför kontorstid till kulturarbetarnas barn. För ett par veckor sedan redovisade TCO tillsammans med Yrkesmusikerförbundet och Teaterförbundet en rapport som visar att endast varannan kommun kan erbjuda barnomsorg utanför kontorstid. Vi vet alla att detta är ett stort bekymmer för kulturarbetarna runt om i hela landet. Det är ett ständigt pusslande för musiker, skådespelare med flera som arbetar när andra är lediga och barnomsorgen är stängd. Dessutom inför nu regeringen ett vårdnadsbidrag som ytterligare minskar utbudet av kommunal barnomsorg. Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder för att barnen till kulturarbetarna på våra teatrar och i våra orkestrar runt om i landet ska omfattas av den kommunala barnomsorgen utanför kontorstid?

Anf. 58 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Tack för frågan, Nikos Papadopoulos! Jag vill inte vara onödigt formell och säga att det egentligen inte är min fråga. Den ligger snarast på Utbildningsdepartementet eller hos Maria Larsson. Men jag ska försöka svara på den i alla fall. Den här frågan är inte obekant. Den har funnits med under rätt många år. Jag uppvaktades också i opposition av de fackliga organisationerna om denna fråga. Detta är ingenting som vi kan lösa från Kulturdepartementets sida. Det är en kommunal fråga. Jag vill minnas att den också varit ända uppe i Regeringsrätten där man inte har fått rätt. Det är en fråga som man får driva i varje kommun, och de anställda på de olika kulturinstitutionerna får driva den med arbetsgivarna. Jag förstår och vet att detta är ett problem därför att många kulturskapare inte har 9-5-jobb.

Anf. 59 Nikos Papadopoulos (S)

Herr talman! Jag förstår att det inte är direkt kulturministerns fråga. Men den berör henne eftersom det gäller den grupp som tillhör kulturministerns ansvarsområde, nämligen kulturarbetarna i hela landet. Barnomsorg måste vara en rättighet för alla barnfamiljer och inte bara för dem som arbetar mellan 9 och 5. Det är därför som jag ställer följande fråga till kulturministern: Kan kulturministern tänka sig att ta några initiativ för att förbättra kulturarbetarnas situation under denna tid?

Anf. 60 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Jag kan mycket väl ta en diskussion med mina kolleger i regeringen, även om det inte riktigt är en fråga för Kulturdepartementet. Men jag kan ändå säga att vissa lättnader och möjligheter faktiskt har uppstått genom att man har fått möjlighet att dra av för hushållsnära tjänster. Det ger också en stor hjälp, inte minst ekonomiskt, för många kulturskapare som ibland har svårt att få lönen att räcka till och hitta en lösning. Då kan man också använda sig av de hushållsnära tjänsterna om man vill anlita en barnvakt som hjälper till på obekväm arbetstid.

Anf. 61 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Min fråga riktar sig till socialminister Göran Hägglund. Pensionärer runt om i landet med PRO och SPF i spetsen är med rätta upprörda över hur de har behandlats av den borgerliga regeringen. Än så länge har de bara fått vara med och betala för andras skattesänkningar och inte själva fått ta del av de goda tiderna. I valrörelsen lovade Kristdemokraterna att garantipensionerna skulle höjas, och så sent som i november lovade tre kristdemokratiska ministrar i en tidningsartikel samma sak. Nu har statsministern i en intervju i SPF:s tidning Veteranen slagit fast att det inte blir några höjningar. Herr talman! Jag och Sveriges pensionärer undrar, Göran Hägglund, vad som egentligen gäller. Vad är regeringens besked, och när är det pensionärernas tur att få ta del av de goda tiderna?

Anf. 62 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att förstå att den absolut viktigaste frågan för pensionärerna är hur många människor i vårt land som finns i arbete. Hur hög tillväxten blir i Sverige spelar en avgörande roll för utvecklingen av pensionerna. Under tiden med den nya regeringen har fler människor kommit i arbete. Vi har en ekonomisk utveckling som är väldigt positiv. Det gör att vi får de största pensionshöjningarna på många många år. Men jag är inte nöjd med detta, utan jag tycker att det finns skäl att gå vidare. Beträffande den artikel som Lennart Axelsson refererar till har jag sagt att för oss kristdemokrater är ett prioriterat område att förbättra situationen för de pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna. Då talar vi framför allt om kvinnor väldigt långt upp i åren som har väldigt låg pension. Vi ska komma ihåg att pensionärerna får stora förbättringar som ett resultat av den framgångsrika politik som regeringen har bedrivit när det gäller att fler människor kommer i arbete.

Anf. 63 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Svaret var väl ungefär det svar man kunde vänta sig. Vi får alltså inget besked om pensionerna. Vi har sett ett antal svikna vallöften framför allt från Kristdemokraternas sida. Det gäller då skatten på bensin som skulle sänkas men som nu har höjts. Det gäller fastighetsskatten som skulle bli väldigt låg för de flesta, men många har fått en höjning. Och nu gäller det alltså garantipensionerna. Det är väl bara att konstatera att den nu förda jobbskattepolitiken ökar klyftorna i Sverige. Det gäller även, eller kanske framför all, pensionärerna.

Anf. 64 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Lennart Axelsson har i grunden fel när det gäller det resonemanget. Det som ökar klyftorna i samhället är en politik som bedrivs på ett sådant sätt att människor inte har ett arbete att gå till. Det är det som ökar klyftorna i det svenska samhället. Nu har vi lagt om politiken. För varje dag som går är det allt fler människor som går till ett arbete. Det spelar naturligtvis väldigt stor roll för de här människornas självkänsla men också för den ekonomi vi har för att kunna förbättra för olika grupper. För övrigt vet jag inte hur det är i Lennart Axelssons värld. Men i min värld har vi fyraåriga mandatperioder. Det gör att väljarna när mandatperioden är över får en möjlighet att summera fögderiet under de fyra år regeringen har styrt landet. Förra gången landade man i att Socialdemokraternas misslyckande gjorde att de nog borde få sitta i opposition och i stället ställa frågor.

Anf. 65 Anna Bergkvist (M)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till handelsminister Ewa Björling. Regeringen och Allians för Sverige har slagit fast att världen behöver mer frihandel, inte mindre. Det tycker jag är mycket glädjande. Jag hoppas att Sverige kan vara frihandelns främsta försvarare ute i världen. Under den senaste tiden har jag dock blivit något oroad då det har visat sig att det blåser alltmer protektionistiska vindar runt om i världen. Inte minst i EU har vi sett detta men också i den presidentkampanj i USA som nu pågår. Det är till och med så att nationella regelverk har införts för att begränsa konkurrensen från omvärlden. Jag är medveten om att Ewa Björling kanske inte har inflytande och kan bestämma över andra länder om vad de ska och inte ska göra. Men jag har ändå en fråga om vilka planer eller strategier handelsministern har för att arbeta för att det verkligen blir mer frihandel i världen, inte mindre.

Anf. 66 Ewa Björling (M)

Herr talman! Först vill jag tacka för en intressant fråga, Anna Bergkvist! Ja, det stämmer att jag uttrycker att världen behöver mer frihandel, inte mindre. När jag är ute i världen brukar jag säga att jag inte bara är minister for trade utan också är minister for free trade - just för att verkligen peka på hur viktigt jag tycker att det är med frihandel och fri handel. Notera skillnaden! Vi ser i dag protektionistiska vindar från både USA:s och Europas sida. Det första jag avser att göra är naturligtvis att närma de kamrater vi har inom EU. Det finns ändå flera länder där man fortfarande väldigt mycket tror på frihandel. Det handlar om att bli mer sammansvetsad i olika diskussioner i EU. Nästa möte är nu på söndag - Gaercmötet.

Anf. 67 Anna Bergkvist (M)

Herr talman! Först vill jag tacka Ewa Björling för svaret. Det gläder mig oerhört mycket att vi äntligen har fått en handelsminister som tar de här frågorna på allvar. Det är med glädje jag ser fram emot kommande arbete i EU och inte minst att vi under Sveriges ordförandeskap extra mycket kan lyfta fram de här frågorna och lägga tonvikten på dem så att vi verkligen får med oss övriga länder i EU som nu kanske ändå har vänt något och förespråkar mer protektionistiska regler. Jag önskar ministern lycka till och tackar ännu en gång för svaret.

Anf. 68 Ewa Björling (M)

Herr talman! Jag kan ta ett tydligt exempel. Det handlar väldigt mycket om frågor som rör handel och klimat. En av den här regeringens främsta prioriteringar är just klimatfrågan. Klimatet är ett viktigt område och ett område där vi mycket mer kan länka oss samman för att se dels hur vi kan stimulera konsumenterna till att använda mer klimatvänliga varor, dels hur vi kan sänka tullar inom de här områdena. För att få en tätare sammansvetsad liberal klubb inom EU handlar det, tror jag, just om att se positiva fördelar och om att stimulera till mer frihandel, för det är klimatvänligt när vi också kan handla närmare, med våra grannar.

Anf. 69 Magdalena Streijffert (S)

Herr talman! Jag har en fråga till migrationsminister Tobias Billström med anledning av den afghanske utrikesministerns besök förra veckan. Situationen i Afghanistan är, som vi vet, mycket allvarlig. Fortfarande är det en skör demokrati med instabila institutioner. Våldet har ökat markant. Afghanistans utrikesminister vädjade till några av oss riksdagsledamöter som träffade honom om att Sverige inte ska skicka tillbaka flyktingar till Afghanistan. I dag är verkligheten att ungefär 700 afghaner i Sverige som har fått avslag väntar på att med tvång bli avvisade till Afghanistan. Afghanistans utrikesminister säger: Att skicka unga afghanska män tillbaka till Kabul utan familj eller socialt nätverk, utan bostad, arbete eller annan möjlighet till uppehälle gör dem lättare till offer för talibaner, lokala krigsherrar och narkotikabaroner. Migrationsdomstolen ger samma bild i en dom som kom bara häromdagen. Där pekar man på att det inte är säkert för personer att skickas tillbaka till Kabul. Vidare deklarerar Afghanistans utrikesminister att det återvändandeavtal länderna emellan som skrivits inte är legitimt. Jag är väl medveten om att Migrationsverket och migrationsdomstolarna fattar beslut i enskilda fall. Men ämnar migrationsministern vidta några åtgärder generellt utifrån samtalen med utrikesministern från Afghanistan?

Anf. 70 Tobias Billström (M)

Herr talman! Svaret på den första frågan är, som jag utgår från att ledamoten vet, naturligtvis nej därför att frågan om handläggning av asylärenden inte är en fråga för regeringen. Frågan är inte heller en fråga för riksdagen, utan den är en fråga för Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Jag hade ett mycket bra samtal med den afghanske utrikesministern där vi diskuterade de här frågorna. Jag klargjorde mycket tydligt den svenska positionen: att människor som har fått avslag på sin asylansökan naturligtvis ska, oavsett vilket land de kommer från, lämna Sverige, för annars hotas integriteten i det svenska systemet. I anslutning till talen och till de problem som finns i Afghanistan med återvändande vill jag också påpeka att från Sverige återvände 25 personer under 2007. Jag har väl skickat tillbaka tre personer. Jag tror inte beträffande de här siffrorna att Afghanistan står och faller med de människor som Sverige återsänder; det kan jag inte tro.

Anf. 71 Magdalena Streijffert (S)

Herr talman! Det handlar om 700 afghaner som väntar på utvisning från Sverige. Vidare skulle jag vilja höra lite grann om det återvändandeavtal som ministern säger inte är legitimt och om hur man kan agera utifrån det. Orsaken till att Sverige skickar tillbaka människor till Afghanistan är att Migrationsverket har tolkat utlänningslagen och begreppet "väpnad konflikt" på ett sådant sätt att det endast är sex provinser i Afghanistan som man inte kan skicka tillbaka människor till, utan man säger att väpnad konflikt råder. Detta har gjort att rättspraxis har förändrats i samband med den nya instans- och processordningens införande. Det går emot den dåvarande regeringens intentioner. Lagstiftningen säger att uppehållstillstånd ska beviljas till personer som behöver skydd på grund av yttre och inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet. Vi har vid olika tillfällen diskuterat begreppet väpnad konflikt, men vi kanske också ska börja diskutera vad vi lagstiftare menar med svåra motsättningar i hemlandet. Migrationsverket säger i sin tolkning att det inte är svåra motsättningar i Irak, i Somalia eller i Afghanistan. Det är klart att detta kan kritiseras. Min följdfråga är om det finns någon vilja till en översyn av utlänningslagen i syfte att göra definitionen av väpnad konflikt och svåra motsättningar i ett land tydligare och bredare.

Anf. 72 Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag kan konstatera att under mitt samtal med utrikesministern från Afghanistan, Dr Spanta, framfördes inga av de synpunkter som Magdalena Streijffert nu ger uttryck för här i kammaren. Vi talade inte om någon uppsägning av återvändandeavtalet eller något motsvarande. Beträffande den ytterligare fråga som Magdalena Streijffert lyfte fram kan jag bara konstatera att regeringen redan har tillsatt en översyn av den nya instans- och processordningen för utlännings- och medborgarskapsärenden. Det gjordes förra året, och den kommer att vara färdig i februari 2009. I det arbetet ingår de frågeställningar som ledamoten tog upp. Arbetet har alltså redan påbörjats.

Anf. 73 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Landets socialsekreterare tycker att trycket under det senaste året har ökat betänkligt. Jag vill redan nu nämna att jag vill ställa min fråga till Cristina Husmark Pehrsson. En av de grupper som nu kommer till socialen är pensionärer med låga pensioner. Något som gör saken ännu allvarligare är att det är allt fler socialkontor som hänvisar dessa människor till kyrkorna, därför att de klarar helt enkelt inte trycket. De har fått politiskt tillsagt att de inte ska ge så mycket hjälp, och dessutom är det många fler som har kommit dit. Då undrar jag om det verkligen är rimligt att våra svenska äldre människor som faktiskt inte kan arbeta - de allra flesta är inte kapabla att göra det - ska ha som sista möjlighet att gå till socialen och även till kyrkan. Det finns dessutom ett mörkertal av pensionärer som tycker att det är förnedrande att gå till socialen. Hur ser regeringen på den här frågan?

Anf. 74 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Jag kan referera till Göran Hägglunds svar tidigare, att det bästa sättet för oss att hjälpa de här pensionärerna är att se till att vi har en tillväxt och en ökad sysselsättning i det här landet. Det innebär att pensionerna kommer att stiga väldigt mycket mer än vad de har gjort de föregående åren med socialdemokratisk majoritet, så det kan jag glädja frågeställaren med. Den här regeringen har också höjt bostadstillägget för pensionärer ganska betydligt. Men där har vi ett problem som jag vill påpeka, nämligen att det finns pensionärer i dag med låga inkomster som av olika anledningar inte söker bostadstillägg för pensionärer fast de har rätt till det. Det finns ett antal som inte tror att de ska få det eller som helt enkelt inte vill ansöka om det. Därför får man med förenade insatser och information se till att de söker det bostadstillägg som de faktiskt har rätt till.

Anf. 75 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Ja, det är riktigt, och det är faktiskt många pensionärer som inte vet att de har den möjligheten. Därför krävs det en stor informationskampanj, som jag ser det. Men jag tror inte att det räcker, för något som vi har sett under den senaste tiden är att det är allt fler pensionärer som går till socialen, som ändå är den sista utvägen, och i sin tur hänvisas vidare till kyrkorna. Pensionärer har ju utgifter liksom alla vi andra. De kan till och med ha extra utgifter. Det kan handla om mediciner. Om man inte är så rörlig måste man ha bil, och bilförsäkringen har blivit dyrare. Hyrorna har också ökat på många håll. Det som kan tyckas vara lite pengar är väldigt mycket pengar för den som har väldigt låg pension. Jag tycker att det här är en grundläggande trygghetsfråga, så vi kan inte bara hänvisa till framtida tillväxt. Nu väntar ju en lågkonjunktur, och då är risken att det blir ännu värre. De sämst ställda pensionärerna ska inte behöva gå till socialen. Jag hoppas att regeringen verkligen gör någonting åt det här.

Anf. 76 Cristina Husmark Pehrsso (M)

Herr talman! Tack så mycket för följdfrågan! Jag vet att statsrådet Maria Larsson gör en kraftfull insats på äldreområdet med satsningar både på kvalitet inom äldreomsorgen och på flera särskilda boendebyggnader. Frågeställaren vet också att under Socialdemokraternas sista år vid makten drogs antalet särskilda boendeplatser kraftigt ned. Det försöker vi nu återställa med en betydande satsning på just boendefrågorna. Jag vet att det i dag är 77 kommuner som har ansökt om stimulanspengar för att bygga fler bostäder till landets pensionärer. Sedan är det välkommet att Socialdemokraterna till slut anslöt sig till pensionsöverenskommelsen. Vi är fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Det var väldigt väl att Socialdemokraterna kom till den pensionsgrupp som sitter och diskuterar bland annat pensionärernas ekonomiska situation. Det välkomnar jag.

Anf. 77 Sven Bergström (C)

Herr talman! Regeringen aviserade redan i sin första regeringsdeklaration att man ville främja svenskt värdskap för stora idrottsevenemang här i landet. Det välkomnar vi från Centerpartiet och jag som har motionerat i den här frågan flera gånger. Jag ser fram emot det. Frågan har också utretts av en särskild utredare, Anders Lindström, som har presenterat ett betänkande i frågan. Jag vet att idrottsministern nu har bjudit in ledande företrädare för idrottsrörelsen för att resonera vidare om hur man ska kunna göra verklighet av det här. Jag utgår från att också det ultimata, ett vinter-OS i Sverige, står på dagordningen. Jag vill fråga idrottsministern på vilket sätt hon vill gå vidare och göra verklighet av ambitionerna i regeringsdeklarationen om stora idrottsevenemang och då med sikte på ett vinter-OS.

Anf. 78 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Det är riktigt att regeringen har ambitionen att få flera internationella evenemang till Sverige, inte bara idrottsevenemang ska jag tillägga. Anders Lindströms utredning, som Sven Bergström hänvisar till och som ligger på Näringsdepartementet, handlar om evenemang i stort. Man kan säga att idrottsfrågorna kom in som ett extra direktiv strax innan det blev ett regeringsskifte. Jag kan väl medge att vi kanske borde ha satt i gång den här frågan tidigare, men det har varit ett tryck på väldigt många andra frågor. Nu har jag dock bjudit in till möte nästa vecka, och vi har haft en dialog hela tiden som jag har suttit som idrottsminister. På mötet kommer vi bland annat att diskutera hur vi kan gå vidare och forma en strategi för att få fler större evenemang till Sverige. Jag återkommer i mitt nästa svar till detta med olympiska spel.

Anf. 79 Sven Bergström (C)

Herr talman! Jag välkomnar de försiktigt positiva beskeden. Vi har sett bara under de senaste veckorna exempel på framgångsrika, välarrangerade, svenska stora idrottsevenemang. Vi hade skidskytte-VM uppe i Östersund. Vi har haft Skidspelen i Falun, där idrottsministern var prisutdelare. Vi har nu senast haft Vasaloppet, en klassiker. Och till sommaren har vi O-ringens femdagarsorientering i Sälen med 20 000 deltagare från 40 olika länder. Vi är alltså duktiga på detta och behöver gå vidare med det här, tycker jag. Det är nästan lite genant när nu Norge, vårt lilla grannland i väster, intensivt förbereder en ansökan om ett tredje vinter-OS innan vi i Sverige på allvar har gett oss på ett första i Sverige. Jag hoppas verkligen att det här kan bli verklighet och att idrottsrörelsen tillsammans med regeringen nu går till offensiv i frågan.

Anf. 80 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Det är riktigt att vi är mycket duktiga på evenemang. Nästa vecka börjar konståknings-VM i Göteborg. Vi hade också alpin-VM förra året uppe i Åre, ett arrangemang som blev väldigt lyckat och som också genererade en vinst på 30 miljoner kronor. Nu är det så att det inte är regeringen som ansöker om olympiska spel, utan det gör idrottsrörelsen själv. Vi kan bara avvakta att Sveriges olympiska kommitté möjligen beslutar sig för att ansöka om ett OS, oavsett om det blir ett sommar-OS eller ett vinter-OS. Men jag har en regelbunden dialog med såväl Sveriges olympiska kommitté som Riksidrottsförbundet.

Anf. 81 Carina Hägg (S)

Herr talman! Vi vet att regeringen säljer ut och styckar upp statliga företag utan att vi har fått presenterat för oss några som helst rationella skäl. Inte heller har vi kunnat se att det har något med samhällsekonomin att göra, utan det sker av klart ideologiska skäl. Och det är framför allt kristdemokrater som i regeringen med glädje tar sig an uppgiften att sälja ut det som tillhör oss alla, svenska folkets egendomar. Men det finns ett av dessa företag som det har förvånat mig särskilt mycket att Kristdemokraterna vill göra sig av med, och det är Vin & Sprit, därför att det har en nationell betydelse men det har också en internationell betydelse. Jag har pekat på sambandet med PGU, politik för global utveckling, som vi har varit eniga om. Det får konsekvenser som inte ligger i linje med vad vi har fattat beslut om gemensamt. Vin & Sprit är ett av de få redskap vi har för att påverka alkoholpolitiken internationellt, inte minst i samarbetsländer. Det finns ett regelverk som vi ofta kritiserar. Vi kanske skulle vilja göra mer av det, men om man jämför med konkurrenterna, de multinationella bolagen, har Vin & Sprit ändå varit ett instrument i biståndspolitiken. Varför gör Göran Hägglund och Kristdemokraterna sig av med detta alkoholpolitiska instrument?

Anf. 82 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Om det vore så, som Carina Hägg säger, att detta vore ett alkoholpolitiskt instrument skulle vi se på frågan på ett annat sätt. Men vår grundsyn är den att företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad, som har samma spelregler som strikt kommersiella företag, finns det ingen anledning att staten binder upp skattebetalarnas pengar i. Det finns stora behov på många andra områden där det inte finns någon annan som vill investera. Vi kan prata om boenden för äldre, vägnät, järnvägssatsningar och så vidare som investeringar där staten har ett särskilt ansvar. Men staten har inget särskilt ansvar för att sälja sprit i andra länder. (Applåder)

Anf. 83 Carina Hägg (S)

Herr talman! Jag förstår av socialministerns svar att regeringen över huvud taget inte har prövat utförsäljningen av Vin & Sprit mot den politik för global utveckling som regeringen har ett ansvar för att genomföra. Jag beklagar det och hoppas att det inte upprepas. Jag tycker att vi gemensamt borde se till att politik för global utveckling får en realitet i det politiska uttrycket. Jag är också oerhört förvånad över att just Kristdemokraterna inte har velat se att alkoholen är ett viktigt skäl till att man inte alltid får den utveckling i vissa länder som man skulle vilja. Jag är förvånad över att man vill öppna spritkranarna till de regioner som skulle behöva stöd och hjälp för att bygga upp en alternativ alkoholpolitik i stället för det som de multinationella bolagen presenterar. De politiker som finns i de här staterna för att sköta lagstiftningen har inte samma makt som dessa multinationella bolag. Dem vill Göran Hägglund ge ett bättre redskap för att kunna sälja ännu mer sprit i utvecklingsländer.

Anf. 84 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Missbruk av alkohol hindrar utveckling i Sverige och i andra länder. Det är ett faktum. Det är skälet till att jag tycker att det är klokt att vi i Sverige har det statliga Systembolaget som gör att vi begränsar tillgången på alkohol för till exempel underåriga. Då spelar Systembolaget en roll. Men Vin & Sprit har en helt annan roll. Tillsammans med framför allt ett antal multinationella företag spelar Vin & Sprit på en global arena. Det är inte så att Vin & Sprit har varit fritt från kritik. De har inte, utifrån sin position, behandlat till exempel de fattigaste länderna särskilt mycket mer skonsamt än de andra storföretagen. Sanningen är den att Vin & Sprit inte spelar någon alkoholpolitisk roll, utan det är ett stort företag bland andra som det inte finns någon anledning att staten äger.

Anf. 85 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag tänker ställa en fråga om fler och trygga jobb i den svenska basindustrin. Jag hoppas att kammaren har överseende och ursäktar detta. Frågan går därför till handelsministern. Ryssland har infört exporttullar på massaved och andra träprodukter. De är nu på 10 euro per ton. Sedan vi senast diskuterade detta har jag fått klart för mig att de kommer att höjas med 50 procent redan den 1 april och alltså bli 15 euro per ton. Här handlar det om att exportera arbetslöshet till Sverige och Finland. Jag undrar vad statsrådet och regeringen gör för att undvika denna export och detta hot mot den svenska basindustrin. Det berör folk i Ortviken, Husum, Hallstavik och andra orter.

Anf. 86 Ewa Björling (M)

Herr talman! Tack för en intressant fråga, Gunnar Andrén! Jag håller med om att det är en oerhört viktig fråga för den svenska skogsindustrin och inte minst för den finska skogsindustrin eftersom den är ännu större än Sveriges. Jag samarbetar med min finska kollega, handelsminister Paavo Väyrynen, i den här frågan och även med den svenska skogsindustrin respektive den finska skogsindustrin. Vi har också haft långa samtal med kommissionen som för vår gemensamma talan gentemot Ryssland. Det stämmer att det är väldigt bråttom i den här frågan eftersom det sker en 50-procentig höjning den 1 april. Det senaste som jag har hört i frågan är att Ryssland har visat sig vara mer flexibelt än förut. Nu ska de gå hem och fundera över sina ytterligare förhandlingsmandat. Jag har gott hopp om att denna fråga ska lösas.

Anf. 87 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att denna fråga löses, och den måste lösas snabbt före den 1 april eftersom den berör väldigt många svenska jobb och en stor del av den svenska importen av massaved. Våra industrier måste kunna fortsätta att arbeta på högvarv. Denna fråga handlar om vårt välstånd mer än många andra frågor. Jag vill fråga statsrådet om det finns något mer som Sverige och Finland kan göra - jag inser också att detta berör Finland ännu mer - än att förlita sig på EU-kommissionen. Man skulle möjligen kunna misstänka att kommissionens intresse inte är så starkt som det svenska och finska intresset i denna fråga.

Anf. 88 Ewa Björling (M)

Herr talman! Vi står i nära kontakt med kommissionen avseende denna fråga. Jag kan försäkra Gunnar Andrén om att man också har insett betydelsen av den eftersom både Sverige och Finland gemensamt har tryckt på. Ett problem i detta är att Ryssland vill koppla den här frågan till ett WTO-inträde och säger att den dagen de får tillträde till WTO kommer också de här tullarna att minska och försvinna. Jag vill vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen välkomnar Ryssland in i WTO på precis samma villkor och spelregler som för alla andra länder. WTO-frågan ska definitivt särkopplas från frågan om virkestullar. Det är också oroväckande att Ryssland nu har beslutat att man bara ska kunna förtulla virket på tre stationer i norra Finland. Det gör att det blir väldigt mycket dyrare att exportera ut virke därifrån. Jag har gott hopp i frågan, och vi står i tät kontakt med kommissionen avseende detta. Jag avser även att ta upp detta med mina kolleger på söndag i Bryssel.

Anf. 89 Patrik Björck (S)

Herr talman! Min fråga gäller EG-domen, den så kallade Lavaldomen, och svensk arbetsrätt. Det finns i dag en stor oro på arbetsmarknaden efter utslaget i det så kallade Lavalmålet. Det är en oro för lönedumpning och försämrade arbetsvillkor. Det finns också en stor oro i Sverige för om regeringen verkligen avser att slå vakt om den svenska modellen. Kan vi i dag få ett tydligt besked att regeringen avser att vidta nödvändiga åtgärder för att stödja den svenska arbetsmarknadsmodellen och att den utredning som vi har förstått nu äntligen är på gång arbetar så skyndsamt att man kan vara klar innan AD:s dom i målet faller?

Anf. 90 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Det är en väldigt viktig fråga som Patrik Björck tar upp. Här har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och även statsministern varit väldigt tydliga. Vi måste ta den här frågan på allra största allvar och göra ett grundligt arbete tillsammans med parterna på den svenska arbetsmarknaden så att vi kan stå eniga om eventuella förändringar som måste göras. Detta är av väldigt stor betydelse för den framgångsrika svenska modellen där vi har ett stort mått av samförstånd. Det har naturligtvis varit hårda tag i lönerörelser och så vidare, men det har funnits ett stort samförstånd om de grundläggande spelreglerna på arbetsmarknaden. Regeringen har ingen annan avsikt än att så ska vara fallet också fortsättningsvis.

Anf. 91 Patrik Björck (S)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det här handlar om regeringens trovärdighet när det gäller den svenska modellen. Det har under regeringens tid vid makten gång på gång kommit fram en splittring i regeringen då olika ministrar har uttalat sig om de här frågorna på helt olika sätt. Det är det som skapar denna stora oro, nämligen att man inte har stöd för tankegången om att slå vakt om svensk arbetsrätt i Sveriges regering och att ministrarna uttalar sig så helt olika om samma fråga. Det gäller alltså trovärdighet och att få ett tydligt uttalande. Min andra fråga gällde tidsperspektivet. Avser regeringen att se till att utredningen arbetar med en sådan takt att man lägger fram ett förslag till förändringar innan Arbetsdomstolens dom faller, vilket troligen väntar någon gång till hösten? Tidsperspektivet är alltså viktigt liksom regeringens trovärdighet. Det finns mycket i övrigt att önska i de här frågorna.

Anf. 92 Göran Hägglund (Kd)

Herr talman! Jag tror att Patrik Björck har anledning att konstatera att regeringen i just den här frågan har visat stor tydlighet och enighet om den svenska modellen. Här finns inga skillnader mellan partierna inom regeringen, och jag tror att det också finns en bred enighet bland riksdagens olika, ja, faktiskt samtliga, partier. När det gäller tidsperspektivet är jag för dåligt påläst, får jag säga, om när den här utredningen ska vara slutförd. Men det finns all anledning till att det här ska gå skyndsamt och att det ska ske i samförstånd med arbetsmarknadens parter, just för att behålla den styrka som Sverige traditionellt har haft och att den också ska kunna gälla fortsättningsvis.

Frågestund