<table>
				<tr>
					<td>
						
							Civilutskottets <a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2025/26:<a name="Utskottebeteckning"></a>CU23
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				
					Sysselsättning och boende på landsbygden
				
			
			
				Sammanfattning
			
			
				Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring i jordförvärvslagen.
			
			
				 Lagändringen innebär att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Det gäller förvärv som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren eller, om makar förvärvar gemensamt, förvärv där någon av makarna är överlåtarens förälder eller syskon. Sådana förvärv ska inte längre kräva förvärvstillstånd.
			
			
				Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
			
			
				Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
			
			
				I betänkandet finns en reservation (C).
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				
					Proposition 2025/26:131 Sysselsättning och boende på landsbygden.
				
				
					Ett yrkande i en följdmotion.
				
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc226642358">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642359">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642360">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642361">Regeringens lagförslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642362">Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642363">Reservation</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642364">Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd, punkt 2 (C)</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc226642365">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642366">Propositionen</a>
			
			
				<a href="#_Toc226642367">Följdmotionen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc226642368">Regeringens lagförslag</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc226642358"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				
					 
				
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								1.
							
						</td>
						<td>
							
								Regeringens lagförslag
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordförvärvs­lagen (1979:230).
				
				
					Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:131.
				
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								2.
							
						</td>
						<td>
							
								Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					Riksdagen avslår motion 
				
				
					2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C).
				
				
					 
				
				
					Reservation (C)
				
				
					Stockholm den 31 mars 2026
				
				
					På civilutskottets vägnar
				
				
					Mikael Eskilandersson
				
				
					Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Eskilandersson (SD), Joakim Järrebring (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Roger Hedlund (SD), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Rashid Farivar (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Jennie Wernäng (M), Larry Söder (KD), Björn Tidland (SD), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S), Andreas Lennkvist Manriquez (V), Patrik Karlson (L) och Anne-Li Sjölund (C).
				
				
					 
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				<a name="_Toc226642359"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			
				I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:131 Sysselsättning och boende på landsbygden. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2. En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
			
			
				<a name="_Toc226642360">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<h2>
					<a name="_Toc226642361">Regeringens lagförslag</a>
				</h2>
			
			
			
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar regeringens lagförslag.
				
			
			
				
					 
				
			
			
				Propositionen
			
			
				I propositionen föreslår regeringen att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens (1979:230) tillämpningsområde. Det gäller förvärv som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren eller, om makar förvärvar gemensamt, förvärv där någon av makarna är överlåtarens förälder eller syskon.
			
			
				Enligt 4 § jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden. Vissa förvärv är enligt 3 § jordförvärvslagen undantagna från lagens tillämpningsområde. Enligt det s.k. släktskaps­undantaget i 3 § 5 gäller lagen inte förvärv som sker till överlåtarens make eller avkomling, eller om makar förvärvar lantbruksegendomen gemensamt, förvärv där någon av makarna är överlåtarens avkomling. Den lagändring som föreslås i propositionen innebär att släktskapsundantaget utvidgas så att fler förvärv undantas från förvärvsprövning.
			
			
				Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Det är viktigt att bestämmelserna om begränsningar i rätten att förvärva egendom är utformade så att de träffar rätt aktörer. Eftersom så nära släktskap som föräldrar och syskon ofta leder till att förvärvstillstånd beviljas är det inte rimligt att dessa aktörer ska vara tvungna att ansöka om tillstånd med kostnader för dem och för det allmänna som följd. Ändringen innebär att bestämmelserna blir mer förutsebara och att den administrativa bördan för både enskilda och prövningsmyndigheterna minskar. Att utvidga undantaget till att även gälla förvärv som görs av överlåtarens syskon och föräldrar innebär enligt regeringen en rimlig avvägning. 
			
			
				Utskottets ställningstagande
			
			
				Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Av de skäl som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta lagförslagen.
			
			
				<h2>
					<a name="_Toc226642362">Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd</a>
				</h2>
			
			
			
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att statens inlösen­skyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd bör tas bort.  Utskottet hänvisar till regeringens bedömning i propositionen. 
				
				
					
						Jämför reservationen (C).
					
				
			
			
				Utredningens förslag
			
			
				Om förvärvstillstånd nekas vid prövning av förvärv i glesbygd eller i ett omarronderingsområde har säljaren enligt 7 § jordförvärvslagen rätt att kräva att staten löser in fastigheten.
			
			
				2023 års jordförvärvsutredning har bl.a. haft i uppdrag att ta ställning till hur bestämmelserna om statens inlösenskyldighet kan utformas. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande SOU 2025:82 att statens inlösenskyldighet vid nekat tillstånd till förvärv av lantbruksegendom i glesbygd ska tas bort. Som skäl anför utredningen att det skulle göra det möjligt att tillämpa glesbygds­bestämmelserna fullt ut utan hänsyn till om en alternativ köpare betalar samma pris som köparen eller om det finns tillräckliga medel i Jordfonden.
			
			
				Motionen
			
			
				I kommittémotion 2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd bör tas bort i enlighet med utredningens förslag. Motionärerna anför bl.a. att ett avskaffande av inlösenskyldigheten är en nödvändig reform för att glesbygdsbestämmelserna i jordförvärvslagen ska kunna tillämpas som det var tänkt. 
			
			
				Propositionen
			
			
				Regeringen bedömer i propositionen att statens skyldighet att lösa in egendomen vid ett nekat tillstånd att förvärva lantbruksegendom i glesbygd inte bör tas bort. 
			
			
				Som skäl för sin bedömning anför regeringen följande. Flera remiss­instanser har synpunkter som rör betydelsen av en borttagen inlösenskyldighet för de säljare som hamnar i en situation där egendomen inte kan säljas efter att köparen har vägrats förvärvstillstånd. Det finns oklarheter när det gäller förslagets konsekvenser för enskilda som det inte går att bortse från. Att ta bort möjligheten för säljaren att begära inlösen i syfte att åstadkomma en effektivare tillämpning av reglerna om förvärvstillstånd inger betänkligheter ut ett proportionalitetsperspektiv. 
			
			
				Regeringen anser vidare att statens åtagande när det gäller inlösen av lantbruksegendom vid nekat förvärvstillstånd behöver koncentreras till de områden där det gör störst nytta att tillämpa glesbygdsbestämmelserna. Det finns ett behov av att se över de områden som i dag utgör glesbygd i syfte att anpassa dem till dagens förhållanden. Regeringen anför att den avser att göra en sådan översyn.
			
			
				Utskottets ställningstagande
			
			
				2023 års jordförvärvsutredning har föreslagit att statens inlösenskyldighet vid nekat tillstånd till förvärv av lantbruksegendom i glesbygd ska tas bort. Regeringen har bedömt att utredningens förslag inte bör genomföras. Enligt regeringen finns det oklarheter när det gäller utredningens förslags konsekvenser för enskilda som det inte går att bortse från. 
			
			
				Utskottet delar regeringens bedömning och ser inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc226642363">Reservation</a>
			
			
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								<a name="_Toc226642364">Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd, punkt 2 (C)</a>
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					av Anne-Li Sjölund (C).
				
				
					Förslag till riksdagsbeslut
				
				
					Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
				
				
					Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
				
				
					Därmed bifaller riksdagen motion 
				
				
					2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C).
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				Ställningstagande
			
			
				Jag beklagar att regeringen inte har valt att gå vidare med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag om att avskaffa statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd. Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna. Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd. 
			
			
				Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel.  Utredningen har visat att antalet avslag är extremt lågt. Under 2018–2022 vägrades endast tillstånd i mellan ett och sex fall per år. Sedan 2017 har inlösen av glesbygdsskäl endast skett en gång.
			
			
				Jag delar utredningens bedömning att ett avskaffande av inlösen­skyldigheten är en nödvändig reform för att glesbygdsbestämmelserna ska kunna tillämpas som det var tänkt. 
			
			
				Regeringens argument om att skydda den enskilda säljaren väger lätt i sammanhanget. Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.
			
			
				Genom att ta bort inlösenskyldigheten kan det säkerställas att jordförvärvs­lagen på ett meningsfullt sätt bidrar till att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som fullföljer utredningens intentioner i denna del. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc226642365">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				
					<a name="_Toc226642366">Propositionen</a> 
				
				
					Proposition 2025/26:131 Sysselsättning och boende på landsbygden:
				
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230).
				
				
					<a name="_Toc226642367">Följdmotionen</a>
				
				
					2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C):
				
				
					Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd bör tas bort i enlighet med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag och tillkännager detta för regeringen.
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc226642368">Regeringens lagförslag</a>

Betänkande 2025/26:CU23 Sysselsättning och boende på landsbygden

Video

Herr talman! I dag debatterar vi sysselsättning och boende på landsbygden här i kammaren. Lantbruket och en levande landsbygd är av största vikt för Sverige. Det gäller att vi skapar goda förutsättningar för lantbruket att verka, vidareföras och skapa goda ordningar för Sverige. Detta är extra viktigt i dessa tider, med oroligheter och krig i vår omvärld.I dag kräver generationsskiften inom lantbruksegendomar ofta tillstånd. Det innebär kostnader och administrativt arbete både för de enskilda och för myndigheterna. Syftet med dessa tillstånd vid generationsskiften är att säkerställa en levande landsbygd, att vi använder oss av marken på ett hållbart sätt och att kontrollera ägandet av jordbruksmark. Målet är att förhindra spekulation och säkerställa att marken används effektivt.Vissa vill gå längre och ändra lagstiftningen i fråga om inlösenskyldighet. Man tror att den motverkar reformens syfte. Jag menar att nuvarande glesbygdsbestämmelser är viktiga för att bosättningen och sysselsättningen på orten ska fungera på ett bra sätt. Jag håller med om vikten av att behålla nuvarande system med de justeringar som läggs fram i propositionen. De nuvarande begränsningarna när det gäller förvärv av egendom bedöms vara viktiga. Det behövs också ett skydd för säljare genom en inlösenskyldighet för staten.Lösningen på problemet med egendomsförflyttningar inom lantbruksegendomar är att man genom denna proposition tar bort kravet på tillstånd för lantbruksegendomar när de övergår till syskon eller föräldrar till överlåtaren eller när makar förvärvar gemensamt och någon av makarna är överlåtarens förälder eller syskon.Med förslaget i den proposition som ligger på bordet i dag minskar vi kostnaderna när tillstånd ej krävs vid förvärv av lantbruksegendom. Vi sparar också tid och skapar bättre villkor för en levande landsbygd. Byråkratin försvinner. Vi underlättar även generationsskiften, värnar familjelantbruken och skapar bättre möjligheter att bo och verka på landsbygden.Avslutningsvis, herr talman, ställer jag mig bakom förslaget i propositionen och den lagändring som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Herr talman! Landsbygdsfrågor har alltid varit en del av Centerpartiets dna. Det är rätt talande att det är tre partier som har anmält talartid i denna debatt.Det här betänkandet rör mer än en teknisk fråga. Det handlar om huruvida landsbygden ska ges förutsättningar att växa eller bara fortsätta att administreras.Som ni hörde i det förra anförandet presenterar regeringen förändringar i jordförvärvslagstiftningen. Vi har från Centerpartiets sida använt oss av det verktyg som finns till förfogande, det vill säga en följdmotion. Skillnaden mellan dessa två förslag till beslut är väldigt tydlig: Regeringen väljer att justera systemet, medan Centerpartiet vill förändra förutsättningarna.För att på något sätt försöka få tydlighet när det gäller skillnaderna mellan de olika synsätten vill jag börja i verkligheten, herr talman. Utmaningarna på landsbygden handlar inte primärt om vem som får köpa eller överlåta mark. Utmaningarna är att företag inte kan växa, att människor inte kan hitta bostäder och att kapitalet inte når fram. Det är där problemet ligger, men det är inte där regeringen väljer att lägga sitt fokus.I vår följdmotion pekar vi i stället på det som faktiskt krävs: stärkt äganderätt, förenklade regler för byggande och företagande samt bättre villkor för investeringar. Utan detta, herr talman, spelar det ingen roll vem som äger marken – den kommer ändå inte att utvecklas.Regeringens politik präglas av en återkommande idé: Mer styrning ska lösa problem som i grunden handlar om brist på frihet och förutsägbarhet. Det är en felsyn, vill jag hävda, och den får konsekvenser.Här måste vi också tala klarspråk om Sverigedemokraterna. De talar ofta om landsbygden och säger sig stå på landsbygdens sida, men när det väl gäller – här i kammaren – röstar de gång på gång för en politik som inte stärker företagen, förbättrar bostadsmarknaden eller skapar tillväxt. Det är mycket retorik men extremt lite leverans.Herr talman! Det finns också en principiell fråga här: Vem ska ha makten över landsbygden? Är det staten, genom alltmer komplexa regelverk, eller är det människorna som bor och verkar där? För oss är svaret enkelt: Makten ska ligga så nära människan som möjligt, det vill säga lokalt. I vår följdmotion är vi väldigt tydliga: Ja, regelverk kan absolut behöva justeras, men det räcker inte. Det som krävs är en politik som gör det möjligt att bygga och bo, lönsamt att investera och attraktivt att leva och arbeta på landsbygden.Eftersom jag ser en del studenter på läktaren här inne vill jag säga varför den här frågan är extra viktig. Sverige är ett extremt vackert, avlångt land. Olika delar av Sverige har olika förutsättningar men är extremt viktiga för att helheten ska fungera. När man från regeringens sida väljer att inte ta vara på möjligheterna och underlätta för människor som bor där gör man inte sitt jobb.Herr talman! Regeringens förslag är inte helt utan värde, men det är ett typiskt exempel på att det görs för lite på ett område som kräver mer. I det vakuumet växer frustrationen, inte minst hos de människor som gång på gång får höra att landsbygden är viktig men sällan märker det i praktiken.Avslutningsvis, herr talman: Vi har en följdmotion, inte bara för att vi ska ha en sådan utan för att vi ser att det behövs en annan riktning. Vi ser att man behöver gå från kontroll till förtroende, från administration till utveckling och från ord om landsbygden till faktisk politik för den, Roger Hedlund.Herr talman! Vi har en reservation i detta betänkande som jag naturligtvis yrkar bifall till.

Herr talman! I dag hoppar jag in för min kollega Larry Söder i detta ämne.Sveriges landsbygder ska inte bara överleva, utan de ska leva, växa och utvecklas. De ska vara attraktiva platser att bo på, arbeta i och lämna vidare till nästa generation. För Kristdemokraterna handlar detta ytterst om förvaltarskap. Vi har ett ansvar att vårda det vi har fått, det vill säga vår jord, vår matproduktion och våra lokalsamhällen så att de kan bäras vidare, starkare, till våra barn och barnbarn. Därför är jag glad att riksdagen i dag behandlar regeringens proposition om sysselsättning och boende på landsbygden.Herr talman! Jordförvärvslagen bär på en lång och viktig historia. Sedan början av 1900-talet har lagstiftningen haft ett tydligt syfte: att skydda marken, säkra brukandet och värna livet på landsbygden. Det handlar om mer än juridik. Det handlar om vem som äger jorden och vem som tar ansvar för den. Genom åren har lagen bidragit till att mark inte enbart blivit ett spekulationsobjekt utan fortsatt vara en grund för arbete, företagande och liv. Lagen har hjälpt till att hålla landsbygden levande.Herr talman! Regeringens förslag innebär en försiktig men viktig modernisering. Genom att undanta vissa familjeöverlåtelser från tillståndsplikten minskar vi onödig byråkrati. Vi gör det enklare för syskon, föräldrar och makar att ta över och driva lantbruk vidare. Detta är sunt förnuft. För vad är egentligen ett lantbruk? Det är inte bara en fastighet, utan det är också ett hem, ett företag och ofta ett livsverk. När ett generationsskifte sker måste det få fungera smidigt. Kunskap, ansvar och engagemang ska kunna gå i arv, inte fastna i administration.Här visar Kristdemokraterna och regeringen en viktig insikt: att familjen är en bärande kraft också i ekonomin och i landsbygdens utveckling.Herr talman! Samtidigt står vi fast vid det som är grundläggande. Vi värnar balansen i markägandet. Vi säger ja till förenklingar men nej till att släppa kontrollen helt fri. Därför är det beklagligt att Centerpartiet i sin motion vill ta bort statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd. Det är att gå för långt. Inlösenskyldigheten är inte ett hinder utan en trygghet och en säkerhetsventil som skyddar särskilt utsatta glesbygdsområden från kortsiktighet och spekulation. Utan den riskerar vi att försvaga det långsiktiga ansvarstagandet för marken och därmed också för jobben, boendet och livsmedelsproduktionen.Herr talman! Vi kristdemokrater vill se ett Sverige som håller ihop, ett land där stad och land utvecklas tillsammans, inte på bekostnad av varandra. Vi vill ha levande landsbygder för fler jobb, starkare företag och en trygg livsmedelsförsörjning.Den proposition vi behandlar i dag är ett steg i rätt riktning. Den förenklar där det behövs och bevarar det som är avgörande. Vi stärker härigenom familjejordbruket, landsbygden och Sverige. Därför yrkar jag bifall till propositionen och avslag på reservationen.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut fattades under § 13.)

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd.
Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.