Vissa frågor rörande totalförsvarsplikt m.m.

Debatt om förslag 21 november 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 142 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! Försvarsutskottets betänkande nr 3 har rubriken Vissa frågor rörande totalförsvarsplikt m.m. Bakom den breda rubriken finns frågor om drogtester, avskaffande av inskrivningsnämnder, fotografering från luftfartyg samt motioner om totalförsvarsplikten. Jag tänker uppehålla mig något vid drogtester men framför allt diskutera Vänsterpartiets motioner om totalförsvarsplikt för kvinnor och män och civilplikten. De värnpliktiga och civilpliktiga har under sin utbildningstid inom försvaret en mycket ansvarsfull uppgift som kräver koncentration, skärpa och ett ansvarstagande för såväl sig själva som hela gruppen. De ska kunna hantera skjutvapen och delta i övningar där bilkörning och stora krav på psykiska och fysiska prestationer förekommer dagligen. Detta kräver en drogfri miljö. Det förslag som nu ligger på riksdagens bord innebär att de som tjänstgör ska kunna drogtestas slumpmässigt. Det är en metod som kan bidra till att höja säkerheten och minska risken för olyckor och tillbud inom totalförsvaret. De värnpliktiga själva och Värnpliktsrådet stöder förslaget. Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget. Ungdomar ska ha rätt till en drogfri och säker miljö även inom Försvarsmakten. De som testas och är positiva ska självfallet få den hjälp och det stöd de behöver för att komma ur ett eventuellt missbruk. Fru talman! Enligt lagen om totalförsvarsplikt är totalförsvaret en angelägenhet för hela befolkningen. Personalförsörjningen inom stora delar av Försvarsmakten tryggas genom den totalförsvarsplikt som gäller för varje svensk medborgare mellan 16 och 70 år. Totalförsvarsplikten fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av lagen om totalförsvarsplikt. Jag delar utskottets mening att denna utredning ska vara parlamentarisk, men jag hävdar att det är för tidigt att redan nu, som regeringen föreslår, minska antalet värnpliktiga, avskaffa civilplikten och lägga grunden för en aspirantutbildning. Att försvara Sverige bör även fortsättningsvis vara en angelägenhet för hela befolkningen över hela landet. Totalförsvarsplikten är av flera skäl det bästa sättet att säkerställa Försvarsmaktens och övriga totalförsvarsmyndigheters personalförsörjning i framtiden. Försvarsmakten behöver människor med olika kompetenser och erfarenheter som speglar det övriga samhället. Men värnplikten behöver självfallet moderniseras, utvidgas i sin omfattning, vara könsneutral och därmed bli en allmän värnplikt i ordets rätta bemärkelse för att möta framtidens utmaningar i vårt samhälle. Jag menar att ett ökat deltagande för kvinnor är nödvändigt för ett jämställt svenskt försvar. Målet bör vara att minst 40 procent kvinnor finns inom Försvarsmakten. Det är lång väg att gå innan vi når det målet. Att göra värnplikten könsneutral är enligt Vänsterpartiet det mest effektiva sättet att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom Försvarsmakten. Sverige ska leva upp till FN:s resolution 1325 i alla delar. Fru talman! Under den kommande treårsperioden beräknas endast 5 000 värnpliktiga årligen kallas in till utbildning, varav ca 1 500 till armén. Vänsterpartiet menar att antalet värnpliktiga som kallas in till utbildning bör ökas till det dubbla för att säkra att försvaret har tillgång till en god personalförsörjning och beredskap i framtiden såväl i Sverige som för insatser utomlands. Vi kan inte helt förlita oss på att frivilliga ska ta hand om den del som värnpliktiga klarar i dag. Mönstringsprocessen och befattningskraven bör ses över så att ungdomar med invandrarbakgrund i ökad utsträckning kan skrivas in för tjänstgöring och värnplikt. Försvaret behöver unga kvinnor och män med en bred och djup kompetens för att motsvara de krav som ställs på fysisk och psykisk förmåga samt teknisk och språklig kompetens i framtiden. Fru talman! Antalet män som fullgör civilplikt är numera försumbart. Den utbildningen upphör enligt förslaget helt 2008. Vänsterpartiet menar i motsats till regeringen att civilplikten bör finnas kvar som ett fullgott alternativ till värnplikten och att civilplikten ska var könsneutral och utökas i omfattning. Den ska inte bara omfatta elsäkerhet. Civilplikt är även en rättighet för den som vill göra vapenfri tjänst. Fru talman! Sverige kommer även i framtiden att kunna utsättas för svåra påfrestningar och utmaningar som drabbar människor hårt. Risken för naturkatastrofer i form av ras, översvämningar eller utsläpp av kemikalier och radioaktivt nedfall kommer inte att minska i framtiden. Stormen Gudrun är ett exempel som visar på hur känsligt vårt samhälle är för störningar i el- och telekommunikationsförsörjningen och hur det drabbar befolkningen och vår ekonomi. En längre tids torka kan hota våra vattentäkter och orsaka stora skogsbränder vilket redan nu sker i andra delar av Europa och världen. Jag menar att det måste finnas en stor beredskap och kunskap ute hos befolkningen om hur man förebygger katastrofer och även hur man ska kunna undsätta och hjälpa människor som måste evakueras och se till att de får vatten, värme och mat under kortare eller längre tid. Det är i skenet av detta som vi bör behålla en allmän värnplikts- och civilpliktsutbildning. Kunskapen och beredskapen måste finnas i hela samhället och överallt i landet. Vid katastrofer hjälper det inte långt att ha enbart kontraktsanställda soldater vars huvuduppgift är att strida i andra länder. Vi behöver både värnpliktsutbildade och ett yrkesförsvar som kompletterar varandra. Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets reservation 2.

Anf. 143 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3, punkt 3. Jag ska tala om totalförsvarsplikten, och jag kommer att ha en diametralt annorlunda uppfattning än vad Vänsterpartiet har levererat så här långt. Miljöpartiet välkomnar regeringens kommande utredning av just värnpliktssystemet och hur vi i framtiden ska personalförsörja försvaret. När en allt mindre del av männen inte längre gör sin militärtjänst är det inte längre möjligt att upprätthålla illusionen av den allmänna värnplikten. Under senare år har antalet som gör värnplikten minskat mycket kraftigt. Av en årskull på ca 46 000 unga män som varje år mönstrar gör ungefär 8 000 sin militärtjänst. Detta system är inte längre ändamålsenligt. Dessutom är det mycket ineffektivt. Som Försvarsmakten själv skriver i sina planeringsunderlag har det huvudsakliga syftet med förbandsutbildningen i praktiken blivit att generera en tillräckligt stor volym av grundutbildade värnpliktiga som kan utgöra bas för frivillig rekrytering till internationell tjänst. De flesta värnpliktiga har efter grundutbildningen inte genomfört någon form av kompletterings- eller repetitionsutbildning. De har inte heller tjänstgjort i någon mission. Huvuddelen av dem som genomfört värnplikten kommer därmed aldrig att användas efter utryckningen. Detta förhållande är särskilt tydligt inom armén. Mot 7 000-8 000 nyutbildade värnpliktiga varje år står ett totalt behov av krigsplacerade i den nationella insatsorganisationen av storleksordningen 25 000-30 000 soldater i ca 25 insatsförband. Av dessa är endast insatsförband motsvarande ca 4 000-5 000 soldater beredskapssatta med tillgänglighetskrav inom ett år. Övriga ligger alltså i reserv. Konsekvensen av detta blir att en nyutbildad årskull värnpliktiga mer än väl täcker hela den nationella insatsorganisationens behov av beredskapssatta förband med tillgänglighet inom ett år. Fram växer bilden av ett genomströmningssystem som innebär ett stort slöseri med utbildningsresurser. Det kan därmed ifrågasättas av såväl effektivitetsskäl för Försvarsmakten som av etiska skäl för den värnpliktige. På vägen mot en avskaffad pliktlag bör frivillighet vara ledstjärnan. Vad som kommer i stället för den allmänna värnplikten hoppas vi att en parlamentarisk utredning ska lägga fram. En möjlig väg skulle kunna vara ett personalförsörjningssystem som bygger på principen att betydligt färre personer utbildas men att deras tjänster i gengäld utnyttjas under mycket längre tid. Ett sådant system måste bygga på frivillighet och kontraktsanställning där marknadsmässig lön utgår efter den första grundutbildningen. Ett personalförsörjningssystem byggt på detta vis kan i första hand dimensioneras utifrån behovet i de internationella insatserna. Redan vid rekrytering ska det stå klart att utbildningen syftar till deltagande i internationella insatser. Stora förändringar har som sagt skett de senaste åren avseende uttag av pliktpersonal, kontraktsanställda soldater och ett nytt utbildningssystem med mera. Miljöpartiet välkomnar en utredning i frågan och förutsätter att regeringen kommer att kalla samtliga partier att delta i utredningen. Något annat vore på gränsen till en skandal. Personalförsörjningen ska som vi har sagt baseras på frivillig rekrytering och inte på plikt. Vår förhoppning är att den nuvarande pliktlagen ska ändras så att ett system med frivillig mönstring införs för kvinnor och män.

Anf. 144 Peter Jonsson (S)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten mer än nödvändigt. Jag har begärt ordet för att totalförsvarsplikten för oss socialdemokrater är mycket viktig. Vi har inga reservationer eller särskilda yttranden i detta betänkande utan yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill dock tydliggöra att vi socialdemokrater välkomnar den utredning som ska se över pliktlagen som den borgerliga regeringen nu vill tillsätta. Det är viktigt att utredningen inte utgår från att plikten ska tas bort, utan att man ser både fördelarna och nackdelarna med den. Vi måste se på olika system för personalförsörjning runt om i vår omvärld och inte blint utgå ifrån att nuvarande pliktlag är ett problem och att den enda vägen är att införa en yrkesarmé. Som flera andra har talat om tidigare kräver vi socialdemokrater en parlamentarisk utredning där alla partier i riksdagen ingår. Till min glädje läste jag i TT-meddelandet från vår försvarsminister att han nu, vad jag förstår, har tillgodosett denna inriktning i ett uttalande om att han vill ha kvar pliktlagstiftningen. Han ser heller inte att någon ny yrkesarmé ska växa fram i Sverige. Detta välkomnar jag mycket. Med den inriktning som regeringen och försvarsministern nu har tagit kommer vi närmare en blocköverskridande politik från regeringen - en politik som är modern när det gäller det framtida försvaret. Jag hoppas att vi i den utredning som kommer att tillsättas kan ha ett öppet resonemang om att utveckla dagens pliktlagstiftning och skapa ett starkare försvar, både nationellt och internationellt.

Anf. 145 Karin Enström (M)

Fru talman! Detta betänkande bygger från början på en proposition som handlar om några mindre förändringar i totalförsvarsplikten. Den viktigaste förändringen är förslaget om att få göra slumpmässiga drogtester på totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt. Syftet är naturligtvis att få en höjd säkerhet och en drogfri miljö. Detta är något som efterfrågas inte bara av Försvarsmakten och försvarsutskottet utan också av de värnpliktiga själva, inte minst genom Värnpliktsrådet och dess arbete. Ingen i Försvarsmakten ska behöva utsättas för onödig fara på grund av att någon av kamraterna eller någon annan är drog- eller alkoholpåverkad. Genom att vi har en pliktlag har vi tagit på oss ett extra stort ansvar. Man har en plikt att komma in och genomföra utbildning. Då är ansvaret extra stort för att ingen av de totalförsvarspliktiga ska utsättas för onödiga risker i tjänsten. "Hel in, hel ut" är ett motto som Värnpliktsrådet lanserade för något år sedan. Någon annan målsättning kan man förstås inte ha med arbetet. Samtidigt vill jag ändå betona att det finns integritetsskyddsaspekter på detta. De måste beaktas, lika mycket för värnpliktiga som för alla andra medborgare. Därför är det också noggrant utskrivet att varje drogtest ska föregås av en proportionalitetsbedömning och en behovsbedömning. Det måste naturligtvis ligga i botten på det hela. Sedan har vi behandlat motioner om pliktens framtid. Det har ju framgått här. Med tanke på de åsikter som har framförts tror jag att vi kan se fram emot en väldigt dynamisk och spännande utredning. Vi har alltså behandlat motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 med bäring på pliktlagen. Det är väl ingen hemlighet att tillämpningen av pliktlagen har förändrats avsevärt de senaste fem-tio åren, inte minst sedan den kom till 1994. Allmän värnplikt är varken allmän eller plikt längre eftersom det är så få som gör den. I snitt är det 8 300 per år. Vid uttagningen är det med frivilligheten som grund vi tar ut dessa. Men det är en viktig fråga. Den är grundläggande. Bland annat är det en principfråga, men det handlar också om hur personalförsörjningen ska ske. Här har vi som utskott och även regeringen skrivit att personalförsörjningen kanske är den enskilt viktigaste frågan för Försvarsmaktens utveckling och för det vi vill att Försvarsmakten ska kunna göra både nationellt och internationellt. Utskottet har här valt att inte ta ställning till innehållet i de olika motionerna eftersom vi väntar på den omtalade utredningen om plikten. De uppgifter som jag har fått är att utredningen kommer att tillsättas i närtid, inom veckor är det senaste försvarsministern har sagt, och att den kommer att vara parlamentariskt sammansatt. Det är också precis vad vi har önskat från hela utskottet. I en sådan här grundläggande fråga är det viktigt att ha med alla partier. Det är också viktigt om det ska göras förändringar att det finns ett brett stöd i riksdagen. Vi avstyrker motionerna. Det är den teknik man har. Sedan kommer vi säkert, jag vet inte om hur många år, att få återkomma till kammaren och förhoppningsvis debattera pliktfrågorna i framtiden. Med det här, fru talman, vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 146 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Det är skönt att vara i tid. I det här betänkandet från försvarsutskottet föreslås riksdagen i bred enighet besluta om att värnpliktiga ska vara skyldiga att medverka vid drogtestning. Motivet är självfallet att säkerställa en säker och drogfri miljö under värnplikten. Centerpartiet anser liksom utskottet att detta tunga argument den här gången får försvara det integritetsingrepp som en tvångstestning faktiskt innebär. I betänkandet behandlas också en del motioner om värnpliktens framtid. Utskottet välkomnar den utredning om den framtida personalförsörjningen som regeringen aviserat och ser fram mot att den blir parlamentariskt sammansatt. Det är bra, tycker jag, att försvarsministern uttalar sig i samma riktning. Jag tycker, liksom Peter Jonsson, att det är viktigt att man i sådana här frågor om försvaret kan nå en så bred enighet som möjligt. Det ska bli intressant att se vad utredningen kommer att komma fram till. Centerpartiet står bakom den allmänna värnplikten. Förändringarna i Sverige och världen på försvarsområdet är ändå så pass omfattande att det är motiverat att resonera om systemet kan utvecklas, till exempel genom att man i fredstid kunde bygga helt på frivillighetens och motivationens grund. I ett läge där endast en mindre del av årskullarna kallas in är det inte rimligt, tycker vi, att utdöma stränga straff för de få som av olika skäl inte vill fullgöra sin värnplikt. Oavsett system är det självfallet också grundläggande att motivationen är hög hos dem som mönstrar. Centerpartiet har också tagit ställning för att värnplikten principiellt sett bör omfatta både män och kvinnor, det vill säga vara könsneutral. Några tvärsäkra partier, som var den förra regeringens stödtrupper, har vi lyssnat på i debatten. De har redan facit, fast olika sådana. Miljöpartiet vill avskaffa värnplikten, medan Vänsterpartiet vill behålla den och fördubbla antalet värnpliktiga. Det spretar alltså som vanligt inom oppositionen. Den här gången i hela 180 grader. Det kostar mycket mer pengar med ett fördubblat antal värnpliktiga givetvis. Men i stället för mer pengar till försvaret vill Vänsterpartiet närmast slakta delar av det svenska försvaret genom att under en treårsperiod skära bort hela 15 miljarder, alltså cirka fem gånger så mycket som regeringens jämförelsevis försiktiga besparingar på nivån 3-4 miljarder. Vänsterpartiet vill inte heller att Sverige ska delta så mycket, eller inte alls, i EU:s eller Partnerskap för freds säkerhetssamarbete. Är tanken att vi ensamma ska möta en eventuell angripare med främst gevär i hand? Effekten går ju i den här riktningen, eftersom Vänsterpartiet vill ha många fler soldater samtidigt som man mycket kraftigt skär ned på det samlade försvaret och på försvarsmaterielen. I ett sådant försvar kan de inkallades motivation självfallet bli låg, och kanske är det därför det är så viktigt för Vänsterpartiet med en fortsatt tvingande plikt. Jag ser fram mot en utredning som tar vara på att utifrån värnpliktens grund se om man kan utveckla den på det sätt som jag har aviserat. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna.

Anf. 147 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! Det fanns ingen möjlighet att avstå från replik med tanke på det påhopp som Staffan gjorde från talarstolen. Det är självklart så att olika partier kan ha olika ståndpunkter när det gäller hur en fråga ska lösas. Men i det här fallet kan det inte vara något problem för Sveriges försvarspolitik och Sveriges framtid, därför att samtliga partier, inklusive Miljöpartiet och Vänsterpartiet, är överens om att en parlamentarisk utredning ska gå igenom det här och kanske rent av komma fram till en gemensam ståndpunkt från Sveriges riksdag om hur vi ska utforma försvaret när det gäller värnplikten, totalplikten och övriga frågor som berörts här. Jag tror att Staffan med tillförsikt kan se fram mot hur man ska lösa just den frågan, för den kommer att komma upp tidigare. Eftersom de här motionerna kom med i det här betänkandet kunde jag liksom inte hänskjuta dem till utredningen, utan jag måste ta ställning till dem när de kommer i betänkandet. Då framför jag naturligtvis de ståndpunkter som Vänsterpartiet har i våra egna motioner. När det gäller att i det närmaste slakta försvaret kan jag säga att det har börjat bli en liten dragkamp mellan partierna om hur mycket man ska dra ned inom försvaret. Om jag inte minns fel drog vi förra året ned kanske 5 miljarder, nästan den summa som Moderaterna i dag är uppe i och som övriga partier har gått över till. Vi ska inte ta någon finansdebatt nu. Vi ska diskutera hur vi ska utforma försvaret. Men det är ändå en missriktad anklagelse mot Vänsterpartiet att säga att vi inte vill delta i internationella insatser. Vi vill delta i internationella insatser. Vi har godkänt två stycken den senaste tiden. Men vi kräver ett FN-mandat för insatserna.

Anf. 148 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Riksdagen är till för att diskutera våra positioner. Jag tyckte att det här kunde vara ett tillfälle att göra det. Det är bra att vi bejakar utredningen, sedan får vi se var den landar. Att värnplikten är bra som grund har vi en bred samstämmighet om. Vänsterpartiet vill ju ändå utöver att behålla värnplikten fördubbla antalet värnpliktiga. Det är en kraftig satsning på soldaterna i försvaret, en fördubbling. Det jag då gjorde var att koppla ihop det med de faktiska förslag som Vänsterpartiet har lagt fram i sin budgetmotion, där man inte ökar summan till försvaret utan gör mycket kraftiga nedskärningar. Vi har inte skurit ned med 5 miljarder på något år, utan anslaget har sänkts lite eller stått stilla sedan försvarsbeslutet. Den dramatik du nämner har det inte varit. Kopplar man ihop Vänsterpartiets förslag ser man att de inte hänger ihop. Det var det jag ville lyfta fram. Man är inte riktigt trovärdig om man vill någonting med ena handen samtidigt som man drar undan mattan med den andra. Det tycker jag helt enkelt inte hänger ihop. Ni lägger fram förslag om 15 miljarder kronor i nedskärningar på försvaret. Ni vill att Sveriges statsbudget ska se ut så. Det skulle få dramatiska konsekvenser. Att inom den ramen samtidigt säga att ni vill fördubbla antalet soldater hänger inte ihop. Det är väl det mildaste man kan säga. Ni är inte trovärdiga, och jag är glad över att vi har en borgerlig alliansregering.

Anf. 149 Gunilla Wahlén (V)

Fru talman! Ja, det hoppas jag att du är. Jag hoppas att det blir en annan regering senare. Jag tycker inte att det är rätt tillfälle att i dag diskutera budgeten, men jag välkomnar gärna den diskussion som Staffan Danielsson tar upp om att fördubbla antalet värnpliktiga. Man räknar med att det ska finnas 5 000 - i dag är det omkring 8 500 - värnpliktiga i försvaret. Om vi nu ska satsa på det nya insatsförsvaret - vilket vi gör - och allt vad den borgerliga regeringen vill ha, styrka i Afghanistan, NBG-styrka, soldater tillgängliga för olika insatser, kommer det att gå åt en stor mängd soldater som samtidigt tjänstgör i olika missioner. Som det ser ut nu skulle vi ha nästan 3 000 ute under våren. Då behövs ett brett och stort rekryteringsunderlag. Alla de som gör värnplikten tänker inte gå vidare inom försvaret. Vi får en större grupp som är beredd att fortsätta inom försvaret och fortsätta att utbilda sig för att så småningom, precis som NBG-soldaterna, gå en påbyggnadsutbildning på värnplikten för att platsa i ett insatsförsvar. Det behövs tillräckligt många människor som är beredda att göra detta. Det handlar om unga människor som gör värnplikten, och deras situation kan förändras många gånger mellan att de är 20 och 30 år som gör att de väljer en helt annan väg än den de tänkte sig från början. Därför vill vi ha ett brett underlag. Vi vill också ha ett brett underlag av värnpliktiga som får en utbildning som gör att de kan finnas som stöd i Sverige vid katastrofer och tillbud där värnpliktiga i dag kan göra en stor insats, till exempel vid stora bränder. Jag vet inte hur Centerpartiet har tänkt att lösa det, men det kanske vi kan ta upp i debatten när den parlamentariska utredningen lägger fram sitt förslag.

Anf. 150 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Det är Gunilla Wahlén och Vänsterpartiet som har tagit upp förslaget om att fördubbla Sveriges armé - marin, flygvapen eller vad det ska vara. Jag kommenterade det. Jag tycker att det hänger ihop med vilka resurser vi har och vilka pengar vi vill avsätta. Nu ska vi diskutera utredningen om värnplikten. Vi får se var vi landar. Sveriges trygghet och säkerhet i dagens värld beror i mycket hög grad på att vi tillsammans med andra, i allianser, i samarbete inom EU, bidrar till att främja fred och säkerhet där de är hotade globalt. Vi kan inte göra det ensamma utan vi måste ha vänner, ingå i en kontext, ett sammanhang, där det finns strukturer som vi kan delta i. De strukturer som finns är EU, som har ett alltmer utvecklat samarbete, som ni tyvärr är mycket negativa till, och Partnerskap för fred och Nato, som ofta är den transatlantiska länk, den kraft, som kan vara grunden för att vi ska kunna göra nytta. Det är viktigt att vi har dessa samarbeten. Vi behöver modern och bra materiel samt kunniga soldater. Den kombinationen ger kraften när vi arbetar tillsammans med andra. Att tänka sig att vi ska öka antalet soldater, dra ned på materielen och jobba ensamma skulle vara illa för Sverige. Det är bra om Vänsterpartiet kan gå åt rätt håll i frågan, men jag vill se bevis för det innan jag tar det för givet.

Anf. 151 Allan Widman (Fp)

Fru talman! Det artar sig till en bred försvarspolitisk debatt i kammaren. Om något parti vill satsa på industrin får det effekter i andra änden av den verksamhet som Försvarsmakten bedriver. Vill man ha många soldater utbildade varje år blir effekterna desamma. Det är väl uppenbart att en nivåsänkning av vårt försvarsanslag på i storleksordningen drygt 7 miljarder samtidigt som vi fördubblar volymen på värnpliktsutbildningen skulle ge mycket svårartade konsekvenser för arbetet på den internationella arenan. Här hemma skulle det bli något av en folkets befrielsearmé som barfota fick upprätthålla beredskapen i de småländska skogarna. Det är bra att vi diskuterar plikten. Vi har diskuterat plikten alldeles för lite i kammaren de senaste åren. Det är fullt naturligt att partier redovisar sina ståndpunkter. Det blir ingångsvärdena i den utredning som ska komma. Inte heller Folkpartiet tänker avstå från att ha en synpunkt på plikten. För oss är det tre viktiga argument som gör att vi menar att man måste ompröva det system med utbildning på grund av plikt som Sverige har haft sedan början av 1800-talet i större eller mindre omfattning. Det viktigaste skälet är att när plikten infördes en gång i tiden var det en helt annan säkerhetspolitisk och försvarspolitisk miljö. Då handlade det om att varje stat skulle garantera att stora mängder soldater kunde sättas in i strid. Detta började under Napoleonkrigen och fick sina mest fruktansvärda uttryck under första världskriget då hundratusentals unga män slaktades på Europas slagfält. De hoten, den miljön, det kriget, finns inte längre kvar. Vi kan konstatera att därmed har grunden för uttagning med stöd av plikt, och ytterst med hot om frihetsberövande, faktiskt försvunnit. Det var någon som sade att plikten inte är vare sig allmän eller särskilt pliktig längre. Men den är faktiskt så pliktig att förra året frihetsberövades 40 unga män i det här landet på grund av brott mot totalförsvarspliktslagen. Över 100 personer ytterligare dömdes för olika brott, fast inte med så allvarlig påföljd. Frivillighet är något som vi vet av empirisk erfarenhet är positivt i utbildningssammanhang. Den motivation som den student har som frivilligt söker sig till en utbildning nästan garanterar goda utbildningsresultat. Det är självklart att detta också har en relevans när det gäller militär utbildning. Ett tredje skäl som är nog så viktigt - Peter Rådberg har varit inne på det, jag vill bara understryka de slutsatser han drar - är att vi utbildar 8 000 personer varje år i Sverige. Av dem kommer ca 2 000, en fjärdedel, någon gång att återkomma till Försvarsmakten i form av en internationell insats. 6 000 nyutbildade skickar vi i väg varje år, och de kommer aldrig att återvända. Om vi ska förverkliga de ambitioner som vi har på det internationella området måste vi bli mer träffsäkra när vi utbildar. Vi ska inte utbilda de som inte vill bidra och inte vill delta i vår verksamhet. Vi ska utbilda dem som är intresserade av att göra en insats för fred och säkerhet. Politikerna har inte längre ledningen i debatten om den svenska värnplikten. Bara de senaste åren har stödet hos allmänheten för denna tvångsuttagning till militär utbildning sviktat. Bland dem som lämnar lumpen i dag är det nästan dubbelt så många som tycker att plikten i fredstid ska avskaffas än som tycker att den ska vara kvar. Det är ett anmärkningsvärt resultat när det handlar om personer som redan har gjort sin insats i samhället. Folkpartiet välkomnar den utredning som nu ska tillsättas. Det är hög tid, fru talman, att politiken i det här landet återtar initiativet i en så djup politisk fråga som svensk värnplikt är.

Anf. 152 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Det råder en väldigt bred enighet i de flesta frågorna i det här betänkandet. Som sista talare har jag svårt att hitta på något nytt, men jag vill ändå göra ett försök. Vi har här att ta ställning till ett betänkande som innehåller flera olika delar, som inte har berörts. Det är slumpvisa drogtester på värnpliktiga, avskaffande av inskrivningsnämnder och en korrigering i lagen om disciplinansvar. Det finns inte mycket att tillägga till det. Därtill kommer ett stort antal motioner som i huvudsak handlar just om personalförsörjningen inom försvaret, som vi har hört. I Kristdemokraterna ser vi personalförsörjningen som den viktigaste frågan för Försvarsmaktens fortsatta utveckling. Vi måste sträva mot ett personalförsörjningssystem som tar fasta på tillgänglighet, flexibilitet och rörlighet för insatsförsvaret. En god början är att mönstringen nu har förändrats så att efter en administrativ utredningsprocess beräknas knappt hälften av de mönstringspliktiga kallas till en personlig inställelse. Denna process ska ge ungdomar, både pojkar och flickor, en bra bild av de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som Försvarsmakten erbjuder. Det ska vara attraktivt att vara soldat i Sverige i dag. Fru talman! Utan att föregripa den nu aviserade pliktutredning som vi har hört inom kort kommer att föreslås av regeringen anser jag att det ändå borde finnas en möjlighet att skapa ett system med en vilande pliktlag i botten i fredstid men kombinerad med kontraktsanställning på frivillig grund. Det viktiga är att förslagen om en sådan här genomgripande reform, som kommer att vara under ett stort antal år för det svenska försvaret, har största möjliga parlamentariska bredd. Det har vi hört här i dag, och det är oerhört viktigt. Jag välkomnar alla de initiativ som har kommit från oppositionen, från både socialdemokrater, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, så att vi får den breda uppslutningen omkring den här utredningen. Jag tror att det är av stort värde för oss alla. Fru talman! I november 2004 hade jag en interpellationsdebatt med dåvarande försvarsminister Leni Björklund, och den handlade om slumpvisa drogtester av värnpliktiga. Anledningen var att vi hade fått en alarmerande rapport från Värnpliktsrådet om attityder till alkohol och narkotika inom Försvarsmakten. Den hette Häll upp, drick upp, ställ upp . I den rapporten från 2004 visade det sig bland annat att 20 procent av de värnpliktiga upplevde att det fanns en mer tolerant attityd till alkohol inom Försvarsmakten än i samhället i allmänhet. Värnpliktsrådet efterlyste självt slumpmässiga drogtester på de värnpliktiga för sin egen och för sina kamraters säkerhet. Utifrån det som händer i samhället i dag, tre år senare, med ett ökat missbruk bland ungdomar - dock ej alla - skulle det vara väldigt intressant med en uppföljning av den rapporten. Den interpellationsdebatt som vi hade fick så småningom till följd att en utredning tillsattes, och det är glädjande att vi i dag kan se att den har resulterat i en proposition. Det är just den som betänkandet i dag handlar om. Det är i bred politisk enighet som vi har att ta ställning till betänkandet här i dag. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut

Frågor om totalförsvarsplikt (FöU3)

Totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt ska vara skyldiga att medverka vid slumpmässiga drogtester. Detta för att skapa en drogfri miljö och därmed höjd säkerhet inom totalförsvaret. Inskrivningsnämnderna avskaffas för att skapa en likartad och förenklad överklagandeprocess av beslut som fattas av Totalförsvarets pliktverk. Det finns i dag krav på tillstånd för fotografering eller liknande registrering från luftfartyg inom eller av restriktionsområden för luftfart. Detta krav inskränks. De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2008. Riksdagen sade nej till en rad motionsförslag om förändringar i lagen om totalförsvarsplikt. Detta med hänvisning till att en parlamentarisk utredning bör se över totalförsvarsplikten.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.