Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Åhörare och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet! Välkomna till den här debatten om miljöpolitiken! Underlaget för debatten är budgeten för allmän miljö- och naturvård. Som ni själva känner är miljöpolitiken väldigt het för närvarande, och det gäller i synnerhet klimatfrågorna. Regeringens utspel om att minska utsläppen av växthusgaser med en tredjedel inom unionen kastar förstås extra bränsle på brasan när det gäller miljöfrågorna en sådan här dag. Ozonhålet, försurning, klimatfrågan och övergödning - det har inte saknats alarmerande rapporter genom åren. Vanligtvis går det att läsa av effekten av en miljöåtgärd. Ozonproblemet gick förhållandevis lätt att åtgärda. Freonet har ersatts av mindre skadliga ämnen. Försurningen har gått ned. Luften blir lättare att andas. Ozonhålet krymper. Men när det gäller klimatet är det svårare. Här handlar det mer om beteenden och samhällssystem som är svårare att förändra - transporter och flyg. Klimatfrågan är global till sin karaktär och medför att åtgärder också måste överenskommas globalt. Vi vet att jordens medeltemperatur har stigit 0,6 grader på 100 år samt att vi sannolikt har en förstärkt växthuseffekt på grund av utsläpp av CO2, metan, lustgas och ozon. Vad kan vi göra? För att bli effektiv måste klimatpolitiken vara internationell. Som ett exempel svarar Sverige för 0,2 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Det måste också upplevas rättvist. Svensk elenergi är exempelvis väldigt ren, ändå drabbas svenska elkunder av prisnivåer på el som har en direkt koppling till priset på el från koleldade kraftverk. Det måste vara fel. Vad kan man då göra? Det handlar kanske om andra energislag och att gömma undan CO2 i jordskorpan. Är det över huvud taget möjligt? Eller det handlar kanske om tekniska framsteg, en teknisk revolution. Vi får väl se. Framför allt hoppas jag att dagens debatt kan ge några svar eller åtminstone antydningar om var och på vilket sätt Sverige kan anta utmaningen om 30 % mindre utsläpp inom de kommande 20 åren.

Herr talman! De senaste månaderna har vi drabbats av ständigt nya larmrapporter. Vi har fått höra om den första isbjörnen som riskerar att drunkna på grund av den globala uppvärmningen. Översvämningarna i Sverige kommer tätare och tätare och drabbar oss hårdare och hårdare. Stora landområden hotas av torka och hungersnöd. Allting beror på den mänskligt skapade växthuseffekten, den globala uppvärmningen, vårt klimathot. Men mitt i allt detta elände finns det också ett hopp. Det är nämligen så att vi i Sverige har lyckats pressa tillbaka ökningen av växthusutsläppen. Tack vare den föregående socialdemokratiska regeringen minskar utsläppen av växthusgaser i Sverige. Förra året var utsläppen av växthusgaser nästan 4 % mindre än vad de var förrförra året. Vi är ett av de få länder i världen som har lyckats bryta sambandet mellan ökad tillväxt och ökade utsläpp av klimatgaser. Samtidigt som tillväxten ökade under den socialdemokratiska regeringen minskade utsläppen av klimatgaser. Vi har ett av de lägsta utsläppen av växthusgaser per person i den industrialiserade världen. Utan de klimatpolitiska insatser som vi vidtog under de närmast föregående mandatperioderna hade utsläppen i Sverige ökat med 20 %. Vi har drivit en mängd förslag i Sveriges riksdag som har lett fram till den framgångsrika utvecklingen och minskat våra utsläpp av klimatgaser. De har väl det gemensamt att de har mött motstånd från den borgerliga oppositionen, kanske framför allt från Moderaterna - de moderater som nu innehar varannan regeringspost i den nya regeringen. Vi var först med att införa koldioxidskatt. Moderaterna bromsade. Vi genomförde en grön skatteväxling där skatt på arbete har ersatts av skatt på miljöutsläpp. De borgerliga partierna bromsade och var emot. Vi utvecklade nya marknadsinstrument som gröna certifikat. Vi har satsat på att främja miljöbilar genom skattesänkningar i offentlig upphandling. Vi har genomfört de lokala klimatinvesteringsprogrammen. Herr talman! Nu har Sverige fått en ny regering. Man har haft några månader på sig. Man säger att klimatfrågan är den absolut viktigaste. Det är en av vår tids största utmaningar, sade Ola Sundell. Man skriver braskande debattinlägg och insändare i våra stora tidningar. Var är politiken? Vi samlas till budgetdebatt i Sveriges riksdag. Det är här de skarpa förslagen ska läggas. Det är här de skarpa förslagen ska debatteras. Men här är det blankt. Man har inte ett enda skarpt förslag för att komma till rätta med klimatutsläppen. Under den tid vi kan förutse finns det inte ett enda skarpt förslag för att komma till rätta med växthusutsläppen aviserat från regeringen. Den budget som vi tar ställning till i dag är tvärtom full av sådant som drabbar miljön och ökar klimatgaserna. Här finns diskussionen om att lägga Citybanan - vår tids största och viktigaste kollektivtrafikinvestering - i malpåse. Här finns förbud för stockholmarna att använda intäkterna från trängselavgifter till någonting annat än biltrafik. Kollektivtrafik ska vara exkluderat. Här finns en historiskt stor nedskärning på SMHI med 20 miljoner kronor. Det är dubbelt så mycket som hela den offentligt finansierade klimatforskning som SMHI bedriver, eller två tredjedelar av hela det arbete som SMHI bedriver på klimatområdet. Här finns nedläggningen av de lokala klimatinvesteringsprogrammen, en av de åtgärder som kraftigast bidragit till Sveriges tätposition. Sverige är det land som har ledartröjan när det gäller att minska klimatutsläppen. Från den socialdemokratiska oppositionen finns det skarpa förslag för att fortsätta den positiva utvecklingen och fortsätta Sveriges ledande roll. Vi har föreslagit att vi ska bryta Sveriges beroende av olja till 2020. Det är skarpa konkreta förslag. Vi vill utveckla ett forskningsprogram om solenergi, vågkraft, vätgas och bränsleceller för att stärka utvecklingen. Vi vill inrätta och utveckla lokala och nationella klimatinvesteringsprogram. Vi vill fördubbla etanolinblandningen i bensin och införa inblandning av biodiesel. De närmaste åren satsar vi 2 miljarder kronor mer än den borgerliga högeralliansen - 2 miljarder kronor mer under de närmaste åren. Det är skarpa konkreta förslag. Högerregeringen anvisar inte en enda åtgärd. Den enda åtgärd man kunde ana sig till i högeralliansens valmanifest var att subventionera miljöbilar med 10 000 kr. Nu har vi budgeten på vårt bord, men förslagen saknas. Det är nästan så att man anar att det är en strategi att marknadsföra saker i medierna, men inte ta ansvar för dem i kammaren. Det senaste exemplet ser vi i en av Stockholmstidningarna i dag. Regeringen påstår sig vilja minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 % fram till år 2020. Min fråga till majoriteten måste bli: När kommer ni att lägga detta förslag på riksdagens bord så att riksdagen kan ta ställning till det? När kommer förslaget? Det är bra att ni skriver insändare i Dagens Nyheter. Det är bra att ni tycker att andra länder i EU ska ta ansvar. Men när ska ni själva börja ta ansvar? Ännu viktigare är kanske: När kommer de åtgärder som ska göra att vi lever upp till det positiva och bra målet. Än så länge är ju papperet blankt. Herr talman! I år vann Elfsborg allsvenskan i fotboll. Det innebär att de i år kommer att få kvala till Champions League. Tränaren, klubben och styrelsen kommer att få frågan: Vad har ni för målsättning inför ert spel i Champions League? Jag vet inte vad de kommer att svara. Kommer de att säga att målet ska vara att kvala in till Champions League, komma i gruppspelet, komma i slutspelet eller kanske till och med vinna Champions League? Jag vet att oavsett vilket mål de sätter upp kommer de sedan att få frågan: Vad ska ni göra för att leva upp till den målsättningen? Om Elfsborg säger att man ska vinna Champions League, vad är det värt om man inte köper in spelare, ändrar arenan och fixar upplägget? Precis så förhåller det sig med alliansens målsättning. Det är helt tomt och innehållslöst om man inte fyller det med ett innehåll. Hittills har inte alliansen klarat av att presentera ett enda skarpt förslag för att komma till rätta med klimatutsläppen. Vad är ert mål värt? När vill ni slå fast det? När kommer det till riksdagen? När kommer de första åtgärderna? Det är ironiskt att denna dag när riksdagen samlas för att ta miljöbudgeten skriver ni en insändare om skärpta klimatmål när den praktiska politik som ni föreslår att riksdagen ska rösta igenom innebär det motsatta. Det innebär ökade klimatutsläpp genom att klimatinvesteringsprogrammet läggs ned, SMHI beskärs, Citytunneln läggs i malpåse och trängselavgifterna inte får användas i kollektivtrafik. I DN ser vi en jättefin politik med fina mål, men i praktisk handling är det tomt som ett blankt papper. Min fråga till alliansen är: När kommer politiken?

Herr talman! Också jag vill förstås börja med klimatfrågan. Våra klimatförändringar är ju den största utmaning som vi har att hantera. Vi ser effekterna i form av översvämningar, torka, stormar och smältande glaciärer. Vi ser dem också i Sverige. Mölndalsån, Säveån, Ätran och Glafsfjorden - listan kan göras lång på de översvämningar som i huvudsak har drabbat de sydvästra delarna av Sverige. Det är väckarklockor som ingen kan nonchalera. Det är med all sannolikhet vi människor som genom utsläpp av växthusgaser är de skyldiga. Vi är skyldiga till en stormande Gudrun och översvämmade orter som Mölndal, Partille och Arvika. Trots väckarklockorna finns ingenting annat än retorik hos regeringen. Man säger sig vilja förstärka miljöpolitiken. Gör man det med sämre åtgärder och minskade medel? Ekvationen går inte ihop. Genomgående för regeringens retorik i miljöfrågor är att man säger sig vilja förstärka genom att försämra åtgärder och minska de faktiska medlen. Som vi hörde förut och som vi har läst i DN i dag säger den svenska regeringen att man vill stödja Tysklands förslag att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 % till 2020. Det är klart att det är lovvärt. Det är vår ambition också. Samtidigt påtalar man att det kommer att vara svårt att minska utsläppen mer i Sverige eftersom vi har gjort en kraftfull omställning från olja till bland annat biobränslen och minskat utsläppen av växthusgaser med mer än 40 % sedan 70-talet. Mellan 1990 och 2005 har utsläppen i Sverige minskat med drygt 7 %. Jag konstaterar att det är resultatet av de åtgärder som vi i den förra rödgröna alliansen lämnade efter oss. Det finns fortfarande stora utmaningar att minska utsläppen inom trafiksektorn som står för de absolut största klimatutsläppen i dag. Det är klart som korvspad att det är svårt att minska utsläppen om man tar bort redan fungerande åtgärder. Vi väntar, som sagt, fortfarande på att höra vilka konkreta förslag till åtgärder regeringen har, mer än retoriken, för det ekar väldigt tomt bakom de vackra orden om klimatmålen. Det enda konkreta vi hittills sett på området är beslut som bidragit till ökade klimatutsläpp. I kammaren säger man att man vill dra in SMHI:s klimatanslag och lägga ned det framgångsrika klimatinvesteringsprogrammet Klimp. Det är helt uppåt väggarna. Vi vill i vårt budgetförslag behålla SMHI:s arbete med klimatfrågorna och satsa 1,2 miljarder mer än regeringen på att behålla och förstärka klimatinvesteringsprogrammet Klimp. Klimp:en har nämligen visat sig vara en mycket effektiv åtgärd. Den infördes 2003 och är ett program för att stödja långsiktiga satsningar som minskar växthuseffekten. Det kan vara bra för regeringen att känna till. Det kan handla om att bygga ut fjärrvärme, röta avfall till biogas, övergå till biobränsle, energieffektivisera eller att informera om klimatfrågan. Klimp:en ger resultat. Tack vare Klimp:en har vi varje år kunnat spara en energimängd motsvarande det som 30 000 villor förbrukar. Det har inneburit att vi kunnat minska utsläppen av växthusgaser med samma mängd som 70 000 bilar släpper ut sammanlagt. Många kommuner vill verkligen arbeta mot klimatförändringarna och har sökt Klimpbidrag men fått nej eftersom pengarna inte räcker. Klimp:en behöver alltså växa ännu mer och förstärkas med till exempel en trafik-Klimp. Ändå planerar regeringen att lägga ned Klimp:en, för i budgeten finns inget anslag till Klimp:en efter 2008. Det är ett hårt slag mot den lyckade kamp mot klimatförändringarna som just har börjat. Därför har Vänsterpartiet tagit initiativ till en namninsamling till försvar och räddning av Klimp:en, som vi tycker är en riktig guld-Klimp. Det kommer vissa skarpa förslag, men det är inte precis de förslagen vi vill höra. Ett nytt förslag från allianskamraterna i Stockholms stadshus går helt i linje med Bushs tidigare geniala förslag för att lösa klimatfrågan i USA. Han bestämde att koldioxid inte var en växthusgas, och då var förstås alla problem med utsläpp av koldioxid borta. Nu har alliansen i Stockholm kläckt den geniala idén att bensin- och dieselbilar bara ska klassas som miljöbilar. Och vad har vi då för problem? Det är jätteskönt att kunna lösa dem på det sättet. Om man inte har problemen med koldioxidutsläppen blir det också lättare att förstå att pengarna från trängselavgifterna i Stockholm ska gå till nya biltrafikleder i stället för till ökad kollektivtrafik. Det blir lättare att förstå att de nya trängselbussar som satts in i Stockholm för att göra kollektivåkandet mer attraktivt försvinner - samtidigt som biljettpriserna stiger. Vänsterpartiet har de senaste åtta åren tillsammans med s och mp aktivt höjt ribban till en internationellt hög nivå vad gäller klimatåtgärder. Vi är allvarligt oroade över framtiden. Jag passar på att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet MJU1. När det gäller biologisk mångfald anser vi, till skillnad från regeringen, att resurserna för att skydda biologisk mångfald ska öka. Många utrotningshotade arter riskerar att försvinna, främst från våra skogar. Vi menar att det är rimligt att skydda de mest skyddsvärda skogarna och avsätter i vår budget under kommande period 450 miljoner kronor mer än regeringen till naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Sverige står bakom ett flertal internationella åtaganden för att bevara våra naturvärden. Våra miljömål är unika och kommer att vara mycket betydelsefulla i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden de närmaste decennierna. Utarmningen av den biologiska mångfalden har accelererat de senaste åren, inte minst är situationen för våra skogar mycket kritisk. Runt 2 000 skogslevande arter är upptagna på den så kallade rödlistan, vilket innebär att de är utrotningshotade eller svårt missgynnade. För att många av dessa arter också ska finnas i framtiden måste vi skydda de skogar som har det högsta skyddsvärdet. I dag vet vi att de uppgår till minst en miljon hektar. I miljömålet Levande skogar finns målsättningen att 900 000 hektar ska skyddas till 2010, men vi menar att målet bör höjas till en miljon hektar. Vi anslår därför i budgetförslaget en ökning med sammanlagt 300 miljoner under de kommande tre åren för att bilda naturreservat. Under samma period vill vi ge Skogsstyrelsen en höjning av anslaget med 150 miljoner för naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Vänsterpartiet har också en plan för havet. Vi menar att aktionsplanens 30 prioriteringar för bättre havsmiljö ska kunna genomföras. Därför anslår vi det belopp som aktionsplanen preciserar för att kunna verkställa förslagen. Det handlar om 32 miljoner kronor per år till att genomföra åtgärderna i Naturvårdsverkets aktionsplan för havsmiljön. Det är av stor vikt att vi säkerställer tillkomsten av marina skyddade områden och att vi tillgodoser vattenmyndigheternas behov för deras verksamhet. Det är beklagligt att regeringen inte heller stöder den politiken. Vi väntar med spänning på regeringens politik. Vår väntan är dock blandad med oro. Men vi bjuder på våra förslag. I detta anförande instämde Jacob Johnson (v).

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag självklart står bakom Miljöpartiets reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation nr 3. Vi debatterar i dag utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, politikområdet miljöpolitik. Den 13 december kom det ett meddelande från TT som jag tänkte läsa upp. "Extrema vattenmängder i Ätran. SMHI varnade vid lunchtid på onsdagen för extremt höga vattenflöden i Ätran. Varningen håller klass 3, alltså den mest allvarliga. Längs Ätran i Vessigebro, som ligger en till två mil norr om Falkenberg, har boende problem med vattenfyllda källare. På Ågatan i Falkenberg är Ätran nära att svämma över, men så länge det inte kommer mer regn är den under kontroll, enligt Andreas Karlsson, brandmästare på räddningstjänsten i Falkenberg. Men oron kvarstår, det väntade regnet samt de västliga vindarna kommer att förvärra läget. Havet trycker på. Havet kommer då att trycka på, både i Varberg där Viskan rinner ut och i Falkenberg där Ätran har sitt utlopp. Mycket höga flöden väntas i Säveån, Nissan, Viskan och Upperudsälven samt i små och medelstora vattendrag i delar av södra Bohuslän till norra Halland. Risken för översvämningar längs Viskan tilltog på onsdagen. - - - - Det har aldrig varit så mycket vatten i Öresjö, säger Lars-Erik Sandin, inre befäl på räddningstjänsten i Södra Älvsborg, till TT. För närvarande tappas maximal vattenmängd från Öresjö ut i Viskan. Om vattnet stiger mer riskerar samhällsfunktioner som vatten- och avloppssystem att slås ut . Tågstopp. Nattens skurar fyllde på de översvämningsdrabbade områdena i bland annat Partille, Kungsbacka och Mölndal. Mölndalsån har sjunkit något, men läget är oförändrat i Säveån och Kungsbackaån. SMHI varnar för mycket höga flöden i Säveån. - Det här är jätteallvarligt, vi har inte sett något liknande. Vi står på tå och förbereder oss för att det kan bli ännu värre, säger Håkan Alexandersson, ställföreträdande räddningschef i Storgöteborg. Även i Göteborgsområdet ses det väntade regnet och de västliga vindarna som ett problem. - Kraftig västanvind i kombination med mycket vatten från vattendragen, då blir det kärvt, då kan det stiga igen, säger Alexandersson och tillägger att ännu större områden då riskerar att drabbas. Fortfarande är tågtrafiken mellan bland annat Göteborg och Malmö drabbad. Bussar ersätter tåg mellan Göteborg och Kungsbacka. Tågtrafikstopp råder på Viskadalsbanan mellan Veddige och Skene. Tidigast på lördag rullar tågen på sträckan. Stopp är det också mellan Göteborg och Mölndal. Preliminärt går tågen igen från fredag." Vi känner igen detta. Vi har alla hört liknande rapporteringar i över en veckas tid, och i Västsverige har vi varit ganska hårt drabbade. Jag hoppas att ni hörde att det i början av TT-rapporten nämndes att SMHI varnade för mycket regn och stormar. SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har flera funktioner. Man tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamhet och man är en resurs i miljöarbetet. Bland mycket annat som finns är det en forskningsavdelning som är indelad i sex enheter och är verksam inom flertalet områden, till exempel luftmiljö och meteorologisk prognos och analys. Ett aktuellt område är klimatmodelleringen. Förutom forsknings- och utvecklingsarbete riktat mot de övriga avdelningarna på SMHI är forskningsavdelningen engagerad i många nationella och internationella forskningsprojekt. Med all den insikt som vi nu gärna talar om att vi har fått angående klimatets förändringar är det inte möjligt att dra ned på pengar till så viktiga verksamheter som de som pågår inom SMHI. Miljöpartiet har därför i sin anslagsmotion sagt att vi tycker att det finns all anledning att höja det här anslaget, till skillnad från regeringens förslag som innebär en sänkning. Klimatinvesteringspengar är ytterligare ett område i budgetbetänkandet som det inte är bra om det försvinner, som det ser ut att göra från och med 2009. Som det ser ut nu, och som alla talar om, måste vi fortsätta att ge incitament till förändring. Klimatinvesteringspengarna är och har varit ett effektivt medel. Precis som Wiwi-Anne från Vänsterpartiet vill jag nämna att 2004-2005 beviljades medel för 33 olika projekt. Totalt gjordes investeringar på 2,4 miljarder kronor, varav 507 miljoner var klimatinvesteringspengar. Åtgärderna var, precis som vi hörde innan, utbyggnad av fjärrvärme, rötning av avfall till biogas, övergång till biobränslen, energieffektivisering och lokal information om klimatfrågan. Sammantaget reducerades utsläppet av växthusgaser med ca 250 000 ton. Stora delar av det var koldioxid. Energianvändningen reducerades också radikalt. Med facit i hand från att detta är och har varit en lyckad satsning hänger frågan i luften till partierna i alliansen som står bakom en neddragning och borttagning av den här effektiva satsningen. Vad har ni tänkt satsa på för åtgärder för att vara lika framåt i det viktiga klimatarbetet i Sverige som vi har varit under de åtta år som gått när vi har haft en rödgrön riksdagsmajoritet, där jag vet att vi i Miljöpartiet har varit envist pådrivande? Herr talman! Klimatet är en solidaritetsfråga. Det är även mycket annat inom miljöområdet som är det, som den biologiska mångfalden. Som nyvald till riksdagen och miljö- och jordbruksutskottet har jag upplevt mycket nytt hittills. Sedan alliansregeringens budgetproposition blev klar att ta del av har många organisationer analyserat hur budgeten kan komma att påverka det egna intresseområdet. Jag har läst att de som värnar den biologiska mångfalden drog en suck av lättnad över att här gjorde man inte några nedskärningar. Det får vi erkänna är bra. Men om man ser hur stort hotet är mot det som vi benämner biologisk mångfald bör man plussa på resurserna för att stoppa upp det som sker nu. Detta gör Miljöpartiet i sitt förslag till budget. Den nuvarande utarmningen av arter är en av de mest förödande förändringarna under jordens kända historia. Hastigheten med vilken arter försvinner har ökat kraftigt. I Europa hotas till exempel 15 % av fågelarterna, 45 % av fjärilarna, liksom alla delfiner, valar och sälar. Vi behöver mångfalden. Vi människor lever av naturen och dess produkter och tjänster som vi förädlar. Vi borde ägna en tanke åt hur det skulle se ut omkring oss om de här nedbrytningsprocesserna upphörde, vårt avfall låg kvar, om alla fåglar, humlor och fjärilar försvann - ingen fågelsång om våren, inga ängsblommor att plocka. Det finns flera motiv för att bevara biologisk mångfald. Försörjning och välstånd är ett. Vi hör ofta talas om ekosystemtjänster. Ekosystemet utför många tjänster som tas för givna och därför inte värderas i pengar. Exempel på det här är mikroorganismernas frigörande av näringsämnen, deras nedbrytning av föroreningar i luft, mark och vatten, insekternas pollinering och vegetationens vattenreglerande effekter. Senast i dag läste jag att uppvärmningen av världshaven innebär en utarmning av jordens största producenter av fotosyntes, de blågröna algerna. Detta är samhällets verkliga producenter. Det är detta som driver hela den mänskliga försörjningen av allt. Vi har inte råd att inte ta detta på allvar. Jag saknar den radikala miljöpolitiken i alliansens politik hittills.

Herr talman! Precis som många har varit inne på i inledningen av debatten står Sverige inför stora utmaningar, inte minst på miljöområdet. Klimatfrågorna, havsmiljön och den biologiska mångfalden är ständigt på tapeten i debatten. Vi kan göra listan ännu längre. Den budget som alliansregeringen nu har lagt fram, inte bara på det här politikområdet utan när det gäller hela den totala budgeten, ger oss möjligheten att ta oss an de utmaningar som finns på miljöområdet. Det skapar förutsättningar för att vända utvecklingen och lägga grunden för ett långsiktigt hållbart samhälle. Sverige har gjort oerhört mycket på miljöområdet. Vi ligger långt framme. Vi är världsledande på många områden. Det finns många skäl till det, alltifrån när den första miljömotionen väcktes här i Sveriges riksdag på 60-talet till arbetet med att få fram ett producentansvar, som den borgerliga regeringen stod för, och insatser från den förra regeringen. Det ska jag villigt erkänna. Den förra regeringen bidrog också med ett antal förslag som ser till att vi har än större möjligheter att komma till rätta med klimatproblemen. Med det vill jag säga att det kanske inte är så intressant att peka ut ett enstaka år eller en enstaka mandatperiod då man tog de avgörande stegen för att vända utvecklingen. Det är en mängd år av arbete från politikens sida, från företagens sida och från många enskilda engagerade människors sida som har bidragit till att vi är där vi är i dag. Det är grunden för alliansens politik, att ta till vara all den kraft och allt det engagemang som finns ute hos människor i Sverige som vill vara med och göra skillnad, som vill vara med och bidra till att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi kommer att se till att ta till vara den kraften. Vi kommer att uppmuntra ett underifrånperspektiv i miljöpolitiken i stället för pekpinnar och påbud uppifrån. Vi ska ta till vara kraften. Det är då vi får i gång omställningen. Men det handlar inte bara om Sverige. Vi har hört berättas om de översvämningar som finns i Västsverige just nu, väldigt nära där jag bor, bara några hundra meter från mitt hus som tack och lov är högt beläget. Men bara några hundra meter därifrån är det en familj som har varit väldigt nära att tvingas flytta. Det är tragiskt när det blir sådana situationer. Men vi i Sverige klarar det här. Vi kommer att klara det ekonomiskt. Vi kommer att klara att anpassa vår infrastruktur till de utmaningar som finns för framtiden. Men i andra delar av världen kommer man inte att klara av det här. Det är de mest utsatta delarna av jorden som kommer att bli de som får lida mest för den utveckling som vi har bidragit till. Ytterst handlar klimatfrågorna och miljöfrågorna för mig och även för Centerpartiet om en solidaritet med människor i andra delar av världen. I dag på Dagens Nyheters debattsida gjorde statsministern och miljöministern klart att vi kommer att stödja Tysklands ambition att sätta som mål att minska utsläppen av koldioxid med 30 % i EU till 2020. Jag tycker att det är en ganska tydlig signal om vilken ambition den här regeringen har att verka. Vi ska ha tydliga mål på klimatområdet, men vi ska också jobba tillsammans med andra länder för att ändra detta. Vi visar nu från Sveriges sida på ett tydligt ledarskap. Vi är beredda att vara med och bidra till förändring. Den här förändringen kommer vi inte att klara av själva. Precis som jag var inne på innan krävs det ett engagemang från hela samhället. Vi kommer att bjuda in brett från oppositionen i den här kammaren till vetenskapen, företagen, enskilda och organisationer att konstruktivt vara med och bidra för att vända utvecklingen. Det är ingenting som kommer att ske på fyra år eller ens åtta år. Det är ett långsiktigt arbete där vi behöver en bred gemensam överenskommelse. Herr talman! I det läge vi är nu där miljöfrågorna har blivit än mer intressanta, inte bara för oss som är aktiva på miljöområdet utan också för medier och människor i gemen, står vi inför ett unikt tillfälle att verkligen kunna vända utvecklingen. Det är oerhört viktigt för utvecklingskrafterna i Sverige att vi tar till vara den diskussion som är nu och de möjligheter som finns i det debattläge som är just nu. De globala miljöutmaningarna kommer att påverka livsförutsättningarna i hela världen. Vi ska använda miljöutmaningarna som en ekonomisk hävstång. Grön teknik kommer att efterfrågas när energi- och transportsystemen ställs om. Det gäller att länka samman klimatarbetet med näringspolitik och industripolitik. En särskild satsning på forskning och utveckling av förnybar energi och förnybara bränslen kommer att genomföras. Precis som det står i budgetpropositionen - jag har inte den exakta sidan - kommer vi att återkomma till hur vi ska använda den klimatmiljarden. Den återkommer vi till i vårpropositionen. Målet pekas ut på Dagens Nyheters debattsida. Där står det att vi ska återkomma i samband med kontrollstationen 2008, som den här riksdagen har begärt. Den förra riksdagens majoritet pekade ut att 2008 ska det vara en kontrollstation för klimatmålet. Då kommer vi tillsammans att ta fram ett mål om minus 30 %. Det är det tydliga beskedet. Det blir en klimatproposition 2008. Det är ingen skillnad nu för att det är en ny regering. Det är precis samma sak som den förra regeringen och den förra majoriteten i riksdagen sade. Det är ett tydligt besked. Samtidigt som vi sätter upp tuffa mål på miljöområdet får det aldrig bli bara tomma ord. Det måste kompletteras med tydliga handlingsplaner och åtgärder. Det är det vi ska göra nu fram till 2008. Ska vi sätta upp ett mål om minus 30 % måste det finnas handlingsplaner så att det inte bara blir en fluffig och fin målsättning. Vi ska fylla detta med innehåll. Vi kommer att se till att det finns kraftfulla program för energieffektivisering, både i industrin och i bostadsbeståndet. Den utbyggnad av kraftvärme som sker nu i Sverige ska fortsätta att stimuleras, bland annat via att elcertifikaten har förlängts till 2030. Den förra regeringen ville plocka bort elcertifikaten för småskalig vattenkraft, sådan vattenkraft som inte bidrar till koldioxidutsläppen. De elcertifikaten återför vi nu så att det blir mer intressant att satsa på en sådan energikälla. Vi kommer att bidra till att lägga fram förslag på hur trafiksektorn ska miljöanpassas. Vi har pekat ut att vi vill ha in transportsektorn i handeln med utsläppsrätter för att skapa ett marknadsekonomiskt system. Vi kommer också i vårpropositionen att återkomma till hur exakt den miljöbilspremie vi har utlovat ska se ut. Det står också att läsa i budgetpropositionen. Låt mig också ta en kort sväng kring SMHI. Från oppositionens sida målas de 20 miljoner kronorna upp som att det nu inte ska bli någon klimatforskning i det här landet och att SMHI kommer att tvingas lägga ned sin klimatforskning. Jag har lite svårt att förstå varifrån man har fått att vi säger att vi ska lägga ned SMHI:s klimatforskning. Jag läser på s. 60 under utgiftsområde 20 i budgetpropositionen: "Regeringen föreslår att anslaget minskas med 20 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. För att möta minskningen av anslaget föreslås att omfattningen av affärsverksamheten vid SMHI prövas samt om fler uppgifter kan avgiftsbeläggas." Ingenstans står det att det är forskningen som ska dras ned. Vi tycker att SMHI kan effektiviseras, att man kan öka sin avgiftsbeläggning på de tjänster man säljer. Vi har inte pekat ut forskningen. Vi vill inte minska det området på SMHI. Det skulle vara intressant att höra från oppositionens sida var det står någonstans. Herr talman! Vid sidan av klimatfrågan är havsmiljön den högst prioriterade miljöfrågan för alliansregeringen. I Östersjön och i Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Vi har tagit initiativ till en nationell havsmiljöstrategi för Västerhavet och Östersjön. Den kommer bland annat att omfatta ett förbud mot fosfater i tvättmedel, vilket vi är brett politiskt överens om. Vi ska se till att skapa ett system för utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön. Vi har varit med och bidragit på EU-nivå till att fiskekvoterna minskas. För första gången på många år minskar fiskekvoterna inom EU. Det har Sverige varit med och bidragit konstruktivt till. Vi har också sett till att EU godkänner att man kan inrätta ett pilotområde för självförvaltning inom Östersjön. Det är två exempel på det som också är tydligt för den här regeringen. Vi ska aktivt bidra på miljöområdet för att vända utvecklingen. Vi ska aktivt bidra på EU-nivå utöver det vi gör i landet. Herr talman! Budgeten ger förutsättningar för att vända utvecklingen. Vi kommer att bjuda in till breda överenskommelser där vi tar vara på idéer och tankar från alla sektorer i samhället. Miljöfrågorna i allmänhet och klimatfrågorna i synnerhet är centrala för vår framtid. Därför är det oerhört viktigt att vi alla tar vårt ansvar och är med och konstruktivt bidrar till en hållbar utveckling. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer. (Applåder)

Herr talman! Claes Västerteg säger sig ha en tydlig målsättning. Det må så vara. Men var är åtgärderna? Ni ska återkomma till "våpen". Ni ska återkomma 2008. Det ska analyseras, remitteras och utredas. Claes, på tio minuter och tjugoåtta sekunder har den skarpaste åtgärden mot det skriande klimathotet varit att ni ska inbjuda till samtal. Det tidigaste förslaget till beslut ska komma 2008. Varför har ni begärt väljarnas förtroende om ni inte har en politik för de första två åren i regeringsställning? Hur kommer det sig att ni kan skära ned de arbetslösas a-kassa på fem dagar, slå på de arbetslösa och införa böter men inte klara att skramla fram ens det miljöförslag som fanns i ert eget valmanifest till den första budgeten? Varför är det så mycket viktigare att slå på de arbetslösa än att rädda vårt klimat? När kommer de skarpa åtgärderna? Vi socialdemokrater har föreslagit att klimatinvesteringsprogrammet inte ska läggas ned som ni vill utan vidareutvecklas och fortsätta. Du kan väl åtminstone rösta på det förslaget. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till den socialdemokratiska reservationen om klimatinvesteringsprogrammet.

Herr talman! Den här debatten trodde jag handlade om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Den här regeringen vill sätta människor i arbete. Vi satsar på bra förutsättningar för landets företag. Vi tycker att vi inte bara ska sätta upp mål utan att vi ska titta på vilka medel vi ska använda för att nå målet på minus 30 %. Det är ingen skillnad nu mot hur det var i juni. Vi debatterade i en annan kammare här i huset, men då var linjen att vi ska återkomma från regeringens sida 2008 med en klimatproposition till Sveriges riksdag. Vi kommer att titta på alternativ till Klimp:en. Vi kommer att återkomma till frågan om klimatmiljarden till våren. Det som Anders Ygeman pratar så vitt och brett om, herr talman, skillnaden i Socialdemokraternas miljöpolitik, ligger 2009. Det är ännu längre fram än 2008, Anders Ygeman. Jag har lite svårt att få det att gå ihop. Vi är gärna med och för ett konstruktivt samtal. Jag kan garantera att alla partier här i riksdagen kommer att få vara med i det samtalet.

Herr talman! Hade Sverige haft en socialdemokratisk regering hade det funnits några skarpa förslag från Oljekommissionen. Förslagen hade inte dragits i långbänk och remitterats. Hade vi haft en socialdemokratisk regering hade vi haft trängselavgifter, som medborgarna i Stockholm röstade för. Pengarna hade använts för kollektivtrafik och inte bara till dyrbara väginvesteringar. Hade vi haft en socialdemokratisk regering hade den miljard vi har satsat på det största kollektivtrafikprojektet på 30-50 år kunnat fortsätta att byggas ut, och inte som den första åtgärden av den nya regeringen stoppas med hjälp av en debattartikel i DN. Hade vi haft en socialdemokratisk regering hade SMHI sluppit en neddragning på 10 % av hela omslutningen - en neddragning som motsvarar två tredjedelar av hela SMHI:s klimatarbete, som motsvarar dubbelt så mycket som hela SMHI:s forskning på klimatområdet. Då säger ni att den nya regeringen inte vill att de ska dra pengarna där. De ska effektiviseras och öka affärsintäkter. SMHI är det meteorologiska och hydrologiska institut i världen som drar in mest pengar på affärsverksamhet. När vi talar med dem säger experterna där att det är orimligt att tro att det här ska kunnas dra in på det sätt regeringen gör, 10 % på ett år. Då är det väl inte konstigt att vi drar slutsatsen att det kommer att drabba klimatområdet. Det finns en stor risk för det. Vi har skarpa förslag. Ni har tomma ord. Ni har en kontrollstation 2008 som ni satte upp. Vår plan var att bombardera kammaren med skarpa förslag under den tiden. Vi har de skarpa förslagen i vår budgetmotion, och vi kommer att fortsätta att presentera skarpa förslag. Från regeringen kommer bara tomma ord.

Herr talman! Jag ser fram emot de skarpa förslagen. Jag ser fram emot att diskutera dem och se hur vi tillsammans i Sverige som helhet kan bidra till att vända utvecklingen. Men tittar jag tillbaka på den föregående mandatperioden kan jag inte säga att det svämmade över av skarpa förslag på miljöområdet. Ta klimatpropositionen som lades på riksdagens bord i våras. Där fanns ett skarpt förslag, ett förslag till Sveriges riksdag att ta ställning till. Det var ett upprepande av målsättningen att minska koldioxidutsläppen med 4 % till år 2010. Resten var bedömningar, men det var ett skarpt förslag. Jag har därför lite svårt att se att det hade varit annorlunda med en socialdemokratisk regering. När jag nu tittar i det betänkande vi har konstaterar jag att Socialdemokraterna inte har något annat yrkande på miljöområdet än vad regeringen har. De har inte en peng mer på anslagsområdet i det här betänkandet. Jag kan konstatera att det blir en tämligen konstig debatt. Avslutningsvis, herr talman, gällde det SMHI. I dagens Göteborgs-Posten kan vi läsa att SMHI har ökat sina intäkter ordentligt under de senaste åren på uppdrag som folk och företag köper av dem. Vi ser en större möjlighet för dem att fortsätta den utvecklingen och klara av det inom de ramar de har.

Herr talman! Ta till vara kraften underifrån, hör vi. Vi kommer att klara av det och solidaritet med människor i andra länder, hör vi av Claes Västerteg. Han säger att om vi ska lyckas minska utsläppen med 30 % måste det finnas handlingsplaner. Det är precis det vi saknar. Jag ska beröra en del som jag funderar över, förutom Klimp:en och anslaget till SMHI, och undrar om regeringspartierna tycker är bra: Är det verkligen bra i det här läget att trängselavgifterna i Stockholm ska tillföras biltrafiken? Är det bra att trängselbussarna tas bort, som har varit en succé och fått människor att åka kollektivt i stället för att var och en tar sin bil? Hur rimmar det? Är det en typ av skarpa förslag som ni kommer med? Det är den enkla fråga jag vill ställa i det här läget.

Herr talman! Återigen framställs det som att de här 20 miljoner kronorna på något sätt är avgörande för hela Sveriges framtid. Vi har inte pekat ut att det är klimatforskningen som det ska dras ned på. SMHI avgör själv, men vi ser en möjlighet för dem att öka sin försäljning av tjänster och klara sin ram. Återigen: Vi har inte pekat ut klimatforskningsområdet. Om man i Stockholms kommunfullmäktige fattar beslut kring trängselbussarna har inte jag någon uppfattning om det, utan det är Stockholms kommunfullmäktige som själv fattar beslutet. Jag tycker att det är viktigt att vi har ett kommunalt självstyre och att de fattar de beslut som de har gått till val på. Jag kommer inte att be Wivi-Anne recensera de beslut som Vänsterpartiet i exempelvis Fagersta fattar, utan jag håller mig till det som vi diskuterar i den här kammaren.

Herr talman! Man kan alltså inte få veta om ni tycker att allianskamraternas sätt att arbeta med att förbättra klimatet i till exempel Stockholmsregionen är bra, om det är bra politik att använda trängselavgifterna till vägar? Det har man väl inte tagit beslut om i Stockholms stadshus, men däremot när det gäller trängselbussarna. Vad jag mer efterfrågar är synen på miljöpolitik, eller den bristande miljöpolitiken. Eller är du överens med dina kamrater i Stockholms stadshus?

Herr talman! Jag tycker att det är jättebra att vi nu inför trängselavgifter. Det är ett marknadsekonomiskt styrmedel, och det var också vad de som bor i Stockholms stad sade ja till i en folkomröstning. I mitt drömscenario har jag ett system där inte vi här i Sveriges riksdag behöver fatta beslut om vad pengarna ska användas till, där vi ser till att göra en sådan förändring av grundlagen att man själv i Stockholms stad och i regionen kan fatta beslut om hur pengarna ska användas. När vi nu satsar pengar på vägar i Stockholmsområdet - jag tror att alla är överens om att det behöver satsas pengar på den typen av infrastruktur - frigörs det pengar till andra områden, pengar som exempelvis kan användas till kollektivtrafik. Men det behövs satsningar på vägarna i Storstockholmsområdet. Det tror jag att vi kan vara överens om i slutändan.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Det här är en budget som visar förändring i miljöpolitiken. Vi inom alliansen tar de utmaningar vi står inför på allvar och sätter tuffa politiska mål, bland annat det som vi berättar om i DN i dag. Anledningen till att Andreas inte är här i dag är att han är på ministermöte i EU och jobbar med att försöka driva frågorna där. Den bästa tiden att vara moderat miljöpolitiker är nu, för det är roligt att vara en del i den borgerliga alliansen. Från att ha varit i opposition kan vi nu leverera, och vi levererar en konkret och ambitiös politik som sträcker sig över många områden. Det leder sammantaget till en god miljö och en utveckling som håller i längden. Vi genomför en politik som inte ser miljö och tillväxt som något som står emot varandra. Samtidigt är det viktigt att berätta att vi moderater har en väldigt ödmjuk attityd till det här. Vi tror inte att vi sitter på alla lösningar. Däremot tror vi att vi kan ge förutsättningar för andra att hitta lösningar. Därför driver vi en politik för långsiktig utveckling. Ett konkret exempel på det är den miljard som vi satsar på forskning och teknikutveckling. Vi kommer att fortsätta att skydda, vårda och bevara, men vi kommer också att utveckla, skapa nytt och förbättra. Förr bedömdes miljöpolitiken helt enkelt efter mängden förbud, men det är en ganska dålig skala och gäller inte längre. Miljöfrågorna går till och med utanför vår organisation i riksdagen. Det är inte bara utgiftsområdena 20 eller 23 som vi kommer att prata om. Vi behöver prata om energifrågor, jobbfrågor, friskvård, livsmedel, hälsa, sjukvård, lagar och regler för innovation och företagande. Och vi ska finna breda och långsiktiga lösningar tillsammans. Då menar jag inte bara tillsammans inom alliansen, utan också inom EU, Europa och vidare ut globalt. Tack vare det informationssamhälle vi lever i är vårt moraliska närområde mycket större än det geografiska. Vi har aldrig tidigare vetat så mycket, kunnat ta så stort ansvar och kunnat dra sådan nytta av andras kunskaper. Som Claes sade, är det utmaningarna som är vår hävstång till utveckling. Vi måste gå framåt. Det var inte bättre förr. Vi var fattigare. Vi levde kortare tid, och vi dog av sjukdomar som vi i dag kan bli botade ifrån. Vi hushållade inte med naturen, och vi kunde inte dra nytta av frihandelns goda effekter. Det coola är att i dag har Sverige ett nytt ledarskap, och det skiljer sig från det gamla på en rad punkter. Det första är synen på det internationella samarbetet. EU är faktiskt universums bästa miljöorganisation. Titta bara på målet om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser med 30 % fram till 2020! Titta också på Reach, en lag som ersätter 27 andra lagar och reglerar 30 000 kemikalier! En annan fråga är samarbetet om Östersjön, som växer fram under EU:s paraply. Vi ökar det internationella samarbetet, för stora samarbeten ger stora effekter. Vi arbetar med en fortsättning på Kyotoöverenskommelsen om hur mycket koldioxid och växthusgaser vi släpper ut. Vi är med och förhandlar om de nya klimatmålen. Vi måste vara med och förhandla om vi vill påverka. Det duger inte att stå utanför och sura. Vi sätter tydliga mål, och vi är radikala och realistiska. EU är också garanten för fred i Europa - det är också viktigt. Krig, ofrihet, diktatorer, totalitära stater - det är de största miljöbovarna. Ett öppet samhälle med tillväxt, fria entreprenörer, fritt kunskapssökande, äganderätt och pressfrihet är det bästa för miljön. Tillväxten, att de samlade resurserna ökar, och den globala handeln gör att vi kan ta fler och fler ur fattigdomen. Då kan resurserna också läggas på utveckling och miljöinvesteringar. Det andra är att vi har sett en stor förändring i värderingarna. Fler och fler vill ha det vi kan kalla miljöbra produkter till bra kvalitet och rimliga priser. Vi är flera som gärna väljer alternativen, som förutom alla de goda egenskaper de har också är bra för miljön. Vi kan se att de trendkänsliga branscherna, som när det gäller mode, kosmetika och i viss mån livsmedel, redan är där. Och vi ser hur den tyngre tillverkningsindustrin kommer strax efter. Men vi kunder efterlyser sådant som snyggare och roligare miljöbilar. Vi vill inte välja mellan prestanda och miljövänlighet. Det här är en utveckling som vi kommer att se mer av. Vi kunder vill ha allt, och vi är inte ensamma. Vi blir fler och fler kunder som vill ha saker. Titta bara på Kina, Afrika och andra växande marknader! Det tredje som skiljer oss handlar om ansvar. Miljön är faktiskt allas vårt ansvar. Då måste man titta på politikens uppgift. Politikens uppgift är att ge rätt förutsättningar och skapa enkla och tydliga regler för att vi ska uppnå vårt mål. Här är det viktigt att säga att vi inte är främmande för ekonomiska styrmedel inom alliansen. Som politiker använder vi gärna ekonomiska incitament, och det är viktigt att vi ser till att effekterna blir rätt. Ett exempel på det är miljöbilspremien, som vi kommer att införa under mandatperioden. Där tittar vi inte bara på bilen. Där tittar vi också på driften. Det är liksom ingen idé om man kör runt med en miljöbil på bensin. Det viktiga är att de politiska besluten fokuserar på miljöeffekterna och inte på särskilda tekniska lösningar. Och det leder till det fjärde som skiljer oss. Vi tror att ren, grön och lönsam ny teknik förändrar världen. Framtiden ligger i forskning och utveckling, men goda idéer uppstår inte av sig själva. Vi politiker har ett stort ansvar för att skapa rätt förutsättningar för fri och spännande forskning. Om man förenklar det kan man säga att vi behöver flera galna forskare. Vi i alliansen tänker nytt, och vi satsar på forskning och teknikutveckling. Vi låser oss inte vid en energikälla eller ett teknikslag. Det finns nämligen inte en lösning. Det finns flera, och den bästa lösningen är inte uppfunnen än. Det är därför som friheten att forska och utveckla är så viktig. Det finns partier som vill ge pengar till särskild forskning, men vi tror inte på att politiskt styra på det sättet. Och, som årets Nobelpristagare Edmund Phelps sade, vi måste ta hand om våra innovatörer. Vi politiker har ett stort ansvar för att inte stoppa, hindra eller försvåra för människor med idéer. Det vore ganska roligt om några svenskar skulle kunna vinna Nobelpriset. Årets vinnare var forskare som verkar i USA, ett land som verkligen är duktigt på att ta hand om sina innovatörer och innovatörer från hela världen. Här får alliansens förslag om att minska regelbördan med 25 % en stor effekt. Det måste nämligen bli enklare, inte svårare, att göra miljöbra saker. Herr talman! Sammantaget visar den här budgeten en politik för ett uthålligt samhälle. De beslut vi fattar nu kommer nämligen att överleva oss, och vi har en politik för ett Sverige med långsiktig utveckling. Vi har de skarpa förslagen. Om man tittar på s. 41 i betänkandet ser man en alldeles tom kolumn där de socialdemokratiska förslagen skulle ha varit. Men det finns ingenting där. Vi står inför stora förändringar, och det är så fantastiskt roligt att få vara en del i detta. (Applåder)

Herr talman! Nytt ledarskap visar på förändring i politiken - ja, jag är beredd att ge Sofia Arkelsten helt rätt på den punkten. Det är klart att man på SMHI känner förändring i politiken när var tionde anställd ska bort för att 10 % av anslagen skärs ned. Eller är det två tredjedelar av deras klimatarbete som ska bort? Det kan vara värt att fråga om det. Visst är det så att stockholmarna känner förändringen när 300 bussar försvinner, mer busstrafik än vad hela Malmö har, för att den nya regeringen förbjuder stockholmarna att satsa pengar på kollektivtrafiken. Visst är det så att både svenskarna och människor runtom vår jord kommer att känna förändringen när ni avskaffar klimatinvesteringsprogrammen, som har minskat koldioxidutsläppen med 250 000 ton. Jag har då två frågor till dig, Sofia. Ni säger inte nej till ekonomiska styrmedel. Kan du då säga mig vilka ekonomiska styrmedel ni är för förutom den här miljöbilsbonusen, där ni inte är klara att lägga fram skarpa förslag? Det är den första frågan. Vi har ju fått klart för oss från vice ordförande i utskottet att det inte kommer några skarpa förslag när det gäller klimatet förrän 2008. Tycker du att det är en rimlig tidsperiod att vänta på skarpa förslag på klimatområdet? Det är den andra frågan.

Herr talman! Vi har ju pratat mycket om SMHI - jag börjar med att bemöta de saker som du inte kallade frågor men som ändå är det. SMHI har hela världen som marknad, och vi tror att de definitivt kan arbeta mer med att sälja sina tjänster. Det är precis som Claes redan har sagt. Det finns ingen anledning att jag ska stå här och upprepa det. När det gäller Stockholmsbussarna vet jag att trafiklandstingsrådet tittar vidare på det. Det är naturligtvis det landsting som stockholmarna själva har röstat fram som fattar de här besluten. Jag vet att vissa av de här busslinjerna kommer att vara kvar, och andra kommer inte att vara kvar. När det gäller Klimp är det ganska intressant. Staten har ju suttit på de här Klimppengarna, och det har blivit ett bidrag till kommunerna. De lokala investeringsprogrammen blev ganska hårt kritiserade av revisorerna, och Klimp har ju haft samma uppbyggnad. Vi avser att återkomma med hur vi kommer att lösa det här, och det blir efter 2009. Sedan frågade du om de ekonomiska styrmedlen. Jag kan tänka mig ganska många olika sätt att styra. Jag kan tänka mig skattetekniska frågor. Där har vi väldigt mycket som vi kan göra. Jag ber om ursäkt - vad var den sista frågan? (ANDERS YGEMAN (s): Är det rimligt att vi inte får någon annan klimatpolitisk åtgärd förrän 2008?) Det händer ju massor av saker - det var därför jag inte kom ihåg din fråga. Titta bara på hur det är i dag! Vi kommer att jobba inom hela Europa för att sänka massor av utsläpp. Jag har en liten lista här i mitt block på saker som vi gör som är snabba åtgärder. Vi tittar till exempel på de nya kraven på dieselbilar, Euro 6, inom EU. Vi funderar på pilotområdet i Östersjön. Vi har en stor klimatkonferens nästa sommar - vi kommer ju inte själva att lösa allt det här. Vi tar ledningen med att bygga en ny klimatregim efter Kyoto. Vi driver bland annat frågan om att få bort fosfater i tvättmedel, så att det inte ska komma ut sådant i naturen. Det händer grejer.

Herr talman! Man ska inte göra sig lustig över att ni inbjuder till samling, har nya regimer, konferenser, övningar, att ni remitterar och bjuder in och så vidare. Alla de sakerna är jättebra. Men varför presenterar ni inga skarpa åtgärder i kammaren de två första åren under er regeringstid? Vi har ju läst propositionsförteckningen. Den är, som jag sade i klimatdebatten, blank som ett balsalsgolv. Om ni har en massa idéer och om den här konferensen sedan ska leda fram till någonting undrar jag: Varför presenterar ni inte åtgärderna för kammaren? I dag går vi igenom miljöbudgeten, som du sade visade på förändring och nytt ledarskap - jag vet inte alla positiva ord du sade. Men ni visar ju inte på ett enda skarpt förslag för att komma till rätta med det största hotet mot miljön, klimathotet. I stället drar ni in anslagen till SMHI. Ni lägger ned de framgångsrika klimatinvesteringsprogrammen. Och varenda extra trängselbuss försvinner från Stockholms gator, inte för att trafiklandstingsrådet så har bestämt utan för att de fyra partiledarna på DN Debatt har sagt att inte en krona av trängselskatten ska få användas till kollektivtrafik. Det är 300 bussar som försvinner - puts väck. Det är lika mycket som Malmös hela kollektivtrafik. Följden blir att vi med den borgerliga regeringen får förändring och nytt ledarskap. Vi får högre klimatutsläpp, och vi får en sämre miljö.

Herr talman! Det är ju inte sant. Vi kommer att få en mycket bättre miljö och en bättre klimatpolitik. För vi har en hel del konkreta förslag. Bland annat tror jag att vi ska ta upp det viktiga med att vi samarbetar i EU. Vi är med och förhandlar, och vi påverkar. Det är den största skillnaden någonsin, för ni har stått utanför och surat och valt att inte ta del i det här. När det gäller samlingar vill jag säga: Jajamän! Det är klart att vi måste göra det här tillsammans. Något annat är ju fullständigt orimligt att tänka sig. Det kommer att komma ut massor av goda saker av det. Det är naturligtvis inte vi som bestämmer hur Stockholms kollektivtrafik ska lösas. Det är naturligtvis landstinget i Stockholm. Det vore förmätet om vi stod här och sade vilka bussar som ska bort eller inte. Jag vet att vårt trafiklandstingsråd har varit väldigt tydlig med att man tittar på en hel del av busslinjerna för att se vilka som ska vara kvar. Vi tycker naturligtvis olika där, ville jag säga.

Herr talman! Sofia Arkelsten, först skulle jag vilja instämma i det som du slutade ditt tal med, att det inte bara finns en lösning utan flera. Det tycker jag är riktigt. Det är kul att du tycker att det är den bästa tiden att vara miljöpolitiker i Moderaterna. Jag hoppas att du får tillfälle att känna det framöver också. Det stod mycket riktigt i tidningen i dag att SMHI drog in 200 miljoner på konsulttjänster. Men det är alltså pengar som handlar om konsulttjänster. Det handlar inte om pengar till grundläggande klimatforskning. Det är något som de hankar sig fram med på det området. Så jag tycker att det blir en snedvridning av debatten om man säger att de ska överleva på det. Vi pratar om debattartikeln i dag och att Sverige äntligen har sagt vad man tycker om klimatmålet. Det var skönt att få höra det. Det var väldigt bra. Men som flera här undrar jag när det kommer förslag på åtgärder från alliansen. Vi har inte hittat de åtgärderna.

Herr talman! Debattartikeln som var i dag är en sak. Det som är bra är ju att Andreas Carlgren, vår minister, är på ministermötet och försöker få med sig flera och driva de här frågorna. De konkreta åtgärderna är bland annat de som jag läste upp. Det händer väldigt mycket inom miljöområdet. Jag tror att det är viktigt att vi också tittar lite utanför vårt eget utgiftsområde och tittar på hela företagarfrågorna, det 25-procentiga underlättandet när det gäller regelbördan. Vi tittar på väldigt många olika bitar. Jag tror att man behöver ha en helhetssyn när det gäller miljöfrågorna. När det gäller de konkreta åtgärder som vi har ser man i vår budget att vi satsar på de saker som även den tidigare regeringen har satsat på, men vi går också före när det gäller det internationella samarbetet. Dessutom finns de saker som vi pratade om. När det gäller SMHI tycker jag att Claes har pratat om det så pass bra. Vi tror att de kan sälja sina tjänster och att det fungerar med en neddragning av budgetmedlen.

Herr talman! Det internationella samarbetet är jätteviktigt, men det är också jätteviktigt att vi gör saker här. Med tanke på Stockholms neddragningar av sin budget med 50 % undrar jag om det är någon annanstans man ska lösa allt. Ska vi inte försöka göra det här? Jag ser flera förslag där man bollar över det till EU och längre fram i tiden. Jag saknar fortfarande de konkreta, lokala eller nationella, förslagen på hur vi ska komma till rätta med klimatfrågan.

Herr talman! Stockholmspolitiken tycker jag kanske inte att vi ska diskutera här. Jag är alldeles säker på att stockholmarna har röstat fram rätt personer som kommer att driva Stockholmspolitiken. I övrigt kan jag bara hänvisa till det jag sagt innan.

Herr talman! I slutet av förra veckan besökte några av Folkpartiets riksdagsledamöter Västsverige. Flera inlägg här har påpekat situationen i Västsverige. Vi tyckte att det var viktigt att på ort och ställe informera oss om situationen och ta med oss erfarenheter och synpunkter tillbaka. Det var oerhört lärorikt, inte minst med tanke på att vi hade Klimat- och sårbarhetsutredningen i våra bakhuvuden. Mycket kortfattat kan jag sammanfatta våra synpunkter med att katastrofteamen i de olika kommunerna snabbt var i funktion. Man hade väldigt stor nytta av tekniska hjälpmedel - bland annat Gis nämndes - men också av att få ständiga väderrapporteringar. Och man prioriterade informationen till allmänheten. Men i någon av kommunerna uppstod det ett enormt problem genom att strömmatningen slogs ut. Så man hade inte direkt den möjligheten. Det var också en lärdom som man fick ta med sig. Det vi tog med oss tillbaka och som det är viktigt att vi i riksdagen kommer att jobba vidare med handlar om problematiken kring vattendomar. Det handlar också om den framtida samhällsplaneringen. I en av kommunerna visade det sig att gångtunneln till lokaltåget vattenfylldes, och det är den enda vägen som man kan gå för att ta tåget till jobb eller skola. Det innebar att människor började springa över tågrälsen. Det är räls som också trafikeras av snabbgående tåg. Det är ett under att ingen olycka skedde under de dagarna, att inte heller en olycka skedde vid det vägavsnitt där vägbanken gav vika. Med detta som en utgångspunkt vill jag i den här budgetdebatten nämna några av Folkpartiets utgångspunkter i miljö- och naturvårdsarbetet. Det handlar om förvaltarskapstanken, den biologiska mångfalden och det internationella samarbetet. Förvaltarskapstanken är vår ledstjärna. Den pekar på vårt ansvar att efterlämna en jord i balans till nästkommande generationer. Vi må bruka men inte förbruka vår jord. Utöver den rikedom som den biologiska mångfalden erbjuder oss, både vad gäller floran och faunan, är det också oerhört intressant - jag har sagt det en gång tidigare, herr talman, i denna kammare - att ta del av forskare Carl Folkes analys, där han pekar på att den biologiska mångfalden ger oss ökade möjligheter att stå emot klimatförändringar. Därför är regeringens ökade satsningar på biologisk mångfald oerhört värdefulla, + 77 miljoner 2007, + 44 miljoner 2008 och + 83 miljoner 2009. Det är också värdefullt att ta del av det som regeringen skriver om biologisk mångfald, att skyddet av den biologiska mångfalden är en hörnsten i regeringens politik. De partier i Sveriges riksdag som bejakar EU-samarbetet inser att just miljösamarbetet inom gemenskapen kan göra skillnad. Ekonomiska gemensamma styrmedel som inkluderar transporter, miljödriven teknikutveckling och ökad satsning på forskning inom miljöområdet är oerhört värdefulla. Min förhoppning är att resurserna för forskningsinsatserna också inom EU:s sjunde ramprogram nu ska komma till stor nytta. Det kommer för övrigt att presenteras den 22 december. Det jag har fått mig till livs är att ett av de prioriterade områdena just handlar om miljö- och hållbarhetsfrågorna. Dagens betänkande som vi har att ta ställning till men också de internationella miljökonferenserna, dagens DN Debatt och allt vad som ändå är på gång borde lugna våra politiska motståndare. Lyckas miljöministern i sin ambition att få med flera länder i ett post-Kyoto-avtal har vi medverkat till att ta ett stort och viktigt gemensamt steg i det nödvändiga arbetet med att sänka utsläppen av växthusgaser till vår atmosfär och med det hejda den globala uppvärmningen. Jag behöver inte citera dagens DN Debatt, för ni vet alla vad som händer och sker i Bryssel just nu. Herr talman! I betänkandet omnämns Hållbarhetskommissionen. Det är ett initiativ från Folkpartiet som vi är stolta över. Det blev ett riksdagsbeslut och kommer att sjösättas inom den närmaste tiden. Kommissionen kommer att medverka till att undanröja hinder som finns för att enskilda, kommuner och samhället i stort ska kunna arbeta på ett miljömässigt hållbart sätt. Det är en konkret åtgärd. Hållbarhetskommissionen kommer också att ha betydelse i granskningen av Naturvårdsverket som har fått så många uppgifter, och där Riksrevisionen också har påpekat att det finns brister. Det är också ett konkret exempel. Ett annat område som bland annat min tidigare kollega Sverker Thorén kämpat för är havsmiljöfrågorna. Där lyftes inte minst Östersjöproblematiken fram. Folkpartiet kommer inte på något vis att släppa det viktiga arbetet med de marina frågorna. Vi ser det som en stor framgång att det nu har kommit ett beslut i EU om pilotområden. Vi har nämnt 2008 flera gånger. Det kommer att bli ett mycket betydelsefullt år för viktiga miljöbeslut. Då kommer miljöavstämningar grundade på forskning att ske, och det kommer med all sannolikhet att leda till många tuffa beslut och åtgärder. Sternrapporten visar ju på vikten av tidiga och, vilket är oerhört viktigt, riktiga miljösatsningar för att undvika dramatiska ekonomiska satsningar framgent och framför allt för att undvika dramatiska, negativa miljöeffekter. Herr talman! Jag vill avslutningsvis kommentera några reservationer och särskilda yttranden som oppositionen har lämnat. Jag börjar med Klimpbidraget. Vi i Folkpartiet har under ganska lång tid varit skeptiska till den här typen av bidrag - inte för att vi inte vet att många goda miljöprojekt har genomförts utan mer för att många av dem skulle ha kunnat genomföras utan bidrag. Det har också visat sig att bidraget har lett till en osund konkurrens. Det är vår principiella hållning. Vi ställer dock upp på regeringens politik som innebär en höjning av Klimpbidragen 2007 och 2008. Framöver kommer vi gemensamt i alliansen och regeringen att diskutera framtidens incitament, kitt och stimulans för viktiga miljöinsatser. Då kan lånegarantier, riskkapital, krav på vetenskaplig utvärdering och även egenfinansiering komma med i diskussionen. SMHI är nästa punkt som har varit kontroversiell. Det är kanske värdefullt att vi från alliansen har haft med den - annars skulle mycket av debatten inte ha blivit av i dag. Folkpartiet har i tidigare budget också öppnat för en minskning av detta anslag med hänvisning till att man skulle kunna se över och möjliggöra en ökad intäkt av sålda tjänster. Göteborgs-Postens inlaga i dag har citerats, men jag vill ändå understryka detta med följande citat: "Vi har en stadigt ökad efterfrågan på tjänster, bekräftar Anne Amrén, som är chef för SMHI:s konsultverksamhet inom miljö- och säkerhetsfrågor." Man räknar med att man får in runt 200 miljoner kronor genom sin konsultverksamhet. Detta med neddragning har alltså ingenting med forskningsneddragning att göra. Så var det sagt, och det har också flera, bland annat Claes, nämnt. Vad jag däremot vill tillägga är att vi mycket noga kommer att följa utvecklingen på SMHI. Vi är medvetna om att SMHI har en oerhört stor betydelse. Det upptäckte vi i en av kommunerna där informationen från de olika mätstationerna och SMHI:s rapporter var betydelsefull. Det kommer vi alltså inte att släppa. Jag blev ändå mycket förvånad, för att inte säga glatt överraskad, när jag tog del av Socialdemokraternas särskilda yttrande. Ett särskilt yttrande, herr talman, är ju en möjlighet för ett politiskt parti att avge en röstförklaring och tala om vad man anser inom ett område. Med tanke på den kritik som Socialdemokraterna har öst över alliansens miljöpolitik kan jag inget annat än konstatera att Socialdemokraterna nu ger oss godkänt. Det enda man kritiserar är nämligen vår minskning av anslaget till SMHI. Detta ger oss, som jag tolkar det, ökade möjligheter att nu på ett konstruktivt sätt i en bra dialog arbeta framåtsyftande med en aktiv miljöpolitik. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder)

Herr talman! När det gäller det sista blir det nog för Anita Brodén att läsa på hur budgetlagen fungerar. Hon kommer då att upptäcka varför vårt särskilda yttrande ser ut som det gör. När det gäller SMHI måste vi komma ihåg att om man drar bort mer än 10 % av de fasta anslagen innebär det att någonting ska bort. När ni i alliansen nu säger att ni ska öka priserna på de tjänster som SMHI säljer ska vi komma ihåg att SMHI:s vanligaste kunder är andra myndigheter och kommuner. När exempelvis kommuner vill kunna förutspå kommande översvämningar på grund av bristerna i alliansens klimatpolitik blir det alltså svårare för dem att köpa dessa tjänster. Det blir en konstig rundgång. Man kan också undra hur ni kunde komma på idén att just vid denna tid, just detta år då klimatfrågorna är som mest i fokus, resonera: Var ska vi dra in 20 miljoner? Jo, vi gör det på dem som har det viktigaste uppdraget när det gäller klimatfrågorna och precis har släppt den första rapporten om att klimatet faktiskt blir varmare. Det gick mindre än en månad från det att SMHI kom med den första, historiska, skrämmande rapporten om vårt blidare klimat till det att den borgerliga regeringen föreslog 20 miljoner i besparingar, någonting som motsvarar var tionde anställd på SMHI. När det sedan gäller Klimp har vi här ett effektivt klimatpolitiskt verktyg som fungerar och som har gett minskningar av koldioxidutsläppen, och ni drar bara ett streck i kolumnen och så är det borta. Under tiden ska vi fundera på om det finns andra åtgärder, säger du. Vore det inte bättre att ha de åtgärderna först om ni nu inte tror på klimatinvesteringsprogrammen? Hade det inte varit rimligt att i budgetpropositionen eller i betänkandet berätta om dessa åtgärder och säga att detta kommer i stället. Det gör ni inte. Ni drar ett streck i kolumnen och sparar pengar.

Herr talman! Vi i Folkpartiet är mycket konsekventa. Vad gäller SMHI har vi i tidigare budgetar haft samma åsikt. Vi är helt konsekventa därvidlag. Anders Ygeman säger att det handlar om att ta bort. Det behöver det inte göra. Det handlar också om att man kan tillförsäkra sig den summan på ett annat sätt. Det är det vi pekar på. Det är inte heller enbart kommuner och offentliga verksamheter som är kunder utan också ganska många företag, visar det sig nu. Det är byggnadsföretag och många andra branscher som efterfrågar SMHI:s tjänster. Jag sade också i mitt anförande att vi mycket noga kommer att följa utvecklingen eftersom vi vet att detta är en angelägen verksamhet. Vi ser dock att detta skulle vara möjligt. Det är svaret på frågan om SMHI. När det gäller frågan om Klimp har jag också redovisat vår principiella hållning. Vi ökar nu tillsammans i regeringen medlen både för 2007 och för 2008. Inför 2009 har vi inte avsatt några medel, men vi kommer att återkomma med någon annan form av stimulans, kitt eller möjlighet för åtgärder som gynnar miljöeffektivisering. Då pekar jag på några punkter där det skulle kunna ingå och där man bland annat kan tänka sig riskkapital och lånegarantier. En sak ska vi ha klart för oss: När vi använder ett bidragssystem måste det följas av en utvärdering. Det har alltså hittills inte skett, så innan vi tar nästa steg måste vi se vad det leder till.

Herr talman! När vi fick vår nye miljöminister hade han direkt två saker att säga. Den första var att klimathotet var den viktigaste utmaningen, och den andra var att det inte var den socialdemokratiska oppositionen som var hans fiende utan tiden var hans fiende. Då blir det lite konstigt att här i kammaren höra talare efter talare från den borgerliga högeralliansen säga att vi ska vänta, återkomma, remittera och komma tillbaka - inte ett enda skarpt förslag. Om nu tiden är er motståndare, varför ska vi då behöva vänta ända till år 2008 innan ni för kammaren kan presentera ett enda skarpt klimatförslag?

Herr talman! Jag tror att för oss alla är tiden vår fiende på det viset. Därför är det så angeläget att kloka beslut fattas och att insatserna görs på bredden. Där är det en styrka hos oss i alliansen att vi har en miljöminister som är mer offensiv än vi under en lång tid varit vana vid. Alla partier i alliansen och regeringen tror på EU. Vi tror och satsar gemensamt på forskning. Alla av oss tror på ekonomiska styrmedel, och vi vill grunda våra beslut på vetenskap och forskning. Självklart satsar vi också medel. Det som hela vår politik går ut på är just att möjliggöra att vi även får en ekonomisk möjlighet, att vi ökar vår ekonomiska budget och kaka, för att också ha de ekonomiska tuffa möjligheterna och åtgärderna. Här har vi en enorm chans och möjlighet. Inte minst vår tidigare talare visade med emfas med vilken glädje och entusiasm som vi nu på bred front angriper denna utmaning. Inte minst, herr talman, inbjuder nu Andreas Carlgren andra miljöministrar till internationella konferenser för att visa att vi nu tillsammans tar tag.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Låt mig också så här inledningsvis i all ödmjukhet inför utskottets ärade ledamöter påminna om att vårt budgetbetänkande faktiskt omfattar 4,6 miljarder kronor som fördelas på en rad olika åtgärder. Väldigt många av dem är väldigt bra. Det låter när Anders Ygeman teatraliskt slår ut med armarna och säger: Det är ett blankt golv! Det är ett tomt papper! Men det är alltså 4,6 miljarder kronor som fördelas på en rad kraftfulla och verksamma områden. I Sverige har vi ett unikt sätt att arbeta med miljöfrågorna. Där vi i huvudsak är väldigt eniga är miljömålsarbetet. 16 miljömål har i stor enighet antagits i riksdagen - med kanske smärre avvikelser i marginalen. Efter sex, sju eller kanske åtta år - ja, sju år är det väl - har arbetet börjat hitta sina former, även om de kan utvecklas ytterligare. Det hoppas vi att Hållbarhetskommissionen bland annat hjälper till med. Det här arbetet styr väldigt mycket av regeringens och myndigheternas arbete. Det visar sig att alltfler av miljömålen är svåra att nå trots att vi haft en regering som förmodligen har varit oerhört flyhänt och kompetent i miljöarbetet, om vi nu ska lyssna på den nuvarande oppositionen. Det är ett svårt arbete att ta över, och det är många utmaningar som vi behöver hjälpas åt med för att kunna klara av det hela. När vi var i opposition stärkte och skärpte vi framför allt tillsammans med Miljöpartiet flera av miljömålen. Det gäller då det marknära ozonet, partiklarna, utsläppen av kväveoxider, dioxiner i livsmedel, fosforföreningarna, Östersjöns miljö, de olycksrelaterade utsläppen, bullerfrågorna och barnens inomhusmiljö - områden där vi och Miljöpartiet skärpte miljömålen men där Socialdemokraterna röstade nej och stod vid sidan om. Årets miljömålsredovisning visar att sju av 16 smileys, gubbar, är ledsna trots den kraft och kompetens som den tidigare regeringen tydligen haft. Ingen av gubbarna är faktiskt riktigt glad. Övriga nio är ganska nollställda. De ser ut ungefär som en talman när kammaren debatterar dubbelbeskattningsavtal med Moldavien eller något i den stilen. Utmaningarna är väldigt stora, något som också bekräftas av Millennium Ecosystem Assessment som visar att 15 av 24 av de viktigaste ekosystemen är starkt överutnyttjade. Det kan man dock inte beskylla den tidigare regeringen för, utan det är en global fråga som vi gemensamt måste arbeta med och möta. Det är alltså stora utmaningar som även fortsättningsvis kommer att kräva rejäla budgetinsatser och budgetåtaganden. Låt mig senare återkomma till klimatet. Sedan har vi havsmiljöfrågorna. I dag, eller om det var i går, kunde vi i tidningen läsa om rekordlåga syrehalter som förutsäger förstärkt algblomning till sommaren. Torskynglens barnkammare blir trängre och trängre, blir mindre och mindre. Svavelvätena breder ut sig. Det gör livet svårare att leva på botten. Fosfor- och kväveutsläppen måste vi också komma till rätta med. Det är glädjande att Östersjön kan få vara pilotområde inom EU:s marina strategi. Vi behöver fortsätta att utveckla Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde. Jag ser fram emot den av regeringen annonserade strategin för haven. Kemikalierna är en annan jättestor utmaning som kommer att kräva budgetåtaganden. Vi är inte - jag tror att det gäller oss allihop - nöjda med Reach, även om det kanske var nödvändigt att ta beslut i stället för att få en förlikningshistoria som kanske skulle ta två år. Det är bättre med det Reach vi fick än inget. Men nu krävs det ordentlig uppmärksamhet i fråga om genomförandet av Reach på hemmaplan. Den biologiska mångfalden och dess utarmning har vi hört Wiwi-Anne och väl också Tina, men framför allt Wiwi-Anne, ta upp. Detta är mycket viktigt. Vi måste diskutera hur vi ska bemöta detta, hur vi ska möta det här hotet och hur vi ska involvera markägare, brukare, företagare och allmänhet i arbetet med att hejda den utarmning som är på gång. Hållbarhetskommissionen kommer att ha en viktig uppgift även här. Beträffande avfallsfrågorna är jag glad att utgöra underlag för en regering som kommer att ta lagen om offentlig upphandling på allvar. Det är en regering som kommer att se till att materialåtervinningsbolagen kommer att få bättre möjlighet att bedriva sin verksamhet i konkurrens med de offentliga monopolens utbredning. Tillämpningen kommer att skärpas. När det gäller klimatfrågorna kan vi glädjas åt de uppgifter som vi ser i medierna om att vi har minskat utsläppen med 7 % mellan år 1990 och 2005. Målsättningen var minus 4 %. Det räcker inte utifrån den kunskap som vi har om den accelererande temperaturförändring som nu påverkar klimatet i alltfler områden. Det räcker inte globalt sett. Vad vi i Sverige gör är viktigt, men vi måste se att det är en global fråga som kräver globala åtgärder. Regeringen står fast vid den inriktning som riksdagen enhälligt beslutade om senast. Det är minus 25 % för Sveriges del, och det nya är minus 30 % till år 2020. Klimatpropositionen som lades i juni och som vi fick vänta på i ett halvår hade ett konkret förslag - minus 4 %. Resten skulle komma vid kontrollstationen. Det var beskeden vi fick i den klimatpropositionen. Mycket återstår när det gäller klimatarbetet. Jag ser fram emot att arbetet inför kontrollstationen ska ske brett i ett parlamentariskt sammanhang, med bred förankring, bred diskussion och med mål, delmål och sektorsmål. Vi behöver koppla samman energi- och klimatfrågorna tydligt med sparande, effektiviseringar, förnybara alternativ, elproduktion i kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft - de koldioxidfria alternativen behöver effektiviseras. Industri, bostäder och transporter är tre sektorer där arbetet måste ske. Industrin och bostäderna kommer vi nog att klara skapligt. Det är transporterna, och framför allt de tunga transporterna, som är den stora svårigheten och utmaningen. Här behövs forskning och utveckling av de nya bränslena och drivlinorna. Det är glädjande att se hur även de tunga transporterna nu utvecklar alternativa drivlinor. Men vi måste också utveckla de intermodala transportsystemen. Vi måste jobba med maxutsläpp per kilometer på fordon. Det är glädjande att se att Euro 5 och 6 nu börja komma på plats. När det gäller låginblandning är det skräp att vi inte har de besluten än. Det måste påskyndas. Vi måste knyta samman transportsystem. I hela det perspektivet ser jag fram emot - jag ska strax sluta, herr talman - den miljard som regeringen har förutskickat ska satsas på detta område, både när det gäller forskning och utveckling. Historien visar att möjligheterna kan tas till vara. Bly i bensin försvann, svavlet i oljan har minskat radikalt och är i princip borta, freonanvändningen har minskat betydligt, klorblekningen har nästan försvunnit, utvecklingen av alternativa drivlinor, av batterier, av hybrider visar att vi nu är på god väg när det gäller fordonsutvecklingen. Sofia Arkelstens inlägg visade på ett ungdomligt, modernt och framtidsinriktat sätt vilken väg vi har att gå i miljöpolitiken framöver. Herr talman! Jag vill, som sagt, yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. (Applåder)

Herr talman! Jag får tacka Sven Gunnar Persson för ett vidsynt inlägg som täcker ett stort fält. När det först gäller den förra regeringen har vi haft en period, tolv år, där det snart sagt varje månad har kommit skarpa förslag som har lett fram till att Sverige är kanske det framgångsrikaste landet i världen på att bekämpa koldioxidutsläppen. Att bara hänvisa till klimatpropositionen som kom sist, efter tolv år, när vi hade gjort alla de offensiva åtgärderna räcker inte. Precis samtidigt kom Oljekommissionen, som skulle visa vägen vidare och göra oss oljeoberoende fram till år 2020, med en mängd skarpa förslag som inte har blivit något skarpt från den nya regeringen. Jag tackar dig för att du konstaterar att det inte räcker. Det är den slutsats som vi också har kommit fram till. Trots ett framgångsrikt socialdemokratiskt regeringsinnehav och trots bra stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, måste det till ytterligare åtgärder för att vi ska klara vårt internationella åtagande. Därför blir det så trist att se vad alliansen har att komma med i sin budgetproposition - inte ett enda skarpt förslag mot klimathotet, men tyvärr ett antal skarpa förslag mot klimatet. Ett antal bussar försvinner i huvudstaden, investeringsprogram läggs ned och neddragningar görs på SMHI, så följden av regeringsskiftet riskerar att bli negativ för vårt klimat och vår miljö. Därför undrar jag: Om du har kommit fram till slutsatsen, Sven Gunnar, att det inte räcker, varför kommer det inga skarpa åtgärder före 2008?

Herr talman! Anders Ygeman har nu kört det där kors och tvärs i några timmar. Det blir ju inte mer relevant för det. Först klimatpropositionen. Om ni nu hade arbetat så otroligt fantastiskt under tolv år borde den klimatproposition som ni aviserade under ett par års tid ha kunnat innehålla någonting mer än: Vi håller fast vid förslaget om att minska utsläppen med 4 %, och resten ska vi ta i samband med avstämningspunkten 2008. Det var vad den propositionen sade. Om nu Oljekommissionen kom med så många bra förslag, varför skulle vi då helt plötsligt sluta att använda oss av det system för att få en bred förankring och belysning av förslag som vi alltid har använt i Sverige, nämligen remissförfarandet, för att få ett brett underlag av synpunkter? Det är väl Oljekommissionens förslag värt? Det kommer att tas med i arbetet inför kontrollstationen, var så säker. När det gäller detta med skarpa förslag är det inte så att Klimppengarna nu är borta. Tvärtom ökar de 2007 och 2008. Naturvårdsverket gör ett kraftfullt arbete liksom Vägverket och många andra myndigheter. Det svenska arbetet på klimatområdet fortsätter. Det stannar inte. Vi har inte avbrutit det. Vi har inte nollat kontona. Regeringen har jobbat någon månad eller ett par. Att vi inte har nya förslag utan prolongerar budgeten på miljöområdet är väl bra. Då tar vi vara på alla goda förslag som redan finns.

Herr talman! Sven Gunnar Persson, sanningen ska göra dig fri. Klimatinvesteringsprogrammet nollas i budgeten för 2009 av högeralliansens regering. De förslag ni har här är inte att klimatinvesteringsprogrammet ska, med dina egna ord, prolongeras. Det ska avslutas, avbrytas, läggas ned, och det utan att ni anvisar vad som ska komma i stället. Ni har inte aviserat ett enda skarpt miljöförslag för tiden fram till 2008. Däremot har ni tagit bort ett antal saker som har funnits i de tidigare budgetarna och som vi har föreslagit. Om det är så att det inte ska läggas ned, finns det ju en reservation att rösta på, Sven Gunnar. Sanningen ska göra dig fri. Rösta på den socialdemokratiska budgetreservationen, så får vi ett fortsatt klimatinvesteringsprogram i Sveriges kommuner. Då kanske vi kan bidra till att utsläppen av klimatgaser i Sverige fortsätter minska på det sätt som har skett tack vare en framgångsrik socialdemokratisk politik.

Herr talman! Jag kan meddela Anders Ygeman att jag känner mig väldigt fri, så fri att jag till och med kan ta del av Miljöpartiets reservation, som säger: Det är viktigt att återkomma och utveckla klimatinvesteringsprogrammet så att insatserna verkligen blir kostnadseffektiva och så att det blir bra insatser som bidrar till svensk miljöteknikexport och skapar en hemmamarknad för det. Samarbeta mer med Swentec, som jag tror att det heter, och så vidare. Det är så den här regeringen kommer att arbeta med den frågan. Vi kommer att ta vara på Oljekommissionens förslag. Vi kommer att arbeta brett parlamentariskt inför kontrollstationen 2008, och i det arbetet kommer ju frågorna om hur nästa klimatinsatsprogram, eller vad man nu vill kalla det, kommer att se ut. Hur kommer det att utformas? Var så säker på att den klimatmiljard som finns angiven i budgeten kommer att användas på det för klimatet allra bästa sättet. Om det sedan kommer att heta Klimp, något av det Anita sade eller någonting annat, det får vi se. Men insatser mot klimatförändringarna kommer att ske, och de kommer att ske på det sätt som Miljöpartiet säger - på det mest kostnadseffektiva och lämpliga sätt som går att uppbringa. Så välkommen ut i frihet, Anders Ygeman, så ska vi nog hjälpas åt att få ett bra klimatarbete i Sverige!