Anf. 8 Désirée Pethrus (KD)
Herr talman! I dag ska vi debattera och fatta beslut om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali. Det kommer att innebära att Sverige ställer en väpnad styrka bestående av högst 160 personer till förfogande för FN-insatsen som kallas Minusma. Regeringens avsikt är att det svenska bidraget ska samordnas med andra nordiska länders. Det är intressant att det särskilt betonas. Insatsen ska inledas i juli i år och pågå ett år framåt, till att börja med i alla fall.
För oss kristdemokrater är det viktigt att våra militära insatser som den här har stöd i ett folkrättsligt mandat. Det är glädjande att det är en FN-ledd insats. Det är bra att vi är med och gör våra insatser brett och visar på att Sverige är berett att delta, inte bara i Natoledda insatser utan också i FN-ledda insatser. Vi kristdemokrater har tyckt, liksom många andra, att vi haft för få personer i sådana insatser. Därför välkomnar vi regeringens proposition om insatsen i Mali.
Mali är ett av världens fattigaste länder, och där finns som på många andra konfliktområden en folkgrupp som dominerar politik och ekonomi, i det här fallet i söder, medan tuaregerna i norr inte har samma utveckling. Periodvis har motsättningarna övergått i väpnad konflikt. Under senare år har det därtill kommit en ökning av kriminella aktiviteter, illegal handel med vapen, droger och människor men också kidnappningar, däribland en svensk som sedan lång tid tillbaka är kidnappad i Mali. Det är naturligtvis oförsvarbart och oacceptabelt. Han måste friges omedelbart!
Terroristverksamhet har ökat i Mali. Olika väpnade extremistgrupperingar har etablerat sig i norra delarna av Mali, ofta lierade med kriminella grupper, och kom så småningom under 2012 att kontrollera två tredjedelar av Mali, införde strikta sharialagar och utdömde kroppsstraff som tydligt och allvarligt stred mot mänskliga fri- och rättigheter. När dessa grupperingar närmade sig huvudstaden Bamako i söder begärde Malis regering militärt stöd av Frankrike, Tchad och Niger, vilket möjliggjort för maliska regeringsstyrkor att återta kontrollen över merparten av landet.
Vid sidan av detta uppstod en politisk kris i Mali då en grupp armésoldater gjorde militärkupp i protest mot regeringens oförmåga att hantera krisen i norr och arméns bristfälliga resurser. Efter påtryckningar från det internationella samfundet överlämnade kuppmakarna makten till en övergångsregering som ska leda landet tills demokratiska val har genomförts. I januari i år antog man en plan för en övergångsperiod, och presidentval ska hållas i juli i år. Det är viktigt att vi här stöder det.
Herr talman! Sverige har varit en stor biståndsgivare till det fattiga Mali. Biståndet drogs in under krisen men har nu börjat fungera igen. De humanitära behoven är stora på grund av torka, höga spannmålspriser och olika klimateffekter. Fyra miljoner människor, eller en fjärdedel av befolkningen i Mali, är i behov av humanitär assistans. Torka kommer med allt kortare intervall varje år, och möjligheten till återhämtning är mycket liten i de fattiga områdena. Enligt UNHCR finns det cirka 300 000 internflyktingar i landet och 175 000 som har flytt till olika grannländer.
Herr talman! Situationen i Mali är på många sätt oroväckande. För att ett land ska kunna utvecklas krävs att det är fred och stabilitet. För fred och stabilitet krävs att människor ser att de kan överleva och hitta andra inkomster än via kriminalitet eller att ansluta sig till extrema grupper. Det är här som Sveriges bistånd är viktigt, vid sidan av att säkra fred och frihet.
Herr talman! I oktober 2012 uppmanade FN:s säkerhetsråd genom resolution 2071 det internationella samfundet, däribland Europeiska unionen, att stödja Malis försvars- och säkerhetsstyrkor med bland annat utbildning och rådgivning.
I december samma år antog FN:s säkerhetsråd resolution 2085, som med stöd av FN-stadgans kapitel 7 medgav etablering av en afrikanskledd internationell stödinsats i Mali, den så kallade Afisma, med syfte att stärka maliska arméns förmåga och stödja återtagandet av de norra delarna av Mali. FN började också stödja den politiska processen och återupprätta säkerhet i landet.
När extremistgrupper i januari 2013 började närma sig huvudstaden Bamako igen vände sig Malis regering till Frankrike med begäran om militärt stöd, vilket vi har kunnat följa en hel del i medierna.
Vi har i EU-nämnden regelbundet följt situationen i Mali då vi i EU-kretsen har antagit olika rådsslutsatser om Mali. Och EU har deltagit aktivt i samarbete med Afrikanska Unionen kring utvecklingen i Mali.
Efter förfrågan från Malis regering och FN:s säkerhetsråd responderade EU i december 2012 och beslöt om ett krishanteringskoncept för en militär insats inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Syftet är att bistå Malis väpnade styrkor med militär utbildning och rådgivning. Det är det som vi kallar för EUTM, EU Training Mission. Tanken är att stärka den operativa förmågan men också att stärka de värden som EU står för, som mänskliga rättigheter, rättstatens principer, internationell humanitär rätt och skydd av civila, särskilt kvinnor och barn, samt stärka den legitima civila kontrollen över försvarsmakten. Insatsen, som består av 550 personer, är lokaliserad till södra Mali och deltar alltså inte i operativa insatser. Där beslöt Sverige i januari att bidra med 15 personer.
FN har nu efter förfrågan från Malis regering och Ecowas ordförande beslutat att Afisma ska omvandlas till en stabiliseringsinsats ledd av FN. Den 25 april antog FN:s säkerhetsråd resolution 2100 enligt kapitel 7. Minusma är en multidimensionell insats som till att börja med omfattar tolv månader.
Syftena med styrkan är sju, bland annat att se till att övergångsperioden och valprocessen säkras, att skydda civila och FN-personal, att bevaka humanitära och mänskliga rättigheter men också att skydda kulturella värden. Som vi har sett och hört talas om här angreps kulturskatterna i Timbuktu.
Det bör nämnas att franska styrkor, som någon talare här var inne på tidigare, har mandat att efter begäran från FN:s generalsekreterare intervenera till stöd för Minusma när insatsen är överhängande och det finns ett allvarligt hot. FN och franska styrkor får skilda befälskedjor.
Det svenska bidraget till Minusma med transportflygplan, flygsäkringsstyrka, flygtransportenhet och en nationell stödenhet är ett viktigt bidrag i den här insatsen. Sverige ska placera stabsofficerare vid relevanta staber, och vi ska samordna oss med andra nordiska länder inom ramen för ett nordiskt samarbete. Vårt bidrag blir 70 personer och kan förstärkas till maximalt 160 personer. Det är viktigt att betona att det inte i första hand är väpnade uppgifter inom insatsen, utan det handlar om att vara beväpnad för självförsvar, skydd av egendom och materiel.
Herr talman! Slutligen vill jag tacka försvarsministern för att hon är här i dag för att delta i debatten och svara på frågor.
Det här är inte en enkel och riskfri insats, men vi vill bidra till fred och säkerhet i Mali och förhoppningsvis till att befolkningen i Mali på egen hand ska kunna kontrollera säkerheten i sitt eget land. Vi gör det med ett FN-mandat i ryggen och under FN-flagg.
Låt oss hoppas att vi kan bidra till just det som är tanken, att skapa stabilitet i Mali för alla dem som i dag lider av konflikten och som lever på flykt under mycket knappa omständigheter.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.