Val av ledamot i skattenämnd, m.m. (prop. 2004/05:99)

Fru talman! Skatteutskottets betänkande som ska diskuteras har rubriken Val av ledamot i skattenämnd, m.m. Det låter inte särskilt upphetsande och val av ledamot i skattenämnd klaras av på några få rader i det 39-sidiga betänkandet. Det blir mer spännande om man tittar på vad som ryms under de två små m:en, det vill säga m.m. Där ryms kontroll, revision, svartarbete, kassaapparaters funktion och användande. Dessutom finns det ett särskilt avsnitt om vad det ska stå på våra lönebesked och om huruvida man ska inrätta ett särskilt nordiskt skattekontor. Under samma rubrik ryms också frågor om rättssäkerhet, skatteprocess, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen. Det är många och allvarliga frågor som finns under denna med-mera-rubrik. Det är frågor som i många stycken är partiskiljande och som vi nu får höra mer om i debatten.

Fru talman! Vi moderater står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men jag nöjer mig med att här yrka bifall till reservation nr 1 som jag också kommer att begära rösträkning på så småningom. Vi moderater anser att det är mycket viktigt att bekämpa ekonomisk brottslighet och svartjobb. Nyttjandet av svart arbetskraft leder till osunt företagande och inte minst till negativa effekter på längre sikt för den enskilde. Det bästa sättet att motverka svartjobb är att erbjuda människor riktigt arbete. Målsättningen bör vara att omvandla de arbetsuppgifter som i dag utförs svart till riktiga arbeten där lagar och regler följs. Regeringen bör snarast ta politiska initiativ för att se till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir sådana att en omvandling sker. I reservation nr 4 för vi, tillsammans med de andra borgerliga partierna, fram att stormen i januari 2005 och den enorma mängd träd som fälldes till följd av dess härjningar har drabbat skogsägarna i regionen hårt - inte minst ekonomiskt - och verkningarna kommer av allt att döma tyvärr att bli bestående under lång tid framöver. Även andra företagare har drabbats och fått problem på grund av stormen. Produktionsbortfall och uteblivna inkomster kommer att göra det svårt för skogsägarna och många andra företagare att betala in preliminärskatter och mervärdesskatt inom föreskrivna tider. Vi anser att regeringen i god tid bör vidta åtgärder för att hårt drabbade företag ska slippa hamna hos kronofogden eller belastas med straffavgifter på grund av stormens härjningar. Det bör därför införas en möjlighet för myndigheterna att medge generösa uppskov med inbetalningar av skatter och andra avgifter. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag om detta. Drabbade företag bör i väntan på ny lagstiftning kunna begära dispens. I reservation 5 för vi fram att arbetsgivaravgifternas och pensionsavgifternas storlek bör redovisas på slutskattebeskedet och möjligen även på den förtryckta deklarationsblanketten. På så sätt skulle skattebetalarna kunna få en bra information om det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på löner och andra arbetsinkomster. Med nuvarande datateknik bör en sådan utökad information inte vålla nämnvärt merarbete för Skatteverket, och vinsten i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas och avgifternas storlek uppväger stort de eventuella nackdelarna i form av marginellt ökade administrativa insatser. Fru talman! I reservation 6 för vi fram att i Sverige, som har världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang för att göra människor medvetna om hur stor lönekostnaden egentligen är och hur mycket av den intjänade lönen som måste betalas in i form av skatter och avgifter. Många skatter och avgifter, till exempel arbetsgivaravgiften, är dolda för de enskilda löntagarna. Ett lönebesked med information om bruttolön, inklusive alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den enskilde är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska skattetrycket på löner och andra arbetsinkomster. Åtminstone en gång om året bör den anställde få ett lönebesked i vilket bruttolönen inklusive avgifter enligt lag och avtal redovisas. I reservation 7, slutligen, för vi fram att det nu krävs kraftfulla och konkreta åtgärder när det gäller rättssäkerheten och att tiden nu är mogen för en grundlig översyn av skatteprocessen. Först och främst krävs en ny översyn av skattetillägget som ofta slår hårt mot den enskilde skattebetalaren utan att denne kunnat förutse konsekvenserna. Det bör också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg ska kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna måste kortas. En annan viktig fråga som bör prövas är att människor inte ska behöva utsättas för tvångsåtgärder utan en mycket omsorgsfull rättslig prövning. Fru talman! Det var en kort redovisning av våra reservationer i betänkandet.

Fru talman! Den här propositionen kallas Val av ledamot i skattenämnd, m.m . Den borde ha givits ett mer adekvat namn, nämligen Från det ena till det andra apropå något annat. Den handlar om fem olika saker. Den handlar för det första om vissa ändringar i bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd. Det framgår. För det andra handlar den om vilka uppgifter som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen. För det tredje handlar den om några ändringar i lagen om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga. För det fjärde handlar den om lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Slutligen avslås en massa motioner av diverse slag. Det som jag har redogjort för nu är "med mera". Fru talman! Detta visar något av vår nuvarande regerings handlingskraft. Jag säger inte kraftlöshet. Det är från det ena till det andra. Låt mig så gå in på de olika sakfrågor som ändå behandlas i utskottsbetänkandet. Jag noterar att när det gäller val av ledamot i skattenämnd har vi över huvud taget inga synpunkter, som Per-Olof Svensson så förtjänstfullt har påpekat. När det gäller frågan om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag med mera är det intressant att läsa motionerna. Det finns en lång rad motioner på det området. Vi har från Folkpartiets sida ingen reservation. Vi instämmer i grund och botten i vad man säger. Man måste vidta kontrollåtgärder. Det handlar i grund och botten om konkurrens mellan hederligt arbete och ohederligt arbete. Jag tycker ändå att det finns skäl att påtala att man dessvärre inte kommer att lyckas enbart genom ökade kontroller. Det är nödvändigt. Det går jag med på. Men det finns något fundamentalt som man går förbi i betänkandet, och det är vilket moraliskt och etiskt ansvar den enskilde har för att andra människor utsätts för illegal konkurrens på det ekonomiska området. Alla dessa motioner som i huvudsak kommer från socialdemokrater - det råkar vara så - riktar sig genomgående mot entreprenören. Man bortser från den etik som man också måste lägga på oss som är konsumenter. När man ska upphandla något, till exempel vid ett bygge, gäller det verkligen att stålsätta sig moraliskt så att man inte medverkar till att snedvrida konkurrensen ytterligare. Det är lätt gjort. Det finns många förslag här. Det gäller till exempel hårdare kontroll av frisörer. Det är inte alltid jag begär kvitto när jag klipper mig. Det borde jag kanske göra. Samma sak är det när man går och äter. Man tar inte alltid kvitto. Fru talman! Jag måste också säga: Vad gör jag själv? Bidrar jag i själva verket till att snedvrida konkurrensförhållandena? Det är en etisk och moralisk fråga som man inte löser med lagstiftning. Det är viktigt att påtala att det förhåller sig på det sättet. Ansvar för huvudentreprenören är bra, men vi kommer inte ifrån den enskildes ansvar. Regeringen har lagt fram olika förslag till kontrollapparatens förbättring. Den största frågan i det här sammanhanget gäller inbetalning av skatt med mera i samband med stormen i södra Sverige i januari i år. Denna riksdag väntar fortfarande på förslag från regeringen. Den bereder saken tills vidare. Den bereder grundligt, måste man säga. Flera andra partier - samtliga inom den nuvarande oppositionen - har hunnit med att skriva genomarbetade förslag till vad man skulle kunna göra, eller har gemensamma reservationer. Vi måste ha generösa möjligheter till uppskov med betalning av skatt, dispens med betalning av skatt i väntan på ny lagstiftning och ett skattebetalningssystem för näringsidkare som innebär att skatten betalas in först efter det att inkomst erhållits. Detta är naturligtvis applicerbart också i andra sammanhang, men det har blivit särskilt aktuellt för de näringsidkare som nu har gått miste om mycket stora värden. Det beklagliga, menar jag, är att på de fyra månader som redan hunnit gå har väldigt många människor hamnat i osäkerhet om vad som kommer att gälla. Man vet aldrig vad riksdagen kommer att besluta, även om man naturligtvis hoppas att riksdagen är försedd med någonting som inte kan lagstiftas fram, nämligen sunt förnuft. Jag vill nämna någonting om frågan om ett nordiskt skattekontor. Man kan tycka att detta är ett udda yrkande. Jag ser det också, ungefär som utskottets majoritet har gjort, framför allt som en symbolisk handling att inrätta ett sådant. Vi har dock sett hur Skatteverket, i mitt tycke på ett mycket bra sätt, har utlokaliserat flera olika funktioner, till exempel - för att nu ta det geografiskt och inte funktionellt - till Ludvika, Enköping och Simrishamn. Detta är någonting som man borde fundera på i första hand inom Skatteverket: Hur underlättar vi handeln mellan de nordiska länderna, i den mån det behövs? Jag tror att den tanke som finns i denna motion, som väckts av Runar Patriksson, har en för bred förankring för att behandlas på detta styvmoderliga sätt. Slutligen kommer jag in på det allra viktigaste, det som handlar om rättssäkerhet och så vidare i skatteprocessen. Förutom att vi vill ändra lagen, herr talman, har vi partier som företräder alliansen ett förslag som det är ganska tråkigt att regeringen och de samverkande partierna inte ens beaktar. Det är ett förslag som väckts i en motion av Ulf Sjösten från Moderaterna om en parlamentarisk utredning för att förstärka rättssäkerheten på dessa områden. I dag uppfattar väldigt många människor som hamnar i dessa rättsprocesser att de befinner sig i ett kolossalt underläge. Här vill jag gärna peka på en motion på området som är väckt av utskottets ärade ordförande och en riksdagsledamot till. De har sett hur krångligt det är på dessa områden, och vad bör man då göra? Jo, man bör avskaffa eftertaxeringsinstitutet. Då tar man väldigt tydligt ställning i den svåra frågan om vi ska ha balans i systemet mellan två parter, Skatteverket och den enskilde. Jag menar att statens styrka är väl tillgodosedd redan i den nuvarande skatteprocessen och att det är i den motsatta riktningen vi behöver gå. Man kan naturligtvis alltid diskutera vad vi ska göra med generalklausulen i skattelagstiftningen. Ett problem är dock att trots att Skatteverket är ett mycket bra verk som har använt ny teknik väldigt bra kan man inte arbeta enligt andra lagar än dem som vi stiftar här. Tyvärr finns där en hel del oklarheter. Herr talman! Jag nöjer mig för min del med att yrka bifall till reservation nr 7.

Herr talman! Detta är som sagt ett betänkande som till huvudrubrik har Val av ledamot till skattenämnd . Det är dock kanske det minst intressanta, som Per-Olof Svensson också har sagt. Det är ju det som kommer senare som är det intressanta, det vill säga "m.m.". Vi har i detta betänkande två reservationer. Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 8. Jag står naturligtvis bakom även reservation 3, men eftersom talmannen vill att vi ska yrka på så lite som möjligt böjer jag mig för det. Vår första reservation handlar om legitimationskontroll, det vill säga att man vid revisioner på exempelvis restauranger eller byggarbetsplatser ska kunna begära legitimation av dem som jobbar där för att sedan stämma av mot arbetsgivarregistret och se vilka som är anställda. Om det då finns folk som arbetar där men som inte är anställda och med i arbetsgivarregistret ska man till exempel när det gäller restauranger exempelvis kunna dra in alkoholutskänkningstillståndet. Utskottet pekar på en dom som avkunnats i Regeringsrätten i ett fall där man inte visste att det skulle komma en revision och där sonen, en släkting och dennes kamrat befanns arbeta där. Detta ansåg man ändå inte räcka för att dra in alkoholtillståndet. Då är det ju desto viktigare att vi som lagstiftare reagerar. Men då säger utskottet: Nej, vi accepterar den regeringsrättsdomen. Det ska vi naturligtvis göra, men vi ska också ändra lagstiftningen så att vi kommer till rätta med dessa problem. Det är precis det vi vill göra. Det är en undfallenhet från utskottsmajoriteten när det gäller den här frågan. Man sitter ned, lutar sig tillbaka och tror att vi lever i den bästa av världar, men det är ju inte så. Vi ser ju vilka problem det är inom de här branscherna. Inom byggsektorn finns till och med en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivare och fack om att man ska bära legitimation. Där har vi nämligen just den här underentreprenörsproblematiken. Det försvinner massor med pengar svart i den sektorn, och det vet alla. Men majoriteten sitter och tittar på och låter detta ske. Det finns många olika förslag som man använder i andra länder, men här i Sverige gör vi ingenting. Vad vill då de borgerliga partierna göra? Jag ska citera Stefan Hagfeldt, som läste högt ur reservation 1. Så här skriver alltså de borgerliga i en reservation: "Nyttjandet av svart arbetskraft leder till osunt företagande och inte minst negativa effekter på längre sikt för den enskilde. Det bästa sättet att motverka svartjobb är att erbjuda människor riktigt arbete. Målsättningen bör vara att omvandla de arbetsuppgifter som i dag utförs svart till riktiga arbeten där lagar och regler följs." Finns det någon som har någon annan uppfattning? Denna reservation är en av de mest tandlösa jag någonsin har läst här i riksdagen, i skarp konkurrens med flera andra borgerliga reservationer. Sedan avslutar man i och för sig med att säga: "Regeringen bör snarast ta politiska initiativ för att se till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir sådana att en omvandling sker." Regeringen ja, men har inte de borgerliga några förslag på hur det ska gå till? Här finns inte ett enda förslag i er reservation. Det är patetiskt att läsa något sådant här! Sedan går vi till Kristdemokraternas reservation. De tror att man löser hela problematiken med svarta arbeten genom att införa avdrag för hushållsnära tjänster och bilreparationer. Visst, hela skattebrottsverksamheten försvinner om man inför ett sådant avdrag! Man skriver också: "Vidare bör regeringen omedelbart starta arbetet med en ny skattereform som är så utformad att den inte utmanar skattemoralen och där utgångspunkten är enkelhet, låga skattesatser, effektivitet, generalitet och breda skattebaser." Vi har haft en utredning som utrett detta: P.-O. Edin och Skattebasutredningen. Han kom fram till precis samma sak: breda skattebaser och låga skattesatser. Det är ju jättebra. Det är dock enkelt att säga tulipanaros men svårare att göra en. Det han kommer fram till är ju att vi inte ska gynna pensionsförsäkringarna mer än annat sparande. Ställer Kristdemokraterna upp på det. Han menar också att nedsättningen av arbetsgivaravgifter med 5 % inte heller är bra. Men Kristdemokraterna ställer tydligen upp på det eftersom de säger att vi ska ha generella regler. När vi sedan kommer till den verkliga politiska debatten, då ställer man inte upp på det som man skriver i sin reservation! Sedan kommer vi till reservation 8, som vi har. Jag har träffat på några fall där det finns skriftliga besked från Skattemyndigheten om att så här ska du bete dig. Han har ställt en fråga till en tjänsteman på Skattemyndigheten och fått besked: Så här är det. Ett år senare blir det revision. Då omprövas plötsligt det besked som han har fått. Plötsligt är det helt andra regler som gäller. Det har vi motionerat om, och vi har en reservation om detta. Jag är väldigt förvånad över att de borgerliga inte stöder en sådan här reservation. Nej, plötsligt är det inte alls viktigt med den här typen av frågor. För mig är det oerhört viktigt. Är det så att en företagare eller en vanlig skattskyldig frågar och får ett besked, dessutom skriftligt, och omständigheterna är desamma som när han ställde frågan, då ska det gälla. Annars riskerar tilltron till hela systemet att rämna. En vanlig människa går ju inte till skattenämnden för att få ett förhandsbesked. Man tror på det när Skatteverkets tjänsteman har sagt någonting. Därför är det väldigt intressant att läsa vad utskottsmajoriteten skriver. Man skriver så här: "Angående frågan hur man skall förhålla sig till skriftligt besked från Skatteverket som visar sig vara felaktigt vill utskottet framhålla att det i princip är lagar och förordningar som gäller, inte besked från tjänstemän." Borde inte tjänstemän på Skatteverket hålla sig till lagar och förordningar när de ger ett svar till en skattskyldig, antingen en företagare eller en vanlig skattskyldig? Jag tycker att det är ett hån mot de skattskyldiga att de inte kan lita på ett skriftligt besked! Och märk väl att det inte är muntliga besked jag pratar om utan skriftliga besked. Sedan skriver man också att det nu bildade Skattverket "har som motiv att förbättra möjligheterna till ledning och styrning samt att förbättra datorstödet och att underlätta en enhetlig rättstillämpning. Utskottet förutsätter att sådana situationer som beskrivs i motionen skall kunna undvikas i framtiden." Men jag har ett aktuellt fall där man till och med har bedömt huruvida en utbildning ska vara avdragsgill eller ej. På ett skattekontor har man ställt frågor, fått svar och accepterat det. På ett annat skattekontor har man också ställt frågor och vägrats avdraget. Det är alltså två näringsidkare. Den ene har fått avdraget godkänt och den andre har inte fått det - för exakt samma utbildning och de jobbar i exakt samma bransch! Så har man en tro på att bildandet av Skatteverket plötsligt ska lösa alla de här problemen. Det är en naiv tro. Sedan vill jag bara som hastigast kommentera det här med stormen och inbetalningen av skatter. Den här debatten har vi haft förut, och svaret har givits. Det är fullt möjligt i dag. Så fort du märker att ekonomin inte stämmer överens med det som du preliminärt har angivit går du in och får en ny beräkning. Sedan betalar du den skatt som den nya beräkningen anger. Det är inte något som helst problem. Varför reserverar man sig i den här frågan? Vi har haft debatten förut, och jag trodde att ni hade lärt er hur det är i verkligheten. Men tydligen har ni inte gjort det. Ni vet inte att det här är jättelätt att ordna. Jag har gjort det vid många tillfällen när det har hänt saker, till exempel att inkomsterna har minskat. Man har gått på en propp på det ena eller andra sättet. Då skickar man bara in en ny ansökan om ny preliminär debitering. Svårare är det inte. Då tar man också hänsyn till det tidigare gjorda, så ibland kanske det blir så att man blir nollad resten av tiden. Vad mer kan man begära egentligen? Jag vet inte vad det är ni är ute efter när ni reserverar er på detta sätt. När det gäller lönebesked och liknande har jag kanske en lite högre uppfattning om svenska folkets förståelse för kostnaderna för att anställa. Jag tror att svenska folket vet att det finns någonting som heter arbetsgivaravgifter och så vidare och att det är en kostnad för företagen. Men de borgerliga har en oerhört låg uppfattning om svenska folket och deras förmåga att förstå den här typen av frågor. Det ska skrivas dem på näsan. Det ska formuleras minst en gång om året i form av lönebesked. Jag tror nog att ni måste höja er uppfattning lite grann om svenska folket och deras förmåga att se igenom skattesystemen.

Herr talman! Per Rosengren ironiserade över vår första reservation här, men jag tror inte att Per Rosengren innerst inne tycker att det är bra att vi har en utomordentligt stor svart sektor. Det finns ingen som vet hur stor den är. Jag har hört belopp på 50 miljarder. Någon har huggit till med 100 miljarder. Men naturligtvis är det inte bra att man inte följer lagar och förordningar. Det finns två sätt att angripa detta, och vi moderater vill använda båda två. Det ena är att det givetvis inte ska vara lika lönsamt längre att utföra svartjobb. Det andra är att risken för upptäckt måste öka. Man måste alltså vara tuffare med kontroller och annat. Det är för allas vårt bästa. Vi behöver naturligtvis få in pengar till det allmänna. Man snedvrider också konkurrensen. Det gäller till exempel restaurangbranschen. De som är seriösa och sköter sig går nästan på knäna för att få det att gå ihop eftersom det finns andra restauranger som kanske bara bongar in en tredjedel av vad som äts. Man använder svart arbetskraft och så vidare. Det slår mot dem som sköter sig. Så ironiserade Per Rosengren på slutet om att alla vet väl om detta med arbetsgivaravgifter, hur det slår och hur mycket som går till skatter och avgifter. Då har jag en fråga: Om det utförs en tjänst och det blir ett nettobelopp för en person, hur många gånger mer får samhället in i skatter och arbetsgivaravgifter? Det handlar alltså om betydligt mer än netto för den som utför tjänsten. Hur många gånger mer? Två, tre, fyra gånger? Vi får se om du kan det här, Per Rosengren.

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Är det skattekilsdebatten Hagfeldt är intresserad av är jag väldigt beredd att ta den. Jag tror att Stefan Hagfeldt har missuppfattat skattekilsproblematiken kontra arbetsgivaravgifterna som läggs på lönen. Frågan blir då naturligtvis: Är det skattekilarna vi ska diskutera eller är det själva skatten? Sedan till den första frågan. Stefan Hagfeldt säger att det finns två sätt. Det ska inte vara lika lönsamt. Nej, det ska inte vara lönsamt att jobba svart. Tuffare kontroller - ja. Och så går han inte på restaurangbranschen, där det finns ett konkret förslag om hur man ska kunna bli tuffare. Ni är emot gryningsrevisioner. Ni är emot det mesta. Ni är, ser vi i reservationen, emot allting som innebär kontroll. (STEFAN HAGFELDT (m): Nej, nej!) Men jag har ju hört Stefan Hagfeldt stå här och läsa innantill ur reservationerna, och ni är emot i stort sett allt som har med kontroll att göra! Ni vill inte ha legitimationskontroll. Ni går på utskottsbetänkandets linje fullt ut. Ni redovisar inte ett enda förslag där ni ska öka. Har ni blivit för gryningsrevisioner nu till exempel? Nej, det tror jag inte att ni har. Ni är fortfarande negativt inställda. Ni vill att de skattskyldiga ska förvarnas. Helst ska man väl fråga om man över huvud taget får titta på deras räkenskaper. Jag läste innantill ur er reservation. Den innehåller ju inte ett enda förslag om någonting. Allt som står där är ju precis vad utskottsmajoriteten kan ställa upp på. Det finns inte något problem med den. Den överensstämmer till fullo med vad alla partier i riksdagen säger. Och så skriver ni reservation, och så yrkar ni bifall till den. Och Stefan Hagfeldt säger att han kommer att begära rösträkning. Det är en nivå på den moderata skattepolitiken som är långt under vattenytan! Jag förstår inte hur ni kan andas. Har ni gälar?

Herr talman! Per Rosengren sopar ju verkligheten under mattan. Jag kan inte tro att Per Rosengren tycker att det är bra att vi har en väldigt stor svart sektor i dag. Då måste man göra något åt den. Varför vill inte Per Rosengren göra så mycket åt den? Ni kunde väl ha stämt in i detta? Jag kommer så småningom att återkomma till Ulla Wester. Den socialdemokratiska regeringen har haft makten i över tio år, och det är klart att den får ta ansvaret för att den svarta sektorn enligt många har ökat. Jag ska gå tillbaka till hur det slår om en tjänst utförs. Jag ska läsa innantill: För att en bilmekaniker ska få behålla 100 kr netto får samtidigt samhället 438 kr i skatt och arbetsgivaravgifter. Bilmekanikern som reparerat ett enklare fel har i det här fallet skrivit en räkning på 259 kr. När bilmekanikern har betalat momsbeloppet, betalat sin arbetsgivaravgift samt betalat sin inkomstskatt återstår det bara 100 kr. Problemet för kunden som ska betala dessa 259 kr är att hon gör det för redan skattade pengar. Hennes arbetsgivare har betalat 538 kr för att hon ska få ut netto 259 kr i lön. I klartext visar detta alltså att den som utför en tjänst får behålla ett litet belopp, medan samhället får nästan fyra och en halv gånger så mycket. Detta ska människor naturligtvis känna till. Många av problemen med en svart sektor beror naturligtvis på att vi har världens högsta skatter. Jag vet att Per Rosengren tycker att man ska behålla dem. Men vi moderater har en annan uppfattning.

Herr talman! Det var precis som jag misstänkte, att Stefan Hagfeldt inte vet vad han talar om. Man skriver en reservation som handlar om att det ska vara synligt på lönebeskedet vad den totala kostnaden för arbetsgivaren är. Sedan drar han in skattekilsdebatten i detta. Det har ni ju inte ens en reservation om. Ni har inte ens motionerat om att det är skattekilen som ska anges på någon blankett. Det finns inte med i någon reservation. Återigen: De enda som har ett förslag i en reservation om att angripa den svarta sektorn är Vänsterpartiet. Ni har inte enda förslag. Jag instämmer till fullo i det som står i reservationen, men det står redan i betänkandetexten. Man ska ju inte upprepa det som står i betänkandetexten om att det inte är bra med en svart sektor och så vidare och att man måste se till att minska den och få vita arbeten. Det finns inte ett enda parti som inte tycker det. Varför ska man yrka bifall till och begära rösträkning om en reservation som är i stort sett identisk med texten i betänkandet? Stefan Hagfeldt, gå hem och läs på och lär skillnaden mellan skattekilar och vad som ska stå på ett lönebesked, det vill säga den totala kostnaden för en anställning. Det är två helt olika saker.

Herr talman! Det är alltid roligt att höra Per Rosengren. Jag blev dock ganska bekymrad när han i sitt anförande inte hade något angrepp på Folkpartiet. Han talade inte heller om vi som han ofta och flitigt brukar göra. Men jag har ett suveränt erbjudande till Per Rosengren och hans parti när man nu jämför reservationerna 7 och 8 som handlar om exakt samma sak. Jag förstår att ni yrkar bifall till reservation 8. Men för den händelse att riksdagen inte skulle bifalla denna reservation, som tar upp en enda fråga, finns möjligheten för er i Vänsterpartiet att i ett senare skede rösta på reservation 7, som väl faller inom ramen för detta. Man skulle inte omedelbart säga att ett skriftligt besked från en skattemyndighet gäller. Men vi skulle få ett tillkännagivande om att man bör göra en parlamentarisk översyn om detta när det gäller hela skatteområdet. Efter att jag har hört Per Rosengren så vältaligt argumentera för ert förslag hoppas jag att han i andra omgången, för den händelse att riksdagen inte omedelbart skulle bifalla ert förslag, kommer att stödja reservation 7 som det finns ett bifallsyrkande till. Per Rosengren talar om att vi inte skulle ha satt oss in i skattesystemet. Men då har Per Rosengren inte hört vad jag har sagt och inte vet något om det. Om det är något som svenska folket har gjort så är det just att sätta sig in i skattesystemet och dess effekter. Det är därför som det behövs så många kontrollåtgärder. Det är nämligen många som uppfattar att skattetrycket på en rad områden är sådant, alldeles oavsett om detta finns med på lönebeskedet eller inte, att de ser att det finns möjligheter att komma undan på ett bättre sätt genom att skattefuska. Det var det som jag argumenterade mot. Men tyvärr finns det en djup insikt hos svenska folket om att skattetrycket är för högt.

Herr talman! Det är möjligt att det hos delar av svenska folket finns en insikt om att skattetrycket är för högt. Men det finns också en stor insikt hos stora delar av folket att det skattetrycket är vad som behövs för att finansiera de gemensamma åtagandena. Jag är väldigt förvånad över att Gunnar Andrén tror att jag skulle kunna rösta för reservation 7 som handlar om resonemangen om skattetillägg. Jag menar att när man införde de subjektiva rekvisiten igen innebar det att man förbättrade skattetilläggslagstiftningen på ett sådant sätt att den är fullt acceptabel i dag. Även de instanser som har drivit dessa frågor förut är ju nöjda med nuvarande tillämpningar av skattetilläggen. Men ni fortsätter i någon form av gammal hävd med exakt samma politik som innan man gjorde dessa förändringar. Men det finns inget större tryck i den frågan i dag. Men ni kanske inte har uppmärksammat alla som drev detta förut. Sedan fick man dessa förändringar, och det var ganska stor enighet om dem. Vi hade lite debatt här i kammaren, men det var också ganska lamt från de borgerliga. De visste till slut inte vilket ben som de skulle stå på. Skulle jag dessutom rösta för en reservation som innebär att generalklausulen ska bort? Det är också ett sätt att visa att man inte vill vidta åtgärder mot dem som befinner sig i gränslandet och som går över det. Det finns inte med precis i någon paragraf att det inte är tillåtet. Men det handlar om andemeningen i skattelagstiftningen. Det är det som generalklausulen handlar om. Tror Gunnar Andrén verkligen att jag skulle kunna rösta för en sådan reservation? Jag vet inte om skatteprocessen är viktig att se över. Men vi har alltså ett konkret förslag just när det gäller skriftliga besked. Men det intressanta är att de borgerliga under utskottsbehandlingen inte ens försökte se till att göra detta till två separata frågor som ni kunde stödja. Ni hade inget intresse av att stödja motionen i detta läge. Ni tycker inte att skriftliga besked ska gälla utan att de ska kunna överprövas av skattemyndigheten senare.

Herr talman! Jag tycker att Per Rosengren övertolkar att vi inte har gjort det till två separata punkter. Detta är något som väl faller inom ramen för vad jag vill kalla för något helt annat än ett borttagande av generalklausulen. Jag inser också att det är ett medel. Det är något helt annat som jag vill diskutera och som finns med i den här reservationen, nämligen stärkt rättssäkerhet. Det är faktiskt någonting helt annat. Och där ingår, om Per Rosengren tänker efter, just detta. Man kan mycket väl diskutera om skriftliga besked från skattemyndighet alltid ska gälla eller inte. Det faller väl inom en sådan utredning. Men jag tycker för min del att det inte är något fel att man gör en sådan utredning på parlamentarisk bas. Per Rosengren tycker att det nuvarande systemet är fullt acceptabelt, att vi inte har samma hårda kritik mot skattetillägget och så vidare. Det visar om något att opposition lönar sig. Opposition har lönat sig på denna punkt. Vi har inte samma hårda kritik nu eftersom det är mycket som har blivit bättre på detta område. Det är vi de första att medge. Så är det absolut. Men det betyder inte - jag skulle absolut inte använda det uttryck som Per Rosengren använder - att det nu är fullt acceptabelt och att vi , vilket står för Vänsterpartiet i detta sammanhang, är nöjda. Jag tycker inte att man ska bli nöjd förrän man uppnår en sådan konkretion att inte en enda skattebetalare hamnar inom generalklausulens område. Generalklausulen är någonting annat. Den reglerar allting som inte är fullt klart så att säga i lagstiftningen. Jag har aldrig sagt att allt i fråga om generalklausulen kan vara fel. Men jag hävdar mycket bestämt att en röst från Per Rosengren på reservation 7 är en logisk konsekvens av hans eget sätt att argumentera för ökad rättsäkerhet i skatteprocessen.

Herr talman! Jag ska läsa vad som står om generalklausulen i den borgerliga reservationen. Där står följande: "Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig beskattning och annan maktutövning." Ni vill ta bort generalklausulen. Och det är det som är det intressanta. Om folk befinner sig i gränslandet och man inte kan peka exakt på det men att det strider direkt mot skattelagstiftningen, då ska de kunna gå i land med den typen av planering. Det anser inte vi. Vi anser att generalklausulen måste finnas där. Här är det ju inte folk som gör misstag, utan det är folk som sitter och planerar och som utnyttjar luckor i skattesystemet. Det tycker de borgerliga är okej; det ska man få göra. Sedan gäller det återigen det här med att vi ska utreda. Men här finns en sak som inte behöver utredas. Det är bara att säga: Är det så att någon har fått ett skriftligt besked från Skatteverket och omständigheterna vid revisionstillfället, som infaller senare, är identiska med omständigheterna när man får beskedet ska det skriftliga beskedet gälla. Det ska inte överprövas av en annan skatteverkstjänsteman, för då hamnar vi i en situation där tilliten till de här myndigheterna blir väldigt liten. Där kan man naturligtvis tala om ett rättssäkerhetsproblem. Det borde, kan man tycka, finnas åtminstone en form moraliskt åtagande för skattemyndigheten. Har ett skriftligt besked getts ska det gälla. Men inte ens så långt är man beredd att gå. Jag kan peka på aktuella fall där människor på det här sättet har råkat illa ut. Vad tror ni de får för uppfattning om myndigheterna? Men att stödja den typen av förslag från Vänsterpartiet är de borgerliga inte beredda att göra. Det är bara att beklaga.

Herr talman! Stormen i Sydsverige har påverkat hela samhället. Alltifrån skogsägare, övriga företagare på landsbygden och boende till samhällstjänster av olika art har drabbats. Förmågan att klara effekterna av stormen är alltså en fråga om samhällets förmåga att klara kriser och att erbjuda människor att bo på ett säkert sätt även på landsbygden. För att erbjuda ett fullvärdigt liv även på landsbygden fordras företagande. I stora delar av det drabbade området har stormen för många år framöver havererat möjligheten till ett livskraftigt företagande. Det är alltså viktigt att samhället har ett regelverk som aktivt stöder drabbade företagare, såväl skogsägare som övriga företagare, så att drabbade människors hembygder ges en chans att leva vidare. Möjligheten till uppskov med betalning av skatter och avgifter är en åtgärd. Andra åtgärder som är direkta är exempelvis slopad dieselskatt för fordon som hanterar virket efter stormen och också stöd till vägnätet, som kommer att drabbas hårt av den stora ökningen av tunga transporter i området. Åtgärderna är alltså en fråga om att ge människors hembygder möjligheten till framtidstro igen. Signalen - och den signalen rör även det här ärendet - från samhällets sida om aktiva och konkreta åtgärdsprogram är viktig på det här området. I Centerpartiet ser vi det som oerhört viktigt att ett fullvärdigt stöd ges. Uppskov med betalning av skatter är, som sagt, en av de åtgärder som ligger i det program med åtgärder som behövs. Herr talman! I utskottets text om lönebesked finns det en intressant skrivning som jag anser vara väl värd att marknadsföra. Den stämmer väl överens med motionärernas intentioner på området. Det står i utskottets skrivning att utskottet gärna vill framhålla "att utskottet ser positivt på att företagen på frivillig grund och som en serviceåtgärd lämnar sina anställda de uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. som motionärerna är inne på". En sådan information skulle klart och tydligt öka förståelsen för de problem som företagaren har och den kostnadsbild som företagen har och därmed också tydliggöra behovet av riktade åtgärder till företagen just för att ge förutsättningar för att mer jobb kan skapas i samhället. Utskottets skrivning är, som jag ser det, så positiv att den är väl värd att vidarebefordra till Svenskt Näringsliv och till Företagarna. Herr talman! Detta med skattetillägg och eftertaxering har kritiserats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter då man ansåg att systemet var att likna vid påföljd av brott och borde prövas enligt de principer som gäller för en brottmålsprocess. Med anledning av detta skedde för ett par år sedan en viss förändring av systemet i positiv riktning. Trots det anser vi att en ny översyn behöver göras i syfte att uppfylla kravet på att konsekvenserna av lagstiftningen ska kunna förutses. När det gäller domstolarnas behandling av skatteärenden finns det mer att önska. Här tar det tid. Det är alltså viktigt att mer resurser och kompetens ges till sektorn så att en rimlig handläggningstid skapas. Vad gäller skattetillägget är det rimligt att det är i proportion till brottets storlek och allvar. Det är också rimligt att inbetalning av skattetillägg och höjning av skatt sker när en dom vunnit laga kraft. Herr talman! Jag biträder Centerpartiets reservationer i de två ärenden vi har. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7 under punkt 8.

Herr talman! Jag börjar med den första frågan. Regeringen och samarbetspartierna redovisade väldigt snabbt ett åtgärdspaket för att rädda skogsägarna genom att ta bort dieselskatten för skogsmaskiner och transporter ut till lagringsplatser, genom ett lagringsstöd och så vidare. Vad de borgerliga framfört i andra debatter är att dieselskatten ska slopas för alla timmertransporter i hela landet. Men det är en mycket underlig politik, menar jag. I en debatt om ett betänkande från försvarsutskottet framfördes just de här tankarna. Det blir lite absurt. Vi har gjort det regionalt - i södra Sverige, i Götaland - för att där komma till rätta med de problem som har uppstått. Jag tror att de intresseorganisationer som företräder de här skogsägarna är ganska nöjda med den politik som varit. Det är i alla fall vad vi har hört. Reaktionerna har varit väldigt positiva. Man är mer än nöjd, skulle jag kanske till och med kunna säga. Jag återkommer till det uppskov med betalning av skatten som Centerpartiet vill ha. Nej, det tycker vi är fullkomligt vansinnigt. Man ska betala in senare. Nej, vi menar att man direkt ska gå in och få en ny debiterad skatt. Man ska inte behöva betala in mer än man faktiskt ska göra. Jörgen Johansson däremot talar om uppskov. Då blir jag oerhört konfunderad. Man vet nog inte riktigt vad man då talar om. När det återigen gäller detta med skattetillägg tror jag att det finns en väldigt stor acceptans för gällande regler. Munck kom i sin utredning fram till vad som var en anpassning efter EG-domstolens krav och sade: Nu har vi fixat detta. Regeringen lade fram en proposition som innehöll detta. Man backade från tidigare ställningstagande - ett ställningstagande som också vi i ett tidigare skede hade kritiserat - angående synen på subjektiva rekvisit. Var finns trycket i frågan om skattetillägg? Jag bara undrar.

Herr talman! Inledningsvis måste jag ändå ge regeringen och samarbetspartierna ett visst erkännande för att man har förstått effekterna av skadorna. Men en hel del återstår att göra. Vad jag betonade i mitt anförande var den signal som behövs för att verkligen visa att man vill gå vidare och till fullo se till att man klarar inte bara en generations utan två generationers verksamhet i de här bygderna. Vad man över huvud taget ännu inte har tagit ställning till och som är direkt akut är återplanteringen i bygderna i fråga - en återplantering som måste ske omgående. I stort sett borde den redan ha påbörjats, men där segar och väntar man fortfarande. Görs inte det här får man det förhållandet att man får lov att gå in med gifter i skogsbruket för att senare kunna plantera. Alternativt får man gå in och markbereda i en terräng där det i stort sett finns en mängd stridsvagnshinder. Kostnaden blir enorm. Här måste det fram besked snabbt. Detta är en sak i programmet som kvarstår. En annan sak är att erbjuda de här bygderna en vettig möjlighet till el- och telekommunikationer. De effekter som blev på el- och telenäten visar att samhället är enormt sårbart. Här måste man gå in och göra en översyn - kanske inte bara i de bygder som drabbats i det här skedet utan även i övriga bygder, men givetvis i de drabbade bygderna till att börja med. Vidare gäller det att ge de lastbilar som i dag transporterar bort de här skogsvarorna och som kanske inte är svenska lastbilar tillstånd att fortsätta att köra i ytterligare något halvår. Tiden går ju ut vid halvårsskiftet. Det är några konkreta åtgärder. Men jag vill betona helhetsbilden av problematiken där skatterna endast är en del av den signal som vi bör sända ut.

Herr talman! Det som Jörgen Johansson pratar om finns det inte ett ord om i betänkandet. Det är inte någonting som behandlas här. Men jag kan ta en diskussion. Signaler har skickats ut väldigt snabbt och tidigt och varit väldigt tydliga. Frågan om återplantering håller på att beredas. Jag tror att alla parter kommer att bli nöjda även när det gäller den återstående biten. Jörgen Johansson kommer in på el och tele. Ja, med förlov sagt kan vi lagstifta mot elbolagen, men det brukar inte vara den vanliga borgerliga politiken. Att lagstifta och ta elbolagen och de privata företagen i nackskinnet och säga att si och så ska de göra är, som jag sade till Ola Sundell i en debatt, någonting man gjorde i ett visst land österut före 1990. Är det dit Jörgen Johansson vill förflytta sig? Ola Sundell ville nämligen i den debatten tvinga åkeriägarna att lasta bilarna betydligt tyngre än vad de själva ville. Den borgerliga politiken håller på att haverera. Åter till betänkandet: Jag tycker inte att det är uppskov med skatt som behövs. Att man ska slippa att betala in skatt är vad som behövs. Det finns alla möjligheter att göra det i dag. Men Jörgen Johansson vill ha ett uppskov i stället. Då är nuvarande system mycket bättre, för där slipper man att betala in skatten om man inte vill, det vill säga om man vill få en ny preliminär debitering. Det är världens enklaste sätt att göra. Men Jörgen Johansson vill ha uppskov. Man ska betala in hela beloppet vid ett senare tillfälle och sedan få tillbaka det. Det är en helt felaktig väg att gå. Gå ut och försök marknadsföra den strategin hos företagare, och jag tror inte att ni kommer att få särskilt mycket gehör.

Herr talman! Målsättningen är att få människor att känna trygghet i de landsbygdsområden som har blivit drabbade. Känslan hos många barnfamiljer, egenföretagare och liknande är att man inte kan bo kvar i de här bygderna, för man utsätter sig inte för faran att det här sker en gång till. Företagare som inte har kunnat sköta sina leveranser, till exempel Volvo, vågar inte finnas kvar i de här bygderna på grund av de risker som finns. På något sätt måste vi säkra att även de här bygderna har möjligheter att leva vidare. Då är det samhället som måste gå in och se över hur vi på bästa möjliga sätt kan göra det. Från den här församlingen är det vår uppgift att sända ut signaler att vi verkligen tar den här oron på allvar och vill lägga åtgärdsprogram som gagnar utvecklingen så att de som vill kan bo kvar i de här bygderna. Målsättningen med riktade åtgärder gentemot de här företagen är att ge dem möjligheter att leva vidare på något sätt. Som jag sade tidigare har man gjort mycket bra, men det kvarstår mycket att göra. Jag vet att folk i de här bygderna väntar på ett snabbt besked. Egentligen har tåget redan gått för i år vad gäller återplantering, om vi tar den frågan som ett exempel.

Herr talman! Det här betänkandet innehåller sannerligen blandad konfekt. Men, Gunnar Andrén, det är inte regeringen som sätter samman innehållet i betänkandena. Det sker på helt andra ställen. Ett stort avsnitt behandlar det viktiga ämnet skattekontroll. Det är ett prioriterat område i vart fall för oss socialdemokrater och också för vänsterpartisterna och, får jag tillägga, ibland även för Folkpartiet. Men att bekämpa ekonomisk brottslighet borde i allra högsta grad vara ett partiöverskridande intresse. Förvisso tar både Moderaterna och Kristdemokraterna upp problemet i ett par reservationer, men deras förslag till åtgärder knyter tyvärr inte an till vare sig forskning eller beprövad erfarenhet. Det finns nämligen inget samband mellan skattefusk och höga skatter. Skattefelen är tvärtom större hos lågskatteländerna än hos oss. Jag önskar, herr talman, att vi här i kammaren kunde enas om vikten av att vi tar till oss seriös kunskap kring svart ekonomi och dess orsaker. Menar vi allvar med att vilja bekämpa den ekonomiska brottsligheten måste vi rimligen bygga åtgärderna på kunskaper och inte på politisk retorik. Skattefusk beror alltså inte på att skatterna är höga. Det enskilt viktigaste sambandet till viljan att göra rätt för sig är i stället tilliten till att alla andra också gör det. Här spelar skattekontrollen givetvis en stor roll. Men vikten av opinionsbildning ska inte förringas. I detta vilar ett tungt ansvar på oss som är förtroendevalda. Det har också Gunnar Andrén insett, det har vi hört i dag. Det är med besvikelse jag kan konstatera att Centerpartiet har ändrat åsikt vad gäller generalklausulen mot skattebrott. Tyvärr stämmer de numera in i den borgerliga kören om hur rättsosäker och integritetskränkande denna lagparagraf är. Vad är det mer som Centern måste offra på enighetens altare? Det kan man undra. Jag måste säga att jag aldrig, förutom från borgerliga riksdagsledamöter, har hört att någon enskild person känt sig kränkt av denna generalklausul. Allt som uttryckligen inte är förbjudet är faktiskt inte tillåtet, det vet vi allihop. Jag undrar om de borgerliga ledamöterna känner sig lika rättsosäkra av generalklausulen i till exempel trafiklagstiftningen. I den gemensamma borgerliga reservationen nr 7 används ordet rättssäkerhet om och om igen. Bland annat begärs en ny översyn av skattetilläggen, av skäl som jag uppriktigt sagt inte förstår. De förändringar som föreslås motverkar sitt syfte, i alla fall om det är ökad rättssäkerhet man vill uppnå. Det stämmer att Sverige fick en dom emot sig i Europadomstolen år 2003. Sverige ansågs ha brutit mot artikel 6 i konventionen genom att ha brustit i skyndsamhetskravet vid handläggning hos berörda skattemyndigheter och domstolar. Det är allvarligt nog. Det stämmer emellertid inte att domstolen uttalade kritik mot vårt administrativa skattetilläggssystem, som det påstås i reservationen. De borgerliga reservanterna vill inte, i alla fall som jag uppfattar det, ta bort skattetilläggen. I stället vill de förändra systemet genom att införa subjektiva rekvisit, alltså uppsåt och oaktsamhet. Är detta egentligen så genomtänkt, Gunnar Andrén? För det första skulle subjektiva rekvisit göra systemet rättsosäkert genom risk för dubbelbestraffning. För det andra skulle antalet skattskyldiga som måste betala skattetillägg öka. Det kan väl inte vara önskvärt. Med dagens system slipper den skattskyldige skattetillägg och förseningsavgift om felaktigheten, en uppgift eller underlåtenhet att lämna en sådan, framstår som ursäktlig eller oskälig. Vad innebär det? Jo, hänsyn tas till den skattskyldiges ålder och hälsa eller till om personen felbedömt en skatteregel eller en kontrolluppgift. Det beaktas också om avgiften är rimlig i förhållande till felaktigheten, om oskälig tid har förflutit. Självklart kan också ett beslut om skattetillägg överklagas. Ibland, herr talman, blir man förvånad över de politiska prioriteringarna. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar inte mindre än två olika reservationer där de yrkar på att samtliga skatter och avgifter ska redovisas på deklarationsblanketterna, på slutskattebeskeden eller på lönebeskeden. Reservanterna tycks nämligen utgå ifrån att svenska folket lider svårt under ett högt skattetryck utan att inse det och att de därmed behöver informeras. Jag måste säga att jag - precis som Per Rosengren - har en helt annan tilltro till människors förmåga och klokhet. Det råder ingen okunnighet om att välfärden måste betalas på ett eller annat sätt. De flesta tycker att det är vettigt att göra det på det mest effektiva och rättvisa sättet, det vill säga via skatten. Människor vet att låga skatter är detsamma som höga avgifter och låga ersättningsnivåer i sjukförsäkringen, i föräldraförsäkringen och i a-kassan. De vet att det blir dyrare att gå till doktorn och att det kostar mer att köpa ut sin medicin. Enligt Skatteverkets årliga attitydmätning tycker 60 % av de skattskyldiga bra om skattesystemet. Tidningen Metro beställde en Sifoundersökning som redovisades den 15 mars i år. Den undersökningen bekräftade att sex av tio till och med var beredda att betala mer i skatt. Bland ungdomar i åldrarna 18-29 år var det 64 % som var beredda att betala mer. Det bådar gott för framtiden. Men utöver detta hör inte denna för Moderaterna och Kristdemokraterna så stora politiska fråga ens hemma i riksdagen. Det står givetvis varje arbetsgivare fritt att välja vilka extrauppgifter som ska tillföras på lönebeskeden. När det gäller deklarationen är det Skatteverket som bestämmer vad som ska finnas med och inte riksdagen. Den dag som just den informationen om det samlade skatteuttaget efterfrågas av allmänheten är jag säker på att Skatteverket kommer att hörsamma en sådan begäran om det bara är möjligt. Man kan redan i dag gå in på Skatteverkets hemsida och få en förträfflig information. Då kan man själv räkna ut olika skatter och avgifter. Herr talman! Med detta vill jag avsluta med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Det fanns mycket i Ulla Westers anförande som var intressant. Hon sade bland annat att det inte finns något samband mellan det höga skattetrycket och svartjobb. Det låter ju som att man inte känner till verkligheten. En villaägare som anlitar en svartjobbare - kanske en som ska lägga nytt papp på taket - tar en väldigt stor risk. Om arbetet inte blir bra utfört är det svårt att få rättelse. Anlitar man ett seriöst företag som sköter sig och betalar så att säga vitt kan man på ett helt annat sätt se till att det blir besiktigat och åtgärdat. Så visst har det väl ett samband. Just i Sverige har vi det högsta skattetrycket i världen. En svartjobbare tar kanske under en hundralapp i timmen medan en som ska betala sina avgifter måste ta 300 kr eller något mer i timmen. Jag undrar varför Socialdemokraterna inte kan följa vår reservation nr 1 där vi bara säger att vi vill omvandla svarta jobb till vita och att regeringen snarast bör ta ett politiskt initiativ för att se till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir sådana att en omvandling sker. Det måste väl ligga i allas intresse. Vad har Socialdemokraterna under mer än tio års regeringsinnehav gjort åt den här sektorn? Även utskottet hade en positiv skrivning om att man skulle synliggöra arbetsgivaravgiften. Varför skulle inte den offentliga sidan - kommuner, landsting och staten - kunna gå före? Vi väckte en sådan motion i Norrköpings kommun. Den gick igenom enhälligt. Att programmera datorn tog ungefär fem minuter. Sedan spottade den ut en procentsats på bruttolönen vilken anges varje månad. Kostnaden för att lägga in detta på datorn var 100 kr, en engångsavgift. Tack för ordet.

Herr talman! Jag tror att det var fjärde gången som Stefan Hagfeldt läste innantill ur sin reservation. Vi har hört det nu. Den blir inte bättre för varje gång vi hör den, tvärtom blir den sämre. Jag blir faktiskt lite rädd och förstämd, men jag får också vissa förklaringar. Vet inte Stefan Hagfeldt att det faktiskt finns forskning om svart ekonomi, om hur skattebrott uppkommer och vilka som företrädesvis sysslar med sådant? Jag kan berätta att det finns sådan forskning som säger att det inte finns något samband mellan höga skatter och skattebrott. Det är helt klart att det är så. Varför begår människor skattebrott? Jo, det gör de om tilliten brister. Det är den stora grundorsaken. Där kommer också behovet av kontroll in.

Herr talman! Jag måste konstatera att jag inte fick något svar alls på min fråga vad Socialdemokraterna har gjort för att minska svartjobben. Ingen kan väl vara nöjd med hur det är i dag. Jag tycker att det som vi begär i vår reservation är väldigt måttligt, att regeringen ska ta initiativ på det här området. Att jag läser innantill beror på att jag vill hålla mig till det som vi har sagt och ingenting annat. Jag har läst två meningar innantill, men jag ska inte göra det en gång till. Under det senaste året har jag varit på två tre seminarier där man har diskuterat just svartjobb. Då har man kommit till ett helt annat ställningstagande. Visst finns det forskning. Jag har sett åtminstone tre rapporter. Ulla Wester kommenterade tydligen bara en. Min fråga blir då: Om det inte finns något samband, varför skulle vanliga människor som vill ha en reparation utförd på sin villa välja svartjobb? Det kostar kanske en tredjedel av vad en firma som sköter sina skatter och avgifter tar ut. Varför har vi en svart sektor som omfattar 50 kanske 100 miljarder? Man är oense om beloppet, för ingen vet hur stor den är. Det finns alltså absolut inget som helst samband. Så Ulla Wester tror på fullt allvar att en villaägare med förkärlek väljer att anlita svart arbetskraft? Så är det ju inte. Sedan vill jag återkomma till att det med ny datateknik är oerhört lätt - speciellt för den offentliga sidan, stat, kommun och landsting - att åstadkomma detta. Varför kan man då inte redovisa arbetsgivaravgifterna? Utskottet har faktiskt uttalat sig positivt om detta, och kostnaden är alltså så liten att den är försvinnande. För en enmansföretagare, en företagare med en eller två anställda eller ett familjeföretag kanske det inte är lika angeläget. Där kunde det vara frivilligt. Men varför skulle inte den offentliga sektorn kunna gå före, precis som Norrköpings kommun har gjort? Det vore mycket enkelt och bra. Jag hoppas ändå få åtminstone något svar den här gången.

Herr talman! Självfallet ska Stefan Hagfeldt få ett svar. Men återigen blir jag bekymrad. Känner ni moderater inte till det åtgärdsprogram mot skattebrottslighet som förbereds i Finansdepartement och som snart ska komma? Känner ni inte till den? (STEFAN HAGFELDT (m): Det har gått tio år nu.) (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det är en av er som nu har ordet.) Jag ska informera Stefan Hagfeldt lite senare om det. Jag vill då anknyta till frågan om information om skatter och avgifter. Det tycks vara extremt viktigt för Moderaterna att detta ska stå på lönebeskeden. Jag vill lyfta fram en fråga, fastän den inte här hemma här i riksdagen för den ligger inte på vårt bord, men själva andemeningen och människosynen som genomstrålar reservationerna är politiskt viktiga. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Moderaterna tror att vi människor traskar omkring i okunnighetens mörker utan kunskaper om hur samhället fungerar och att vi inte alls förstår vad skattepengarna ska användas till. Det är där som jag tycker att det brister i Stefan Hagfeldts argumentation. Om man ska redovisa skatte- och avgiftsuttaget ska man väl i folkbildningens namn också redovisa vad skatter och avgifter används till, Stefan Hagfeldt.

Herr talman! På en punkt skiljer Ulla Wester och jag oss väldigt mycket åt, och det är tilltron till opinionsundersökningar. Hon refererar till en opinionsundersökning som Sifo har gjort om vad sex av tio tycker. Då misstänker man att de har råkat ringa till både Göran Persson och Pär Nuder och fått ja till att vi ska höja skatterna, medan nej-sidan representeras av Annika Billström. Nej, vi får liksom låta bli att stödja oss på opinionsundersökningar i Metro som är gjorda av Sifo för att definiera skattetrycket och så vidare. När det sedan gäller skattefusket tycker jag att vi inte har någon anledning att förklara oss. När Ulla Wester använder ordet att vi har "insett", är det kränkande mot bakgrund av det som jag har stått och talat om här. Vi har inte någon reservation på den här punkten. Vi är fullt på det klara med att även med 1990 års skattereform som vi genomförde gemensamt behövs det en massa kontroller. Det är väl alldeles uppenbart. Sedan vill ni ha kvar generalklausulen till varje pris. Men jag menar att det är väldigt viktigt att definiera varför man måste ha den, för den friskriver oss som lagstiftare från att vara väldigt tydliga i olika hänseenden. Om Ulla Wester hade läst vad vi har skrivit hade hon sett att anledningen till att vi vill ta bort den är att reglerna ska vara fasta och tydliga så att medborgarna kan förutse konsekvenserna av olika rättshandlingar. Det är grunden till att vi tycker att det är farligt med generalklausuler. Sedan kan man diskutera vem som utnyttjar den mest och så vidare, och jag kan hålla med Per Rosengren om att det finns många oseriösa människor i det här landet. Allra sist: Jag noterar än en gång att Miljöpartiet inte är här. Ni får försvara dem också. Man vet inte i den här kammaren vad de tycker i frågan om skattepolitiken. Det är möjligt att de fortfarande sitter kvar i Gävle och funderar på vad de sysslar med däruppe. Men det är ändå notabelt, och jag vill ha det fört till protokollet, att Miljöpartiet inte deltar heller i denna skattedebatt.

Herr talman! Då vill jag ha fört till protokollet att jag inte tänker stå här och raljera om opinionsundersökningar. Jag tycker inte att vi har tid med det just nu, för vi har jätteviktiga frågor att diskutera. Det duger inte att retoriskt hantera detta med skattebrott och den svarta ekonomin. Det låter ju bra när Gunnar Andrén står i talarstolen, men när det sedan kommer till åtgärder vill ni faktiskt inte göra någonting, för allting är ju så oerhört integritetskränkande. Jag vill återknyta till att det allra viktigaste, Gunnar Andrén, är det här med rättssäkerhet. Därom är vi givetvis eniga. Det låter ibland i debatten som att de borgerliga partierna skulle ha monopol på det, men så är det ju inte. Mitt värnande om rättssäkerheten gör att jag har några frågor som jag vill ställa till Gunnar Andrén. Jag vill att han, herr talman, här och nu redogör för på vilket eller vilka sätt som vårt skattetilläggssystem bryter mot Europakonventionen och de mänskliga rättigheterna. Det var den första frågan. Den andra frågan, herr talman, är vad Gunnar Andrén och Folkpartiet gör för analys i fråga om att ett införande av de subjektiva rekvisiten faktiskt skulle komma att krocka med förbudet mot dubbelbestraffning, som finns i fjärde kapitlet i det sjunde tilläggsprotokollet, om jag nu ska vara exakt. Den sista frågan, Gunnar Andrén: Är det önskvärt att fler ska betala skattetillägg än i dag? Är det något som Folkpartiet ska gå till val på möjligen?

Herr talman! Ulla Wester önskade att vi inte ska raljera. Sedan ställde hon tre mycket svåra och komplicerade frågor till mig. Jag kan bara svara på den tredje frågan. Jag är en ärlig själ, och jag kan inte svara på de två andra på kort tid. Jag måste ha tid på mig i så fall. Det är alldeles uppenbart. Hur skattetilläggssystemet strider mot Europakonventionen kan jag inte svara på och inte heller på hur ett införande av de subjektiva rekvisiten skulle strida mot förbudet mot dubbelbestraffning. Jag står för att jag inte kan svara på det. När det gäller den tredje frågan, om det är önskvärt att fler ska betala skattetillägg, är det väl fullständigt klart att vi vill att så många som möjligt ska betala sina skatter ordentligt så att nästan ingen ska betala skattetillägg. Frågan är nästan retorisk, så man kan inte ha något annat svar på den frågan. På de två första frågorna har jag inga bra svar. Det är för tekniskt komplicerade frågor för att jag ska kunna redogöra för dem här nu. Jag kan inte göra någon analys av detta. Jag kan inte de olika paragrafer som Ulla Wester anför. Så är det med den saken. Eftersom Ulla Wester bara ställer frågor till mig, vill jag ställa en annan fråga till henne som inte är fullt så svår, nämligen om man skulle kunna tänka sig att generalklausulen i skatteflyktslagstiftningen möjligen skulle kunna ha den effekten att vi som lagstiftare underlåter att vara väldigt tydliga i olika lagstiftningsfrågor. Skulle det kunna vara på det sättet att man undviker att vara väldigt tydlig? Jag tycker att den formulering som finns är ganska bra, nämligen att skattebetalarna ska kunna förutse konsekvenserna av olika rättshandlingar. Det strider inte mot vad Per Rosengren har sagt tidigare, nämligen att det finns många skurkar som likväl försöker komma undan. Dem ska vi klara genom åtal enligt andra klausuler än generalklausulen i skattelagstiftningen.

Herr talman! Jaså det finns klausuler som inte är integritetskränkande? Det var ju intressant. Men ännu mer intressant var det att höra att Folkpartiet reserverar sig mot något som de inte vet vad det är. Jag vill inte vara okollegial, men jag måste säga att jag blir oerhört förvånad, för det här är den grundläggande frågan i just den skattetilläggsdebatt som vi har varje år. Jag tycker att det är oerhört beklagligt. Jag kan då berätta för Gunnar Andrén att det system som Folkpartiet och de andra borgerliga partierna tycker att vi ska införa hade vi i Sverige på 1970-talet. Då byggde skattetilläggssystemet just på de subjektiva rekvisiten, och ärendena avgjordes i domstol. Det är mycket svårt att förstå att någon saknar det här systemet. I rättssäkerhetens namn, som ni skriver, vill ni alltså återinföra möjligheten till polisingripanden och få till stånd en kriminalisering av mindre överträdelser i skattesammanhang, för det är det som blir konsekvenserna av det förslag som ni lägger fram och som ni har reserverat er för. Det är fullständigt häpnadsväckande att Gunnar Andrén bara lämnar en så viktig fråga där hän.

Herr talman! Jag vill bara i all korthet ställa två ganska enkla frågor. Den första är om inte regeringsrättsdomen om överraskningsinspektionen och icke registrerad arbetskraft får Socialdemokraterna att reagera och fundera över om man kanske ändå skulle behöva göra någonting. Jag vill bara ha ett besked här om vi kan jobba vidare med detta. Vi har ju misslyckats med att få igenom det här i betänkandet och att få ett tillkännagivande till regeringen. Skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att gå vidare med detta och se till att ändra lagstiftningen så att det faktiskt ska gå att dra in alkoholtillstånd om det finns ett antal personer som inte är registrerade. I det här fallet var det tre personer som inte var registrerade och alltså arbetade svart. Ändå tillåts restaurangen att ha kvar sitt utskänkningstillstånd. För mig är det fullkomligt upprörande. Men Socialdemokraterna och utskottsmajoriteten använder detta som ett argument för att man inte ska behöva göra någonting. Då snurrar det runt i min hjärna, tyvärr, för då förstår jag inte vad det är man vill åstadkomma när det gäller den här svarta sektorn. Den andra frågan är: Är det inte rimligt att ett skriftligt besked från Skatteverkets tjänsteman ska gälla och inte sedan kunna överprövas av någon annan vid en revision? Är det inte risk att tilltron till systemet eroderar?

Herr talman! Förutom socialdemokrater är det bara vänsterpartisterna som har väckt motioner med konkreta förslag till åtgärder i skattekontrollsfrågorna. Det gläder mig att ni har gjort det. Dessutom har ni väldigt bra förslag. Ibland får man avslag på en motion fastän man har ett väldigt bra förslag. Nästan alltid beror det på att de saker man föreslår är på gång. De är under beredning och under diskussion. Samtidigt vill man inte bifalla en motion och låsa fast frågan innan man är klar. De förslag som Vänsterpartiet har i motionerna är mycket intressanta. Jag tror utan att veta säkert att de på ett eller annat sätt kommer att diskuteras i kommande betänkanden.

Herr talman! Jag tackar för det beskedet. Vi kanske kan jobba vidare i den andan. Vi skulle också kunna se över de skriftliga beskeden. Det vore bra. Det skapar en icke-tilltro till myndigheten som sådan. Det är väldigt olyckligt. Människor är inte, till skillnad från när det gäller lönebeskeden, helt familjära med hur de ska bete sig. De tror att ett skriftligt besked från en skattetjänsteman faktiskt är ett besked. Att jurister och andra har en annan uppfattning har jag full förståelse för. Men vi är inte till för juristerna. Vi är till för folket. Vi ska skapa ett regelsystem som är förståeligt för det. Jag vill göra en ytterligare kommentar som inte har med detta replikskifte att göra. Att Miljöpartiet inte är representerat här i kammaren kanske beror på sjukdom. Barbro Feltzing är sjukskriven, och Miljöpartiet har en suppleant i skatteutskottet. Det är inte ett så stort parti. Jag vill ha till protokollet att det kan finnas förmildrande omständigheter ibland.

Herr talman! Frågan om de skriftliga beskeden är väldigt svår att svara på. Den är så både-och. Även om man skulle ändra lagstiftningen som Per Rosengren vill kan man få samma effekt om man gör tvärtom. Människor tappar tilliten till systemet. Det kan vara svårt att bevisa de exakta förhållandena efteråt. Jag säger att det kan vara det. Jag vet att Per Rosengren kanske inte jublar när jag säger att vi har förhandsbesked som man kan söka som är rättsligt bindande. Jag undrar om inte det ändå är det stadigaste sättet att hålla fast vid. Allting kan man som sagt överväga och fundera över. Det är helt klart så.