Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Varje år gör finansutskottet en utvärdering av penningpolitiken. Den här utvärderingen berör åren 2016-2018. Det är ett enigt utskott som ställer sig bakom betänkandet.

Som det står att läsa i betänkandetexten konstaterar utskottet att Riksbanken under 2018, för andra året i rad, nådde inflationsmålet på 2 procent och att den svenska ekonomin har utvecklats starkt under utvärderingsperioden. Vi har haft hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och sjunkande arbetslöshet.

Samtidigt konstateras att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt, eftersom den underliggande inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet under 2018 och hela utvärderingsperioden.

Vidare har den svenska kronan försvagats under perioden, vilket i hög grad har bidragit till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet.

Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling och att debatten om kronförsvagningen och Riksbankens bedömningar stundtals har varit omfattande. Utskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Herr talman! Till sist vill jag påpeka att penningpolitiken påverkar vardagen för medborgarna. En bidragande faktor till att inflationen inte tar fart ordentligt är att löneökningarna har varit svaga, det vill säga att vanliga löntagare inte har fått så mycket i plånboken som man hade kunnat förvänta sig.

En faktor som ändå har bidragit betydligt till den inflation som vi har i dag är att energipriserna är höga. När vi ska tanka bilen gör vi alltså det till höga importpriser. Därtill är kronan svag, vilket gör importen dyrare. För tydlighetens skull ska jag säga att Sverige har en rörlig växelkurs; det är marknaden som sätter kronkursen, inte politiken.

Man bör dock ha i åtanke att ett annat utvecklingsscenario, med högre ränta och starkare krona, troligen hade lett till lägre tillväxt och högre arbetslöshet. På det sättet hänger det ihop.

För oss socialdemokrater är det viktigt att hela tiden följa utvecklingen och ta ansvar för att helheten blir bra för medborgarna.

(Applåder)

Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

Herr talman! Det är dags för riksdagen att ta ställning till finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken. Jag vill börja med att föreslå att riksdagen godkänner det utskottet har sagt om penningpolitiken under den här perioden.

Den svenska kronan har försvagats markant under utvärderingsperioden. Det har naturligtvis bidragit till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger nära målet på 2 procent.

Den svenska ekonomin har utvecklats oerhört starkt under perioden. Vi har haft en hög tillväxt, vi har haft en stark sysselsättningsuppgång och vi har haft en sjunkande arbetslöshet.

Men man kan också notera att Riksbanken har haft stora problem med att göra bedömningar av kronans utveckling. Debatten om kronförsvagningen och just Riksbankens bedömningar har stundtals varit omfattande, här i kammaren men även i samhället i stort. Utskottet skriver att Riksbanken bör se över sina analysverktyg, sina metoder och modeller för att göra de här växelkursbedömningarna. Jag tror att det är oerhört viktigt för att säkerställa Riksbankens trovärdighet. Det gäller även dess analyser.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan