Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushålls­sektorns skulder och skuldbetalningar. Genom att dessa uppgifter behandlas i Fasit möjliggörs bättre analyser av individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, vilket kan bidra till beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och till att ändamålsenliga åtgärder kan identifieras. En insamling som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses utan att i onödan kartlägga andra delar av individers och hushålls ekonomi. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

Betänkande 2025/26:FiU45 Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

Video

Fru talman! Timmen är sen, så jag kommer att fatta mig relativt kort. Jag vill börja med att för Sverigedemokraternas del yrka bifall till finansutskottets förslag i betänkandet om stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder. Förslaget innebär förenklat att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att inhämta uppgifter om hushållens skulder och skuldinbetalningar. Överskuldsättningen är ett ämne vi ofta debatterar i finansutskottet, och det är ett reellt problem. Svenskar är ett av de mest skuldsatta folken i Europa; enligt en rapport – som förvisso är några år gammal – är det faktiskt bara Danmark och Luxemburg som klår oss. Den höga skuldsättningen gör att hushållen är extra sårbara vid en snabb ränteuppgång, vilket vi också har sett under den här mandatperioden.Bostadskrediterna utgör ungefär 80 procent av hushållens skulder, och även om det är lån är det trots allt lån med en säkerhet som grund. Tidöpartierna har under mandatperioden riktat in sig på att göra det mindre attraktivt att ha lån utan säkerhet, just för att stuva om skuldsättningen och tydligare rikta den mot bostadslån. Det handlar om att stärka kraften i ekonomin och hushållen.Under mandatperioden har vi återkommande diskuterat behovet av fakta och statistik kring både tillgångar och skulder. Vi i Sverigedemokraterna kartlägger gärna skulderna men har en delvis annan hållning när det gäller tillgångarna. Det beror bland annat på att informationsinhämtningen blir en omfattande administrativ börda, vilket vi har sett i remissinstansernas svar. Framför allt har det dock med den personliga integriteten att göra. Vi tycker att den väger tungt. Det vore inte första gången som känslig information skulle kunna hamna i händerna på fel aktörer, fru talman. Vi har sett återkommande fall av detta, exempelvis när företag har utsatts för dataintrång vid it-attacker och när Transportstyrelsen slarvade med sin it-upphandling och sedermera skadade rikets säkerhet.Sverigedemokraterna välkomnar att vi med propositionen kommer att få bättre överblick över hushållens krediter och överskuldsättningen i samhället. Det innebär också att vi kommer att kunna följa vilken effekt olika politiska förslag har när det gäller dessa krediter och vilken politik som faktiskt funkar för att minska överskuldsättningen.I grund och botten är det så att överskuldsättning utgör en risk för det ekonomiska systemet i samhället. När man tar ett lån – vare sig det gäller en bostad, en bil eller något annat – måste utgångspunkten vara att man ska betala tillbaka lånet. Jag tycker mig se en oroväckande trend: Människor tar lån, ofta större än deras årsinkomst, utan att ha någon plan för att betala tillbaka det och betalar därmed enbart ränta på lånet. Jag tycker att det är fel väg att gå för ekonomins utveckling. Man måste ju på något sätt sträva efter att alla lån ska betalas av.

Fru talman! Jag vill börja med en randkommentar. Det var intressant att höra att ledamoten Perez tycker att det är besvärande att folk amorterar i mindre utsträckning. Man kan ju fråga sig varför det har lagts fram en proposition om att ta bort amorteringskravet. Det var dock inte detta jag ville fråga om.Jag håller med ledamoten om bekymret med överskuldsättning. Frågan jag har är: Får man verkligen koll på hur överskuldsättningen ser ut om man inte också tittar på vilka tillgångar som finns? En skuld kan ju betyda olika mycket för olika hushåll. Om man har stora tillgångar kanske ett lån inte är så farligt, men om man i stället har små eller inga tillgångar har vi ett bekymmer.Riksbanken, SCB, Riksgälden och så vidare vill ju ha detta för att de ska kunna se om det är en sårbarhet för hushållen. Ni säger dock nej till det. Hur kan man få koll på överskuldsättningen genom att bara titta på skuldsidan och inte titta på tillgångssidan?(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Joakim Sandell för frågan.Jag vill börja med att säga att det här förslaget har varit en följetong – inte minst har vi sett det i finansutskottet. Vi har diskuterat de risker som finns i den information som inhämtas.Det är detta som överväger i vår bedömning. Jag tänker på den personliga integriteten, som jag tycker är väldigt viktig. Det kan absolut vara intressant att inhämta information och fakta, men när det gäller inhämtande av information om de tillgångar som finns i samhället har vi – och många andra därute – en farhåga för att det ligger väldigt nära till hands att använda denna information i ett enda syfte. Jag talar om något som Socialdemokraterna har drivit på för under väldigt lång tid, nämligen en förmögenhetsskatt. Vi tror att införande av en sådan skatt skulle innebära en stor risk för samhället.Framför allt ser vi att risken i ekonomin inte gäller de tillgångar som finns utan de skulder som finns. Att enbart titta på den sidan kommer, tror jag, att vara ett fullgott sätt att skaffa sig en tydlig bild av situationen.

Fru talman! Det är intressant att höra att skälet till att vi inte ska ha ett tillgångsregister är att du, David Perez, redan har räknat hem att ni ska förlora valet. Om du hade haft lite självförtroende och trott att ni skulle vinna valet hade det ju inte funnits något problem med tillgångssidan utifrån vad vi eventuellt tycker.Det som ledamoten säger om vad vi tycker är inte sant – vi har inget förslag om en förmögenhetsskatt. Däremot tycker vi att det är rimligt att höja andra skatter. Det är faktiskt så här både med politik och med livet som helhet: Vill man ha utgifterna måste man någonstans också vilja ha intäkterna. Det går inte att låna till kortsiktiga skattesänkningar för dem som har mest. Sådana skattesänkningar gör ingenting för tillväxten eller för att minska arbetslösheten.Det stämmer alltså att vi har förslag på skattehöjningar. Vi har dock inga förslag om en förmögenhetsskatt – det ledamoten sa är helt enkelt inte sant. Jag är väl medveten om detta i och med att jag faktiskt var på den socialdemokratiska partikongressen när bland annat skattepolitiken diskuterades.(Applåder)

Fru talman! Det kanske beror på att timmen är sen och att dagen har varit lång, men jag uppfattade inte riktigt någon fråga från ledamoten.Det är betryggande att höra att ni från Socialdemokraternas sida inte har några planer på att införa en förmögenhetsskatt. Vänsterpartiet, ett av era eventuella samarbetspartier som ni kan komma att göra er beroende av, har dock redan aviserat att de står beredda att införa en förmögenhetsskatt, eller en miljardärsskatt, som de kallar det.Vi ser helt enkelt en risk för att den personliga integriteten urholkas om man inhämtar för mycket information på det här sättet. Det är den som vi slår vakt om. Jag tackar ändå för frågan.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att det hade varit bra om vi fått bättre statistik om hushållens ekonomi. Ingen bestrider att det finns ett behov av att förstå hur svenska hushåll påverkas av räntehöjningar, inflation och ekonomiska kriser. För att fatta kloka politiska beslut behöver vi god kunskap om hur verkligheten ser ut. Det är också därför Socialdemokraterna under lång tid har efterfrågat bättre underlag för att analysera hushållens ekonomiska situation.Just därför är det svårt att förstå varför regeringen väljer att stanna halvvägs. I den proposition som vi behandlar här föreslås att SCB ska samla in uppgifter om hushållens skulder och skuldbetalningar. Syftet är att förbättra analyserna av hushållens motståndskraft och känslighet för ekonomiska störningar. Det är ett rimligt mål. Problemet är att regeringen samtidigt väljer att bortse från den andra sidan av balansräkningen. Man vill mäta skulderna men inte tillgångarna.Fru talman! Om två hushåll har lika stora lån kan deras ekonomiska situation ändå vara helt olika. Det ena hushållet kanske har stora sparmedel, aktieinnehav eller andra tillgångar som fungerar som en ekonomisk buffert. Det andra hushållet kanske saknar sparande helt och hållet. Enbart skulderna säger därför inte tillräckligt mycket om hushållens ekonomiska motståndskraft. Det är ungefär som att försöka bedöma ett företags ekonomi genom att bara titta på skuldsidan i bokföringen och blunda för tillgångarna. Ingen seriös ekonom skulle acceptera en sådan analys. Ändå är det precis den metod som regeringen nu vill lagstifta om.Fru talman! Jag kommer att tänka på en artikel jag nyligen läste om hur forskare reagerade när delar av USA:s havsövervakning löpte risk att monteras ned av Trumpadministrationen. Huvudanledningen till att forskarna protesterade var inte att all information skulle försvinna utan att viktiga delar av informationen togs bort. Prognoserna skulle fortfarande finnas kvar, och mätningarna skulle fortfarande göras. De skulle dock bygga på ett sämre underlag. Forskarna varnade för att man riskerade att flyga blint eftersom avgörande delar av verkligheten inte längre skulle fångas upp.Jag tycker att det finns en tydlig parallell till den proposition som vi behandlar i dag. Regeringen samlar in en del av informationen om hushållens ekonomi, men vi får inte hela bilden. Statistiken kommer att finnas, och analyser kommer att göras. Men de kommer att bygga på ett underlag där viktiga pusselbitar saknas, och när man bara ser halva verkligheten ökar risken att man drar fel slutsatser.Fru talman! Det är inte bara vi socialdemokrater som pekar på denna brist. Flera av landets tyngsta remissinstanser har framfört samma kritik. Riksbanken har efterfrågat uppgifter om hushållens tillgångar för att kunna analysera hur penningpolitiken påverkar olika grupper, hur ränteförändringar slår mot olika hushåll och hur motståndskraftig den svenska ekonomin egentligen är. Konjunkturinstitutet, Riksgälden, Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet har pekat på samma problem. De menar att skulder utan tillgångar ger en ofullständig bild av hushållens ekonomi.Även Pensionsmyndigheten har pekat på behovet av bättre kunskap om hushållens tillgångar. Myndigheten framhåller att sådana uppgifter är viktiga för att man ska kunna analysera pensionärers ekonomiska situation och bedöma hur väl pensionssystemets olika stöd träffar de grupper som stöden är avsedda för. Om vi inte vet vilka tillgångar människor har riskerar vi att få en missvisande bild av deras ekonomiska förutsättningar. Det gäller inte minst när vi ska utvärdera bostadstillägg, garantipension och andra stöd som syftar till att stärka ekonomin för pensionärer med små resurser. Även här handlar det om samma grundläggande fråga. Om vi vill fatta välgrundade beslut måste vi utgå från hela bilden av människors ekonomi och inte bara delar av den. När så många expertmyndigheter och forskningsinstitutioner pekar åt samma håll borde regeringen faktiskt lyssna. Men regeringen väljer att gå vidare med ett system som redan från början är ofullständigt. Fru talman! Sverige är i dag ett av få europeiska länder som saknar ett sammanhållet underlag över hushållens ekonomiska tillgångar. Ändå vet vi att tillgångar spelar en avgörande roll för människors ekonomiska trygghet. Den som har ett sparkapital kan klara en period av arbetslöshet, stigande räntor eller oväntade utgifter på ett helt annat sätt än den som saknar ekonomiska resurser. Den som har stora tillgångar kan bära betydligt högre skulder än den som inte har några tillgångar alls. Vill vi förstå hur hushållen påverkas av ekonomiska kriser måste vi därför förstå både skulderna och tillgångarna. Annars riskerar vi att fatta beslut på ett underlag som bara visar halva verkligheten. Fru talman! Vi socialdemokrater säger inte nej till bättre statistik – tvärtom. Vi vill ha bättre statistik än den regeringen föreslår. Vi vill ha en statistik som ger forskare, myndigheter, Riksbanken, Pensionsmyndigheten och beslutsfattare möjlighet att förstå hushållens samlade ekonomiska situation. Vi vill ha ett beslutsunderlag som bygger på hela verkligheten, inte bara delar av den. Därför anser vi att propositionen bör avslås och att regeringen bör återkomma med ett förslag där även hushållens tillgångar omfattas av statistikinsamlingen. Först då har vi ett underlag som på allvar kan bidra till bättre analyser, bättre krisberedskap och en bättre ekonomisk politik. Med det yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2.(Applåder)

Fru talman! Hushållens skulder har ökat under lång tid i Sverige. Oansvarig kreditgivning kan försämra en människas ekonomi och liv något fruktansvärt. En bidragande orsak till de problem som vi har med överskuldsättning bland vissa svenska hushåll i dag är att marknaden för konsumtionslån har vuxit väldigt snabbt. Bostadskrediter utgör förvisso runt 80 procent av hushållens totala krediter, men högre räntor och en snabbare amorteringstakt på konsumtionskrediter gör att de ändå står för en väldigt stor del av hushållens skuldbetalningar. Det gäller särskilt om man sätter dem i relation till kreditens ursprungliga storlek. På grund av det här har den moderatledda regeringen vidtagit ett flertal åtgärder och gjort mer än vad tidigare regeringar har lyckats åstadkomma på bra mycket längre tid. Vi har gjort så att enbart banker och kreditinstitut får ge ut konsumtionslån. Vi ställer högre krav på företagens egna kapitalinnehav. Vi ökar insynen och tillsynen av företagen. Vi har vidare halverat räntetaket från 40 till 20 procent. Vi har skärpt reglerna för de totala kostnadstak som man får ha på konsumentkrediter. Vi har begränsat hur många gånger man får förlänga en amorteringsperiod. Du får i dag inte förlänga den mer än en gång om förlängningstiden innebär en kostnad för den som har tagit lånet. Vi ställer också tydligare krav på den information som man ska ge när man marknadsför lån. Vi har tagit bort möjligheten till ränteavdrag på lån som inte har någon fast säkerhet. Vi förbjuder licensinnehavare och spelombud att tillåta eller medverka till att spel finansieras av krediter. Vi ökar kraven på att sådana licenshavare och spelombud aktivt ska motverka att spelare finansierar sitt spelande med lån. Nu tar vi nästa steg för att bättre kunna förstå och analysera den sårbarhet som hög skuldsättning innebär. Det gäller för såväl hushåll som individer och oss som samhälle. Genom att vi ger SCB fler uppgifter om hushållssektorns skulder möjliggörs mycket bättre analyser av individer och hushålls motståndskraft liksom känsligheten vid olika typer av ekonomiska störningar. Det handlar om uppgifter såsom skuldnivån och vilken typ av lån skulderna kommer ifrån, exempelvis ett bostadslån, ett konsumtionslån eller ett studielån. Dessa uppgifter kopplas sedan ihop med uppgifter som SCB redan har i Fasit. Det gäller uppgifter om fastighetsinnehav, taxeringsvärde, inkomst, socialförsäkringsutbetalningar och annat. Fru talman! Tidigare här i talarstolen lät det som att man efter detta enbart skulle se skulderna. Det stämmer inte. Sanningen är att vi nu adderar skulderna. I Fasit finns i dag uppgifter om inkomst, som kommer att kunna sättas i relation till de nya uppgifterna om vilka lån och vilka räntekostnader man har. Därmed kan man framöver göra en viktig sårbarhetsbedömning. Det här är ett underlag som vi som beslutsfattare kommer att kunna använda. Också myndigheter kommer att kunna använda det för att göra ännu bättre analyser av störningar, räntehöjningar och hur inkomstbortfall påverkar svenska familjer. Det här gör vi utan att i onödan kartlägga människors ekonomi. Vi har tidigare debatterat förslag om att samla in hundratals uppgifter om människors tillgångar. Det stämmer givetvis att en person kan ha fler tillgångar än den inkomst man har varje månad. Man kan ha fler tillgångar än den bostad man äger. Givetvis är det så. Men de andra förslagen som har diskuterats, fru talman, har inneburit ytterligare hundratals sådana punkter. Det kunde handla om att samla in uppgifter om hur långt man har kört med sin bil varje år. Det är enligt oss inte något som behövs för att kunna göra en sårbarhetsanalys. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag till beslut.(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga. Om att titta på skuldsidan men inte tillgångssidan skulle vara tillfyllest, varför tror ledamoten att SCB, den myndighet som har ansvar för att hämta in statistiken, Pensionsmyndigheten, Riksbanken, som har ansvar för penningpolitik och räntekänslighet, Konjunkturinstitutet, Riksgälden och Uppsala universitet tycker att det också behövs ett bättre register över tillgångarna? Varför tror ledamoten att de här organisationerna och myndigheterna tycker att det behövs?(Applåder)

Fru talman! Jag är den första att försvara och förstå att myndigheter och forskare efterfrågar statistik och kunskap. Att man som forskare exempelvis alltid vill veta så mycket som möjligt om alla är helt naturligt. Det är inget konstigt. Jag tror inte att man vill någonting illa med det. Det ligger i sakens natur.Vi i den här kammaren och vår regering har att pröva det mot andra frågor. Det gäller hur man ser på det i relation till integritet och de omfattande kostnader som det skulle innebära att samla in all den informationen. Det gäller också hur man ser på det i relation till risken för att den här typen av data kommer i orätta händer och effektiviteten.Fru talman! Under ett av de möten som vi i finansutskottet har haft med bland annat Riksbanken fick den en uttrycklig fråga. Vad skulle bli annorlunda om ni hade den här informationen? Vad hade det kunnat ändra?Fru talman! Svaret på den frågan från riksbankschefen var att det inte skulle bli radikalt annorlunda, utan det skulle påverka på marginalen. Det har vi att väga mot de andra faktorerna.Vi menar att vi med det här förslaget framöver kommer att ha bättre data att basera riskbedömningar på. De kommer att kunna köras mot inkomstuppgifter och mot fastighetsbeteckningar.(Applåder)

Fru talman! Vi är egentligen en udda fågel i Norden och övriga Europa. Inte minst har Finland ett heltäckande register över detta. Danmark har också ett register.De myndigheter som jag har nämnt tidigare efterfrågar det inte bara för att de vill veta allt om alla utan för att de faktiskt ska kunna fatta bättre grundade beslut.När det gäller Riksbanken påverkar även beslut på marginalen hushållens ekonomi. Det som i normalfallet är 0,1 punkt blir väldigt mycket pengar efter ett tag.Det är självklart, tycker i varje fall jag, att vi ska ge våra myndigheter bästa möjliga förutsättningar för att kunna fatta så goda beslut som det går att fatta.Den här informationen vill SCB, Pensionsmyndigheten, Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Riksgälden, Uppsala universitet, Finland, Danmark och Norge ha men inte en majoritet i Sveriges riksdag.(Applåder)

Fru talman! Jag vill tro att det finns andra anledningar till att just partier på vänsterkanten i den här salen vill ha ett utökat register. Det får stå för de partierna.Med det förslag som vi debatterar i dag och kommer att fatta beslut om senare i veckan kommer alla de myndigheter som ledamoten här tar upp att få bättre möjligheter till analyser än vad de har haft sedan 2007.Fru talman! Tidigare här i talarstolen lät det som att ledamoten tyckte att vi flög i blindo. Det är väldigt märkligt från ett parti som i så fall har styrt i många år i blindo. Det får stå för ledamoten själv.Med det här förslaget kommer vi att få betydligt mer information om hushållens skulder, vilken typ av lån de har, om det finns säkerhet för de lånen och om det är bostadslån eller konsumtionslån. Det kommer att kunna paras ihop med de inkomster de har. Det går alltså att göra en bra och gedigen sårbarhetsbedömning.Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.
Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.
Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.

Bifall till propositionen och avslag på samtliga motionsyrkanden.