Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regional tillväxt

Fru talman! Det behövs en politik som kan ta vara på Sveriges utvecklingskraft och tillväxtpotential och som kan ta till vara sysselsättningsmöjligheterna i hela landet.

Moderaterna har samma anslagsfinansiering som regeringen på utgiftsområdet Regional tillväxt, som vi nu debatterar, det vill säga 3 672 525 000 kronor eller om man så vill 3,7 miljarder. Men innehållet skiljer sig mellan regeringens och vår politik i budgeten på ett flertal punkter. Regionalpolitiken kopplar ju också in på andra politikområden som ska skapa regional tillväxt, jobb och välfärd.

Det handlar inte bara om att hela Sverige ska leva, utan det ska gå att leva på olika ställen över landet.

I somras besökte jag Kitkiöjärvi, som ligger ca 7 mil norr om Pajala. Dit åkte jag för att på plats få besöka den lokala lanthandeln. Det är en central plats för befolkningen som bor runt omkring. Problem med uppkoppling är ett återkommande bekymmer. Drivmedelspumpen tappar kontakten emellanåt, och då kan man inte tanka. Samma sak gäller för uppkopplingen mot bank och för att betala räkningar.

Vattenfall, som är i detta fall är de som är ansvariga i området, kom långt om länge till platsen, där de själva fick känna av hur det är att inte ha nätkontakt när de skulle hålla sin information.

Menar vi allvar med att hela landet ska leva måste det också fungera. Det lär fungera väldigt väl på den finska sidan, så där finns lärdomar att dra eller så kan regeringen fundera på om man kan skriva något avtal med Finland.

Vid ett annat tillfälle besökte jag Storuman, Vilhelmina och Saxnäs. Butiken i Saxnäs har flera delar i sin verksamhet. Där säljer man fiskekort, lämnar ut paket och systembolagsprodukter och fungerar som matbutik med mera.

Fiskekortsförsäljningen hade också blivit länsstyrelsens förlängda arm, ofrivilligt. När fisketuristerna inte hittar eller får tag i information eller kommer i kontakt med länsstyrelsen hamnar uppdraget i knät på den lokala lanthandeln, och där står turisterna i kö för information.

Turismen är en intäkt på plats, men det är orimligt att den som har verksamhet ska lösa länsstyrelsens uppgift utan avtal.

Moderaterna har, precis som regeringen, valt att förstärkta driftsstödet till små butiker och lanthandlare i sårbara och utsatta glesbygder med 70 miljoner kronor. Vi understryker vikten av att den fortsatta satsningen noggrant följs upp och utvärderas av ansvarig myndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Moderaterna vill också förenkla för lanthandlare att bli ombud för statliga bolag.

Vidare vill vi att det ska vara ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet. Företagande och vardagsliv på landsbygden behöver bli enklare, inte krångligare. Vi vill se en utredning med ett särskilt regelförenklingsuppdrag. En gång för alla måste knutar lösas upp kring förenkling och effektiva åtgärder för att nå ett gemensamt positivt resultat, inte minst när det gäller information, kontroller med mera.

Vi vill också ha förändringar i synsättet på skatter och andra styrmedel som alltid ställs mot hur de påverkar villkoren för hushåll och företag i olika delar av landet.

Den pendlande ensamstående undersköterskan eller den ensamstående föräldern som bor utanför storstaden i Dalarna, i Värmland eller på andra ställen, och som är helt beroende av sin bil för att klara både jobb och vardag, ska inte tvingas flytta från sitt hem bara för att storstadspolitiker är fixerade vid att höja bensinskatten.

Företag ska inte, som i Skåne, tvingas köra produktion på helgen för att elkapaciteten inte räcker till alla maskiner samtidigt. Om propparna går och produktionen avstannar blir det kostsamt, och i andra änden finns en kund som räknar med leverans som uteblir. Det är dåligt för svenskt näringsliv.

Elanvändningen ökar och Sverige måste hänga med, såväl i utökad användning som i kapacitet, och då inte minst i södra Sverige. En kall vinterdag då även våra grannländer har kyla och vindstilla smäller det till, vilket är en riskfaktor som måste elimineras. Detta påverkar viljan att starta och utveckla företag och sin tur arbetstillfällen lokalt och regionalt.

Att företagen har tillgång till arbetskraft, att elever klarar sin skolgång, att människor kommer i arbete, att rättssystemet fungerar väl och att människor känner sig trygga är grundbultar på lokal och regional nivå.

Infrastruktur måste finnas på plats för såväl arbetspendling som transporter över landet för att företag ska kunna producera och nå ut med sina varor lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. För att människor ska kunna bo och leva tryggt behöver såväl kommuner som rättsväsen politiska åtgärder och mer medel.

Sverige har världsledande företag och industrier som har tagit världen med storm under många år och därmed möjliggjort för oss att finansiera vård, skola och äldreomsorg med god välfärd.

Vi har alla politiskt uttalat vikten av att få fler företag att exportera. Då behöver de regionala exportcentrumen vara effektiva och kunna vägleda företag rätt så att de känner sig trygga med att de får bra hjälp och stöd. Det gäller inte minst de små företagen.

Jag har förstått att det nu pågår ett arbete på Utrikesdepartementet som tar till sig den kritik som framfördes av Riksrevisionen, och det välkomnar vi och följer noga.

Fru talman! Det är viktigt att mäta och följa upp verksamhet. Därför måste det också vara korrekt angivet i grunden. Besöksnäringen är en del av den regionala tillväxten. Med den näringen i åtanke vill jag nämna SCB:s räknefel på arbetslösheten i Sverige. Det har förts fram till oss att det kan förekomma fel i underlaget i SCB:s statistik även vad gäller just besöksnäringen. Hur det förhåller sig med det måste redas ut, för det kan inte vara okej att vi i Sveriges riksdag ska fatta beslut på felaktiga grunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Området regional tillväxt följs också upp internt och i regeringens resultatredovisning. Granskningen utgör underlag för utskottets fortsatta mål- och resultatdialog med regeringen för transparens och tydlighet. Detta arbete startade 2014 och är pågående, och det leder till bättre redovisning allteftersom tiden går.

Till sist, fru talman, har vi moderater på detta utgiftsområde ett särskilt yrkande, då vi vill att det samlade budgetförslaget bör ses som en helhet där inte någon del eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

(Applåder)

Fru talman! När vi för ett år sedan debatterade utgiftsområde 19 Regional tillväxt stod Sverige utan regering. Vi visste inte då vem eller vilka som skulle styra landet innevarande mandatperiod och inte heller med stöd av vilka. Det blev klart först en månad senare. Vi kan nu se vilken väg man valt, även om det kanske är lite tidigt att tala om att vi skördar frukterna från januariöverenskommelsen. Situationen ute i landet är i många avseenden en konsekvens av den politik som förts under en längre tid innan dess.

Hela Sverige ska leva är ett till synes självklart påstående, och det måste vara en av de mest söndertjatade fraserna i denna talarstol. Att hela Sverige ska leva har sannolikt uttalats fler gånger här i denna talarstol än det finns mygg i min valkrets Norrbotten i juli. Det kan tyckas vara bra om det resulterar i något positivt för folk på svensk landsbygd och inte bara stannar vid tomma ord.

I min egen valkrets är frustrationen, eller vreden, på sina håll så påtaglig att man nästan kan ta på den. Och jag vet att jag inte bara talar för Norrbotten i detta sammanhang. Situationen är liknande på många håll i vårt avlånga land, som faktiskt är ett av Europas mest glesbefolkade.

Regional tillväxt är således en angelägen fråga för stora delar av vårt land och inte bara för de nordligaste länen. Det spelar nämligen ingen roll om man reformerar det kommunala skatteutjämningssystemet, omlokaliserar någon myndighet eller skickar riktade statsbidrag i all välmening om folk i sin vardag upplever att livspusslet blir allt svårare och alltmer kostsamt att få ihop. Det spelar ingen roll när utbudet av offentlig service och välfärdsfunktioner samtidigt centraliseras till större orter långt bort.

Det spelar ingen roll när man utan tillgängliga alternativ måste använda sin bil för att jobba, handla och hälsa på sina äldre anhöriga, vars enda umgänge annars är den sönderstressade hemtjänstpersonalen som kanske inte ens talar vårt eget språk särskilt bra, om kostnaderna för bränsle samtidigt stiger i högre takt än allt annat utan att vägarna för den delen blir bättre eller reseavdraget kompenserar för detta.

Fru talman! Enligt min mening handlar regionalpolitik, precis som nästan all annan politik, i allt väsentligt om signalpolitik. Pekar man ideligen finger åt de människor som bor på landet eller i glesbygdskommuner och menar att de genom att bo där tunnelbanan inte finns utgör en belastning och därför med vaga miljöargument inför vad som upplevs som en straffbeskattning på allt vad avstånd heter på alla tänkbara sätt man kan komma på, då signalerar man med all önskvärd tydlighet att fler piskor är att vänta men att inga morötter kommer att serveras. Detta om något är hämmande för den regionala tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

När man på grund av bristande vägunderhåll tvingas att sänka hastigheterna på vägarna där avstånden är som längst och trafiken som minst intensiv och samtidigt vurmar för höghastighetståg - en infrastrukturell gökunge av sällan skådat slag - i en helt annan del av landet där det redan går att färdas med tåg relativt snabbt, då har man visat vad man egentligen tycker i sammanhanget.

När man inför en flygskatt och samtidigt lovar att kompensera de mindre kommunala flygplatserna utan att sedan göra det har man på allvar deklarerat sin syn på vikten av att möjliggöra en god regional tillväxt.

Sådana här signaler snappas inte bara upp av folk som bor på landsbygden eller i glesbygdskommuner. Det sänder också signaler till företagen, offentlig verksamhet och eventuella besökare.

Turisterna kör mindre med sina husvagnar och husbilar och missar därmed en del besöksmål som därmed tappar i intäkter, och de långväga gästerna kanske väljer bort att besöka orter dit man inte längre kan ta sig med flyg.

Företag skräms bort av ökade transportkostnader och växande rekryteringsproblem. När det blir för dyrt för folk att arbetspendla eller för svårt att attrahera inhyrd expertis för att den lokala flyglinjen tvingats omkull packar företagen ihop, i bästa fall för att flytta till en annan plats i Sverige, i sämsta fall för att flytta utomlands för gott. Då räcker inga fagra ord. Den bistra verkligheten kräver mer än så.

Det senaste exemplet i raden av sådana här signaler är det förslag till nytt reseavdrag som presenterades tidigare i år. Det har nu, efter en massiv proteststorm, tack och lov skickats tillbaka av regeringen för att utredas på nytt. Förslaget hade, om det hade realiserats, varit ett riktigt dråpslag mot människors privatekonomi. Det handlar om vanliga människor som kanske är lärare eller sjuksköterskor och som har fått långt till jobbet efter att byaskolan stängdes eller den lilla distriktssköterskemottagningen rationaliserades bort. Det är vanliga människor som jobbar inom gruva, skog, jordbruk och liknande på platser och tider som inte möjliggör resor med annat färdmedel än egen bil.

Fru talman! Jag är rädd att man från regeringens sida inte tar detta på nog stort allvar. Jag är rädd att man egentligen inte tyckte att förslaget till nytt reseavdrag var så dåligt utan att man backade först när reaktionerna blev för stora. Och jag är rädd att det nya förslag vi ännu inte har sett kommer att vara ett i grunden lika dåligt förslag, försett med en rad plåster på såren till folk och företag utanför storstadsregionerna. Jag är också rädd att det inte slutar där utan att detta bara är ett i raden av exempel på hur man ser på boende och företagande utanför storstadsregionerna.

Jag anser att det vittnar om ett i grunden dåligt synsätt på de regioner som utgör en majoritet av Sveriges yta - regioner som bidrar med elproduktion, skog, malm, mjölk, spannmål, pappersmassa, stål med mera. Man inför gång på gång regler som försvårar för företagande och boende i dessa regioner. Sedan försöker man att snickra ihop taffliga kompensationer som i värsta fall, som i exemplet med den uteblivna kompensationen till de små kommunala flygplatserna, inte ens är värda papperet de är skrivna på.

En del av detta beror naturligtvis på socialdemokratins Stockholmssyndromsliknande relation till det gisslantagande Miljöpartiet, vars politik för folk och företag i glesbygd är ytterst problematisk. Det är något som också väljarna i min egen valkrets tycks hålla med om eftersom Miljöpartiet där inte ens nådde upp till 3 procent vid det förra valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Slutligen, fru talman, vill jag påpeka vikten av att se till helheten då man pratar om regional tillväxt. Att man inom ramarna för januariöverenskommelsen faktiskt har kommit överens om några lovvärda saker ur ett regionalt tillväxtperspektiv överskuggas oroande nog av det faktum att man från regeringens sida verkar vara i det närmaste besatt av tanken på att beskatta en av de saker vi har mest av i Sverige, nämligen avstånd.

Med det sagt vill jag önska mina riksdagskollegor och presidiet en god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf, Runar Filper och Mats Nordberg (alla SD).

Fru talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande Utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Jag börjar väl likadant som jag gjorde tidigare med att riksdagen genom sitt beslut den 27 november fastställde att de samlade utgifterna för utgiftsområde 19 inte får överstiga 3 672 miljoner för 2020.

Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över denna nivå kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och redogör i stället för Vänsterpartiets syn i ett särskilt yttrande. Där kan man ta del av den politik som hade kunnat genomföras om Vänsterpartiets förslag hade fått riksdagens stöd.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2915. I motionen finns också Vänsterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19. Förslaget till statens budget för 2020 inom detta utgiftsområde läggs fram i en separat motion som heter 2019/20:3018.

Vänsterpartiets budgetförslag utgör en plan för jämlikhet och grön omställning, där Vänsterpartiet satsar på välfärden i kommuner och landsting, minskar de ekonomiska klyftorna, prioriterar de ekonomiskt mest utsatta och föreslår ett stort klimatpaket för en grön omställning. Förslaget finansieras framför allt genom höjda kapitalskatter och genom höjd skatt för höginkomsttagare.

Fru talman! När det gäller utgiftsområdet Regional tillväxt vill jag inledningsvis framhålla det faktum att Sverige har stora och växande regionala skillnader. Vänsterpartiet förordar därför en politik som skapar förutsättningar för att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo där de själva önskar i Sverige. Det behövs en övergripande strategi som bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet.

Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva sina liv även i de glest befolkade delarna av landet. Men statlig service måste även fungera och finnas tillgänglig på landsbygden. Jag ser en tydlig trend att butiker stängs och jobb försvinner när marknadskrafterna får fritt spelrum. De senaste årtiondena har det offentliga varit först med att lämna landsbygd och förorter åt sitt öde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Det senaste exemplet på experiment som man var på väg att fullfölja är givetvis Arbetsförmedlingens privatisering. Det är i alla fall tur att ingången med LOV är borta. Men hur kan man än en gång tro att marknadskrafterna ska lösa Arbetsförmedlingens problem? Konsekvensen lär bli att staten drar sig bort från ytterligare en service som behövs i hela landet.

Jobben är helt avgörande för landsbygdens framtid. Staten måste ta ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan startas, växa och drivas vidare. Jag menar att det finns behov av en annan politik, en politik som innebär att alla i Sverige får samma chanser, att man kan lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var man bor och att det ger förutsättningar för jobb, bostäder och god offentlig service. Jag har verkligen fått följa hur avsaknaden av regionalpolitik har dragit isär vårt land.

Sverige ska vara ett land som håller ihop. Sveriges gemensamma rikedomar skapas av hela landets resurser och hela landets arbete. Då ska frukterna av det arbetet också komma hela landet till del. En aktör som skulle kunna hjälpa till är givetvis våra gemensamma statliga bolag. Där skulle ägaren, via oss politiker, kunna ställa lite krav på dem så att arbetstillfällen skapas på landsbygden. Vi har sett hur styvmoderligt även dessa bolag börjar behandla glesbygden.

Som jag nämnde tidigare tycker Vänsterpartiet att rikedomar som exploateras och blir till resurser och arbeten som utförs i hela landet även bör komma hela landet till del. Vi har många exempel på hur skatter inkasseras till staten från delar av landet där naturresurserna bär upp hela regioner, men där befolkningen har den sämsta servicen samtidigt som de betalar den högsta skatten.

Skillnaden mellan en som bor i min hemkommun och en som bor och jobbar här i Stockholms stad och tjänar 30 000 kronor brutto är 1 500 kronor. Den som bor här i Stockholm får så mycket mer i handen. Att det sedan blir protester och reaktioner på bränsleskatten är förståeligt. Ofta är det ju personer i de här kommunerna som betalar de högsta skatterna som också har de längsta avstånden för att få vardagspusslet att gå ihop. Att en sänkning av bensinskatten med 1 krona skulle rädda landsbygden är dock en felaktig marknadsföring.

Nu till skillnaden mellan vårt förslag och regeringens när det gäller pengar - jag vet att den inte är stor, men dessa pengar skulle kunna göra skillnad i några kommuner. Det handlar om anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, 30 miljoner kronor för 2020, för att kunna införa ett riktat stöd till kommuner med hög andel skog undantagen från produktion och skyddade naturområden, detta för att främja ökad turism. För många glest befolkade kommuner kan den höga andelen skyddad skog, även om besöksintresset för skyddade områden är ökande, på kort sikt innebära negativa effekter för sysselsättning och skatteintäkter. Dessa kommuner bär därmed ett betydande ansvar för de kollektiva nyttor som ges av skyddade skogar med höga naturvärden, och jag anser att de därför bör kompenseras genom ökat statligt stöd för riktade turismsatsningar eller tillgängliggörande och marknadsföring av att områdena över huvud taget finns där.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag, eftersom Kristdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över regeringens nivå, inte kan reservera mig till förmån för förslaget. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Alla människor ska, oavsett bostadsort, kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och offentlig service och ges rimliga förutsättningar att kunna försörja sig.

Den regionala utvecklingspolitikens främsta uppgift är att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.

Regional utveckling, oavsett om det gäller landsbygden eller storstaden med dess olika utmaningar, kan naturligtvis främjas genom en rad olika insatser. Men dessa måste kombineras med särskilda regionala tillväxtinsatser där hänsyn tas till landets olikheter. Vi har regioner som växer så snabbt att samhällsfunktionerna inte riktigt hänger med.

Vi har andra regioner som präglas av myntets andra sida, där befolkningsminskningar riskerar att leda till dominoeffekter och nedåtgående spiraler. Sverige behöver en politik som håller landet samman och motverkar splittring mellan olika landsändar.

Låt mig först lyfta fram några generella insatser av vikt i tillväxtarbetet:

Skatter och avgifter ska bidra till konkurrenskraft, och den regelbörda som drabbar företagare måste kraftigt minskas.

Energiförsörjningen måste säkras i hela landet. Energiförsörjning skapar investeringsvilja och trygghet i basindustrin, vars regionala betydelse är mycket stor men som hämmas när delar av landet tvingas fråga sig om elen räcker till.

Att injicera extra kraft i den starkt växande besöksnäringen. Här vill vi kristdemokrater bland annat se god tillgång till platser inom yrkeshögskolan och kraftigt utökad yrkesvux. Detta kan underlätta kompetensförsörjningen inom bristyrken inom exempelvis besöksnäringen.

Fru talman! Med detta sagt vill jag uppehålla mig kring några förslag som rör landsbygden.

På många håll i landet blir tillgången på både myndighetsservice och kommersiell service allt sämre. På tio år har var fjärde dagligvarubutik försvunnit, och apoteks- och postombuden har minskat med 17 respektive 22 procent under en sjuårsperiod.

Vi Kristdemokrater har i vår budget en rad viktiga landsbygdsreformer utöver regeringens förslag. I vårt landsbygdspaket finns bland annat ökade nivåer för reseavdrag, skattesänkningar för jordbrukare, insatser mot vildsvin och riktade satsningar på vård i glesbygd.

För att bygga landet samman inom det utgiftsområde vi nu diskuterar tillför vi 20 miljoner mer per år 2020-2022 under regionala tillväxtåtgärder i en satsning på de viktiga dagligvarubutikerna på landsbygden. Den lokala dagligvarubutiken fungerar ofta som ortens nav. Förutom att invånarna har någonstans att handla det mest nödvändiga är butiken en träffpunkt som bidrar till social sammanhållning. Och när det väl finns en butik finns det ofta även tillgång till ombudsservice från post, apotek och Systembolaget. Ett fungerande serviceutbud är många gånger grundläggande för att fler företag ska kunna finnas och utvecklas i bygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Den tilltagande urbaniseringen är sannolikt en av de drivande faktorerna bakom att många butiker i gles- och landsbygd har fått svårare att investera i sin verksamhet eller tvingats lägga ned. Regeringen införde år 2015 ett särskilt driftsstöd för dagligvarubutiker i sårbara och utsatta områden, vilket var välkommet. I dagsläget får ungefär 240 butiker del av stödet. Med tanke på butikernas nyckelroll för att hela Sverige ska leva anser vi kristdemokrater att stödet borde höjas och komma fler till del, och därför gör vi denna utökning.

Att säkra myndighetsnärvaro är också en avgörande grundplatta för regional utveckling. Servicekontor är ett bra sätt att samla olika myndigheters service så att basala myndighetstjänster finns att tillgå runt om i landet. Regeringen utökar med 27 nya kontor i budgeten, men enbart 4 av dessa placeras i landsbygdskommuner. Under utgiftsområde 2 lägger vi en satsning på ytterligare 7 kontor på landsbygden.

Fru talman! Jag ska avsluta med en åtgärd som vi kristdemokrater föreslår med bäring på den regionala utvecklingen och som vi som enda parti föreslår, och det är att vi vill möjliggöra för regionala och kommunala flygplatser att upphandla egna linjer. Väg- och järnvägsutbyggnad behövs, men för det regionala näringslivet kan det också finnas flyglinjer av hög strategisk karaktär. I denna fråga får vi kristdemokrater nu uppbackning av SKR:s kongress - Sveriges Kommuner och Regioner -, som menar att staten bör utreda frågan.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU2 om regional tillväxt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Vi behöver ha en politik som är bättre anpassad till de olika förutsättningar som finns lokalt och regionalt. Sveriges landsbygder är olika. Landsbygden där jag bor, i Fölshult i Älmhults kommun, har inte samma utmaningar som landsbygden där Birger Lathi bor, i Kaarnevaara i Pajala kommun.

Det mest grundläggande är att vi har en välfärd som fungerar överallt - skola, vård och omsorg. Detta är fokus för oss socialdemokrater, för om inte välfärden fungerar är det svårt att få resten av livet att gå ihop. Detta gäller oavsett om man är kvinna eller man eller gammal eller ung. Vi behöver satsa mer på välfärden, för jobb och tillväxt. Här är välfärdsmiljarderna viktiga, och även den förändring i kostnadsutjämningssystemet som börja gälla efter årsskiftet och där vi gör en omfördelning från stad till land.

Det måste också finnas service på rimligt avstånd från där man bor. Därför är lanthandlarstödet viktigt och en förutsättning för de mindre butikerna på landsbygden. Det har gjort att lanthandeln hemma i Häradsbäck i Älmhults kommun finns kvar. Den hade inte funnits om inte stödet hade kommit. Handlarna kan även få stöd till investeringar, och där kan kommunerna hjälpa till med kommunal service, som till exempel sker hemma i mitt län på flera ställen där kommunen betalar butiken för att ha ett bibliotek.

Butiken på landsbygden är inte bara en butik utan också en viktig mötesplats. Ofta finns det möjlighet att ta en fika, men där finns också statlig service i form av apotek, post och ombud till Systembolaget.

Regeringens nya mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

För att uppnå målet har regeringen fastställt fyra prioriterade områden:

Innovation och företagande

Attraktiva miljöer och tillgänglighet

Kompetensförsörjning

Internationellt samarbete.

Det vi ser runt om i vårt avlånga land är att våra olika landsbygder inte utvecklas på ett sätt som är önskvärt. Urbaniseringen fortsätter. Hur kan vi i politiken se till att det går att bo och verka i hela Sverige? På den frågan finns inga enkla svar. Vi behöver göra många olika saker inom de flesta politikområden.

Fru talman! För att människor ska kunna bo på landsbygden måste infrastrukturen fungera. Därför lägger vi i budgetförslaget pengar till vägar, järnvägar och bredband. Bredbandsfrågan är väldigt viktig för att människor ska kunna utbilda sig på distans men också för våra gröna näringar. Oavsett om man är mjölkbonde eller växtodlare behöver man i dag vara uppkopplad.

De gröna näringarna är en förutsättning för en levande landsbygd, för att hålla vårt landskap öppet, ha en biologisk mångfald men också för vår livsmedelsförsörjning. Där har vi mycket kvar att göra för att öka livsmedelsproduktionen och vår självförsörjningsgrad. Här har vi fattat beslut om en livsmedelsstrategi och ett bondepaket för att stärka genomförandet av den. Det är också bra för klimat och miljö att vi producerar maten här i Sverige. Maten vi producerar här ger ett mindre klimatavtryck än den importerade maten.

Skogen är en annan del av de gröna näringarna som har stor betydelse för Sveriges välstånd. Det är viktigt för jobb, tillväxt, klimat och miljö. Här tar vi nu ett omtag med det nationella skogsprogrammet för att vi ska kunna bli ännu bättre på att ta till vara skogen på bästa sätt.

Det kunde vi se i mitt eget hemlän nu i veckan. Södra Skogsägarna och Ikea satsar 300 miljoner på tio år för forskning och utbildning i Kronobergs län just vad gäller skogen. Det är väldigt viktiga satsningar. Man tror också på det i industrin.

Besöksnäringen är en av våra snabbast växande branscher, och mycket av besöksnäringen finns på landsbygden. Människor kommer hit för vår fina natur där vi är unika med vår allemansrätt. År 2018 omsatte turismen 337 miljarder enligt Tillväxtverket och bidrog till 3 000 nya jobb. Givetvis är besöksnäringen också väldigt viktig för våra storstadsregioner. Här håller regeringen på att ta fram en strategi för besöksnäringen som kommer att bli ett verktyg för att utveckla näringen ännu mer.

Fru talman! Vi behöver ha en politik som håller ihop landet och som bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer, tätorter som glesbygd och landsbygd. Regionalpolitiken är lika viktig för staden som för landsbygden. Vi behöver satsa på jobb och tillväxt i hela Sverige. Stad och land är beroende av varandra.

Det vi ser är att det finns likartade problem i våra socioekonomiskt utsatta områden som på landsbygden. Det gäller till exempel frånvaro av statliga myndigheter och kommunal och kommersiell service. Det gäller även servicekontor. Där gör vi nu satsningar för att vi ska få fler servicekontor i Sverige. Därför behöver vi en regionalpolitik som utvecklar hela Sverige oavsett om det är stad eller land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Med det vill jag önska: God jul och ett gott nytt år!

(Applåder)

Fru talman! Mycket är vi överens om, men det finns också en del skillnader. Jag begärde ordet för att ställa en fråga om välfärdens kärna. Vi har en avmattning. Vi vet inte vad som händer om det blir en lågkonjunktur. Det är åtta av tio kommuner som har larmat om att de inte klarar det så bra. Det finns starka signaler om att det till och med kommer att bli eländigt.

Det behöver göras besparingar i många av Sveriges kommuner. Det handlar om demografi, hög invandring och vikande konjunktur som pressar kommunerna och våra regioner. Vi moderater har valt att göra generella satsningar i vår budget. Vi lägger 9 miljarder mer till statsbidrag till kommuner och regioner än vad regeringen gör.

När man skickar statsbidrag som är riktade innebär det ett åtagande från den andra sidan. I det läge som råder ser vi att man skapar mest möjligheter om man låter kommunerna lokalt och regionerna regionalt se var de kan göra den bästa insatsen för de pengar de får.

Därför är min fråga till Monica Haider: Hur tänker ni lösa det problemet? Jag känner att det kommer att bli ett antal knutar på vägen.

Fru talman! Vi gör stora satsningar på välfärden. Vi håller också på att fasa ut en hel del av de generella statsbidragen, och det behöver vi göra mer. Det kommer mer satsningar på välfärden, dock inte i denna budget. Vi är helt överens om att vi behöver lägga mer pengar till kommunerna och regionerna. Det kommer vi också att göra framgent.

Fru talman! Tack för ett svar som låter upplyftande. Vi får följa frågan så att vi ser att det blir verkstad och inte bara ord.

Jag lämnar den frågan och tar upp en fråga som jag brinner för. Den är bland många andra frågor viktig för landsbygden. Det gäller gårdsförsäljning.

Jag undrar: Hur är läget för regeringen? Man har sagt att det ska komma förslag 2020. Ser vi ett resultat i januari? När ser vi att det ska bli möjligt med gårdsförsäljning?

Fru talman! Jag skulle kunna göra det väldigt enkelt för mig och säga att frågan bereds i Regeringskansliet. Det är faktiskt det som görs. Exakt när det kommer något förslag kan jag inte svara på i dag.

Fru talman! Jag vill böra med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna för utgiftsområde 19 som handlar om regional tillväxt och om hur de 3 672 525 000 kronorna ska fördelas nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Målet med den regionala tillväxtpolitiken är, som vi hörde alldeles nyligen, utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Med hållbar utveckling avses en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

Med stärkt lokal och regional konkurrenskraft avses att politiken ska skapa förutsättningar för näringslivet att stärka både sin produktivitet och sina möjligheter att utveckla nya och hållbara verksamheter, affärsmodeller och marknader. Den regionala tillväxtpolitiken ska dels främja utvecklingen av hållbara och effektiva lokala och regionala institutioner och innovationsmiljöer, dels mer direkt främja en ökad konkurrenskraft i företagen, exempelvis genom kapitalförsörjning.

Utskottet har återkommande påtalat att det är svårt att följa upp målen för den regionala tillväxtpolitiken, vilket förstås inte är bra då vi vill att pengarna ska ge största möjliga effekt. Både utskottet och regeringen har konstaterat att en rad olika faktorer påverkar den regionala utvecklingen. Effekterna av den regionala tillväxtpolitiken är därför svåra att mäta och särskilja från andra övergripande konjunktur- och strukturförändringar. Här har regeringen ett arbete att göra.

Fru talman! Jag tycker att det finns ett fönster öppet för att få till en bra regionalpolitik och landsbygdspolitik i Sverige. Många partier har anslutit sig till den linje ur vilket mitt parti. Centerpartiet, bildades för snart 110 år sedan, och det är glädjande.

Den urbanisering vi alla ser skapar många problem både i de regioner som tappar i befolkning och i de regioner som har bostadsbrist och trafikstockningar. Det ser ut att bli en aldrig sinande källa till problem och utanförskap.

Vi ser en alltmer tydlig klyvning av landet där människor samlas under olika paroller som Inlandsupproret, som sedan blir Landsbygdsupproret, Bensinupproret och många andra uppror och upprop. Varför har det blivit så här?

Jag är ingen forskare, men det ligger nära till hands att tro att det handlar om kopplingen till globalisering, urbanisering, sociala medier och ett alltmer individualiserat samhälle där tilltron till auktoriteter blir allt mindre. Kort sagt: Människor vill göra saker på sitt eget sätt, litar inte på makten och blir upprörda om de inte får som de vill.

Fru talman! Jag vill ta några korta exempel från min hemmakommun Mora, men det skulle kunna vara vilken landsbygdsort som helst i Sverige. Mora är en landsbygdskommun med ungefär 20 000 invånare, men det är också en centralort för ett kringland med runt 70 000 människor. Vi lever på industri, besöksnäring och handel.

Under flera år har statliga myndigheter som Domstolsverket, Skatteverket och nu Kronofogdemyndigheten velat flytta sina kontor. Man har också flyttat från Mora med argumentet att kompetens bara finns på högskoleorter och universitetsorter. Dessa argument om bristen på kompetens utanför storstäderna tycker jag är kränkande för de människor som lever utanför de större städerna.

Till detta kan man lägga att Trafikverket har stoppat flygtrafiken på vår flygplats och att regeringen inte kan komma överens om att lösa problemet. Det sker inga större satsningar på Dalabanan, som är vår järnväg ned mot Stockholm. Och det ska sägas att det inte är någon höghastighetsjärnväg, utan snitthastigheten ligger på drygt 70 kilometer i timmen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Droppen blev när Trafikverket för ett par veckor sedan satte upp ett högt stängsel längs järnvägsspåret genom vår vackra ort Mora, som ligger vid Siljans strand. Nu har man alltså satt upp ett två meter högt stängsel som skär av hela staden mot vattnet. Den vackra ort som vi en gång har haft har numera karaktären av ett interneringsläger. Man har inte sökt bygglov, och man har inte alls informerat kommunen om det här. Detta har blivit en het grej hemma i Mora. Föraktet för myndigheter och för att staten kan agera så här skapar en ännu större grogrund för missnöjespartier och populism.

Om vi ska kunna hålla ihop hela landet räcker det inte med att pytsa ut lite pengar i något Leaderprojekt om fisketurism, vilket i och för sig är bra. Det är inget fel på det, men det krävs mycket mer.

Genom januariavtalet och budgetsamarbetet med regeringen och Liberalerna har vi fått igenom en hel del landsbygdssatsningar som sänkt skatt för landsbygdsbor, som betalar en hög kommunalskatt utan att för den skull få någon bättre service. Det satsas mer på bredband, ersättning till skogsägare och bondepaket. Det satsas en del på järnvägs- och vägunderhåll, lanthandlare och mycket mer. I januariavtalet kommer det att komma ännu fler frågor som stärker landsbygden.

Fru talman! Trots detta behöver Sverige en regionalpolitik som är värd namnet. Det krävs ännu mer satsningar på järnväg, väg och flyg i EU:s näst mest glesbefolkade land, och då inte bara mellan de tre storstäderna och Norrlandskusten utan till hela landet. Bredbandsstöd, till exempel, borde gå till de delar av Sverige där marknadskrafterna inte räcker till. Så är det inte i dag.

Tillgång till statligt riskkapital borde också gå till svaga marknader där tillgången till kapital är svår att få till. Vi måste få stopp på generaldirektörernas makt att överge stora delar av landet. När regeringen omlokaliserar en liten del av de statliga jobb som har tillkommit i Stockholm borde detta ske till orter som har tappat statlig verksamhet och inte till universitetsstäder och regioncenter.

Regeringen borde stoppa de hastighetssänkningar som genomförs av Trafikverket på landsbygden. Det kanske inte är någon stor fråga här i Stockholm, men hemma i Dalarna finns det ett raseri över att Trafikverket sänker hastigheterna på vägarna.

Det måste bli ett slut på att ta skog och mark från människor utan att staten gör rätt för sig. Och - kanske lite lokalpolitiskt - regeringen måste fatta ett beslut så att vi kan återuppta flygtrafiken från vår flygplats i Mora innan jobben lämnar norra Dalarna för gott.

Om vi vill återuppbygga ett samhällskontrakt som håller ihop landet måste tilliten och förtroendet för våra myndigheter återupprättas. Vad ska vi svara medborgarna när de frågar om det inte är vi folkvalda politiker som styr landet?

Det kanske är dags att se över det svenska statsförvaltningssystemet. Jag har inte makten att initiera en sådan utredning, men jag har ett förslag på namn: Utredningen skulle kunna heta Axel Oxenstierna 2.0

Jag önskar talmannen med kollegor, mina kollegor i näringsutskottet och alla i Sverige en vit och god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Jag bor själv i Värmland och är uppvuxen i småländska Vaggeryd. Sverige är mer än ett fåtal storstäder. Det ska vara möjligt att bo och arbeta i hela Sverige, vare sig man har valt att bosätta sig i Höljes i Värmland, i Umeå i Västerbotten eller i något av våra storstadsområden, och samtidigt ha tillgång till en grundläggande samhällsservice. Det handlar om saker som att kunna driva företag, att utbilda sig och att ha tillgång till fungerande infrastruktur. Alla ska kunna leva som man vill, var man vill.

Liberalerna vill att hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det är företagande och ekonomisk utveckling som är grunden för vårt välstånd.

Därför måste människor och företag över hela landet ges möjlighet att växa och utvecklas. En regional utveckling i hela landet förutsätter också en fungerande bostadspolitik och en väl utbyggd kommersiell såväl som offentlig samhällsservice för att en ort ska vara attraktiv och locka till sig arbetskraft.

Det finns många liberala vinster i januariavtalet. I den politiska överenskommelsen mellan oss i Liberalerna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har vi enats om flera förslag som innebär goda förutsättningar för att ge hela Sverige möjlighet att utvecklas och för att skapa ett bättre företagsklimat.

Det handlar exempelvis om förbättrade kommunikationer, mer flexibelt strandskydd, förändringar i företagsbeskattningen, utvidgat RUT-avdrag, minskat krångel för företagare och digital infrastruktur i hela landet.

Fru talman! Om hela Sverige ska växa behövs fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter, som i sin tur kan finansiera vår gemensamma välfärd. Sverige behöver därför en företagsvänlig politik, och det uppnås inte genom höjda skatter på jobb och företagande. I stället behövs regelförenklingar och ett företagsvänligt klimat. Det ska vara lätt att göra rätt, och det ska vara enkelt att driva eget. Dessutom behöver entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

Ett av de främsta hindren för expansion och nyanställning är svårigheten att få finansiering. Över hälften av alla Sveriges småföretagare anser att det är ganska eller mycket svårt att få extern finansiering till löpande verksamhet och investeringar. Ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför en expansion skapar både jobb, tillväxt och ökade intäkter till vår gemensamma välfärd. Det är precis det som landsbygden behöver.

För att hela Sverige ska kunna växa behövs också en god infrastruktur. Strategiskt viktig infrastruktur måste prioriteras och utvecklas för att hänga med både invånare och näringsliv och näringslivets behov. Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur.

Fru talman! Vi behöver ett hållbart Sverige för människa, djur och natur - från jord till bord. Jordbruket ger både jobb, mat och biologisk mångfald. Fler människor i världen får bra mat med hjälp av marknadskrafter, frihandel och hållbar produktion. I Sverige vill vi att hela landets utvecklingskraft ska tas till vara. Jordbruksföretag är viktiga för en levande landsbygd, för arbetstillfällen, för den biologiska mångfalden och för att vi ska ha bra mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Vi måste också värna äganderätten. Miljö- och naturvårdsinsatser ska genomföras i god dialog med markägare som förvaltat och skött sin skog och jord genom många generationer.

Sverige är mer än ett fåtal storstäder. Det ska vara möjligt att bo och arbeta var man vill och samtidigt ha tillgång till en fungerande och grundläggande samhällsservice på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. Alla ska kunna leva som man vill, var man vill.

Fru talman! I dag presenterades en glad nyhet. Naturvårdsverket publicerade ny statistik som visar att klimatutsläppen nu minskar i Sverige. Klimatskatterna är grunden för att vi i Sverige har en så effektiv klimatpolitik.

Men klimatskatterna och bensinskatten är omdiskuterade, inte minst lyfts de upp av några i den här debatten. Jag vill därför ta upp frågan om bensinskattens geografiska fördelningseffekter, där RUT har gett mig ett underlag.

Moderaterna har föreslagit en sänkning av klimatskatten på bensin med l krona. Det ger sammanlagt drygt 2 miljarder kronor. Endast 8 procent av dessa 2 miljarder skulle tillfalla glesbygden. 63 procent skulle gå till storstäderna. Fördelningsmässigt i landet går 51 procent av pengarna till Götaland, 36 procent till Svealand och 13 procent till Norrland.

Vi måste minska klimatutsläppen från trafiken med 70 procent. Jag kan sätta hela min politiska trovärdighet på ett faktum: Det är helt omöjligt att klara det utan ekonomiska styrmedel.

Men klimatskatterna hotas. Moderatledaren Ulf Kristersson lade huvudet på sned och sa att det här drabbar landsbygden. Kristersson har fel: Det drabbar framför allt storstäderna. Det skulle vara en klen tröst för landsbygden att få billigare bränslekostnad på bekostnad av att det framför allt gynnar bilresandet i storstäderna. Vi behöver helt enkelt en mycket bättre och mer träffsäker landsbygdspolitik än så.

Samtidigt vill jag framhålla att bilen behövs på landsbygden. Just därför behöver vi lägga större satsningar på utbyggnad av fossilfria drivmedel och elektrifiering av fordon på landsbygden. Fordonen som rullar på landsbygden är i dag i genomsnitt äldre och mer bensinslukande. Målbilden måste därför vara att landsbygden moderniseras mycket snabbare, eftersom bilarna behövs där och tunnelbana inte är ett alternativ.

Regeringen presenterade häromveckan ett omställningsstöd som innebär att alla privatpersoner ska kunna söka pengar för att ställa om sin bensinbil till etanol- eller biogasdrift. Det är ett steg i rätt riktning. Klimatklivet ger också bredare tillgång till fossilfria drivmedel runt om i hela landet.

Hela landet ska växa. Det ska gå att leva, bo och arbeta i hela Sverige. Och jag vill ge uttrycket en tvist: Det ska gå att leva, bo och arbeta för klimatomställning i hela landet. Vi behöver också landsbygdsbornas insatser mot klimatförändringarna, och det ska vara ekonomiskt hållbart för dem att vara med. Det ska gå att leva fossilfritt även där tunnelbanan inte går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Ett första steg är den kompensation som görs i statsbudgeten för de höjda klimatskatterna. Det är en skattesänkning för personer i glesbygden på 1 450 kronor om året.

Solidaritet är ett ord som finns i Miljöpartiets DNA. Sverige ska bli en fossilfri välfärdsnation. Kan jag ta tåget från Uppsala till riksdagen kan någon annan i Vilhelmina ta bilen till sitt jobb. Vi måste nå klimatmålen tillsammans. Omställningen går mycket snabbare när vi samverkar.

Investeringar för tillväxt och sysselsättning är viktiga för klimatomställningen. De prioriteringar som finns inom strukturfonderna kring övergången till en koldioxidsnål ekonomi är oerhört viktiga. Inför nästa programperiod är det väsentligt att Sverige fortsätter att prioritera klimatomställningen i det regionala tillväxtarbetet. Satsningarna måste också i större utsträckning kunna styras just till landsbygden.

Landsbygden är motorn i Miljöpartiets politik för den gröna omställningen. Vi vill se en stark utveckling av landsbygden. Utanför storstäderna finns ett stort utrymme för en modern och hållbar livsstil.

För framtidens landsbygd anser Miljöpartiet att vi måste

investera för att minska regionala skillnader och förbättra möjligheterna att bo, arbeta och leva

utveckla landsbygdens roll som motor för den gröna omställningen, med fokus på mat, energi, natur och resurshushållning

satsa på goda kommunikationer

främja företagande

investera i digitalisering och bredbandsutveckling.

Det finns uppror. Det finns väldigt många människor runt om i hela landet som engagerar sig för landsbygden. Det finns också starka röster som visar på något ännu mer kraftfullt: landsbyggarna.

Leader Höga Kusten skriver i Dagens Nyheter: "Det finns jobb, en enorm drivkraft och - i motsats till mediebilden - många starka företag som hungrar efter kompetent arbetskraft. Och i en tid när många känner sig allt mer pressade, finns här något som blir allt viktigare: tid."

"Det är hög tid att göra upp med staden som norm", skriver man också. "Vi vill se fler attitydsatsningar, med mer resurser och samordning, för att förstärka den positiva bilden av landsbygden och få fler att välja en modern, hållbar livsstil som får hela Sverige att leva."

Det finns också anledning att lyfta upp initiativet Värmland visar världen vägen. De säger i en intervju i Värmlands Folkblad häromdagen: Vi hade en partiledardebatt i tv för ett tag sedan, och en av frågorna var vad en levande landsbygd får kosta. Det skulle egentligen ha hetat: Har vi råd med växande städer?

De fortsätter: På kort sikt kan höjda bensinpriser bli jobbigt för oss, men på lång sikt kan det vara bra för landsbygden. Man tänker exempelvis till om var man handlar, och den lokala butiken kan stärkas.

De som står bakom initiativet är själva företagare och livsmedelsproducenter och inser att höjda bensinpriser kan drabba dem ekonomiskt, men de ser också fördelarna och att en viss del av deras produktion skulle kunna stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. Sedan skulle jag vilja önska god jul och gott nytt år.

Till Peter Helander vill jag säga att vi måste prata lite mer om de statliga myndigheterna ute i landet. Jag besökte SGU i Malå i somras och har en hel del förslag och idéer om hur arbetet skulle kunna förstärkas.

Fru talman! Jag ska erkänna att jag nu gör en fuling. Jag glömde att önska god jul och gott nytt år till mina kollegor, så jag tänkte att jag hade chansen fortfarande. Till kansliet, fru talmannen, mina kollegor och personalen på vårt eget kansli önskar jag riktigt fina och härliga dagar.

Fru talman! Jag instämmer.

Fru talman! Den föregående repliken var jag inte beredd på. Den blev lite kort.

För oss som har barn är det fundamentalt att man inte korrigerar barns beteende genom att först bestraffa utan att man först erbjuder ett alternativ. Om barnen inte följer de goda alternativen är det först därefter som det får en konsekvens i form av en bestraffning.

Jag tycker att det vore tacknämligt om man tänkte så även inom politiken och inte bestraffade folk i landsbygd utan att först erbjuda dem ett realistiskt alternativ. Min fråga är alltså: Hur ser ledamoten Gardfjell på att bestraffa landsbygdsbor som inte har något vettigt alternativ till egen bil?

Fru talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist! Jag skulle aldrig drömma om att se på landsbygdsborna i Sverige som om de vore barn. Det finns naturligtvis barn på landsbygden, men det är ju vuxna människor som kör och äger bil.

Jag menar att regeringens och Sveriges politik på klimatområdet är väldigt differentierad. Vi jobbar på flera olika sätt. Det handlar inte om bestraffning, utan det handlar om att skapa möjligheter.

Den viktigaste och mest effektiva satsningen när det gäller bilen är Bränslebytet, som handlar om att fasa in mer fossilfria drivmedel i bränslena. Det gör att alla i hela Sverige, oavsett vad man kör för bensin- eller dieselbil, är med och bidrar till klimatomställningen. Det är den mest effektiva satsning som görs i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Mitt exempel handlar om barn men är tillämpbart även på vuxna. Det handlar om hur man vill få folk att ändra beteendemönster.

Visst finns det alternativa drivmedel, men det är ännu inte realistiskt att implementera dem i bygder med väldigt långa avstånd, kallt klimat och så vidare. Man kan inte kräva att folk ska köpa dyra elbilar, som kanske inte fyller deras transportbehov. Det kan ses som ytterligare en pålaga som läggs till alla de pålagor som redan lagts på folk i glesbygd. Hur ser ledamoten på detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Fru talman! Jag ser det som självklart att vi måste skapa förutsättningar för alla i hela Sverige att vara med och bidra till ett fossilfritt Sverige. Det handlar inte över huvud taget om att tvinga någon att köpa någon viss bil, utan det handlar om att man ska kunna vara med och köpa en biogasbil, en elbil eller något annat fordon även om man bor i Pajala eller Karesuando eller någon annanstans i Sverige.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att se hela arbetet med att ändra beteendemönster inte som något som trycks på enskilda människor utan som något som handlar om vad vi gör tillsammans. Jag nämnde i mitt anförande att vi från Miljöpartiets sida ser solidaritet som ett viktigt begrepp. Jag ser det som viktigt att om jag, som bor i stan, kan bidra kan den som bor på landsbygden fortsätta att köra bil.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)