Vitbok om artificiell intelligens

Herr talman! Trots covidläget och all den oro som det medför är jag ändå glad över att vi står här i kammaren i dag och ska diskutera EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens. Vi har i utbildningsutskottet haft denna fråga på dagordningen ganska länge - under flera mandatperioder har frågan av och till dykt upp när något statsråd har åkt till Bryssel på ministermöte och vi har fått bidra med medskick till den svenska ståndpunkten. Vi ser fram emot att få fortsätta att bidra med medskick.

Artificiell intelligens handlar om intelligens hos maskiner och om en digital infrastruktur som i bästa fall arbetar för människans och samhällets bästa. Infrastrukturen finns ju för att tjäna människor och inte tvärtom.

Den vitbok som EU-kommissionen har skickat ut beskriver ett ekosystem av spetskompetens som stöder utveckling. Det är en tredelad strategi. Den första delen i strategin handlar om att öka de offentliga och privata investeringarna i artificiell intelligens. Den andra delen handlar om att förbereda för de samhällsförändringar som artificiell intelligens medför. Den tredje delen handlar om att garantera ett etiskt och rättsligt ramverk.

Det är viktiga saker alla tre, och alla går i varandra. Men det finns såklart också risker med artificiell intelligens. Jag tänkte ägna några minuter åt att prata om just de riskerna, som vi måste ha koll på.

Detta är såklart ett hot mot personlig integritet. Det finns människor och system som samlar in information om oss och använder den informationen för egna syften. Vem äger data? Hur används data? Av vem används data, och till vad används data? De frågorna är viktiga att reda ut och ha regler och rutiner kring.

En annan risk är att man ser artificiell intelligens som bara teknik eller data. Det handlar om oändligt mycket mer. Det behövs teorier och insikter från humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Att vi pratar om artificiell intelligens och ett multidisciplinärt förhållningssätt i samma mening är A och O om vi ska hamna rätt i denna fråga.

Det är väldigt viktigt att vi håller koll på det etiska perspektivet. I dag vet vi att det som programmeras in i den artificiella intelligensen väldigt ofta görs av människor som ser ungefär likadana ut och som har ungefär likadan bakgrund och likadant kulturellt förhållningssätt. Det som kommer ut kommer att se likadant ut som det som stoppas in. Jag skulle vilja säga att detta kanske är den allra viktigaste funderingen och det viktigaste påpekandet som vi hela tiden måste ha med oss: att vi på alla sätt måste diskutera jämställdhet och mångfald när vi diskuterar AI.

Vi måste också hålla koll på kompetenshöjande insatser. Artificiell intelligens måste förstås och användas av många fler, och Sverige måste fortsätta att vara en del av den världsledande forskningen, som vi i dag ser att vi är inom detta område. För att vi ska lyckas med detta krävs det ständigt uppdaterad mänsklig kompetens, så att vi verkligen vet att artificiell intelligens gör rätt saker.

Vi måste också ha koll på ansvarsbiten, såklart. En bra artificiell intelligens tar bort farliga eller tråkiga arbeten, som kanske skapar ohälsa hos människor, genom att arbeten automatiseras. Men vad händer med ansvaret? Var slutar människan, och var börjar maskinen? Sådana frågor måste vi ställa.

Sedan vet vi att det frigörs tid när arbeten automatiseras - det har vi sett genom historien. Vad gör vi med den tiden? Hur ökar vi livskvaliteten genom artificiell intelligens? Det är också frågor som vi behöver ha med oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Artificiell intelligens, slutligen, handlar om forskning på både grundnivå och tillämpad nivå. Det handlar om utbildning och utveckling. Det handlar om att kunna växla och byta arbete. Det handlar om omställning. I alla de olika delarna behöver frågan om artificiell intelligens finnas med. Men jag vill återigen understryka att det framför allt handlar om en ansvarsfull artificiell intelligens med etiska principer. Och jag vill än en gång säga detta: Mångfald i utveckling och utförande måste vara A och O.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

Herr talman! Det känns lite extra högtidligt att få stå här när man numera endast är här sporadiskt.

Moderaterna ser mycket positivt på kommissionens vitbok om artificiell intelligens, AI. Det är också mycket bra att diskussioner kommer att inledas om Europas framtida förhållningssätt när det gäller just AI.

Tack vare digitaliseringen och utvecklingen av AI har vi kunnat fortsätta riksdagens arbete under coronapandemin. Även många företag har kunnat ställa om sina verksamheter, och undervisningen på våra gymnasier och högre lärosäten har kunnat fortgå tack vare utvecklingen inom AI.

AI-teknik har stor potential inom många områden, till exempel för att kunna utveckla välfärden men även för att kunna stärka konkurrenskraften för svenska företag.

Vi instämmer i att spetskompetens ska byggas upp för att stödja utvecklingen av AI inom EU. För att lyckas med detta måste vi mobilisera resurser så att EU kan stärka sina positioner. Vi ser också att forskningen inom AI måste prioriteras på europeisk nivå. Vi vill se stöd till både grundforskning och tillämpad forskning men även riktade insatser för att främja spetskompetens.

Vi moderater vill peka på att det är nödvändigt med ökad samverkan mellan näringslivet och akademin. Vi ser här att det finns betydande brister, och vi vill understryka vikten av att man säkerställer att det finns tillräckligt med kompetens för att potentialen med AI ska kunna utnyttjas fullt ut. En av de saker som måste prioriteras är att våra högskolor och universitet måste satsa mer på utbud och innehåll när det gäller utbildning inom AI.

Men det kommer inte att räcka med att det enbart går att utbilda sig inom AI på högskolenivå. Vi är övertygade om att kunskapen måste in i betydligt lägre åldrar. Det måste också gå att som redan yrkesverksam kunna vidareutbilda sig. Därför kommer det att behöva göras satsningar inom det livslånga lärandet, inte minst inom vuxenutbildningen, som vi strax ska debattera.

Resultatet av AI-forskningen kan göra stor nytta inom offentlig sektor, och vi är positiva till stöd till forskning med samhällsnytta. Potentialen är enorm om vi bara har förmågan att se möjligheterna.

Men, herr talman, AI medför också risker om den används fel - det kan till exempel handla om kriminell verksamhet eller om otillåten övervakning. Vi vill betona att utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter ska tas på allvar. Och den internationella utvecklingen bör följas noggrant. Därför ser vi moderater att det även måste satsas resurser på att forska inom detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Avslutningsvis tror jag att det är mycket angeläget att riksdagens alla utskott - inte enbart utbildningsutskottet - engagerar sig i AI-frågan. Det finns beröringspunkter med i princip alla riksdagens områden. Ska Sverige som nation kunna bli ledande på detta område måste vi också arbeta med hur detta ska tillämpas, och det gör vi bäst tillsammans.

Herr talman! De flesta som är engagerade i denna fråga - från politiken, näringslivet, akademin och samhället i stort - kan nog enas om att den svenska debatten om digitalisering och artificiell intelligens präglas av en del myter. Men den präglas också av att man ofta blandar äpplen och päron - det ska sägas att det allt som oftast sker oavsiktligt.

Fortfarande sätter nog de flesta ett likhetstecken mellan AI och någon form av superintelligens. Men begreppet AI är så otroligt mycket mer än så. Inte minst för oss i politiken är det viktigt att förstå detta, annars kan vi inte utforma rätt politik vare sig till den tekniska utvecklingen i stort eller till AI mer specifikt. Det är nämligen stor skillnad mellan rekommendationsalgoritmerna i Netflix eller HBO och AI-driven manipulation av marknader.

Vi är redan inne i ett digitalt assisterat samhälle, även om de flesta nog inte reflekterar över förändringarna eftersom dessa för det mesta sker kontinuerligt och obemärkt. Många har redan en smartwatch, uppkopplade vitvaror och hushållsapparater. Vi har avancerad screeningteknik för att upptäcka sjukdomar som läkare sedan behandlar fysiskt, och självkörande fordon testas i pilotprojekt i en allt högre utsträckning, för att bara nämna några saker.

Utvecklingen av AI kan även innebära något annat, nämligen att vi för första gången börjat ta fram maskiner och robotar som kan ersätta eller motsvara mänsklig innovationsförmåga, kreativitet och etiska betänkligheter. Den utvecklingen går framåt med enorma tekniksprång och oerhört stora investeringar från de stora techbolagen, i princip utan någon reglering i något land.

AI i sig är immateriellt, men i kombination med den supersnabba utvecklingen inom närliggande områden som växande beräkningskraft i datorer, machine learning, volymerna av big data som genereras varje dag, 5G, nya generationer av alltmer avancerade robotar, drönarteknik och 3D-skrivare står vi inför något nytt.

Oavsett om vi pratar om de allra enklaste och mest närliggande frågorna, som en mer centraliserad digital infrastruktur, de medelsvåra frågorna om hur big data ska få användas och delas eller om de riktigt svåra frågorna, som en totalt förändrad arbetsmarknad och integritetsaspekter av AI, är det tydligt att politiken i dag inte har lösningarna eller verktygen.

Herr talman! Från Centerpartiets sida välkomnar vi kommissionens vitbok. Med dagens betänkande är det vår förhoppning att vi kan påbörja en bredare diskussion i Sverige om alla de aspekter av digitalisering och AI som vi från politiken behöver hantera.

Det är ställt utom allt tvivel att arbetsmarknaden kommer att förändras. Det har i realiteten redan pågått en längre tid. Gamla jobb kommer att försvinna, och nya kommer att tillkomma. Detta måste både arbetsmarknadspolitiken och hela utbildningssystemet svara upp mot.

Kompetens både i form av löpande kompetensförsörjning och i form av vidareutbildning är oerhört centralt. Det handlar om hur vi kan stärka både Sverige som forskningsnation och EU som forskningsunion. Men det handlar också om vad vi behöver göra för att säkerställa att mer grundläggande kompetens finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Centerpartiet har länge drivit vikten av mer tillgängliga data, och med kommissionens vitbok som grund hoppas jag att vi i detta hus nu kan få en bredare förståelse för vikten av tillgängliga data och riskerna med datamonopol.

Herr talman! Digitaliseringen har tagit sjumilakliv under de senaste månaderna när stora grupper på arbetsmarknaden distansarbetar digitalt. Denna förändring är viktig att resonera om, för den visar med all tydlighet att vi inte kan orkestrera fram vare sig en digital arbetsmarknad eller för den delen ett digitalt samhälle.

Det vi enligt Centerpartiets mening kan och ska göra är att ge rätt förutsättningar för det digitala samhället att växa fram genom att skapa lagar och regler som tar till vara individens och samhällets rättigheter och behov samtidigt som vi inte stoppar upp innovationskraften. Tekniken är inte ett mål i sig utan ett medel som används för att nå ett visst mål. Det är vår roll i denna kammare att se över vilka mål tekniken kan hjälpa oss att nå och vilka avväganden vi måste göra i allt från säkerhetspolitik till äganderättsliga frågor.

Herr talman! Det är inom vård, skola och omsorg som vi i hög utsträckning behöver fokusera det politiska arbetet - från förskola till avancerad forskning, från primärvården och äldreomsorgen till den avancerade akutsjukvården. Detta är såklart prioriterade områden i sig, men det är också områden där vi kan kombinera stora framsteg med att få mer för samma pengar samtidigt som vi stärker individens valfrihet. Den utveckling som vi har sett under den pågående pandemin är ett bevis på att det finns mycket att vinna på en mer digitaliserad välfärd. Det gäller både storstad och landsbygd.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag betona att den potentiella samhällsnytta med AI som vi understryker i betänkandet utifrån min horisont inte bara är potentiell. Den är på riktigt.

Herr talman! Artificiell intelligens är både en möjlighet och ett hot. Rätt använd och med en forskning som utgår från hur tekniken kan användas för människor och för att minska orättvisor och fattigdom är tekniken positiv. När AI används för att skapa mer precisa och autonoma vapen eller används för övervakning i diktaturer är AI ett hot.

Vitboken tar inte upp utveckling och användning av AI för militära ändamål, men AI-system kan användas i det sammanhanget. Därför är det så viktigt att vi slår fast att vi behöver ett internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem. Sådana system är oförenliga med folkrätten. Jag är glad över att vi här i Sveriges riksdag är eniga om detta och har skrivit in det i vårt utlåtande.

Vi får inte heller blunda för att AI används för övervakning i icke-demokratiska länder, till exempel med hjälp av ansiktsigenkänning och insamling av personliga data. Länder som Kina ligger före oss i Europa när det gäller utvecklingen av AI, och det är viktigt att vi inte halkar efter. Att EU-kommissionen har tagit fram vitboken är ett steg på vägen för att komma i kapp och för att få en utveckling av AI som utgår från demokrati, folkrätt, jämställdhet och mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Det är också viktigt att AI-forskningen och utvecklingen inom EU används rätt. AI kan och måste användas i mänsklighetens tjänst. Ett exempel är miljö och klimat, där flera användningar har kunnat identifieras, till exempel övervakning av utsläpp och avskogning från jordbruket, effektivare transportnät för att reducera onödiga resor med mera.

Allra mest framåtsyftande är att använda geoengineering för att reflektera solens energi och värme tillbaka ut i rymden. Det finns forskare som hoppas på att detta är en användning av AI som fungerar. Det framgår i alla fall av en rapport som kom förra året.

Även här i Sverige gör vi satsningar på AI och klimat. AI i klimatets tjänst är en forskningssatsning där Vinnova och Forma utlyst 100 miljoner. Ansökningstiden pågår just nu. Satsningen ska bidra till att Sverige senast 2045 inte har något nettoutsläpp av växthusgaser och att samhället anpassas till de klimatförändringar vi inte kan förhindra.

Det är nog bara klimatförnekare och de som sticker huvudet i sanden som tror att tekniken ensam kommer att lösa våra klimatutmaningar. Det krävs beteendeförändringar och tydliga politiska satsningar, men tekniken kan användas för att underlätta vår omställning till fossilfritt.

Andra positiva områden är vården och omsorgen, där AI kan bidra till både en bättre vård och en bättre omsorg.

Det jag känner oro för är den starka koppling som finns mellan forskning och marknad. Jag är glad över att utskottet i sitt utlåtande tog med Vänsterpartiets inspel om att det inte bara handlar om att "säkerställa att hela kedjan från forskning till marknaden beaktas" utan också att resultatet av AI-forskning har stor potential i offentlig sektor och att det krävs stöd till forskning med samhällsnytta.

De fördelar som AI ger måste komma alla till del och inte vara en fråga om resurser. Den offentligt finansierade forskningen kan inte i första hand vara till för marknaden utan måste vara tillgänglig och offentlig och användas till förstärkning av välfärden.

Rätt använd kan tekniken användas för att utveckla samhället så att fler monotona uppgifter kan utföras digitalt och på så sätt underlätta människors arbete. Robotar och digitala lösningar frigör människors tid så att vi får mer fritid och kan korta arbetsdagen. Gunilla Svantorp undrade vad man skulle använda tiden som frigjordes till, men Vänsterpartiet har ju länge drivit en arbetstidsförkortning från åtta timmar till sex timmar. Detta kan AI bidra till att möjliggöra.

En viktig fråga att reda ut handlar om ansvaret. Om en förarlös bil krockar, är det då ägaren till bilen eller tillverkaren av programvaran som har ansvaret? Vems ansvar är det om AI i sjukvården resulterar i en vårdskada i stället för bot? Är det läkaren eller den som tillhandahåller maskinvaran?

En annan viktig fråga är äganderätten till all den data som samlas in och vem som äger den tekniken. Hur bekväma känner vi oss när vi kollar upp en sak på internet och därefter får riktad reklam i alla sociala medier? Vi äger inte all den data som samlas in om oss i dag, och vi kan inte heller påverka hur den används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Herr talman! Vid utvecklingen av AI, oavsett om det handlar om näringslivet, välfärden eller rättsväsendet, måste etiska och säkerhetsmässiga överväganden väga tungt. Vid den satsning som nu sker, och som kommer att ske framöver, på att utbilda och forska inom AI på högskolor och universitet måste det etiska övervägandet vara integrerat och en viktig del av utvecklingen.

Det finns en risk att utvecklingen av AI sker inom ett fåtal företag och länder som kommer att hamna i eller redan är i en monopolställning. Kunskap och utveckling av AI bör spridas över flera parter. Där är den svenska fria forskningen viktig. Målet måste vara att AI blir en demokratisk och teknikutvecklande revolution som gynnar alla och inte bara några få.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut i utlåtandet.

Herr talman! Självkörande bilar, robotar som utför alltmer avancerade uppgifter, analyser av omfattande material och analytiskt stöd när en diagnos ska ställas i vården är några exempel på de outtömda möjligheter som kommer via artificiell intelligens.

AI utgör, precis som många av mina företrädare i talarstolen har uttryckt, en fantastisk möjlighet för människor. Vi behöver ta vara på den på ett sätt så att den skapar just möjligheter och inte begränsningar eller intrång för såväl enskilda som grupper av människor.

Herr talman! Liberalerna välkomnar kommissionens initiativ till vitbok. Vi står också bakom utskottets utlåtande. Vi skulle dock vilja lyfta fram några delar som särskilt viktiga framöver.

För det första behöver vi mer forskning om AI. Jämfört med Kina och USA är Europa långt efter när det gäller forskning och utveckling av just AI. Det inkluderar även Sverige. Det finns bra ansatser i Sverige, inte minst Wasp, Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program. Det är Sveriges största enskilda forskningsprogram. Projekt finns också inom Rise och på ett antal av våra lärosäten.

Frågan är då, herr talman, vad avsaknaden av forskning leder till. Förutom det uppenbara att Sverige riskerar att hamna efter leder också avsaknaden av egen forskning till att det är svårt att förstå, analysera och ta till oss av de landvinningar som görs på annat håll. Utan att Europa - Sverige - är en intressant aktör kommer inte svenska och europeiska aktörer att kunna påverka val av standarder och andra lösningar inom artificiell intelligens. Det skulle vara förödande.

Givet de framsteg och de utmaningar som finns är behovet stort av att AI-utveckling också blir ett ämne för andra vetenskapliga discipliner än de tekniska. Utvecklingen spänner över humanistiska, statsvetenskapliga och juridiska aspekter som också behöver vara en del av forskningen.

För det andra, herr talman, i likhet med vad tidigare talare har sagt, behöver framstegen inom AI bevakas så att de inte samtidigt betyder bakslag för mänskliga rättigheter eller övergrepp på den personliga integriteten.

Det ska också poängteras att det finns nationella säkerhetsintressen att bevaka. Den nya tekniken kan ha såväl spion- som vapenapplikationer som kontinuerligt behöver bevakas så att de inte missbrukas. Detta sammantaget minner om att alla framsteg kan, tyvärr, om de missbrukas också skapa problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

Herr talman! EU kraftsamlar nu för en digital tidsålder. AI kommer att vara ett viktigt verktyg för att stärka välfärden och möta klimatutmaningen. Det är bra att vi nu tar fram en gemensam europeisk hållning för en säker och ansvarsfull utveckling av AI.

Kommissionens förslag innebär en tredelad strategi, nämligen att öka de offentliga och privata investeringarna inom AI, att förbereda för de samhällsförändringar som AI kommer att medföra och att garantera ett lämpligt etiskt och rättsligt ramverk.

Vi behöver skapa ett ekosystem av förtroende med hjälp av ett regelverk, och vitboken pekar verkligen ut grundstenarna. AI bör vara förenlig med lagstiftningen, den bör uppfylla etiska principer och den bör vara robust. AI ska vara tillförlitligt.

Jag är nyligen utsedd till Miljöpartiets första AI-politiska talesperson. Jag är glad att Miljöpartiet redan har några års viktiga erfarenheter i AI-politiken eftersom vi har ansvarat för regeringens nationella inriktning för AI, som togs fram förra mandatperioden.

Det är genom samarbete och genom att dela och föra vidare kunskap som vi människor byggt det moderna samhälle vi i dag lever i. Kapaciteten att organisera samhället, att låta en mängd processer pågå samtidigt och att styra dem måste bidra till ett hållbart samhälle. Vi människor har byggt större och mer komplicerade samhällen än någonsin tidigare. Ibland förändras tillstånden oerhört snabbt - jag tänker förstås nu på den coronapandemi vi är mitt uppe i, men jag tänker också på klimatförändringarna. Rätt använd kan digitalisering och artificiell intelligens hjälpa oss med de enorma utmaningar mänskligheten står inför.

Det är lätt att bli fascinerad över vad AI kan åstadkomma, herr talman. Den ger oss effektiva sökmotorer, GPS, det vill säga navigeringssystem, talande personliga assistenter och spamfilter utan vilka våra e-postlådor skulle svämma över av skräp. Det är vidare algoritmer i våra sociala medier, som ibland får för sig att vi är vansinnigt intresserade av symaskinsreklam, robotassistenter åt äldre och översättningsfunktioner så att vi kan förstå varandra bättre. AI ger oss stora möjligheter när vi bygger system för förnybar energi runt om i världen, den bidrar med autonoma fordon, den diagnostiserar sjukdomar och så vidare.

Herr talman! Förväntan är stor om vad AI kan bidra med, och det är de bredare tillämpningarna som kommer att vara till störst nytta för offentlig sektor. Avvikelsedetektion, prediktion och underlag till subjektiva bedömningar är de tre breda tillämpningar som Uppsala kommuns digitaliserings- och AI-strateg Markus Bylund lyfter fram. Hans viktiga budskap till offentlig sektor är att AI och mänsklig intelligens tillsammans är mest effektivt.

AI kommer inte att hjälpa oss politiker att fatta besluten, men AI kommer att höja kvaliteten i de beslut vi fattar. Medborgarna kommer aldrig att respektera en politiker som bara skyller ifrån sig på AI om en enskild medborgare drabbas på grund av ett felaktigt beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vitbok om artificiell intelligens

AI är beroende av stora mängder data. Frågor vi behöver ägna mycket tid åt är om det finns digitala arbetsflöden, vem som äger data, om det finns inbyggda problem eller fördomar i data. Det gäller likaså hur autonoma system kan samexistera med gammal hederlig teknik. Titta på trafikpolitikens område: Behöver trafikföreskrifterna i varje kommun skrivas om i varje kommun när självkörande fordon introduceras?

Utbildning och forskning är andra områden vi måste engagera oss i. Jag är glad att Olle Häggström vid Chalmers har gett Miljöpartiet ett intressant kunskaps- och diskussionsunderlag för vårt arbete framöver.

Jag har själv inte gått onlinekursen Elements of AI men hoppas få tid till det i sommar. Det är ett tips till alla riksdagsledamöter som inte gjort det.

AI kan användas för att bygga välfärd och för att ödelägga den. Därför är det viktigt vem som styr över AI. Den digitala världen är global, och den som har makten över de digitala företagen har också stor makt över vår framtid.

De två dominanterna inom tillämpad AI är Kina och USA. Kina är en totalitär stat, och frågan är hur stabilt USA egentligen är.

EU har tidigare visat stor beslutsamhet i att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter, till exempel genom att begränsa masslagring av data från mobiltelefoner och genom införandet av dataskyddsförordningen - något som gröna politiker i EU varit starkt pådrivande för.

Därför är det hoppingivande att EU-kommissionen nu i sin vitbok tar tag i frågan om hur AI kan främjas och begränsas så att den kan stå i medborgarnas tjänst och inte användas av stater som vill förtrycka sina och andras medborgare. För att uppnå detta behöver vi i EU skapa en marknad med goda möjligheter för företagen. Teknik som är så viktig för samhället måste kunna användas av många, och den måste kunna granskas så att ansvar kan utkrävas när saker går fel.

Utrikesutskottet påpekar i sitt yttrande att "EU:s medlemsländer, tillsammans med likasinnade, arbetar över statsgränserna för att möta hot och ta vara på möjligheterna med AI". Det handlar om att skapa tillräcklig tillit mellan världens stater så att vi inte får en destruktiv kapplöpning, en kapprustning, där tekniken används för krig i stället för till att bygga en bättre framtid tillsammans.

Även om världen framöver kommer att lyckas använda AI för att främja mänskligheten, minska hunger, klara klimatet och rädda naturen kommer det alltid att finnas de som vill missbruka tekniken för egen vinning. Med teknik som är global och används i alla delar av samhället finns det risker förenade. Därför måste det byggas en robust och tillförlitlig struktur som kan stå emot angrepp.

Sverige ligger långt framme vad gäller kunskap och innovation inom digitala lösningar, förnybar energi och telekommunikation. Men vi behöver göra mycket mer. AI kommer att forma framtiden. Därför behöver vi styra utvecklingen av AI genom att se till att det finns ett etiskt regelverk och att all upphandling av AI som görs med skattepengar görs på ett etiskt sätt.

Vitbok om artificiell intelligens

Vi behöver också förbjuda den absolut sämsta användningen av AI, nämligen till autonoma vapen. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter driva på inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen för ett effektivt internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav. Detta framförs också i förslaget, som jag yrkar bifall till.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas under § 13.)

Komvux för stärkt kompetensförsörjning