<table>
				<tr>
					<td>
						
							<a name="_Hlk224810766">Finansutskottets </a><a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2025/26:<a name="Utskottebeteckning"></a>FiU33
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				
					Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag
				
			
			
				 
			
			
				Sammanfattning
			
			
				Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. ny lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag. Lagförslaget innebär att de brottsbekämpande myndigheterna får möjlighet att vända sig direkt till ett e‑legitimationsföretag för att inhämta information om en persons e‑legitimationsanvändning mot finansiella företag. Lagförslaget innebär att de brottsbekämpande myndigheterna får möjlighet att vända sig direkt till ett e‑legitimationsföretag för att inhämta information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Förslaget innebär även att uppgiftsskyldigheten för företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. 
			
			
				En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. 
			
			
				För banker och andra finansiella företag gäller uppgiftsskyldighet. Upp­giftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. 
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				Proposition 2025/26:126 Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag.
			
			
				 
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc224810730">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc224810731">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc224810732">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc224810733">Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc224810734">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc224810735">Propositionen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc224810736">Regeringens lagförslag</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc224810730"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				
					 
				
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till 
				
				
					1. lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag,
				
				
					2. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 
				
				
					3. lag om ändring i lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, 
				
				
					4. lag om ändring i lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.
				
				
					Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:126 punkterna 1–4.
				
				
					 
				
				
					Stockholm den 24 mars 2026
				
				
					På finansutskottets vägnar
				
				
					Edward Riedl
				
				
					Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Joakim Sandell (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S), Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Anders Ekegren (L).
				
				
					 
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc224810731"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			
				I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:126 Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsförslag. 
			
			
				I propositionen föreslås att uppgiftsskyldighet ska gälla för företag som tillhandahåller e-legitimationer som används mot finansiella företag. Propositionen innehåller bl.a. ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag. 
			
			
				I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen. 
			
			
				Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagför­slag finns i bilaga 2. 
			
			
				Lagförslagen har granskats av Lagrådet. 
			
			
				Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc224810732">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<h2>
					<a name="_Toc224810733">Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag</a>
				</h2>
			
			
			
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till bl.a. ny lag om uppgiftsskyl­dighet för vissa e-legitimationsföretag. Genom förslaget får de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att inhämta information om en persons e-legitimationsanvändning mot finansiella företag. Förslaget inne­bär även att uppgiftsskyldigheten för företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas.
				
			
			
				
					 
				
			
			
				Propositionen
			
			
				Uppgiftsskyldighet för e-legitimationsföretag 
			
			
				En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Två av dessa företag, Finansiell ID-teknik BID AB och Freja eID Group AB, tillhandahåller e-legitimationer som kan användas av privatpersoner för legiti­mering mot banker och andra finansiella företag. Med e-legitimationsföretag avses företag som tillhandahåller tjänster för elektronisk identifiering, dock inte tillhandahållare av europeiska digitala identitetsplånböcker.
			
			
				De uppgifter som e-legitimationsföretag har om enskildas förhållanden till finansiella företag utgörs i huvudsak av uppgifter om e-legitimations­användning mot de finansiella företagen, t.ex. tidpunkten för en legitimering och i vilket syfte en legitimering har gjorts. När en legitimering görs får det finansiella företaget tillgång till dessa uppgifter och kan lämna ut dem. 
			
			
				Syftet med förslaget är enligt regeringen att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att få fram relevanta uppgifter, som användning av e-legitimation i finansiella sammanhang, för att bättre kunna förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Utgångspunkten är att den tekniska utvecklingen har skapat informationsluckor som försvårar de brottsföre­byggande myndigheternas utredningar i vissa fall. Regeringen bedömer därför att det behövs nya regleringar på området. Regeringen betonar samtidigt värnandet av den personliga integriteten och att samtliga förslag genomgått en proportionalitetsbedömning. 
			
			
				Regeringen föreslår en lagstadgad uppgiftsskyldighet för vissa e-legitima­tionsföretag så att brottsbekämpande myndigheter kan begära uppgifter om enskildas användning av e-legitimation i relation till finansiella företag.
			
			
				Regeringen framför att denna reglering ska införas genom en särskild ny lag eftersom det saknas en övergripande reglering för dessa aktörer. Regeringen framhåller också att de uppgifter som lämnas kommer att omfattas av sekretess hos den mottagande myndigheten. Som en följd av att det införs en ny bestämmelse om uppgiftsskyldighet som gäller i ärenden om internationell rättslig hjälp i brottmål föreslår regeringen följdändringar i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål, där nu gällande uppgiftsskyldigheter finns uppräknade. Regeringen föreslår också följdändringar i lagen om clearing och avveckling av betalningar.
			
			
				Regeringen föreslår att e-legitimationsföretag ska vara skyldiga att på begäran av Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen eller Tullverket lämna uppgifter om enskildas förhållanden till finansiella företag. Uppgifts­skyldigheten ska utformas med hänsyn till det grundlagsstadgade skyddet mot betydande intrång i den personliga integriteten.
			
			
				För finansiella företag gäller uppgiftsskyldighet dels i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, dels under förundersökning samt vissa straffprocessuella ärenden. Uppgiftsskyldigheten för e-legitimations­företag föreslås gälla i motsvarande utsträckning och föreslås motsvara bestämmelserna om hur uppgiftsskyldigheten i rörelselagstiftningen är utformad.
			
			
				För de finansiella företag som bedriver verksamhet som omfattas av tillstånds- eller registreringsplikt och står under Finansinspektionens tillsyn ska tillsynen tillgodose att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet efterlevs. 
			
			
				Regeringen föreslår att ett e-legitimationsföretag eller den som är eller har varit verksam i ett sådant företag inte obehörigen ska få röja att en myndighet har gjort en begäran om uppgifter eller att uppgifter har lämnats i myndighe­tens underrättelseverksamhet. En förundersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter från ett e-legitimationsföretag ska få besluta om meddelande­förbud. Regeringen föreslår också att meddelandeförbud ska tidsbegränsas och att brott mot förbudet ska kunna sanktioneras med vite. Regeringen föreslår att uppgifter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form.
			
			
				Uppgiftsskyldighet för företag som omfattas av EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar
			
			
				Regeringen föreslår att företag som omfattas av EU:s förordning om mark­nader för kryptotillgångar ska vara uppgiftsskyldiga i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet och att meddelandeförbud (i vissa utredningsskeden) ska kunna användas. En bestämmelse om uppgiftsskyldighet i underrättelseverksamhet ska enligt förslaget införas i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Bestämmelsen ska enligt förslaget utformas på samma sätt och med samma begränsningar som motsvarande bestämmelser för andra finansiella företag.  D.v.s. att ett företag som omfattas av EU-förordningen om kryptotillgångar på begäran av Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen eller Tullverket ska lämna uppgifter om enskildas förhållanden till ett e-legitimationsföretag. 
			
			
				Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott och att detta även ska gälla företag som omfattas av EU-förordningen om marknader för kryptotillgångar. 
			
			
				Regeringen föreslår att e-legitimationsföretag ska lämna ut de begärda uppgifterna utan dröjsmål och i elektronisk form. 
			
			
				Personuppgiftsbehandlingen som förslaget innebär kräver inga ytterligare regleringar i lag enligt regeringen. EU:s dataskyddsförordning är tillämplig på den personuppgiftsbehandling som görs hos företag som omfattas av EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Den begränsning av det grundlagsstadgade skyddet mot betydande intrång i den personliga integriteten som förslaget innebär är enligt regeringen proportionerlig.
			
			
				Ikraftträdande 
			
			
				Regeringen föreslår att den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2026.
			
			
				Den nya lagen om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag bör enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt. Detsamma gäller de nya bestämmelserna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s för­ordning om marknader för kryptotillgångar, vilket bedöms vara den 1 maj 2026 för att tillåta nödvändiga förberedelser hos myndigheterna. Den nya lagen och lagändringarna föreslår regeringen ska tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet. Det behövs inga särskilda övergångsbestämmelser.
			
			
				Utskottets ställningstagande 
			
			
				Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc224810734">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				
					<a name="_Toc224810735">Propositionen</a> 
				
				
					Proposition 2025/26:126 Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag:
				
				
					1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag.
				
				
					2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
				
				
					3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.
				
				
					4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc224810736">Regeringens lagförslag</a>

Betänkande 2025/26:FiU33 Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag

Video

Debatt om förslag

Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster.
Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.