Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen och bibliotekslagen. Ändringarna syftar till att stärka elevers tillgång till ändamåls­enliga skolbibliotek. Ändringarna innebär bl.a. att det ska definieras vad som avses med skolbibliotek och att dess ändamål ska tydliggöras. Elever i förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket i stället få tillhandahållas på en annan skolenhet eller på ett folkbibliotek. Skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Lagändringarna föreslås träda i

Betänkande 2024/25:UbU3 Stärkta skolbibliotek

Video

Fru talman! Vi har en läskris i Sverige. Var fjärde högstadieelev kan inte läsa ordentligt, och våra toppuniversitet larmar om att studenter inte längre kan ta till sig längre texter. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter som kommer att ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och delta i det demokratiska samhället och som är oförmögen att realisera sina friheter och leva upp till sina samhälleliga skyldigheter. Det behövs kort och gott mer fokus på läsning i svensk skola.Skolbiblioteken är kanske viktigare än någonsin. Ändå ser tillgången väldigt olika ut på olika håll i landet. I propositionen framför oss och betänkandet vi nu har att behandla ingår lagändringar för att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Jag tar mig friheten att läsa direkt ur betänkandet.Regeringen föreslår, fru talman, "ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Det ska definieras vad som avses med skolbibliotek och dess ändamål ska tydliggöras. Med skolbibliotek ska avses en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen."Man kan givetvis tycka att det här borde ha reglerats för länge sedan. Men nu gör vi det, och det är nödvändigt.Fru talman! Efter mer än ett decenniums digital ökenvandring där man formligen vräkt skärmar över eleverna i den svenska skolan vet vi nu att det har varit fel. Enligt Icils är det nästan hälften av eleverna i årskurs 8 som inte har grundläggande digital kompetens trots allt detta.Stärkta skolbibliotekI Finland har man inte gjort på samma sätt. Där är resultaten snarlika, vilket pekar på att den svenska digitaliseringsivern inte har lett till de resultat man hoppats på.Argumentet att vi behöver hänga med i samtiden var kanske ett av få argument som fanns kvar för att digitala hjälpmedel skulle vara så dominanta i klassrummen, men forskning visar nu mycket tydligt att skärmtid har negativa konsekvenser för barn. Den bidrar till försämrad inlärning, sämre språkutveckling och koncentrationssvårigheter. Vi vet att barn lär sig bäst med riktiga böcker och av att skriva med papper och penna, men läsningen har trängts undan i skrollandets tidsålder.Den här regeringen är tydlig med att vi måste gå från skärm till pärm, väcka läslusten hos fler barn och unga och vända läskrisen i Sverige. Det görs bland annat genom riktade statsbidrag för riktiga skolböcker och skönlitteratur, genom att skrota den digitaliseringsstrategi som avsåg att ytterligare öka mängden skärmar i skolan och genom att reformera lärarutbildningarna så att mer fokus hamnar på grundläggande färdigheter. Läroplanerna ska också anpassas till att premiera ämneskunskaper och konkretion. Skolan måste kort och gott tillbaka till grunderna.När vi i dag ska behandla regeringens proposition om stärkta - och bemannade - skolbibliotek gör vi det mot bakgrund av allt detta. Det handlar om läskrisen och skärmivern, men också om det faktum att den svenska skolan inte är likvärdig i dag. Beroende på var man föds i Sverige har man fundamentalt olika möjligheter i livet. Så här ska det inte se ut.Fru talman! Mycket av detta går att spåra tillbaka till reformerna på 90talet. Det gjordes då mycket omfattande förändringar av svenskt skolväsen, med kommunaliseringen, friskolesystemet och ett nytt resursfördelningssystem. Man bytte betygssystem, tog bort regelstyrningen och införde målstyrning. Det som har hänt sedan dess är att likvärdigheten har minskat. Skolan har försämrat sin roll att vara kompensatorisk för elever med tuffare hemförhållanden.Kommunaliseringen genomfördes förhastat med intentionen att öka effektiviteten och inflytandet för lärare, föräldrar och elever. Varje skola, kommun, rektor och lärare skulle ha stor frihet att utifrån egen förmåga arbeta mot de statliga målen. Styrsystemet gick från statlig regelstyrning till decentraliserad målstyrning, och i stället för tydliga nationella regler infördes otydligt formulerade mål som krävde uppföljning, utvärdering och tillsyn.Efter kommunaliseringen kom friskolereformen. Även denna drevs på med intentionen att öka effektiviteten och den pedagogiska mångfalden. På grund av kommunaliseringen och målstyrningen växte friskolesystemet dock fram i ett skolklimat som hade betydligt färre statliga regler än tidigare.Man övergav även en del av den faktabaserade kunskapssynen till förmån för en mer postmodern och konstruktivistisk syn på lärande. Den nya pedagogiken utgick från elevens självständiga lärande, erfarenheter och intressen. Barn kunde söka sin egen kunskap, och den tidlösa lärarrollen som berättar, förklarar och instruerar blev plötsligt omodern och skulle städas bort. Kunskap blev relativt.Fru talman! I många fall har dessa reformer lett till otydlighet när det gäller vad en skola faktiskt är. Hur stora får klasserna vara? Vad räknas som läromedel? Hur ska en lärares arbetstid fördelas? Räknas en hyllmeter med böcker plötsligt som ett skolbibliotek?För att kommunpolitiker, friskoleägare och andra inte ska kunna runda reglerna för att spara pengar vill vi återreglera svensk skola. Ytterst handlar det om ett förstatligande och om att vrida tillbaka klockan till den tid då svensk skola faktiskt var i det närmaste bäst i världen: före 90-talets stora reformer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekVi har i regeringen tagit de första stegen gällande bland annat läromedel, elevhälsa, lärares undervisningstid och en lägstanivå för vad kommuner måste satsa på skolan. Nu tar vi nästa steg, med bemannade skolbibliotek med kompetent personal och riktiga tryckta böcker. Skolbiblioteket spelar en väldigt viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan.Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.Jag vill ta tillfället i akt att ta upp något som jag tycker att Liberalerna pratar väldigt mycket om men inte gör så mycket åt, nämligen problemen med vinstjakten och det oreglerade friskolesystemet. Det finns en uppsjö av exempel på skolor som inte följer regelverken och som inte ens följer lagar eller regler om undervisningstid, till en punkt där eleverna får läsa vidare på komvux för att få ut en gymnasieexamen. I fall efter fall ser vi de här brotten mot reglerna.Det är välkommet att Liberalerna nu börjar låta som socialdemokrater, för vi är alltid glada när någon gör det. Men det vore också bra om ni gjorde saker som socialdemokrater gör. I det här fallet har ni till exempel en ypperlig möjlighet att införa sanktioner mot skolor som väljer att bryta mot reglerna för att det kostar för mycket pengar - man har inte råd med våffelstugan om man ska hålla på och ha en massa bibliotek och böcker och utbildade bibliotekarier och sådana saker.Jag skulle gärna vilja höra ledamotens resonemang kring varför Liberalerna inte tycker att det behövs. Ni säger att ni vill reglera friskolorna, att ni vill reglera systemet och att det har gått för långt. Orden finns där, men när ni har möjlighet att vidta åtgärder - när vi fattar beslut - kommer det plötsligt inga förslag alls från er i Liberalerna. Varför då, Fredrik Malm? (Applåder)

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att vi behöver reglera svensk skola ytterligare. Det är en följd av de reformer som gjordes på 90talet, som jag beskrev i mitt anförande. De har inneburit en kraftig decentralisering och avreglering av svensk skola. Genomför man sådana reformer får man stora olikheter. Den här regeringen är mycket ambitiös och energisk när det gäller att åtgärda detta och vända den här utvecklingen.Socialdemokraterna satt i regeringsställning i två mandatperioder, alltså åtta år, och större delen av tiden tillsammans med Miljöpartiet. Det kom inga kraftiga regleringar av friskolesektorn då. De kommer i stället att komma nu. Vi utreder detta. Det handlar om ägarprövning, frågan om vinst och mycket annat.Förslagen i det betänkande om skolbibliotek som vi har att debattera i dag skulle innebära att både kommunala och fristående huvudmän skulle behöva prioritera upp sin skolbiblioteksverksamhet. Det tycker jag är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekFru talman! Det är ju märkligt att jag, som har kortast tjänstgöringstid i riksdagen, får ge Fredrik Malm en historielektion. Den förra regeringen lade förslag på riksdagens bord som Fredrik Malm och Liberalerna valde att rösta ned. Det kom konkreta saker som hade gjort skillnad.En av de mest uppenbara sakerna gällde överkompensationen till fristående skolor för uppdrag som de inte över huvud taget har. Förslaget låg på riksdagens bord förra mandatperioden, men Fredrik Malm valde att rösta nej. Tycker inte ledamoten att det är lite anmärkningsvärt att han står här och säger att vi inte lade fram några förslag i regeringsställning när han faktiskt röstade nej till de förslag vi lade fram?Nu är det inte vi som är i regeringsställning, utan det är Liberalerna. Man pratar vitt och brett om allt som ska regleras och styras upp, om charlataner och om att det inte duger. Men när det gäller handling - och när det finns faktiska förslag - kommer det inte regleringar, sanktioner eller krav. Vi får inte så himla många rapporter om att Kumla kommun inte ger sina elever tillräckligt med undervisningstid eller att man i Gagnef har lagt ned idrottshallarna för att de var för dyra.Vi får gång på gång sådana rapporter från vinstdrivande skolor. Jag tycker att Fredrik Malm är svaret skyldig. Varför gör ni ingenting?

Fru talman! Jag blir lite fundersam. Socialdemokraterna styrde Sverige i åtta år. Man lade fram två lagstiftningsprodukter ett halvår före det senaste valet. De produkterna var så ogenomarbetade att en majoritet i riksdagen inte kunde bifalla propositionerna. De liknade någon form av valpamfletter för Socialdemokraterna. Man valde inte ens att diskutera frågan med Liberalerna och Centerpartiet för att hitta en lösning. Det var ett så undermåligt arbete av Socialdemokraterna på Utbildningsdepartementet att vi inte kunde stödja dessa lagförslag.Den här regeringen utreder nu för att kraftfullt reglera friskolesektorn i Sverige, men jag välkomnar att Socialdemokraterna säger att detta är viktigt. Om jag tittar bakåt i tiden hade jag nog ändå sett framför mig att det skulle kunna ha hänt lite mer de senaste åtta åren. Det har ju varit en guldålder för koncernerna som Socialdemokraterna kritiserar så hårt. Man gjorde dock inget åt dem. Den här regeringen är mycket seriös när det gäller att göra det nu.(Applåder)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 7. Att genom läsningen helt förlora sig i en berättelse som går in i själen är en fantastisk upplevelse. Att litteraturen väcker känslor och utmanar oss i vår föreställning om världen är en gåva. Det är något jag önskar att alla barn och unga någon gång får uppleva. Tyvärr har många unga i dag inte en läsförmåga som gör det möjligt att förlora sig i läsningen. Om du mödosamt måste stava dig genom vartannat ord är det svårt att gripas av språket och handlingen i berättelsen på så sätt att den väcker nya tankar och känslor. Det är ett misslyckande för oss som samhälle att alla inte har en läsförmåga som öppnar litteraturens underbara värld. Det är också ett misslyckande att antalet unga som inte har tillräcklig läsförmåga ökar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekFru talman! Det finns såklart många olika orsaker till att det ser ut så här, och det finns absolut ingen quickfix som kommer att lösa problemet. Jag tror att vi är många föräldrar som precis som jag själv kämpat hårt för att väcka våra barns läslust. Genom åratal av mysiga högläsningsstunder har vi gjort vårt bästa för att hjälpa våra barn att bli läsande ungdomar - bara för att konstatera att de oftast hellre väljer Tiktok än Tom Sawyers äventyr.Utmaningarna är många och stora, men vi måste göra det vi kan för att försöka bryta den negativa utvecklingen. En sak vi gör är det vi i dag debatterar, nämligen att stärka barns tillgång till riktiga skolbibliotek med utbildad personal.Fru talman! Ett rikt utbud av böcker tillgängligt för alla barn i hela landet är en förutsättning för att lärare ska kunna bedriva bra undervisning. Det är en viktig pusselbit för att bidra till att stärka barns läsning, och det är väldigt bra att vi står eniga i den här kammaren bakom de förstärkningar av skolbiblioteken som nu genomförs.Jag tycker att det finns något fint i att dagens betänkande grundar sig i en utredning som tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen och att den nuvarande regeringen nu lägger det på riksdagens bord. Det är visserligen nästan fem år efter att utredningen tillsattes, men man kan inte få allt här i världen. Trots att det är fint att vi politiker i den här frågan är helt eniga finns det mycket vi inte är eniga om, till exempel vilka resurser som behövs i svensk skola.Fru talman! Vi har en regering, styrd av Sverigedemokraterna, som är helt tondöv. I anförande efter anförande hör man företrädare för regeringen prata om historiskt stora satsningar på skolan. Men i verkligheten, där lärare, elever och föräldrar befinner sig, är det uppenbart att skolan de senaste åren har genomgått ett stålbad. Det görs omfattande nedskärningar i många kommuner, och inte bara kringpersonal utan till och med lärare sägs upp i svensk skola i dag. Till exempel elevassistenter och extra resurser som hade kunnat stötta med läsningen har fått sluta. De finns inte kvar i skolan på grund av att den här regeringen inte har skjutit till i närheten av de resurser som behövs ute i kommunerna. Det är inte så att resurser saknas. Ibland är det tuffa ekonomiska tider för alla, men här finns det ju resurser! Det är bara det att SD-regeringen inte prioriterar skolan; de prioriterar sig själva och gör en skattesänkning för dem med allra högst inkomster på 3 000-4 000 kronor per månad i stället för att ge mer resurser till skolan. Det är faktiskt en helt häpnadsväckande felprioritering.Det finns stora risker med att dagens beslut om förstärkta regler för skolbibliotek inte får den utväxling det skulle kunna få om man till exempel förstärkte med en extra lärare i varje klass i år 1, som vi socialdemokrater föreslog i vår budget.Fru talman! Att reglerna för skolbibliotek behöver stärkas är också en effekt av den marknadsskola som regeringen fortfarande inte vill förändra så att skattepengarna kan gå till barnen och eleverna - till skolbibliotek, idrottshallar och slöjdsalar - i stället för till vinst. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekDet är uppenbart att det finns friskolor som inte uppfyller ens sitt grundläggande uppdrag. Det blev till exempel eleverna på Thoren Business School varse när de inte fick ut sin gymnasieexamen på grund av att skolan inte gav dem den undervisningstid de skulle ha. Man måste nog förstå att det är uppenbart att vinstjakten också kan leda till att man inte kommer att erbjuda ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier eller att skolbiblioteken är bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Det kostar nämligen pengar. I systemet med vinstjakt som regeringen inte vill reglera måste det finnas sanktioner för huvudmän som inte lever upp till de lagar och regler för skolbibliotek som vi beslutar om här i dag. Fru talman! Vi socialdemokrater är glada och stolta över att vi i dag lägger en pusselbit i det stora pussel som krävs för att alla barn och unga ska ha läsförmåga och tillgång till litteratur som öppnar läsandets underbara värld.(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.Läsningen är grunden till all inlärning. Samtidigt har vi i dag cirka 800 000 analfabeter i Sverige, och så har det faktiskt varit i över tio år. Man kan fråga sig hur det är möjligt. Svaren på detta är säkert många - allt från en skenande massinvandring till en progressiv skolpolitik. Där har progressiva pedagoger med den digitala paddan under armen gjort allt för att komma bort från traditionell pedagogik och undervisning.Just traditionell pedagogik är nu det vi behöver allra mest. Där är det läraren som bestämmer i klassrummet, och eleverna har tryckta läromedel fulla med relevanta fakta. Det är böcker som är basen för den kunskap eleverna ska fyllas med för att sedan kunna gå ut i arbetslivet som välutbildade individer. För detta ändamål har regeringsunderlaget - med vår hjälp, såklart - redan satt igång en process där skolorna nu får mer tillgång till tryckta läromedel.Fru talman! Nu fortsätter resan mot att göra den svenska skolan bra igen. Förslagen i detta betänkande kommer att stärka skolbiblioteken. Att elever redan i tidig ålder får tillgång till tryckta böcker och kan utveckla ett intresse för läsning är ju självklart för att utbildningen ska fungera. Så har det varit tidigare i Sverige, när jag var yngre, och vi ska dit igen.I dag ser vi till och med att studerande på högskolor och universitet har problem med att läsa längre texter. Det är djupt tragiskt.När det gäller betänkandet börjar vi med att definiera vad ett skolbibliotek är. I dag är det inte tydligt definierat, utan det skulle kunna vara en liten skrubb med några böcker i. Här väljer vi tydlighet och att det ska vara så lika som möjligt för alla elever.Tillgång till skolbibliotek blir nu så tydligt och skarpt som det är görligt utan att tvinga jättesmå skolor att bomma igen. De få undantag som nu kan göras berör oftast de små, idéburna skolor som styrs utan vinstintresse, kanske en jätteliten landsbygdsskola.Varje huvudman ska nu anta en biblioteksplan, där ändamålet för skolbibliotekets verksamhet beskrivs. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekBemanningen av skolbibliotek regleras också, för att det ska finnas kompetent personal på plats, då det saknas en uttrycklig reglering av att skolbiblioteken ska vara bemannade. Detta är något som föregående regering har misslyckats med. Det finns heller inga formella krav på bemanningens kompetens, vilket vi tar med här.Möjligheten till entreprenad när det gäller skolbibliotek måste också stärkas, då nuvarande reglering inte ger tillräckligt med utrymme för att tillgodose de behov som kommer att finnas så som verkligheten ser ut. Nuvarande reglering innebär att folkbibliotek och kommunala skolbibliotek inte kan meranvändas som skolbibliotek av övriga skolenheter.Nu ges möjlighet att samarbeta genom att avtal kan slutas mellan parterna, om det finns särskilda skäl, som ska vara väldigt starka. Detta möjliggör stora förbättringar för främst elever i små skolor som i dag har sämre möjligheter när det gäller skolbibliotek.Allt handlar om att göra det bättre än i dag, och det gör vi på alla punkter. Alla nämnda förbättringar kommer i någon grad att förbättra våra elevers läsförmåga, vilket är oerhört välbehövligt.Regeringsunderlaget har också för avsikt att kompensera för den merkostnad som stärkta skolbibliotek innebär, genom drygt 400 miljoner kronor årligen, med start under den andra halvan av 2025, då lagändringarna planeras träda i kraft.Dessa nya förslag om stärkta skolbibliotek är ett stort steg framåt, så jag gratulerar alla elever som från och med den 1 juli 2025 får möjlighet att ta del av dessa förbättringar.(Applåder)

Fru talman! Tack, Jörgen Grubb, för anförandet!Det är lite intressant att Jörgen Grubb går till storms mot progressivitet. Om man tittar på definitionen av det ser man att det betyder att man är positiv till förändringar och utveckling. Det verkar inte så farligt, tycker jag, utan ganska bra.Jag vill fråga Jörgen Grubb ett par saker med anledning av hans anförande. Det var en väldigt bakåtblickande och romantiserad bild av hur det var förr, som det ofta är när Sverigedemokraterna står i talarstolen - ju mer förr, desto bättre. Men vet ledamoten vad som inte heller fanns förr? Jo, vinstdrivande friskolor. De fanns inte i den fantastiska verklighet där Jörgen Grubb gick i skolan. Men den frågan verkar Sverigedemokraterna inte tycka är så viktig.Eftersom vi har vinstdrivande friskolor, med alla de problem som vi har pekat på många gånger, vill jag fråga Jörgen Grubb: Vad ska hända när en friskola till exempel inte följer de regler om skolbibliotek som vi beslutar om här i dag?

Fru talman! Progressivitet kan i många sammanhang vara bra, men jag tycker att den progressivitet jag nämnde fanns i ett stort sammanhang i hela mitt anförande. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekProgressivitet har använts i dagens skola från 90-talet och framåt. Man började egentligen tidigare, men det slog inte igenom förrän på 90-talet. Det har accelererat samtidigt som resultaten i vår skola har sjunkit, och detta visar att progressivitet och förändring inte alltid är bra. Man ska aldrig förändra det som fungerar och som är bra. Samtidigt ska man se på nya möjligheter, men att missbruka progressivitet är förfärligt. Det är detta som till stora delar har skett i den svenska skolan: missbruk av progressivitet.Vad gäller sanktioner och straff vet jag inte vad det är för straff ni syftar på och som ni vill ge friskolorna, Paula Örn. Min fråga till dig är: Gäller detta inte för alla som inte följer de nya lagändringar om skolbibliotek som vi nu hoppas kommer att röstas igenom? Ska inte alla få sanktioner, både kommunala huvudmän och friskolor?

Fru talman! Självfallet ska möjligheten till sanktioner gälla alla som inte följer lagar och regler.Det skulle vara intressant att höra ledamoten dra ett par exempel på alla kommunala skolor som har brutit mot olika typer av regler, som inte har gett eleverna rätt undervisningstid, som har drivit naturbruksskola utan djur och så vidare. Det vore spännande att höra vilka exempel det är.Jag nämnde regleringen kopplat till de fristående skolorna därför att det är där vi ser problem med att lagar och regler inte följs. I slutändan är det eleverna som hamnar i kläm, men med den här regeringen blir det inga konsekvenser för skolorna över huvud taget.En annan sak som jag tycker är spännande är frågan om resurserna och den prioritering som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen gör av oss som har allra högst inkomster. Vi ska få mer i plånboken.Det finns en problematik. Att skjuta till 400 miljoner när det är 4 miljarder som saknas hjälper ju inte. Då kommer man att behöva dra ned på andra saker som gör att vi inte får den utväxling på skolbiblioteken som vi behöver - när det inte finns tillräckligt med personal, när det kanske inte finns tillräckligt med lärare i svenska eller när lärarna i svenska har så stora klasser att det blir svårt att använda biblioteken på ett adekvat sätt.Varför prioriterar Sverigedemokraterna skattesänkningar för sådana som Jörgen Grubb och mig i stället för skolan?(Applåder)

Fru talman! Först och främst väljer jag att vara positiv. Jag ska inte hänga ut någon kommunal skola eller något i den stilen, för det är inte intressant för min del och förhoppningsvis inte för kammaren heller.Jag har besökt ett antal skolor, både kommunala och privata, och de skolor som jag har sett som har varit absolut bäst fungerande och som har haft exakt för ämnet utbildad personal har av någon konstig anledning varit privata. Det har jag inte sett på någon kommunal skola. Jag har sett personal där, men inte med den unika utbildning som ett skolbibliotek borde ha i första läget, alltså mitt i prick.Jag har sett detta i verkligheten. Jag har pratat med dem, sett verksamheten och varit inne där. Det kan absolut vara en slump, men jag väljer att inte hänga ut någon. Vi vet ju att det fungerar olika beroende på huvudman, men vi har samma regler för alla huvudmän, inte särskilda för privata eller särskilda för kommunala. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekNär det gäller sanktionerna är det precis som med allt annat om skolan inte blir godkänd vid en inspektion. Det är precis som när man gör fel med andra saker.Vi såg jättemånga problem när jag satt i grundskolenämnden i Malmö. Det var kommunala skolor som hade jättestora problem med att följa reglerna, och de fick jobba som tusan tills de kom i fatt och hade åtgärdat problemen. Det är precis samma fenomen när det gäller den rad som heter skolbibliotek. Det är inte något konstigt, utan det är precis som det var förr. Naturligtvis är det en lag som man ska följa.(Applåder)

Riksdagskollegor och åhörare! Varje elev i grundskolan och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet, och centralt för detta är utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och lokaler samt ett brett utbud av medier såsom tidskrifter och böcker, fysiska såväl som digitala.Välfungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. Vänsterpartiet välkomnar därför regeringens proposition, men vi menar att lagstiftningen bör vara skarpare på en rad punkter.Samtidigt vill vi påpeka att systemfel som uppstått på grund av marknadslogikens införande i den svenska skolan inte kan lösas genom lappande och lagande. Därför röstar Vänsterpartiet ja till stora delar av denna proposition, som innehåller en rad bättringsförslag. Huvudfrågan kommer dock även denna gång att bli marknadsskolan och dess fruktansvärda konsekvenser för det svenska skolsystemet. Låt mig ta upp ett par viktiga områden där vi har lämnat in reservationer. I propositionen föreslår regeringen att det om särskilda skäl finns ska vara tillåtet att tillhandahålla skolbibliotek på entreprenad. Vi i Vänsterpartiet är kritiska till att möjligheten kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner. Vi har genom åren sett exempel där avsaknad av skolbibliotek har lett till större vinstmarginaler. Vi vill därför att lagstiftningen om särskilda skäl följs upp. Vi menar att lagregleringen kring särskilda skäl för entreprenad bör följas upp i en utvärdering och att regeringen bör återkomma till riksdagen om detta. Utöver det har regeringen lagt fram förslag om bemanning, vilket är väldigt bra. Man har dock valt att inte gå hela vägen. För Vänsterpartiet är det viktigt att framhålla - och jag tror att alla partier håller med om detta - att skolbiblioteksverksamhet inte bara handlar om att ha en samling böcker. Det ska i stället vara en del av den pedagogiska verksamheten, med bibliotekarien - en utbildad sådan - som nyckelperson. Därför är det centralt att ställa högre krav på att skolbiblioteken faktiskt ska vara bemannade med rätt kompetens. Här har regeringen valt att inte skriva "ska" utan "bör" eller att man "ska sträva efter", vilket vi tycker är fel. Samtidigt som det är väldigt bra att säkerställa skolbibliotek av hög kvalitet genom att ha böcker och utbildade skolbibliotekarier är det ett faktum att det i dag råder stor brist inom just denna yrkeskategori. Därför är det viktigt att rekryteringen till bibliotekarieutbildningarna och yrket ökar. Ett led i detta vore till exempel att inte sänka skatten för miljardärer och miljonärer utan att satsa på den svenska skolan. Jag förstår att den tanken kan vara främmande för regeringen, men det har testats tidigare i Sverige och gjorde bland annat att vi kallades ett av världens främsta välfärdsländer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekVänsterpartiet delar på denna punkt kritiken från Svensk biblioteksförening, som i samband med att regeringen släppte sin budget skrev följande: "Bibliotekarieyrket står inför en utmaning med stora pensionsavgångar samtidigt som skolhuvudmännen ska anställa utbildade bibliotekarier. Regeringen efterfrågar särskilt satsningar från lärosätena på bristyrken, där bibliotekarie är ett sådant. Det rimmar då illa att lärosätena kan behöva dra ner på antalet studenter för att finansiera den ökade ersättningen per student, och att inga satsningar görs för att snabbt kunna bemanna skolbiblioteken med utbildad personal. Det kommer nu vara upp till lärosätena själva att, utan extra medel, bygga ut bibliotekarieutbildningarna för att möta arbetsmarknadens behov. Vi ser att en sådan satsning inte kommer att ske utan extra medel från regeringen."I det läget valde regeringen alltså att satsa på skattesänkningar för miljonärer, miljardärer och sig själva i stället för att säkerställa att denna reform kan genomföras. I Vänsterpartiet lyssnade vi dock på Svensk biblioteksförening, och i vår budgetmotion tillsköt vi de medel som behövs på utgiftsområde 16. Låt oss också tala om varför detta är viktigt - om att det finns ett egenvärde, som leder till ett mervärde, i att ha bemannade skolbibliotek, på riktigt, i samtliga skolor i hela landet och i att främja och öka läsandet bland barn och unga. I ett samhälle som driver isär av hat och rasism och i en värld där folkmord kan begås utan några större reaktioner från omvärldens makthavare vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna behöver höjas. En del i detta vore kanske mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap. I ett land där allt fler områden fortsätter att privatiseras trots att allt det som hittills har privatiserats har gått åt skogen - och i en tid då just skogen ska huggas ned i obegränsade mängder trots att klimatrapport efter klimatrapport säger vad vi är på väg mot och vilka konsekvenser vi står inför - vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna och läsförståelsen behöver höjas. En del i detta vore nog mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap. Till slut kommer vi till det jag nämnde i inledningen, nämligen att man inte kan lappa och laga ett trasigt system. Vänsterpartiet kommer i dag och fortsättningsvis att rösta ja till allt som innebär steg i rätt riktning för den svenska skolan och det svenska skolväsendet. Men efter 35 års misslyckade skolexperiment efter marknadslogikens införande - med sämre tillgång till skolbibliotek, sämre tillgång till behöriga lärare, sämre skollokaler, färre lärare, större skolklasser, undermålig undervisning, musikklasser utan musikinstrument, jordbruksutbildningar utan jordbruk och datautbildningar utan datorer - kan systemet inte lappas och lagas med en proposition om skolbibliotek. Det räcker inte med löften i medierna om att någonting snart kommer att hända i och med de fantastiska utredningar som regeringen har tillsatt. Man har begravt skolpolitiken i en mängd utredningar för att slippa ta ställning i frågor där man vet att 80-90 procent av den svenska befolkningen inte håller med regeringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekOm ni inte tror mig, låt oss göra detta till en valfråga! Till valet 2026 kan vi väl alla lova varandra att skolan ska bli en av de största valfrågorna. Då får vi se vad det svenska folkets dom blir. Då kommer det att bli svårare för er i regeringen att flytta fokus från dessa områden till frågor som rör invandring eller hur man ser ut när man läser sagor för barn i förskolan. Då kommer det att handla om att ni i dag skyddar skolkoncerner som har som enda syfte att göra vinst. Det svenska folkets dom kommer att komma på valdagen 2026 - det ska vi i oppositionen se till. Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Jag vill påminna ledamoten om att talare enligt svensk parlamentarisk sed formellt riktar sitt anförande direkt till talmannen och indirekt till ledamöterna. Det innebär att man inleder sitt anförande med att tilltala talmannen, inte åhörare och ledamöter.

Fru talman! Mina första år i grundskolan tillbringade jag på Hagaskolan i Kumla. Hagaskolan är en sådan där klassisk skola som jag tror att det är lätt att visualisera i huvudet: en stor byggnad med stentrapphus, stengolv, klassrum - såklart - och ganska kala rosa väggar på utsidan.Mitt favoritrum var helt klart musiksalen, men det fanns ett ställe till: skolbiblioteket. Det var inte nödvändigtvis för att det var fullt av böcker och för att jag hade en sådan otrolig iver att läsa, men där fanns en miljö som var tilltalande. På det sättet skapade skolbiblioteket möjlighet - och bjöd in till - att låna en bok. Jag har ett tydligt minne av att jag lånade en bok om dinosaurier när jag var liten. I hörnet på boken satt en klisterlapp med texten "Hagaskolans skolbibliotek", och jag minns att jag lånade boken om och om igen.Varför säger jag det här? Det var inte på något sätt så att jag var klassens mest drivna elev och kastade mig över alla nya läromedel som kom in i klassrummet, utan jag var nog lik många andra: Vissa ämnen var kul, och andra var inte lika kul men skulle klaras av. Jag vill mena att skolbiblioteket, engagerad personal och duktiga lärare bidrog på ett positivt sätt till min läsning. Fru talman! Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskap och självständighet men också personlig utveckling. Läsning är inte bara ett sätt att ta till sig information; det är också en nyckel till att förstå världen omkring oss, utveckla kritiskt tänkande och bygga empati. Genom att läsa böcker, artiklar och andra texter får vi tillgång till olika perspektiv och idéer som vidgar våra vyer.I dagens informationssamhälle är förmågan att läsa också avgörande för att kunna navigera på olika digitala plattformar, där texter finns i form av allt från nyheter och forskning till sociala medier. Att kunna läsa väl gör det också möjligt för oss att delta i samhällsdebatten, ta informerade beslut och förbättra våra yrkesmöjligheter. Kort sagt, fru talman, är läskunnighet en grund för det livslånga lärandet och en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Fru talman! Många elever har i dag inte tillgång till ett skolbibliotek som är anpassat för att stödja deras lärande på ett effektivt sätt. Trots att rätten till skolbibliotek redan är reglerad varierar tillgången kraftigt mellan olika skolor. Enligt Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället kan ett skolbibliotek bestå av allt från ett litet rum med några få böcker till ett fullt utrustat bibliotek med ett brett utbud av böcker och digitala medier och en utbildad bibliotekarie. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekSkolinspektionens granskning visar dessutom att många skolbibliotek inte erbjuder ett tillräckligt varierat och omfattande medieutbud. Denna brist påverkar elevernas möjlighet att utveckla sin förmåga till lärande och även deras läslust.Herr talman! Huvudregeln ska vara att samtliga elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten, men undantag kan göras. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek. Det är viktigt att skolbibliotek finns tillgängliga för alla elever, helst som egna skolbibliotek, men det måste också finnas viss flexibilitet. På vissa håll i landet ligger skolan vägg i vägg med folkbiblioteket. Där ska inte ett helt nytt bibliotek nödvändigtvis behöva byggas. På andra håll i landet finns väldigt små skolor där det inte skulle vara möjligt att anställa en skolbibliotekarie.Herr talman! Det är tydligt att vi inte har en samlad opposition. För delar av oppositionen är undantagen i förslaget för begränsade, och för andra delar är undantagen för breda.Lyckligtvis finns det en balanserad regering som går fram med ett rimligt förslag som ser till att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek och att det samtidigt går att driva små byskolor. Denna lagändring tydliggör definitionen av ett skolbibliotek och dess ändamål. Skolbiblioteket ska avse en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som en god resurs i undervisningen.Avslutningsvis, herr talman: Att fler lär sig läsa och att alla elever får tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek är avgörande för att bygga en stark och demokratisk framtid. Genom läsning utvecklas människors förmåga att tänka kritiskt, förstå olika perspektiv och engagera sig i samhället på ett meningsfullt sätt. Bra skolbibliotek fungerar som kunskapscentrum och väcker läslust, vilket i sin tur främjar det livslånga lärandet. En satsning på läskunnighet och skolbibliotek är en investering i våra barns framtid, i deras möjlighet att växa som individer och i skapandet av ett samhälle där alla känner delaktighet och inflytande.(Applåder)I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Herr talman! Jag tyckte att väldigt mycket av det som sades från talarstolen var riktigt bra. Tack, Oskar Svärd, för att Moderaterna efter så många år äntligen kan ställa sig bakom att det är viktigt med skolbibliotek! Det tog ganska många år, men nu är vi äntligen där. Trots att ett antal borgerliga partier när de för två år sedan fick frågan av Sveriges Radio sa att man inte var för krav på skolbibliotek har Moderaterna nu vänt i frågan. Jag tycker att det är väldigt positivt.Jag undrar dock över kopplingen till de nedskärningar som Moderaterna är med och genomför och även kopplingen till marknadsskolan. På vilket sätt går det ihop att satsa på barns och ungas lust till lärande och läsande men göra det genom att svälta den svenska skolan och skolhuvudmännen på resurser så att de inte kan bidra till ökad läslust och lust till lärande? Jag får inte riktigt dessa saker att gå ihop. Om vi har en mängd pengar som ska fördelas men ni råkar fördela en stor majoritet av dessa pengar till välbärgade miljonärer och miljardärer, bland annat folk som tillhör Oskar Svärds parti och Oskar Svärd själv, undrar jag hur det ska finnas pengar att lägga på skolan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekOch om vi har kvar ett marknadssystem där det sätts i system att skära ned på viktiga samhällsdelar, även inom skolan, för att göra mer vinst eller för att kunna sälja sitt bolag till ett större värde i framtiden, hur går detta ihop med att satsa på att öka barns lärande och läsande? Varför försvarar Moderaterna alltid detta sjuka system?

Herr talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Jag är väldigt stolt över att den moderatledda regeringen nu genomför diverse reformer på skolområdet. Det är välkomna reformer som borde ha gjorts för länge sedan, under den regering som Socialdemokraterna styrde och vars förslag Vänsterpartiet i mångt och mycket stöttade.Under 2025 kommer skolorna att i budgeten få 2,7 miljarder mer i riktade och generella statsbidrag. Det är den största skolsatsningen på 20 år. Detta är jag väldigt stolt över.Vi genomför nu flera olika reformer på skolområdet. Det handlar exempelvis om tioårig grundskola. Det handlar om ett tydligt kunskapsbidrag och om att vi stärker förskolorna och riktar ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. På detta sätt ser vi till att fler elever når målen och faktiskt får de betyg de är förtjänta av.Herr talman! I dag går 800 klasser ut skolan med ofullständiga betyg. Detta är ett stort problem som vi nu ser till att lösa med den politik vi lägger fram.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för svaret - även om jag ärligt talat inte förstår det. Hur ska denna situation, med 800 klasser som går ut med ofullständiga betyg, lösas genom att lärarna blir färre och genom att den SD-ledda moderatregeringen belånar vårt land för att sänka skatten för miljardärer, samtidigt som skolan skriker efter mer pengar och lärare, elevhälsopersonal och studie- och yrkesvägledare sägs upp för att kommunerna inte har tillräckligt mycket medel? På vilket sätt ska den situation i skolan som Oskar Svärd själv menar har varit ett problem lösas genom att ni skär ned? Hur ska den lösas genom att marknadsskolan får fortsätta existera? Hur ska fler elever vilja lära sig när den svenska regeringen sänder signalen att barnen i skolan inte är lika viktiga som våra vänner i näringslivet? På vilket sätt går dessa saker ihop?Det är klart att jag ställer dessa frågor lite retoriskt eftersom svaret är väldigt tydligt: Dessa saker går inte ihop. All forskning som någonsin har gjorts på välfärden, såvida den inte har varit finansierad via Almega och Svenskt Näringsliv - och till och med den forskningen - har visat att ojämlikhet och skapande av större klassklyftor inte kommer att bidra till att samhället mår bättre, och inte heller till att det svenska skolsystemet blir bättre. Marknadsskolan har skjutits ned av varenda forskare som finns, men ändå fortsätter detta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekÅterigen: Hur går Moderaternas nedskärnings- och marknadspolitik för skolan ihop med att fler barn ska lära sig att läsa?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.Jag delar inte ledamotens bild och beskrivning. Jag tycker att jag redogjorde tydligt för att regeringen 2025 gör den största satsningen på skolan på 20 år med 2,7 miljarder extra till Sveriges elever. Tillsammans har vi också flera utredningar på gång. Några har redan presenterats medan andra är på väg och kommer att presenteras inom kort.Vi pratar ibland om utredningar, och så ser vårt styrelseskick ut. Vi behöver utreda saker noga och väl för att kunna stifta lag, och regeringen har ett högt reformtempo.Herr talman! Jag börjar bli lite trött på att höra från ledamoten och andra ledamöter under debatten om den SD-ledda regeringen. Det finns tre partier i regeringen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi har ett bra samarbete med Sverigedemokraterna, har majoritet i kammaren och får igenom den politik vi har lovat väljarna, och jag är väldigt stolt över den skolpolitik regeringen lägger fram.(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1.Vi är alla i kammaren överens om att styra upp detta med skolbiblioteken så att de finns. Det ska inte bara stå i skollagen att de borde finnas, utan de ska faktiskt finnas. Vi har sett massor av skolor som borde ha skolbibliotek men som inte har det. Det har förekommit olika exempel i debatten, och jag har själv ett favoritexempel: en fondtapet med böcker på. Men de är lite svåra att ta ut och läsa. Det finns alltså stora skillnader. Det är bra att det händer något nu, för det har varit på gång länge. De flesta partier har varit för detta ett tag, och vissa partier har ändrat sig den senaste tiden när det gäller hur det ska regleras. Det är jättebra. Visst kan vi stå här och försöka göra en stor grej av vem som har sagt vad först, men det är inte det som är det väsentliga för eleverna, utan det är att de får skolbibliotek där de kan läsa, få stöd och utveckla sin läsförmåga och läslust. Detta tar vi ett steg mot i dag, och det är jättebra.Det finns dock vissa saker som Centerpartiet tycker skulle kunna vara ännu bättre. En sak är att det är otydligt när man kan få undantag från det grundläggande kravet på ett bemannat skolbibliotek. Man kan få det om man har ovanligt få elever. Men var fjärde svensk skola har färre än 100 elever. Det är alltså inte ovanligt att en skola har färre än 100 elever. När är då antalet ovanligt litet? Är det vid 3, 20 eller 50 elever? Det vet vi inte. Detta spelar roll för ett föräldrakooperativ som har en skola med kanske 50 elever. Har skolan normalt många eller ovanligt få elever? Det vet varken vi eller de. Vilka krav ställs på den skolan, och vilka sanktioner riskerar skolan att få? Det är inte heller tydligt. Det är en utmaning när det är så diffust formulerat, så det är viktigt att det blir klart och tydligt vad som gäller, oavsett om det gäller fristående skolor eller kommunala skolor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekKonsekvenserna är som sagt oklara. Om det inte blir några konsekvenser när man bryter mot lagen är det inte säkert att folk följer lagen. Tidöpartierna är ju i allmänhet ganska tydliga med att lagen ska följas och att det annars blir konsekvenser. Men i detta fall är konsekvenserna inte tydliga, vilket är en utmaning. Vad händer? Stänger Skolinspektionen skolan, eller får skolan böter? Det vet vi inte, för det framgår inte. Det är inte tillräckligt tydligt.En annan sak, och det är det största praktiska problemet, är ekonomin. Kommunernas ekonomi är ganska pressad, och det kommer att bli värre eftersom vi får fler äldre, vilket ökar kommunernas kostnader. Kommunerna behöver ju också finansiera skolan. Ibland har vi ministrar här i kammaren som klagar på att kommunerna inte gör sitt jobb, och visst kan man tycka att kommunerna inte alltid gör rätt. Men denna reform beräknas enligt SKR kosta omkring 2 miljarder. Regeringen skickar med 0,4 miljarder. Det saknas alltså 1,6 miljarder. Var ska kommunerna ta de pengarna? Jag hörde ledamoten Svärd säga att regeringen satsar jättemycket pengar på skolan, men vi kan konstatera att många partier satsar ännu mer. Om inrättande och bemanning av skolbibliotek leder till att lärare måste sägas upp är det inte bra. Det kan vi väl vara överens om. En utmaning är att regeringen gång på gång kräver saker av kommuner och fristående skolor men inte finansierar sina krav och samtidigt klagar på att kommunerna inte levererar tillräckligt bra. Det är inte seriöst. Regeringen måste därför börja skicka med de pengar som behövs för att reformerna ska kunna genomföras. Först då blir det seriöst. Det är min och Centerpartiets uppfattning.Jag utgår från att regeringen nästa år har med lite extra pengar i budgeten så att man på riktigt kan säga att detta har genomförts av regeringen och inte av kommunerna.Ledamoten Svärd pratade om sin tid i skolan och hur han nyttjade skolbiblioteken. Jag tillbringade också en del tid på skolbibliotek, även om mycket av tiden ägnades åt att spela kort. Men det fanns bibliotekarier som kunde hjälpa till att hitta böcker, uppmana till läsning med mera, vilket betydde mycket. Jag gillar tanken, och jag hoppas att vi tillsammans kan fortsätta jobba med detta och även följa upp att det blev som det är tänkt.Detta är dock bara en liten del av skolan. Sett till totalen är svensk skolas största utmaning den enorma utslagningen. I dag kom en utredning med några svar, och skolbiblioteken kan kanske hjälpa till, vilket vore jättefint. Men varje år lämnar 20 000 elever grundskolan utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Det är den utslagning vi har i dagsläget. Regeringens svar på vad vi ska göra åt det på kort sikt är ingenting. Utredningen som kom i dag, Fler vägar till arbetslivet, föreslår sådant som ligger kanske tre fyra år framåt i tiden. Då har ytterligare 60 000 elever kastats ut i samhället utan möjlighet att komma in på en utbildning. Vi måste få till en förändring nu. Det är extremt avgörande.Låt mig avsluta med att prata om vikten av läsförståelse. Det är viktigt att vi i talarstolen säger saker som är korrekta. Ledamoten Riazat och jag kanske läser olika böcker, men om man vill lösa klimatkrisen och rädda klimatet åt våra barn och barnbarn är det bra att skogen nyttjas och inte bara står där. Vi kan alltid diskutera hur, men att tro att klimatet kan räddas utan att ta ned träd i skogen är att inte vara ordentligt påläst. Det tycker jag att man kan ta med i denna debatt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekJag tackar för en givande debatt. Det har varit roligt att höra de olika inläggen. Tack allihop för att vi tillsammans har tagit detta ett steg vidare! Det är mycket bra.

Herr talman! Det sägs att kunskap är makt, men kunskap är också frihet - frihet att tänka självständigt, att förstå världen omkring oss och att skapa sin egen framtid. Den friheten börjar ofta i våra skolor och i våra skolbibliotek.Svensk skola har mycket att vara stolt över, men vi måste också vara ärliga med det vi har problem med. Vi har stora problem med studiero, otrygghet och inte minst sjunkande läsförståelse. Sverige har den sämsta studieron i Norden, och vi ligger under OECD-snittet. Det här hänger ihop; på skolor där det saknas trygghet och lugn i klassrummen sjunker också kunskapsresultaten och läsförståelsen.När kunskapsresultaten sjunker är det inte bara siffror på papper. Det är också barn och unga som inte får den utbildning de förtjänar, som känner sig otrygga och som i värsta fall drar sig undan både skolan och sina vänner. De som drabbas hårdast är de som redan har det svårt. Enligt Friendsrapporten 2024 lider många av de mest utsatta eleverna av psykisk ohälsa och hög frånvaro. Det här är barn som vi från politikens sida har ett särskilt ansvar för att stödja.Utöver bristerna i trygghet och studiero, vilka i sig driver den psykiska ohälsan åt fel håll, ser vi också att läsförståelsen sjunker bland eleverna. Pisa 2022 och Pirls 2021 visar båda att utvecklingen går åt fel håll. Vi vet att läsningen är nyckeln till så mycket: bättre skolresultat, större självkänsla och bättre förutsättningar att navigera vidare i livet. Ändå minskar läsningen bland barn i Sverige. På lågstadiet är det bara hälften av barnen som läser eller lyssnar på böcker dagligen. På gymnasiet är den siffran så låg som en av tio. Det är en utveckling vi inte kan acceptera.Vad kan vi då göra? Jo, en del av lösningen ligger naturligtvis i skolbiblioteken. Ett skolbibliotek är inte bara ett rum med böcker, utan det är en plats där eleverna får möjlighet att upptäcka världen genom litteraturen, stärka sin läsförståelse, bredda sina perspektiv och utveckla sin kreativitet. Ett skolbibliotek är en plats som inte bara ger faktakunskap som hjälper skoleleverna att kryssa i rätt svar på proven utan också utvecklar förmågan att förstå komplexa texter, resonera kritiskt och formulera egna tankar. Ett skolbibliotek, herr talman, är inte bara en plats där elever får ett rikare ordförråd, en bättre språklig förståelse och större möjligheter att lyckas i skolan utan också en plats där vi ger våra barn och unga möjlighet och verktyg att stå emot utanförskap och psykisk ohälsa. Läsning bygger empati. Genom att kliva in i olika karaktärers liv får eleverna en djupare förståelse för andra människors situationer och erfarenheter. Det är också en viktig del av att bygga ett sammanhållet samhälle.Herr talman! Bibliotek är en viktig motvikt mot den digitala stress som många unga upplever i dag. I en tid när skärmarna tar alldeles för stor plats i ungas liv behöver vi platser som inspirerar till lugn och koncentration. Att läsa en fysisk bok och bläddra bland sidorna är någonting helt annat än att dra med fingret på telefonen. Fler barn behöver helt enkelt bli borttrollade i böckernas värld i stället för bortskrollade i den sociala mediesfären. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotekHerr talman! Det är av alla de här anledningarna som regeringen och vi kristdemokrater nu tar viktiga steg för att säkerställa att alla elever, oavsett var de bor i landet, ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Vi inför en tydligare definition av vad som räknas som ett skolbibliotek och ett förtydligande av deras uppdrag. Det handlar om att ge alla elever, oavsett bakgrund, möjlighet att nå sin fulla potential som människor.Kristdemokraterna arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Skolan ska vara en plats där alla elever känner sig trygga, där kunskap står i fokus och där alla barn får möjlighet att nå sin fulla potential. Skolbibliotek är en viktig del av den visionen och en investering i barnens och Sveriges framtid.Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut fattades under § 13.)

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Bifall till proposition 2023/24:164 punkterna 1.1 och 2. Avslag på motionerna.