Utlåtande 2023/24:SkU9 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

Video

Fru talman! Vi lever i en tid av oro och ofred. I tider av oro och ofred kommer det an på oss som har fått förtroenden att förvalta att göra allt vi kan för att stärka det gemensamma, det som borgar för trygghet och förutsägbara villkor. I dag samlas vi här i riksdagens kammare för att debattera ramverken för det gemensamma på en lite högre nivå. Vi debatterar spelreglerna för EU:s tullunion och gränserna för det nationella självbestämmandet. Det är ett enigt skatteutskott som har ställt sig bakom att föreslå riksdagen att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Det är ett yttrande där vi föreslår att riksdagen understryker vikten av en väl fungerande tullunion som en förutsättning för den inre marknaden och handeln med omvärlden. Riksdagen är genuint positiv till förslag som bidrar till att uppfylla denna målsättning. Riksdagen är dock, till skillnad från kommissionen, inte övertygad om att det behövs en så genomgripande förändring av tullunionen som kommissionens förslag innebär. Vidare behöver nyttan av att ha harmoniserade regler vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheter att införa och behålla egna nationella regler. Riksdagen menar att medlemsstaterna är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med beaktande av nationella förutsättningar. Vidare anser riksdagen att kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Jag vill, fru talman, understryka att det eniga skatteutskottet inte på något vis underskattar vikten av en funktionell och operativ tullunion. Den inre marknaden är starkt hjälpt av gemensamma regelverk för att transparens och tydlighet ska gälla kring vilka människor, vilka varor och vilka tjänster som rör sig på den inre marknaden. Det är dock en grannlaga uppgift att upprätthålla balansen inom unionen och ständigt säkra att beslut fattas på rätt nivå. Det är själva poängen med subsidiaritetsprincipen att beslut ska fattas på rätt nivå och helst så nära den som beslutet berör som möjligt. Därför blir just tullregler ett område där somligt beslutats på övergripande nivå, men där det nationella självbestämmandet också måste bevakas - rätt hanterat till ömsesidig nytta. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets utlåtande SkU9, som alltså innebär att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande för en tullunion som står stark i en utmanande tid.

Fru talman! I dag får vi tillfälle att i kammaren lyfta fram en av skatteutskottets subsidiaritetsprövningar, vilket inte sker speciellt ofta. Vad är det då för förslag som är uppe på bordet? Det benämns som förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå. Kortfattat och lite förenklat handlar förslaget om att byta ut den nuvarande uniontullkodexen mot en ny. Den nya kodexen består av 256 artiklar och innehåller fyra större nyheter jämfört med den gamla kodexen. En av nyheterna är att det ska inrättas ett nav för EU:s tulldata, det vill säga att man har för avsikt att ersätta de befintliga it-systemen, som består av 27 olika it-miljöer och ett flertal nationella system som finns i varje medlemsland. Detta är tänkt att ge tullen en bättre överblick vid riskbedömning i leveranskedjan och möjliggöra ett mer målinriktat och strategiskt arbete. Meningen är att stärka tullens förmåga att övervaka och kontrollera vilka varor som förs in i och ut ur tullunionen.En annan nyhet är inrättandet av en ny europeisk tullmyndighet. Tanken är att man på central nivå ska utföra riskhantering och behandla den otroligt stora datamängd som kommer att finnas i det nya tulldatanav som ska utvecklas. Unionens tullkodex ska också innehålla nya bestämmelser om restriktiva åtgärder och en krishanteringsmekanism, detta för att förhindra att exempelvis sanktioner mot ett tredjeland inte ska kunna kringgås och för att få en bättre funktion vid gränsöverskridande kriser liknande coronapandemin.Slutligen innehåller den nya kodexen även bestämmelser om tullrättsliga överträdelser och sanktioner. Man vill alltså införa minimikrav för bestraffning när regelverket inte följts.Fru talman! Skatteutskottet har behandlat detta ärende som en så kallad subsidiaritetsprövning. Det innebär att vi inte tittar på förslaget i sak utan bedömer om detta beslutas på rätt nivå för att målet ska uppnås. Huvudregeln är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt men att målen med förslaget ändå ska uppnås. Handel är något som är positivt och en viktig komponent för välståndet i vårt land. Det är primärt på företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster utomlands som vi bygger vår välfärd och vårt samhälle. Sverigedemokraterna är i grunden ett handelsvänligt parti, och varje förenkling som kan göras för att underlätta handel mellan länder - oavsett om det är med andra EU-länder eller med tredjeland - ser vi som positiv. Därför skulle det även kunna vara positivt med den ansats som finns i den nya unionstullkodexen. Att ha ett gemensamt system för tullhandlingar, oavsett om varorna ska in i eller ut ur EU, underlättar för de inblandade företagen och myndigheterna. Dock finns det en risk, som så ofta när EU ska vara med och ta fram system, att det blir överarbetat och extra krångligt. Man hann knappt färdigställa genomförandet av den förra tullkodexen innan man konstaterade att den på flera områden hade brister och att många av de förväntade fördelarna uteblev.Fru talman! Det finns några delar i förslaget som utskottet har reagerat på. Tyvärr har vi när det gäller tullen redan avhänt oss mycket av den nationella självbestämmanderätten och i stället överlåtit den till EU, men inrättandet av en europeisk tullmyndighet som blir överställd de nationella tullmyndigheterna anser vi vara onödigt. Att flytta mer makt från våra nationella parlament till Bryssel på grund av att tullen inte fungerar i vissa länder anser vi egentligen inte löser några problem. Man borde lägga energin på att rätta till felaktigheter där de finns snarare än att tro att allt blir bättre med en ny överordnad myndighet på EU-nivå. Att EU konstant uppvisar ambitionen att flytta fram positionerna och överföra mer makt från våra nationella parlament till Bryssel ser vi som oroväckande och som något som borde bekymra fler. Denna subsidiaritetsprövning berör inte just denna del av maktförflyttningen, men då den föreslagna gemensamma tullmyndigheten ännu inte är färdigförhandlad vill vi ändå skicka med en uppmaning till regeringen om att vi anser att införandet av en ny tullmyndighet borde kunna ifrågasättas ur ett proportionalitetsperspektiv. Den del som handlar om att tillämpa miniminivåer för sanktioner eller mot bestraffning av de företag som inte följt eller inte följer regelverket till fullo anser vi dock strider mot subsidiaritetsprincipen. Självklart anser vi att sanktioner ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande, men utskottet invänder mot att gemensamma miniminivåer bestäms för sanktionerna på det sätt som föreslås i direktivet. Sanktionssystemet behöver enligt skatteutskottet anpassas till de nationella förutsättningar som råder, och samtidigt anser vi att kommissionen inte visat att målen inte kan uppnås utan att man beslutar om gemensamma miniminivåer för detta. Utskottet anser att sanktioner bäst bestäms på nationell nivå och föreslår därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I yttrandet framhålls vikten av en väl fungerande tullunion som en förutsättning för den inre marknaden och handeln med omvärlden.Samtidigt är vi inte övertygade om att det behövs så genomgripande förändringar av tullunionen som föreslås. Vi vänder oss dessutom emot unionsgemensamma miniminivåer för sanktioner och menar att detta ska vara en nationell kompetens att besluta om. Följaktligen strider kommissionens förslag i denna del mot subsidiaritetsprincipen.Fru talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom det motiverade yttrandet och tycker att det är positivt att samtliga övriga partier i utskottet gör detsamma.

Fru talman! Den svenska tullens verksamhet är mycket viktig för att säkerställa dels att vi får in våra tullavgifter, dels att vi har kontroll över de varor som förs in i Sverige. Därtill kommer uppdraget om brottsbekämpning, som särskilt i dessa tider har varit väldigt viktigt. Uppdraget om brottsbekämpning har tullen tillsammans med bland annat Skatteverket och Kronofogden, och det handlar även om att kunna motverka de kriminella gängens ekonomiska verksamheter. Därför har tullen en särskild roll också där. Den svenska tullen gör i dag ett mycket bra jobb tillsammans med sina europeiska kollegor när det gäller att bekämpa kriminell verksamhet. Detta gäller inte minst narkotikahandeln men naturligtvis även andra kriminella verksamheter. Låt mig uppehålla mig lite kring detta med narkotikahandeln och narkotikainförseln. Den har ju blivit väldigt omfattande, eller snarare har tullen gjort stora beslag. Hittills i år har tullen gjort rekordbeslag av narkotika - bara som ett exempel har tullen under det första halvåret beslagtagit drygt 850 kilo kokain. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med förra året och åren dessförinnan. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyråDetta viktiga arbete måste fortsätta, och ett samarbete med andra länders tullmyndigheter är en avgörande del i det arbetet. Den nya tullkodexen och många av förslagen är viktiga för att man ska kunna komma åt den omfattande narkotikahandel som finns i Europa. Själva sakfrågan i detta ärende, som vi alltså egentligen inte behandlar, är av stor vikt. Det visar på att detta snarast bör genomföras. Kommissionens förslag till ny tullkodex är i stora delar ett väldigt bra förslag för att förbättra samarbetet och stärka den inre marknaden samt öka förmågan till brottsbekämpande åtgärder. Det eniga utskottet, och även vi moderater, anser dock att det förslag om sanktioner som de tidigare talarna har berört skulle kunna beslutas på nationell nivå - detta främst för att de olika nationella förutsättningarna ska kunna tas till vara på ett bättre sätt. Vi anser därför att ett motiverat yttrande ska lämnas till kommissionen, rådet och parlamentet. Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag. (Applåder)Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 16.)

Debatt om förslag

EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.
Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.
Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.
Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.