Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Debatt om förslag 31 maj 2017
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAnna-Lena Sörenson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenPer Ramhorn (SD)
  3. Hoppa till i videospelarenAnna-Lena Sörenson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenPer Ramhorn (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenAnna-Lena Sörenson (S)
  6. Hoppa till i videospelarenPer Ramhorn (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenJan Lindholm (MP)
  8. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  9. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  10. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  11. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  12. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  13. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenJenny Petersson (M)
  15. Hoppa till i videospelarenAnna-Lena Sörenson (S)
  16. Hoppa till i videospelarenJenny Petersson (M)
  17. Hoppa till i videospelarenAnna-Lena Sörenson (S)
  18. Hoppa till i videospelarenJenny Petersson (M)
  19. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  20. Hoppa till i videospelarenJenny Petersson (M)
  21. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  22. Hoppa till i videospelarenJenny Petersson (M)
  23. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  24. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  25. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  26. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  27. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  28. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  29. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  30. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  31. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  32. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 32

Anf. 22 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkande SoU22 som handlar om regeringens proposition Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. I propositionen föreslår regeringen att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en bestämmelse om att vård till försäkringspatienter inom den offentligt finansierade vården enbart får ges om man inte åsidosätter principerna om människovärde, behov och solidaritet, det vill säga att ingen ska kunna köpa sig förbi någon som har större behov av hälso- och sjukvård.

Regeringen föreslår också att när landstingen överlåter åt någon annan att utföra vård ska avtalet innehålla villkor om just de kraven. I propositionen föreslås också att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att följa upp de konsekvenser som kommer av de föreslagna regleringarna. Det är viktigt att i sammanhanget betona att förslaget inte handlar om att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar och att förslaget syftar till att förtydliga att de principer för prioriteringar som riksdagen tidigare har beslutat om fortsättningsvis måste gälla.

Herr talman! Bakgrunden till regeringens förslag är att antalet privata sjukvårdsförsäkringar har mer än sexdubblats mellan 2000 och 2015. Själva poängen med att teckna en sjukvårdsförsäkring är att man snabbare ska kunna få vård. Den vård man då får utförs av privata vårdgivare som ofta också utför vård åt landstingen via avtal.

Herr talman! Det finns en uppenbar risk att försäkringspatienterna får gå före i kön hos de privata vårdgivarna, som i grunden är offentligt finansierade och som har sin verksamhet uppbyggd av skattemedel. Ett stort problem i dag är att det saknas insyn i de verksamheterna. Därmed kan vi inte veta om och i så fall hur många försäkringspatienter som eventuellt tas emot före andra med större och mer omfattande behov.

Utgångspunkten för svensk hälso- och sjukvård är att den ska ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Den svenska sjukvården åtnjuter stort förtroende hos befolkningen, och de allra flesta sluter upp kring principen om offentlig finansiering. Man ger efter förmåga och får efter behov.

Om dessa principer börjar ifrågasättas och om man inte kan känna sig säker på att vården ges efter behov riskerar hela vårt system om hur vården ska ges och finansieras att vittra sönder. Det handlar också om förtroendet för hela välfärden och välfärdssystemet och viljan att betala skatt. I längden påverkar det hela vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Herr talman! I dag har 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring. De flesta är finansierade via en arbetsgivare. Internationella studier visar att om den privata finansieringen av sjukvården ökar tenderar också skillnaderna i hälsa i befolkningen att öka. Det är ingen acceptabel utveckling för vårt land.

Redan i dag råder oacceptabla skillnader i hälsa och tillgången till hälso- och sjukvård i befolkningen. För den rödgröna regeringen är det en prioriterad uppgift att utjämna dessa skillnader så att allas rätt till en god hälsa och sjukvård av högsta kvalitet kan garanteras.

Flera studier visar också att svensk sjukvård i dag inte är organiserad för att ge personer med kroniska sjukdomstillstånd eller personer med stora vård- och omsorgsbehov den vård som de behöver. Vi behöver arbeta för en utveckling som motverkar det och som sätter patienten och patienternas behov i centrum.

Mer av privatfinansierad vård stimulerar inte en sådan utveckling, snarare tvärtom. Vi behöver reglera och förtydliga den lagstiftning som garanterar en jämlik och behovsstyrd hälso- och sjukvård. Vi ska kunna lita på att det är behoven som styr vår tillgång till vård och inte storleken på vår plånbok.

Herr talman! En viktig poäng med förslagen är att stärka den demokratiska insynen i hur offentliga medel används och att vårdgivarna redovisar för huvudmännen hur man organiserar sin verksamhet så att det inte råder någon osäkerhet om att försäkringspatienter inte får företräde före patienter med större behov och på sättet på det offentligas bekostnad.

Att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna måste upprätthållas stöds av de flesta, nästan alla, remissinstanser. Men många av instanserna påpekar samtidigt att det inte är tillräckligt klarlagt om en reglering verkligen behövs eller om det förekommer att vårdgivare inte följer principerna om att störst behov går först så att patienter med stora behov trängs ut. Det är också så att Lagrådet inte tillstyrker förslaget med hänvisning just till detta.

Vi socialdemokrater är precis som regeringen medvetna om att det är osäkert om försäkringspatienter verkligen ges företräde till vården. Men precis som regeringen anser vi att en reglering och ett förtydligande av lagen behövs för att vi inte ska riskera att ett parallellt sjukvårdssystem utvecklas. Vi vill inte se att vårt solidariska system med sjukvård efter behov och betalning efter förmåga långsiktigt ersätts med ett system där det är betalningsförmågan som avgör vilka vårdinsatser man får.

Herr talman! Vi menar också att en reglering är av vikt för att tilliten till och förtroendet för hälso- och sjukvården ska bevaras hos befolkningen. Vi beklagar att de borgerliga partierna inklusive Sverigedemokraterna uppfattar sakerna annorlunda. Jag yrkar bifall till vår reservation och avslag på utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 23 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Vi ska här i dag debattera ett hypotetiskt problem. Ja, ni hörde alla rätt: ett hypotetiskt problem. Vi borde naturligtvis i dag i stället diskutera sjukvårdens riktiga problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Vi har Europas längsta vårdköer. Vi behöver skicka våra mest sjuka barn till grannländerna på grund av bristen på vårdplatser. Mer än 30 000 patienter i operationsköer har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Mer än 8 000 sjuksköterskor har valt att lämna vården på grund av en usel arbetsmiljö.

Listan på regeringens tillkortakommanden i sjukvården kan göras hur lång som helt. I stället lägger man all kraft på en proposition som inte behövs. Det är inte bara jag som anser det. Flera tunga remissinstanser anser att det inte behövs någon lagstiftning på detta område som föreslås i denna proposition.

Det är redan klart att patienter med privata sjukförsäkringar inte kan gå förbi den offentligt finansierade vårdkön. Det framgår tydligt i redan gällande lagstiftning. Därför finns det naturligtvis inte någon anledning att införa regeringens förslag.

Vi grundar det på följande. Människovärdes-, behovs- och solidaritetsprincipen i 2 § andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen gäller för all hälso- och sjukvård såväl offentlig som privat. Den bestämmelsen gäller således även för vård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring. Till och med Lagrådet avvisar förslaget och menar att ingenting tyder på att lagstiftningen behövs. Även Statskontoret, Vårdanalys och Vårdförbundet anser att underlaget brister när det gäller analys av det faktiska behovet av regeringens förslag. Inte ens regeringen själv har presenterat någon information som visar att det skulle finnas någon undanträngningseffekt inom offentlig vård till följd av privata sjukförsäkringar.

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser i likhet med flera av dessa remissinstanser att regeringen inte har kunnat belägga att det finns en undanträngningseffekt till följd av privata sjukförsäkringar. Därmed finns det ingen anledning att lagstifta om detta. I stället kan regeringens förslag innebära att den offentligt finansierade vården skulle gå miste om utförare. Det skulle kunna hända om de aktörer som i dagsläget utför både offentligt och privat finansierad vård i stället väljer att enbart utföra vård inom ramen för de privata sjukvårdsförsäkringarna, vilket skulle innebära ännu längre vårdköer och sämre tillgänglighet. Detta är något som Vårdanalys har framfört i sitt remissvar, och det är farhågor som vi delar. Vi anser också att det saknas en analys av förslagets konsekvenser för patienter och medborgare.

Herr talman! Det stora problemet i dag är att människor har så låg tilltro till hälso- och sjukvården att de i stället känner ett behov av att skaffa sig en privat sjukförsäkring. Myndigheten Vårdanalys kom med en rapport för ett tag sedan där man jämförde vården i Sverige med vården i tio jämförbara länder. Resultatet var nedslående. Bara en tredjedel av svenskarna anser att sjukvården fungerar bra. Därmed placerar sig Sverige näst sist bland jämförbara länder, vilket naturligtvis är ett stort underkännande av svensk sjukvårdspolitik.

Fokus för den politiska diskussionen borde i stället ligga på att säkerställa att det finns en sjukvård av hög kvalitet med god tillgänglighet för att minska behovet av privata sjukförsäkringar, snarare än att angripa förekomsten av privata sjukförsäkringar. I stället för att försöka åtgärda problem som inte finns borde regeringen fundera över varför tilltron till svensk sjukvård är så låg och varför så många medborgare väljer att skaffa sig en privat sjukförsäkring för att känna sig säkra på att få tillgång till en tillgänglig vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Som politiker bör man alltid se till medborgarnas bästa, i detta fall patienternas bästa, innan man försöker lösa ett hypotetiskt problem utifrån endast ideologiska ståndpunkter.

Till sist vill jag yrka bifall till vår reservation 2.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).


Anf. 24 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Per Ramhorn pratar om regeringens arbete för att förbättra situationen i svensk hälso- och sjukvård och har sagt att all kraft läggs på den här propositionen, vilket alla kan konstatera inte är sant. Vi har ganska många debatter framför oss här i kammaren som handlar just om hur regeringen lägger fram förslag för att skapa förbättringar i hälso- och sjukvården i Sverige, inte minst här nu i slutet på terminen före sommaren. Man kan undra om Per Ramhorn inte har tagit del av det som vi arbetar med i socialutskottet.

Nästa vecka, tror jag, kommer en debatt som handlar om till exempel samverkan mellan landsting och kommun för att förbättra situationen för de gamla och som vi kan hoppas mycket på. Tänker man ställa upp på den eller inte?

Per Ramhorn använder också en stor del av sin talartid till att säga att det här är ett hypotetiskt problem och att det redan är klart att det inte förekommer någon utträngningseffekt i hälso- och sjukvården på grund av försärkringspatienter hos privata vårdgivare med offentligt finansierade medel.

Varför lägger då Sverigedemokraterna kraft på att ge förslag på en motion om att den här saken ska utredas? Det är min fråga.


Anf. 25 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Tack, Anna-Lena Sörenson, för frågan! Vi har stora problem i svensk sjukvård, som jag framförde i mitt anförande. Det är långa vårdköer och tillgängligheten är dålig.

Det är en självklarhet att patienter med privata sjukförsäkringar inte ska kunna gå förbi offentligt finansierade vårdköer. De med störst behov ska naturligtvis gå först. Det framgår tydligt i nuvarande lagstiftning, och det ingår, som jag sa, i människovärdes, behovs- och solidaritetsprinciperna i hälso- och sjukvårdslagen.

Det är inte bara vi som är kritiska till att man lägger fram det här förslaget. Även tunga remissinstanser har påpekat att det här lagförslaget inte är bra och att det inte finns något behov av det. Därför har vi inställningen att det helt enkelt inte behövs.


Anf. 26 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Vi är mycket medvetna om att riksdagen redan har tagit beslut om hur prioriteringar ska ske i vården och att vården ska vara behovsstyrd. Men det här lagförslaget handlar om att vi ska förtydliga principerna och att vi ska undvika de risker som ett ökande uttag av privata sjukvårdsförsäkringar innebär. Det är en drivkraft i sig att de privata sjukvårdsförsäkringarna fortsätter att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Jag måste fråga Per Ramhorn: Bekymrar det inte dig och Sverigedemokraterna att vi riskerar att få ett parallellt sjukvårdssystem på grund av detta? Behöver vi inte förtydliga den här lagstiftningen och dessutom ställa krav på att man följer upp och att det faktiskt är på det här sättet? Vet Sverigedemokraterna någonting som vi inte vet? Har ni sett en utredning om att lagen följs ute i Sverige och att de privata vårdgivarna inte tar emot försäkringspatienter på det offentligas bekostnad och därmed tränger ut dem som har större vårdbehov?

Om Sverigedemokraterna har en undersökning som vi inte har sett så låt oss se den!


Anf. 27 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! När man föreslår en lagstiftning krävs naturligtvis grundlighet, klokskap och fakta och inte en massa hypotetiska resonemang. En lagstiftning är inte bara att skjuta från höften, för man vet att lagstiftning påverkar patienter, verksamheter och personal ute i verkligheten. Därför måste man vara mer noggrann än vad regeringen har varit i det här fallet.

Som vi ser det är det inte första gången som regeringen lägger fram lagförslag som inte bara jag kan tolka som hastverk. Vi minns alla till exempel frågan om vårdvalet i primärvården. Även Lagrådet underkände den beredningen och visade tydligt att regeringens förslag inte dög till att ligga till grund för en lagstiftning.

Det är likadant med detta. Vi ser gång på gång att tunga remissinstanser avslår förslaget på grund av att det inte duger. I det här fallet är det många gånger utifrån ideologisk ståndpunkt.


Anf. 28 Jan Lindholm (MP)

Herr talman, åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar, som ni numera alla vet, långsiktigt och målmedvetet med att utveckla och förstärka välfärdspolitiken. Barngrupperna minskar i förskolan och vi har 20 000 fler vuxna i skolan nu än när vi började. Vetenskapen är tydlig: Fossilsamhället har peakat och det gröna hållbara håller på att ta över. Vi går mot ett samhälle där människorna är viktigare än prylarna.

Näringslivet står på vår sida, och allt fler företag överger det kortsiktiga vinstmaximeringstänkandet och investerar i hållbara lösningar. Medborgarna växlar över från jakten efter prylar till mer av kvalitet, kultur, vänskap och bildning.

En avgörande skillnad mellan det nyliberala samhällets så kallade trygghet och det gröna välfärdssamhällets trygghetssystem är att i den gröna modellen har alla lika rätt till en trygg välfärd. I allianspartiernas nyliberala samhällsbygge har behovet av individuella trygghets- och välfärdslösningar blivit alltmer uppenbart med åren. Efter åtta år av nyliberal nedrustning av det gemensamma välfärdsbygget är det nu oerhört tydligt hur skiljelinjerna i svensk politik ser ut.

Förmånstagarna av de stora skattesänkningarna, som under allianstiden förändrade statens finanser från ett överskott på 70 miljarder till ett underskott på 70 miljarder, kan nu med dessa resurser i ökad utsträckning bygga upp individuella trygghetssystem. Det gröper tyvärr ur hela tanken på ett solidariskt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

1900-talets samhällsbygge - en del kanske tycker att det är ett experiment, experimentet Det solidariska Sverige - är hotat. På område efter område tränger sig girighetens kortsiktiga och egoistiska tankar in och underminerar det som vi alla egentligen vet är en förutsättning för framgång och utveckling. Vetenskapen är tydlig även här. Alla är förlorare när samhället glider isär. Ingen vinner på ökade klyftor. Och de största förlorarna är barnen när segregationen ökar.

Herr talman! Vem som helst av oss här i kammaren kan när som helst drabbas av hälsoproblem. Det är därför vi alla är måna om att ha väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem. Vi kan aldrig veta när behov uppstår.

Det här betänkandet handlar egentligen om dragkampen om våra gemensamma resurser för hälso- och sjukvård. I dag betalar, som vi har hört, omkring 650 000 personer för privata sjukvårdsförsäkringar, utöver den del som de och arbetsgivarna betalar för den offentliga vården. Man betalar för privat sjukförsäkring i hopp om att på så vis få tillgång till vård på ett mer förmånligt sätt.

I verkligheten är det bara de med de absolut dyraste lösningarna, som ger möjlighet till vård på helt privata kliniker, som kan ha någon tydlig fördel av försäkringarna. För alla övriga gäller principen att den som har det största vårdbehovet går först, oavsett om individen har en privat försäkring eller inte. Den principen gäller inte enbart inom den offentliga vården utan även i den via försäkringar finansierade vården hos de privata vårdgivarna, åtminstone de som har någon form av avtal om att även utföra vård som finansieras via offentliga medel.

Principen som sådan anses av alla aktörer vara en grundprincip inom vårdarbetet, oavsett finansiering. Det är åtminstone den bild som både de privata vårdgivarna och försäkringsbolagen ger oss politiker. Man hävdar mycket bestämt att systemet med försäkringspatienter inte har någon undanträngningseffekt utan att principen att den med störst behov går först kan upprätthållas. Det innebär exempelvis att om en mycket svårt traumatiserad patient kommer in till en akutmottagning är det skadorna som avgör att den patienten går före, inte om patienten har en försäkring eller vilken försäkring patienten har.

Då kan man undra varför det politiska motståndet är så stort mot regeringens förslag om att landstingen inte ska få överlämna några av sina ansvarsområden inom hälso- och sjukvården till privata utförare, utan att de i dessa avtal förbinder sig till att inte frångå principen om att den vårdsökande med störst behov ska gå först. Det hävdas ju samtidigt att den principen efterlevs.

Om man säger sig vara försvarare av människovärdesprincipen, behovsprincipen och solidaritetsprincipen, om att de patienter som har störst behov av vård ska gå före, och om man även anser att man i dag klarar av det, vad är det då politikerna är oroliga för?

Kan det tänkas att det är något helt annat som ligger bakom oppositionspartiernas kompakta motstånd? Är det kanske på det sättet att oppositionspartierna egentligen vill att den som kan betala sig till att komma före till vård ska få göra det? Det skulle vara intressant att höra. Finns det en skillnad där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

En helt annan orsak kan vara det som OECD visar i en rapport som redovisas i regeringens betänkande, nämligen att privata vårdförsäkringar har en tendens att öka efterfrågan på vård. Är det på sättet att oppositionssidan vill bygga system som ökar vårdefterfrågan? OECD visar att den indirekta effekten av en efterfrågeökning blir högre kostnader för vården. Vill oppositionen att vårdkostnaderna ska öka? Är det ett medvetet mål att kostnaderna ska öka, särskilt på de områden där det råder resursbrist? Det kan man undra.

Privata vårdförsäkringar driver generellt upp kostnaderna för vården, vilket OECD också påpekar bidrar till att vården blir alltmer ojämlik. Är det ett mål för oppositionssidan att vården ska bli mer ojämlik?

För att hantera de problem som uppstår när försäkringspatienter ges vård i den av offentliga medel medfinansierade vården, påpekar OECD att det krävs åtgärder, inte minst om landet har en önskan att upprätthålla principen om vård på lika villkor. Det har vi väl? Åtminstone säger alla det här i kammaren.

När förslaget om att säkra solidaritetsprincipen var på remiss fick det starkt stöd. Karolinska Institutet, Lunds universitet, Göteborgs universitet och Umeås universitet liksom Smer, Handikappförbunden och TCO är bara några exempel på alla som stod bakom förslaget.

De vanligaste argumentet bland de som var tveksamma eller som avstyrkte förslaget var just att man inte ansåg att det fanns behov av avtal för att säkerställa principen som redan fungerar. Det är ett märkligt sätt att tänka, enligt mig. Vi har lagstiftning på många områden där kommuner och landsting skriver in att de regler som redan gäller ska gälla. Det är inget konstigt. Det är snarare det normala sättet att hantera det.

Flera av de som var kritiska, bland annat Västra Götalandsregionen, påpekade ändå att det behövs någon form av reglering, eftersom det ändå inte går att bortse från att det finns en risk att vården blir ojämlikt fördelad, på grund av försäkringarna. Det var på det sättet de uttryckte det i sina remissvar. Jag tycker att det finns grund för att beakta det.

I regeringens betänkande, som innehåller en del argument för det här, redovisas också uppdrag som EU-kommissionen har gett för att ta reda på och reda ut hur de privata vårdförsäkringarna påverkar den offentligt finansierade vården och dess principer. Studierna redovisar bland annat att det saknas evidens för att sjukvårdsförsäkringar skulle minska trycket på den offentliga vården, så som förespråkarna för försäkringslösningar ofta påstår. Enligt studierna finns det alltså inte evidens för att det skulle lätta trycket på vården, som man påstår.

Forskarna hävdar även att det finns viss evidens, och alltså en viss osäkerhet, för att effekten av försäkringarna blir en form av subventionering med offentliga medel till dem som har försäkringar. I rapporten sägs det tydligt att i de samhällen där man har det här och som studerats får de som är mer välbeställda snabbare tillgång till och en större andel av de offentliga vårdresurserna genom de här försäkringarna än vad principen om vård efter behov skulle innebära. Det är alltså en skillnad. Det finns viss evidens för det.

Slutsatsen måste bli att utan ett regelverk som garanterar att vårdgivarna är skyldiga att efterleva principen - de accepterar inte bara principen utan är skyldiga att efterleva den - om att vård ska ges efter behov finns det risk för att principen urholkas, om en sådan garanti inte är inskriven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Det är beklagligt att det verkar ha gått troll i frågan, eller är det kanske prestige det handlar om? Det är synd att oppositionens företrädare inte kan ta in fakta och lyssna till vad som sägs inom forskningen och inte heller till dem som är ytterst ansvariga för vården.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 29 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Prioriteringar i vården ska bygga på tre principer. Jag tror att jag måste upprepa dem i den här salen. Det handlar om människovärdesprincipen, att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det handlar om behovs- och solidaritetsprincipen, att resurserna bör fördelas efter behov. Och det handlar om kostnadseffektivitetsprincipen. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Det är vad det här vilar på.

Det här handlar i stället om synen på hälso- och sjukvård, om en ser det allt större inflytandet från näringslivet och försäkringbolag som problematiskt, eller om en ser det som en väckelsevåg, det privata som frälsarkrans som ska rädda sjukvården och aktieinnehavarna, eller om en ser svenskt näringslivs och försäkringsbolagens allt större inflytande som något som ökar ojämlikheten.

Här står vi på helt olika sidor. Ni till höger - och här inkluderar jag Sverigedemokraterna numera - tar i alla väder alltid strid för företagen, för kapitalet, för de rikaste, för dem som har det bäst. Jag tror inte att ni är naiva. Det är uppenbart att ni värnar bolagens intressen och de som åker räkmacka genom sjukvården.

Jag kommer ihåg när vi var i USA på utskottsresa. Hoppas att ni också kommer ihåg det. Inte på ett enda av de studiebesök som vi gjorde hyllade man den genomprivatiserade amerikanska sjukvården, inte någonstans. I stället hyllade man den jämlika svenska sjukvården där man inte kan köpa sig före i kön.

Genom sina försäkringar glider 650 000 personer före oss andra. Det är inte deras fel. De flesta tar den möjligheten genom sitt fack, genom sin arbetsgivare eller får försäkringen betald om man anses helt ovärderlig. Det handlar i stället om ett systemfel. Men en liten modest begränsning kanske hade varit på sin plats, tycker jag, men icke.

Läser man remissvaren är det 70 procent som är positiva. De tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Det är tolv landsting som tillstyrker.

I dagens hälso- och sjukvård finns en utveckling mot en sammanblandning mellan den offentligt finansierade vården och de tjänster som tillhandahålls genom försäkringsbolagen. Det kan komma att rubba förtroendet för den offentligt finansierade vården och drabba den enskilda patienten. Det är inte Vänsterpartiet som säger det utan det är Smer, Statens medicinsk-etiska råd.

De borgliga partierna och deras vän Sverigedemokraterna talar mycket om jämlik hälsa - det är lite inne nu att prata om det. Men när det blir verkstad på riktigt, då ringer ni näringslivet, vårdföretagen och försäkringsbolagen - era bundsförvanter i vått och torrt. Så fort det här förslaget presenterades genom en artikel i Aftonbladet i augusti 2016, långt innan Lagrådet hade skrivit sitt yttrande, var ni på offensiven emot detta som en ryggradsreflex.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Den här propositionen som ni nu snart fäller i dag handlar inte om att förbjuda sjukvårdsförsäkringar utan om att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen.

Det är den enskildes hälsotillstånd som ska avgöra vårdinsatsen, aldrig den enskildes betalningsförmåga. En person som har ett större vårdbehov ska alltid prioriteras före en person med ett mindre vårdbehov, det är så det ska vara. Det är inte förenligt med principen om vård efter behov på lika villkor att man genom en sjukvårdsförsäkring kan köpa sig till bättre vårdkvalitet och tillgänglighet. Det är precis det som händer.

Vänstern och regeringen konstaterar i likhet med Lagrådet att det i dagsläget inte finns någon utredning som har analyserat detta, och det är en svaghet. Hade ni varit på tårna under era åtta år hade ni kanske gjort en utredning om det. Det saknas ju transparens. Det är som ett hemligt skåp som ingen vet någonting om. När man sitter och väntar på exempelvis Sophiahemmet och inte har försäkring kan man fundera på något annat.

Försäkringsbolagen garanterar en påbörjad behandling inom 14 dagar. Landstinget, det offentliga, garanterar samma sak inom 90 dagar. Det är en viss skillnad, hör ni. Har läkarna olika listor eller hur går det till? Hur många 14-dagarspatienter tar man in? Det kan man fundera på. Här gäller det att vara lite förebyggande, och det har vi försökt att vara.

De flesta privata vårdgivare tar även emot offentligt finansierade landstingspatienter. Resultatet är att den som har försäkring går före, men ni ser inga risker med det systemet att det blir ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vilkas vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med sjukvårdsförsäkring.

Kan det verkligen stämma att det offentliga gynnas av privata sjukvårdsförsäkringar? Varför förs det argumentet fram av Svenskt Näringsliv? Det kan man fråga sig.

Det finns i varje land ett begränsat utbud av sjukvårdsresurser: vårdcentraler, sjukhus, läkare, sjuksköterskor med mera. Om en läkare behandlar en försäkringspatient betyder det per definition att hen inte behandlar en offentligt finansierad patient, något som läkaren kunde ha gjort i det ögonblicket. Vi talar om risk för undanträngning. Ser ni inte den risken? Tydligen inte. Ni tycker att det här är fair.

Skatteviljan antas minska hos den som köper en privat sjukvårdsförsäkring, och det kan man förstå. Man betalar varje månad för sin sjukvårdsförsäkring och dessutom ska man betala skatt. Det kan ju kännas lite tungt.

Systemet med privata sjukvårdsförsäkringar är också väldigt kostnadsdrivande. Det skapas också en kravkultur där patienterna eller kunderna vill få ut maximalt av sin försäkring. Man vill exempelvis ha en second opinion, så det kan bli väldigt många besök. Samtidigt har de privata vårdgivarna intresse av att sälja så mycket sjukvård som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Det är omöjligt för arbetslösa, sjuka och äldre att teckna privata sjukvårdsförsäkringar, varför den offentligfinansierade vården får ta hand om en allt större andel av dem som far mest illa, så är det.

Den offentligt finansierade vården måste bli så bra att ingen ser behov av att teckna en sjukvårdsförsäkring. Det måste vara målet, och hur når vi det? Men vi måste ta itu med den verklighet som vi står inför. Det här ingen jättegrej som vi ska försöka att göra, det kan man knappast påstå.

Argumentet att försäkringar skulle leda till kortare väntetider för alla är väldigt svagt. Flera studier pekar i motsatt riktning. En rapport från London School of Economics menar att det inte finns några bevis för att privata vårdförsäkringar skulle lindra trycket på den offentligt finansierade vården.

Samma rapports slutsatser visar på att när gränsen mellan offentlig och privat vård inte är klart definierad finns det en risk för att de offentliga resurserna snarare kan gå till att subventionera vården för dem med privata försäkringar.

En rapport från OECD - som har nämnts av Miljöpartiet - menar också att privata vårdförsäkringar snarare genererar ökad total vårdkonsumtion än en avlastning på den offentliga vården. Vården blir mer tillgänglig för de försäkrade, men inte för andra.

För oss är det helt avgörande att vården ges efter behov och inte efter plånbokens storlek. Det trodde jag ändå var något slags basic.

Förslaget innebär att inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård får vård inom ramen för privata sjukvårdsförsäkringar endast ges om principerna i hälso- och sjukvårdslagens 2 § andra stycket inte åsidosätts. Det var väl ändå en modest liten begäran. Där regleras att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet samt att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det är väl ändå rimligt.

Jag yrkar bifall till reservationen från S, MP och V.


Anf. 30 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Min avsikt är såklart att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Svensk hälso- och sjukvård har väldigt goda resultat. Vi ska vara stolta över det som varje dag görs i mötet mellan vårdgivare och patienter. Man kan i dag rädda liv och minska lidande i betydligt större utsträckning än tidigare och bättre än vad många andra länder klarar av att leverera.

Samtidigt finns det enorma utmaningar i svensk hälso- och sjukvård. En av de största utmaningarna är att förtroendet för vården sjunker, och det sjunker ganska drastiskt. En effekt av det är det som är orsaken till att vi har den här debatten i dag. Det är 650 000 personer som själva, via arbetsgivare eller via förening har valt att teckna en sjukvårdsförsäkring eftersom man inte litar på att vården ska finnas där den dag man behöver den. Det är ett bekymmer.

Vi ska ha ett solidariskt finansierat sjukvårdssystem i Sverige där var och en efter behov ska få vård. Det är det som vår lagstiftning säger, och det är det som vi ska leva upp till. När allt fler tecknar sjukvårdsförsäkringar för att man inte längre litar på vården ska vi vara oroliga för det. Det är vi i Alliansen också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Men precis som flera remissinstanser säger är det lagförslag som regeringen har lagt fram inte en lösning på den utmaning som finns. Det kanske till och med är tvärtom. Det kan vara så att effekterna för de patienter som har de största behoven blir negativa om det illa förberedda, hafsigt framtagna och dåligt underbyggda förslag som regering har lagt fram genomförs.

Lagrådet säger till exempel: "Det har alltså inte visats att lagstiftningen behövs. Inte heller har det klarlagts att den skulle få konsekvenser som gynnar de patienter som riskerar att missgynnas på grund av privata sjukvårdsförsäkringar. Vidare framgår inte hur de föreslagna bestämmelserna skulle kunna utvärderas." Man vet alltså inte ens hur det skulle kunna utvärderas. "Lagrådet kan mot den bakgrunden inte tillstyrka att förslaget genomförs, särskilt som det sägs vara endast ett förtydligande av vad som redan gäller."

Regeringen är alltså beredd att genomföra ett lagförslag som bara är ett förtydligande, men man riskerar med sitt förtydligande att förvärra en situation som man oroar sig för. Detta är inte ansvarsfullt.

Hela utskottet besökte i går och i förrgår Västernorrland. Där fick vi se en del av den problematik som gör att människors oro ökar. I den offentligt drivna primärvården är, fick vi veta, ungefär hälften av alla läkare nu stafettläkare, på grund av att man inte klarar av att ha kontinuitet. Vi vet vilka patienter som har störst behov av kontinuitet i primärvården. Det är de mest sjuka och kronikerna. Det är de som riskerar att få en sämre vård.

I går morse var vi på akuten och träffade personal som var enormt stolt över hur de har fått inflytande över hur deras traumarum har byggts om. Vi träffade också personal inne på kirurgen, där man har fått bygga om för att i nya fräscha lokaler kunna behandla patienterna bättre.

Men jag samtalade också med den person som var spindeln i nätet. Hon ansvarade för att se till att man hela dagen använde båda sina lokaler och sin kompetenta personal på bästa möjliga sätt. Jag frågade: Hur kommer det att gå i dag? Hur många kommer att få den operation de behöver?

Hon svarade: Inte alla som står på min lista i dag kommer att få sin operation. Jag vet inte vilka, för det är läkaren som gör bedömningen. Men jag gissar att några av de patienter som väntar på att få en pacemaker kommer inte att få den i dag. De kommer att fortsätta må dåligt med fortsatt risk för hälsan. De kan inte få sin operation och gå hem för att sedan inte längre vara samma belastning för vården.

Det här är ett socialdemokratiskt drivet landsting som inte klarar av sin kärnuppgift. Och det är när den offentligt finansierade vården inte klarar av sin kärnuppgift som fler känner sig föranledda att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Detta är ett bekymmer. Vi är bekymrade. Men den analys som regeringen gör - att privata sjukvårdsförsäkringar tränger undan - har ingen grund.

Jag tror att vi alla känner igen situationen när man står i matbutiken och kön till kassan är ganska lång. Man suckar lite. Men så ser man att ytterligare en kassa öppnas. Ibland blir det lite hetsigt. En del vill tränga sig före och springa fram och ställa sig först i den nya kassan. Andra är lite mer solidariska och tänker att de som står framför mig har väntat längre; låt dem gå före till den nya kassan. Men oavsett vem som går till den nya kassan är konsekvensen för alla som står i kö att om det finns ytterligare en kassa går det snabbare för alla att komma fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Detta är också en effekt av privata sjukvårdsförsäkringar och av att det kommer in mer medel som gör att vi levererar mer vård i vårt land. Det ges mer vård. Totalt sett får fler vård. Fortfarande är det ett bekymmer när allt fler vänder sig till privata sjukvårdsförsäkringar, eftersom det långsiktigt riskerar, vilket många har varit inne på, att underminera förtroendet och viljan att vara med och betala till vår solidariskt finansierade hälso och sjukvård. Men vi ska inte strypa möjligheten att ha flera aktörer som levererar god vård till alla de patienter i vårt land som förtjänar en god vård.

Herr talman! Den produkt som regeringen har levererat är inte bara dåligt underbyggd utan den har risker för de patienter som har de största behoven. Därför yrkar vi avslag på den och yrkar i stället bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 31 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag tänkte inte föra en sjukvårdspolitisk debatt utan kommer att koncentrera mig på försäkringar. Det känns enklast så.

Långt innan Lagrådet sa något presenterades detta i augusti i en artikel undertecknad av statsrådet Gabriel Wikström och mig själv. Det blev ett himla liv direkt. Ni behövde inte titta på artikeln i mer än tre minuter innan ni var igång. Man kan säga att det var en ryggradsreflex.

De privata vårdgivarna får mer betalt av försäkringsbolagen. Tror du inte, Emma Henriksson, att det i förlängningen kan innebära att de privata vårdgivarna blir allt mindre intresserade av landstingens offentligt finansierade patienter? De kanske kräver mer betalt för att sluta kontrakt med landstinget. Det blir ett slags konkurrenssituation. Ser du inte det som en risk?

Min andra fråga gäller att om man har en privat försäkring ska behandlingen påbörjas inom 14 dagar. Det är ju fantastiskt. Men i Stockholms läns landsting, som jag inte tänker djupdyka i, är man garanterad att behandlingen ska vara igång inom 90 dagar. De flesta privata vårdgivare tar även emot offentligt finansierade landstingspatienter. Resultatet är dock att de som har försäkring går före i kön.

Jag tycker inte att man kan beskriva sjukvård som en matbutik. Det blir svårt.

Det skapas hur som helst en gräddfil. Strider inte detta mot hälso- och sjukvårdslagen? Eller hur tror du att läkare och dessa vårdföretag håller reda på detta? Det är klart att om någon har en försäkring och ska få sin behandling inom 14 dagar får man den inom 14 dagar. Annars blir det ett jättebråk med försäkringsbolaget. Men om man sitter utan försäkring - my God! - får man vänta i 90 dagar. Tycker inte du att detta är en undanträngningsmanöver?


Anf. 32 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag vill ha en vård i Sverige som är så bra att patienterna litar på den så mycket att de känner att det inte är värt för dem att betala för en försäkring, utan de har redan solidariskt genom skatten betalat för den vård vi ska ha. Denna vård ska vara tillgänglig för alla efter behov. Det ska vara på lika villkor, oavsett vem man är och oavsett var i landet man bor. Så är det inte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Människor får stå i kö. Köerna ökar på grund av att regeringen fokuserar på saker som dessa i stället för att fokusera på de verkliga problemen inom hälso- och sjukvård. Man tar bort fungerande styrmedel för att korta köerna, men köerna växer. Detta är konsekvensen av den här regeringens politik.

Många av de vårdgivare som tar betalt av både försäkring och landsting för att tillhandahålla vård kan vittna om att om de inte hade haft de privata patienterna hade de inte kunnat ge någon vård över huvud taget - inte heller till landstingets patienter. Att landstingen inte levererar den vård som behövs är ett jättestort bekymmer. Det är detta som gör att människor trycks ut till privata försäkringar.

I ett land där vi ska ha en solidariskt finansierad vård borde försäkringar inte behövas. Vi borde ha en vårdgaranti som steg för steg förbättras och som kortar väntetiderna och ledtiderna så att man får den vård man behöver när man behöver den.

Karin Rågsjö påstår att det finns undanträngningseffekter. Men det finns inget om det i något underlag. Inte ens i regeringens egen proposition finns det något som bevisar att det finns undanträngningseffekter. Vilka underlag Karin Rågsjö har står jag undrande inför.

Just i dag står de privata försäkringarnas vård för ungefär 1 procent. Det är inte särskilt mycket, men likväl är det ett bekymmer. För långsiktigt undergräver den politik som regeringen för legitimiteten för svensk hälso och sjukvård.


Anf. 33 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Vi har helt olika ingångar i detta, Emma Henriksson. När det gäller sjukvårdspolitik tänker jag som sagt inte diskutera Stockholms läns landsting, men det ser illa ut trots alla försäkringar som folk här i länet har.

Tycker du inte att detta är märkligt ändå? Det är på grund av era åtta år av totalprivatiseringar som så mycket satsas. Ni har också driftat för att få igång detta på ett djupare plan. Ni har alltså möjliggjort de här sjukvårdsförsäkringarna genom alla privatiseringar, och det har ökat under den perioden. Varför gjorde inte ni någonting om ni såg det här som ett litet bekymmer?

Det finns även utredningar på det här. Vi kan till exempel titta på OECD:s rapport. OECD är ju inte Vänsterpartiet. OECD menar att privata vårdförsäkringar snarare genererar en ökad total vårdkonsumtion och gör vården mer tillgänglig för dem som är försäkrade men inte för andra. Det finns alltså en stor undersökning på det, så det är ingenting som någon har suttit och hittat på.

Detta handlar till syvende och sist om synen på hälso- och sjukvård och om synen på vilka som ska styra och ha makten över svensk hälso- och sjukvård. Jag tycker inte att det är försäkringsbolagen, som har en enorm kapacitet bakom sig och som jättegärna skulle vilja se att det blir som i USA. Nu är vi absolut inte där, och i USA är det definitivt inte bra, men det handlar också om de privata vårdaktörerna som är de stora jättarna i det här och de länkas på något sätt ihop.

För mig blir det här helt märkligt. Om du har en privat sjukförsäkring får du alltså behandling inom 14 dagar, annars är det inom 90 dagar. Det är klart att det skapar en extrem orättvisa. Hur man får igång vården handlar om att satsa på personalen och på välfärden. Då kan man exempelvis inte föreslå skattesänkningar, som Emma Henrikssons kompisar till höger om henne föreslår.


Anf. 34 Emma Henriksson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fru talman! Under Alliansens regeringstid satsades mer resurser på det här området än någonsin tidigare och inte bara mer resurser totalt för att vi har blivit fler utan också mer resurser per person i vårt land.

Vi prioriterade nämligen att vård ska ges i tid till var och en efter behov. Vi fokuserade på de vårdköer som tar bort förtroendet för svensk sjukvård. När den nuvarande regeringen som Vänsterpartiet stöder kom till makten har man successivt jobbat på ett sätt som gör att förtroendet för svensk hälso- och sjukvård sjunker.

Köerna ökar. På akuten får de som har de största behoven vänta längst, det vill säga personer över 80 år. Det finns landsting där ni sitter med och styr där man får vänta i mer än tio timmar på akuten om man är över 80 år, fastän man har behov.

I Västernorrland, som vi besökte häromdagen, kan man i den offentligt drivna primärvården inte anställa folk på över hälften av läkartjänsterna. Man lyckas inte rekrytera någon. Man är inte tillräckligt bra som arbetsgivare, så man är beroende av stafettläkare. Vi träffade också en privat driven primärvårdsverksamhet. De säger att det handlar om ungefär 5-10 procent, eftersom det är svårt att rekrytera i länet.

När vi tar in andra aktörer för att driva den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården, som vi var och en ska få efter behov och inte på några andra premisser, då lyckas man på många håll leverera bättre vård till lägre kostnad.

Det är det vi har kunnat se i Stockholms läns landsting. Det har blivit bättre hälso- och sjukvård till en lägre kostnad.


Anf. 35 Jenny Petersson (M)

Fru talman! Det har gått ett tag sedan valet 2014, och jag kan tycka att det är hög tid att regeringen och ansvarig minister Annika Strandhäll börjar fokusera på de verkliga utmaningar som vi har inom hälso- och sjukvården och som handlar om personalflykt, kvalitet och tillgänglighet. Där vill jag instämma i det som min allianskollega Emma Henriksson sa i sitt anförande.

I den här propositionen vill regeringen införa begränsningar när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det är ytterligare ett förslag från regeringen som vill begränsa, reglera och förbjuda. Jag tycker att det vore fint om regeringen i stället kom med förslag där man såg positivt på den mångfald och valfrihet som ger möjligheter till hälso- och sjukvården.

Propositionen med dess lagändringar som nu ligger på riksdagens bord och som vi debatterar bygger på felaktiga påståenden och analyser från regeringen, och det är därför vi här i riksdagen kommer att rösta ned denna proposition i dag.

Utskottsmajoriteten tycker att regeringens förslag är illa underbyggt och otillräckligt berett. Skulle vi släppa igenom regeringens förslag skulle det innebära negativa konsekvenser för tillgängligheten inom den offentliga hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Det finns mycket som är oroande. Jag nämnde tidigare personalflykt, kvalitet och tillgänglighet. En annan sak som är oroande är att sjukfrånvaron ökar. Inflödet till sjukförsäkringen ökar samtidigt som långtidssjukskrivningarna blir allt fler. Regeringen har på detta område avskaffat incitament för rehabilitering och för att komma tillbaka i arbete.

Vi saknar konkreta åtgärder för att komma till rätta med ojämlik vård, växande köer och otillräcklig rehabilitering. Men i stället för att ta tag i de här utmaningarna föreslår regeringen en skattesmäll som varken gynnar hälso- och sjukvården eller patienten.

Regeringen brukar ofta tala om att arbetsgivarna ska ta ansvar. Här har vi arbetsgivare som tar ansvar för att hålla sin personal frisk. Här finns arbetsgivare som har valt att teckna privata sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. Då går regeringen fram med ett förslag som ger en skattesmäll till dessa anställda.

Jag tycker i stället att det vore bra om regeringen uppmuntrade fler företag att ta ansvar för att hålla sin personal frisk och på så sätt bidra till låga ohälsotal och sjukskrivningar.

En annan sak som har lyfts fram i den här debatten och som jag vill understryka är att tillgången till landstingsfinansierad vård inte blir sämre av att det finns privata sjukvårdsförsäkringar som komplement. Detta har även många remissinstanser framfört.

Tror verkligen regeringspartierna att vårdköerna och väntetiderna blir kortare om de får igenom sin proposition? Man kan undra om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkligen vill åstadkomma en låg och stabil sjukfrånvaro. För mig är det tydligt att regeringen säger en sak och agerar på ett helt annat sätt. Det går inte ihop. Förslaget är inte genomtänkt.

Det finns som sagt större utmaningar att ta sig an än de kompletterande sjukvårdsförsäkringarna, vilket även min kollega Emma Henriksson har framfört. Det vore rimligt att regeringen prioriterade andra vägar i stället för att motarbeta dem som tar ansvar.

Flera remissinstanser har påpekat att det inte finns ett behov av den lagstiftning som regeringen nu går fram med. Lagrådet tillstyrker inte ens förslaget utan kritiserar det och menar att lagstiftningen inte behövs.

Regeringen har inte heller kunnat presentera fakta och underlag som visar att det finns undanträngningseffekter till följd av privata sjukvårdsförsäkringar. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern skriver själva i sin reservation att "det är visserligen oklart om innehavare av privata sjukvårdsförsäkringar verkligen ges företräde framför patienter som får offentligt finansierad vård".

Fru talman! Jag vill avrunda med att säga att detta tyvärr är ytterligare ett exempel på att vi inte har en regeringsduglig regering. Med fina ord försöker man i stället dämpa den oro som finns gällande hälso- och sjukvårdens utmaningar. Man klarar inte av att lägga fram förslag och lotsa dem genom riksdagen.

Regeringen är som sagt oförmögen att lotsa förslag genom riksdagen i en av väljarnas viktigaste frågor. Vi moderater förväntar oss att regeringen börjar prioritera de verkliga utmaningar som hälso- och sjukvården står inför.


Anf. 36 Anna-Lena Sörenson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fru talman! Jenny Petersson avslutade sitt anförande med att prata om oron för att sjukvården inte ska finnas när man behöver den. Det är ett faktum på många håll. En förklaring till oron är att man bekymrar sig för att man inte ska få vård på lika villkor och efter behov.

En utveckling där vi ser allt fler teckna sjukvårdsförsäkringar via sin arbetsgivare understöder att det finns en risk för denna oro. En utveckling mot alltmer privatfinansierad vård riskerar att skapa parallella strukturer och parallella sjukvårdssystem med en tydlig gräddfil för dem som har råd att betala en försäkring.

Jenny Petersson påstår också att det i propositionen finns förslag att begränsa sjukvårdsförsäkringarna. Det finns inget sådant uttalat förslag till begränsningar. Det handlar om att förtydliga det som redan finns i hälso- och sjukvårdslagen så att dessa system inte uppstår och minimera riskerna för undanträngningseffekter som gör att det blir plånboken som avgör sjukvårdsinsatserna, inte behovet. Det handlar om att reglera, och det handlar om att behålla förtroendet för hälso- och sjukvården.

Frågan måste ställas. Precis som Karin Rågsjö sa tidigare är detta en modest begäran. Det är svårt att förstå varför de borgerliga partierna inklusive Sverigedemokraterna inte kan gå med på att göra ett förtydligande för att komma över osäkerheten. Ingen av oss vet i dag hur det egentligen står till i verksamheten, och vi vet inte riktigt vad framtiden bär med sig. Men vi får en möjlighet att utvärdera med hjälp av ett uppföljningsinstrument om landstingen kräver i sina avtal att det ska ske en redovisning för huvudmännen.


Anf. 37 Jenny Petersson (M)

Fru talman! Den lagförändring som regeringen går fram med handlar inte om uppföljning. Jag tycker att Anna-Lena Sörensons tal om gräddfil är att slira på sanningen. Lagen behövs inte. Det har flera remissinstanser beskrivit.

Jag bygger mitt ställningstagande på att jag tycker att det ska finnas flera aktörer inom hälso- och sjukvården. Det ska finnas valfrihet. Där finns en konflikt med S.

Det framgår att om lagen införs skulle köerna växa. Det gynnar inte patienterna. Här finns en stor skiljelinje i vem man sätter främst. Jag sätter patienten främst.

Jag återkommer till Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservation. Ni skriver: "Det är visserligen oklart om innehavare verkligen ges företräde framför patienter som får offentligt finansierad vård."

Ni säger en sak. Retoriken är på en hög nivå, och ni slår på den stora trumman. Men i sak bygger ni på samma fakta och ställningstagande, och i er reservation kan vi läsa att ni själva inte ser några undanträngningseffekter. Det är märkligt att ni så strider för en sak som inte behövs.

Fru talman! Det finns mycket att fokusera på inom hälso- och sjukvården. Mycket fungerar bra, men det finns fortfarande många saker som behöver förbättras.


Anf. 38 Anna-Lena Sörenson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fru talman! Det är precis vad regeringen gör. Det går att ha flera saker i huvudet samtidigt och på gång samtidigt. Det kommer en rad propositioner. Regeringen har föreslagit ytterligare miljarder för att utveckla primärvården, och det har tillsatts en utredare som lägger fram sitt första betänkande i juni. Det sker många saker i hälso- och sjukvården. Det finns en professionsmiljard för att undanröja grundorsaken till en inte så bra tillgänglighet i dagens läge.

Det vi pratar om i dag är kanske lite svårbegripligt för våra medborgare. När vi säger att det är oklart om det finns undanträngningseffekter i dag är det för att det är just oklart. Varken Jenny Petersson eller jag vet om det finns undanträngningseffekter eller inte. Vi skapar nu förutsättningar för att få kunskap.

Landstingen ska, enligt regeringens förslag, i sina avtal med de privata vårdgivarna ställa krav på att behovs- och solidaritetsprincipen upprätthålls. Det ligger på vårdgivarna tillsammans med landstingen att utforma uppföljningsinstrument. Det tycker jag inte att staten, regeringen eller vi i riksdagen, behöver utforma. Vårdgivarna och landstingen kan själva komma överens om hur de på ett bra sätt kan skapa uppföljningsmöjligheterna.

Det ser olika ut för de olika privata vårdgivarna, som så väl behövs. Alla landsting har god nytta av dem, och de har haft det sedan urminnes tider. Men det går också att skapa bra möjligheter för landstingen och medborgarna att få demokratisk insyn för att förvissa sig om att det inte förekommer undanträngningseffekter. Därmed går det att behålla tilliten till och förtroendet för hälso- och sjukvården.


Anf. 39 Jenny Petersson (M)

Fru talman! Jag har tre kommentarer.

Anna-Lena Sörenson säger att regeringen har rullat fram många propositioner. Det är ett felaktigt påstående. Med tanke på att de rödgröna ägnade mycket tid åt att svartmåla att något hade gått sönder i Sverige, framför allt inom hälso- och sjukvården, hade jag förväntat mig en uppsjö av reformer på området 2014 när ni tog över. Men så är fallet inte. Visst kommer flera propositioner, men mycket kan göras betydligt bättre än de förslag som läggs på bordet.

Anna-Lena Sörenson säger att det är oklart om det finns undanträngningseffekter. Då är det märkligt att införa en lag som innebär växande vårdköer. Det är precis vad lagförslaget innebär. Då går man i motsatt riktning. Ett antal utredningar har startats, och då kan man lägga pengar på ännu en utredning - vad vet jag - för att kolla om det finns undanträngningseffekter innan ett lagförslag läggs fram som kommer att innebära växande vårdköer. Växande vårdköer är redan i dag ett problem.

Moderaternas ställningstagande är dels ideologiskt, dels byggt på att flera remissinstanser har påpekat att det inte finns behov av denna lagstiftning som regeringen går fram med och som Anna-Lena Sörenson vill försvara. Den tyngsta remissinstansen, Lagrådet, tillstyrker inte ens förslaget utan kritiserar det och menar att lagstiftningen inte behövs.


Anf. 40 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det låter som att det inte finns några som helst undersökningar i frågan. Jag återkommer till den OECD-undersökning som har tittat på privata vårdförsäkringar. Det är vad vi pratar om i dag. Undersökningen visar att privata vårdförsäkringar genererar en ökning av den totala vårdkonsumtionen och inte utgör någon avlastning på den offentliga vården. Vården blir mer tillgänglig för de försäkrade men inte för de andra. För oss i Vänsterpartiet är detta helt avgörande. Det handlar om jämlik vård. Hela diskussionen handlar om jämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Jag måste ställa en fråga till Jenny Petersson. En försäkring innebär att du ska få din behandling inom 14 dagar. Det låter fantastiskt. Det offentliga garanterar behandling inom 90 dagar. Endast privata vårdgivare tar emot försäkringspatienter. De flesta av de privata vårdgivarna tar även emot offentligt finansierade landstingspatienter. Resultatet måste ändå bli att det skapas gräddfiler som går stick i stäv med den svenska hälso- och sjukvårdslagen, som säger att den som har de största behoven av hälso och sjukvård ska ges företräde till vården. Tar inte det emot?

Så fort förslaget kom ut medialt och syntes var ni på tårna direkt. Det var innan Lagrådet ens hade sett en bokstav.

Det här är en ideologisk fråga: Vilka ska vara inne i hälso och sjukvården? Ska det bli fler privata vårdgivare, fler försäkringsbolag? De har en mission, och det är att tjäna pengar till sina aktieinnehavare. Det är väl inget snack om det. De är ju inte där endast för att skapa välfärd.

Om det här handlade om högt och lågt och sjukvårdspolitik skulle det se exempellöst bra ut i Stockholm, där det finns ett koncentrat av privata sjukförsäkringar. Herregud, 15 procent tomma vårdplatser! Det borde ju se fantastiskt ut här, men det gör det inte.


Anf. 41 Jenny Petersson (M)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med påståendet att detta är en ideologisk fråga. Absolut har vi en ideologisk skillnad här. Det här förslaget handlar ju om ytterligare begränsningar, regleringar och förbud. Den linjen går Vänsterpartiet ofta på. Jag som moderat, däremot, sätter patienten och patientsäkerheten först. Jag ser gärna fler förslag som utvecklar den svenska hälso och sjukvården. Jag ser positivt på valfrihet och mångfald, vilket Vänsterpartiet och Karin Rågsjö tyvärr ofta inte gör.

Karin Rågsjö lyfter än en gång fram att det handlar om en gräddfil. Trots detta skriver ni själva i er reservation att sådant inte går att styrka. Jag låter nästan som en papegoja här, men flera remissinstanser har påpekat detta. Det finns inget behov av den här lagstiftningen. Lagrådet tillstyrker den inte ens. Det har jag nämnt tidigare.

Men jag ska ge dig en chans, Karin Rågsjö. Du talar mycket om OECD:s rapport. Hur mycket är den kopplad till Sverige och det vi debatterar här i dag? Jag ger dig möjlighet att svara på det, Karin.


Anf. 42 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Att förbjuda privata sjukförsäkringar är det ingen som talar om. Det här handlar om respekt för den svenska hälso och sjukvårdslagen och för solidaritetsprincipen att de som har de största behoven ska gå före. Det är vad den här debatten handlar om. Det handlar inte om att förbjuda de här försäkringarna - tvärtom.

Däremot måste man ha koll på dem. Jag tycker att det är lite tragiskt att vi inte har fler utredningar av vad det ökade antalet privata sjukförsäkringar i Sverige har lett till. Nu tänkte vi köra igång en, men det får vi inte göra. Det hade varit vansinnigt bra om ni åtminstone hade hängt på där och sagt: Ja, det här måste vi titta på. Men det verkar ni inte vara intresserade av. Ni vill fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fortsätter man på den här vägen kommer det att leta till ökad ojämlikhet. Vi har stor ojämlikhet i hälsa. Ska man komma förbi det, gå vidare och få en jämlik hälso och sjukvård enligt hälso och sjukvårdslagen måste man göra vissa förändringar som kanske, kanske gör att de stora vårdbolagen och de stora försäkringsbolagen får backa lite. Så kan det bli, till förmån för människor i Sverige.

När det gäller OECD tycker jag att det är ungefär som att vi bara kan titta på svenska undersökningar. Det låter lite banalt, när man har gjort mätningar ute i Europa av vad det här har lett till. Vi var också i USA. Herregud, det är ett genomprivatiserat land, där vi verkligen kan se vad som händer om man ger fritt spelrum åt både försäkringsbolag och vårdgivare. Vad händer då? Jo, man får en sjukvård som är helt underminerad men som kostar skjortan!

Jag skulle vilja göra en extrem undersökning i Stockholms läns landsting och titta på de undanträngningseffekter som det här kanske har skapat i det landstinget. Det hade varit superintressant. Det hade varit ett steg mot mer jämlik hälsa.


Anf. 43 Jenny Petersson (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte några konkreta frågor till mig i denna replik, men det var tydligt att Karin Rågsjö och Vänsterpartiet inte kunde redogöra för den här rapporten eller koppla den till Sverige.

Vi vet ju alla att det ser väldigt olika ut hur våra hälso och sjukvårdssystem är uppbyggda. Jag är väldigt stolt över vårt offentligt finansierade sjukvårdssystem. Så ska det vara, och de principerna ska gälla. Jag är också väldigt stolt över att vi har flera, kompletterande aktörer och fritt vårdval inom systemen i Sverige.


Anf. 44 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är rätt tragiskt att vi här i kammaren över huvud taget ska ha den här debatten. Det är ett tydligt tecken på en svag, socialdemokratisk regering som inte adresserar de stora problem vi har i hälso och sjukvården utan i stället hittar på problem och dessutom väljer konfrontation gentemot Alliansen i stället för att söka brett samförstånd.

Vi har tillräckligt med stora bekymmer i den svenska sjukvården. Utskottet var i Västernorrland i måndags och tisdags. Där fick vi höra om hur man lade ned BB och förlossningsavdelningen i Sollefteå. Här ser vi en klyvning av Sverige: De som bor i de glesbefolkade delarna av landet får allt sämre sjukvård, till skillnad från dem som bor i de större städerna.

Vi fick höra om problemen i primärvården, där 50 procent av läkartjänsterna inte är besatta. På de privata hälsocentralerna är det tack och lov bättre - där rör det sig om mellan 5 och 10 procent. Vi fick dessutom höra om de stora problem man har med köer.

Allt det här är tydliga, stora problem i den svenska sjukvården, men här kommer regeringen över huvud taget inte med några förslag.

Jag är oroad över att allt fler arbetsgivare och även privatpersoner på grund av den dåliga tillgängligheten i svensk sjukvård väljer att skaffa privat sjukförsäkring. Det är en utveckling som jag inte på något vis applåderar. Men det är klart att det blir konsekvensen av den bristande tillgängligheten när den socialdemokratiska regeringen helt har förlorat kontrollen över köerna. Det är klart att en arbetsgivare inte vill att en anställd ska sitta hemma och vänta i tre, fyra eller fem månader på att få en ny höft, utan då väljer man att betala det en gång till genom en privat sjukförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Det är definitivt inte en utveckling som jag applåderar, för jag vill att den offentliga vården ska vara tillgänglig. Det är där man ska kunna få snabb hjälp. Man ska inte behöva betala två gånger för samma sjukvård, vilket faktiskt blir konsekvensen när 600 000-700 000 svenskar - det kommer säkert att bli fler så att vi kommer upp i 800 000 - på något vis köper en privat sjukförsäkring. Där har vi det stora problemet, men det löser vi genom att göra någonting åt köerna och öka tillgängligheten.

I stället väljer Socialdemokraterna att hitta på att det kanske skulle kunna vara ett problem att de här patienterna går före i kön. Det finns över huvud taget inga belägg för det, fru talman. Det säger också Lagrådet.

Svensk sjukvård finansieras till 80 procent av allmänna medel, och där är det hälso och sjukvårdslagens prioriteringsordning som gäller. Men 20 procent finansieras på annat vis. Det handlar till exempel om att vi som behöver intyg för körkort eller annat får betala det själva. Det innebär inte att vi går före i kön på hälsocentralen.

Vi har till exempel alla de stora universitetssjukhusen som har stora enheter som erbjuder sjukvård för saudiska prinsar och förmögna människor från andra länder. Det betyder inte att man tränger undan andra patienter. Samma sak är det med de privata sjukförsäkringarna. Det finns inga som helst belägg för att de patienterna går före.

Hur hänger då det här ihop? Låt mig ta ett konkret exempel. Bollnäs sjukhus hemma i mitt län Gävleborg, som styrs av Socialdemokraterna och Centerpartiet, är sedan ett antal år utlagt på entreprenad. Det är Aleris, ett Wallenbergföretag, som sköter det. Det är ett av Sveriges absolut bästa småsjukhus. Säg att man där har kapacitet att operera 300 höfter men landstinget i Gävleborg bara köper 200 operationer. Då finns det en överkapacitet på 100 operationer. Säg att någon från något av de socialdemokratiskt styrda landstingen med gigantiska köer då väljer att ta sin privata sjukförsäkring, åka till Bollnäs och få höften opererad. Leder det till att denna någon går före i kön? Nej, för de 200 patienter som landstinget i Gävleborg har betalat för opereras först, och sedan kommer de andra. Innebär det att stackaren som kommer från exempelvis Västernorrland har gått före någon annan i Västernorrland? Nej, det funkar så att om jag i Västernorrland står på plats 112 och väntar för att få min dåliga höft opererad och de som har platserna 111 och 110 plötsligt sticker iväg till Bollnäs för att operera höften innebär det att jag kommer längre fram i kön.

Det är så det här hänger ihop. Jag applåderar inte privata sjukförsäkringar, men det är definitivt inte så att de leder till att någon går före i kön. Vi måste åtgärda detta genom att se till att få bort köerna i den offentliga sjukvården, men inte genom att skapa de här problemen.

Om Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet dessutom skulle få igenom denna lagstiftning så att Bollnäs sjukhus inte skulle kunna sälja sin överkapacitet till privata sjukförsäkringar, vad skulle det få för konsekvens? Ja, sannolikt att landstinget i Gävleborg fick betala 50 procent mer för de 200 operationer man faktiskt gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Detta är uppenbart för i stort sett alla remissinstanser, och då kan man fråga sig varför Socialdemokraterna väljer att lägga fram detta. Jo, de gör det därför att de inte vågar adressera de stora problem vi har i sjukvården. Men de vet att den svenska befolkningen tycker att sjukvården är en av de viktigaste frågorna och vill därför, i likhet med inför valen 2002, 2006 och 2010, kunna driva en debatt ute på gator och torg och säga att det nu har blivit plånbokens tjocklek som avgör vem som ska få sjukvård. Det samhället vill vi ha bort!

Nu kommer man från Socialdemokraternas sida att kunna vifta med propositionen och säga: Här var förslaget vi hade för att se till att inte plånbokens tjocklek avgör vilken vård man får. Men det stoppade den hemska Alliansen med hjälp av Sverigedemokraterna. Detta är ju ren lögn! Det är påhitt - fake news, som man har i USA.

Detta är inte ett problem i den svenska sjukvården. Men jag vet att det är så det kommer att låta. Det gjorde det inför valet 2010. Då talade Mona Sahlin om hur hemskt det var nere på Södersjukhuset. Där finns en privat enhet som minsann kan operera hjärtan, och där har de två väntrum: ett för de rika med privat sjukförsäkring och ett för de fattiga som är finansierade via landstinget.

Jag tyckte att detta lät fascinerande, så jag åkte dit och tittade. Det var jätteintressant, för där gjordes för ett antal år sedan en ganska stor investering i en apparat som kan operera förmaksflimmer med hjälp av strålning. Den apparaten var såklart väldigt dyr, och man hade stor kapacitet. De behandlingar som köptes av landstingen fyllde inte upp kapaciteten, och då tog man patienter med privat försäkring och ett antal utlandspatienter. När jag var där hade man dessutom haft en patient som faktiskt hade betalat ur egen ficka.

Det är den typen av exempel som Socialdemokraterna vill använda för att driva en valrörelse och prata sjukvård, i stället för att tala om hur sjukvården försämras på den svenska glesbygden, om problemen i primärvården, där 50 procent är stafettläkare i vissa socialdemokratiskt styrda landsting, och om köerna i sjukvården, som blir längre och längre för varje dag Socialdemokraterna sitter kvar i Rosenbad.

Det är därför jag tycker att denna diskussion är så tragisk. Vi har stora utmaningar i den svenska sjukvården. Vi skulle behöva en handlingskraftig regering som kunde sträcka ut handen över blockgränsen och ta initiativ till genomgripande reformer som faktiskt skulle kunna förbättra läget i den svenska sjukvården.

I stället ägnar man sig åt detta: hittar på väderkvarnar som man tycker att det kan bli roligt att dra valser om i den valrörelse vi har framför oss, för att kunna påstå att det är tjockleken på plånboken som avgör vem som får sjukvård i Sverige - en direkt lögn.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed avslag på den så kallade propositionen.


Anf. 45 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Ja, Anders, detta utvecklar sig till en gigantisk hälso- och sjukvårdsdebatt, inte sant? Du nämnde förlossningar. Jag måste bara säga att ni inte har stoppat in några medel; ni sa ju nej till våra förlossningspengar. Kommer du ihåg det? Det är det enda jag kommer att säga om just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Sedan kan man fundera lite kring detta. Det är en ganska modest förändring, tycker jag. Det handlar om att ta hänsyn till de principer som styr hälso- och sjukvårdslagen. Det handlar om jämlikhet. Men inte ens det tycker ni. Ni låter ungefär som om dessa sjukförsäkringar kommer att åka all världens väg, men så är det inte. Vi vill prioritera jämlik hälsa och vill inte att någon ska kunna gå före i kön. Så enkelt är det.

Jag trodde också att ni ville titta på att utreda detta lite mer. Det vore väl intressant att titta på hur det ser ut i varje landsting med undanträngningseffekterna? Det finns utredningar, Anders, i Europa och på andra ställen, där man kan se att sjukvårdsförsäkringar genererar mer till dem som har störst plånbok - de som har en sjukvårdsförsäkring, helt enkelt.

Jag tycker att det är tragiskt att ni inte ens ville föreslå en sådan analys av systemet. Det gjorde ni inte heller under era åtta år.

Ni säger att det bara handlar om en väldigt liten del av hälso- och sjukvården, men jag tycker att det är en riktigt allvarlig tendens när privata försäkringsbolag och gigantiska vårdbolag - inte små ägare av vårdcentraler utan Attendo, Aleris, Capio - har en så stor del av hälso- och sjukvården. Ni har på något sätt gynnat dem extra under era åtta år. Det är klart att när dessa privata vårdinrättningar har ökat så pass mycket är det ännu lättare för dem som har sjukvårdsförsäkring att gå före i kön.


Anf. 46 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Jag är också väldigt oroad över att utvecklingen i Sverige går åt fel håll vad gäller köer och en alltmer ojämlik sjukvård. Men man måste också göra en analys: Vad beror det på att sjukvården i dag blir mer och mer ojämlik? Jo, det är framför allt köerna. Får vi köer i sjukvården eller brödköer i Venezuela drabbar det de svagaste i första hand. Den som är rik eller har kontakter tar sig alltid fram.

Då måste man göra något åt köerna, och där finns det över huvud taget inga förslag. Vänsterpartiet och Karin Rågsjö, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inga problem med att köerna ökar, så länge alla står stilla i kön och inte försöker hitta en egen lösning. Det är ju där vi måste sätta in åtgärderna.

Jag tycker att det är spännande att höra att Karin Rågsjö, och säkert också Socialdemokraterna och Miljöpartiet, måste söka sig till OECD, Spanien och USA för att hitta argument för att just denna lagstiftning nog är nödvändig i Sverige. Jag kan förstå att man måste söka sig så långt bort i ett läge där Lagrådet säger att detta redan finns reglerat i hälso- och sjukvårdslagen och att det inte finns några bevis alls för att det behövs några förändringar.

Jag vill återigen förklara för Karin Rågsjö hur kösituationen fungerar. Bollnäs sjukhus har kapacitet att operera 300 knän, men landstinget i Gävleborg köper bara 200 knäoperationer. Om överkapaciteten på 100 då används så att någon stackars patient från något sossestyrt landsting i Sverige med jättelånga köer kan åka till Bollnäs och få sitt knä opererat innebär det inte att människorna hemma i det egna landstinget får det sämre. Det innebär tvärtom att de kommer längre fram i kön.

Jag vill inte att fler människor ska skaffa privata sjukförsäkringar, men det vill jag åstadkomma genom att se till att vi får bort köerna i svensk sjukvård.


Anf. 47 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fru talman! Då behöver vi också mer pengar till välfärden, inte sant, Anders? Men vi ska inte göra detta till en budgetdebatt.

Jag återkommer till Stockholms län. Du talar om ditt län och jag om mitt och om Stockholms läns landsting. Du måste göra en sightseeing här snart. Här vimlar det av privata vårdaktörer och av personer som har försäkring. Och visst blir man lite undrande. Om du och jag har en försäkring och har ont i knät ska vi få behandling på 14 dagar - det låter perfekt, inte sant? Men om man inte har försäkringen tar det 90 dagar innan man får behandlingen. Det är en viss skillnad, Anders.

Och du tror fortfarande inte att det finns personer som tränger sig före i kön utan att det finns en läkare som har gjort ett slags jättefint system på datorn för att se till att de med störst behov går före. Tror du det, Anders? Jag tror inte det. Det hade varit så underbart att göra den här analysen av hur det ser ut i landstingen.

Den lilla ändring vi ska göra handlar om att värna svensk lagstiftning. Det är ju det vi gör. Vi tar inte bort de privata vårdförsäkringarna. Vi vill garantera att den svenska lagstiftningen håller ihop. Det låter som att alla, hela gänget, tyckte att detta var bad business, men så var det inte; 70 procent var positiva till detta. Man skulle också behöva göra en djupanalys, men den möjligheten tar ni bort genom att klubba nej till detta förslag.

Alla talar om jämlik vård, men man måste också göra vissa insatser för att komma dit. För att få bort köer och det vi har i exempelvis Stockholms läns landsting, där ett helt sjukhus är nedstängt på grund av att det saknas vårdplatser och att personalen flyr, tror jag att det behövs mer pengar till välfärden. Vi måste se till att de personer som jobbar inom hälso- och sjukvården får bättre löner, kortare arbetstider, you name it, så att de blir kvar.


Anf. 48 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är intressant att Karin Rågsjö tar Stockholms läns landsting som exempel. Det är ju ett av de landsting där man har de kortaste köerna och därmed kan bidra till den jämlikaste hälsan. De stora problemen finns i de landsting som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna styr. Där har vi långa köer.

Jag är också genuint oroad över att vi har en ökande ojämlikhet - att Sverige dras isär, inte minst när det gäller sjukvården. Men ska vi åtgärda detta måste vi få bort köerna. Då handlar det om att se till att den offentliga sjukvården också kan leverera en höftoperation inom 14 dagar. En dålig höft blir ju inte bättre av att patienten ska vänta tre, fyra eller fem månader. En dålig höft ska opereras snabbast möjligt, så att patienten kan komma tillbaka och börja jobba. Det är när vi har detta som målbild som vi kan komma åt att de privata sjukförsäkringarna ökar.

När den offentliga sjukvården fungerar sämre och sämre under styre av S, MP och till viss del V är det klart att de som kan väljer att hitta andra vägar. Lösningen är då inte att vi försöker stänga de andra vägarna, utan lösningen är att åtgärda de problem vi har i den svenska sjukvården, så att vi får en lika bra tillgänglighet som i andra länder. Man ska inte behöva stå i kö och vänta på att få sin höft opererad. Det är så vi åtgärdar de strukturella problemen i den svenska sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Jag håller absolut inte med om Karin Rågsjös analys, att den stora bristen skulle vara att det fattas pengar i den svenska sjukvården. Det är säkert bra med ytterligare resurstillskott, men här handlar det om att hitta effektivare sätt att organisera den svenska sjukvården. Där har vi förebilder inte minst i de privat drivna sjukhusen, som Aleris sjukhus i Bollnäs och Capio S:t Göran här i staden.


Anf. 49 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på propositionen och reservationerna.

Precis som Anders W Jonsson vill jag säga att den solidariska finansieringen av hälso- och sjukvården med en finansiering av såväl offentlig som privat vård av hög kvalitet på lika villkor är grunden.

Men nu har vi privata sjukförsäkringar. Det är främst arbetsgivarna som står för dem. De står för 72 procent. Sedan finns det gruppförsäkringar som utgör lite över 20 procent. Det är en väldigt liten andel som utgörs av enskilda personers försäkringar.

Varför har vi då detta? För att förstå detta måste man analysera vad det är för behov som den generella hälso- och sjukvårdslagsbaserade hälso- och sjukvården inte tillgodoser. Då gör jag som jag brukar och öppnar historieboken.

Fram till 70-talet erbjöd företagen hälso- och sjukvård för sina anställda och deras familjer. Detta fungerade pragmatiskt och praktiskt. Väldigt många var nöjda. Men sedan skulle hälso- och sjukvården för företagen omorganiseras. Man tog bort sjukvårdsdelen från företagen, och det som blev kvar blev hälsovård och hade alltså en helt annan inriktning. Det förutsattes att de anställda skulle få all den hjälp de behövde på vårdcentralen.

Detta funkade dock inte. Dels hade vårdcentralerna inte resurser att ta emot alla patienter, dels låg vårdcentralerna geografiskt fel i förhållande till arbetsplatserna. Då började detta försäkringssystem att växa fram. Företagen var angelägna om att de anställda snabbt skulle kunna få enklare halsflusser och annat åtgärdat. En viktig del var också rehabilitering, så att man skulle kunna komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Detta är en av grogrunderna för det försäkringssystem som har vuxit fram i Sverige. Det ser annorlunda ut än de privata försäkringar som har vuxit fram i andra länder.

Det handlar alltså om behov som inte kan tillgodoses, vilket förorsakar köer i den vanliga hälso- och sjukvården, och om de problem vi har haft med uppbyggnaden av primärvården. Detta tycker jag att man ska ha med i diskussionen. Det är alltså behovsstyrt, och det har blivit bra också för de anställda.

Det talas här om vad vi ska utreda. Vi kanske ska utreda företagshälsovården och arbetsmedicinen och se hur vi kan få en effektivare ordning där. På det sättet kan vi avlasta vårdcentraler och sjukvård från ett patienttryck som de i dagsläget inte klarar av och kanske också göra det bekvämare för patienterna att, som förr, gå till sjuksköterska, läkare eller sjukgymnast inom arbetsplatsens väggar. Alla ville inte gå dit - en del ville inte synas i sjukvården utan valde primärvården. Men jag tycker att det är denna typ av utredningar som vi bör fundera över. Vi har en hälso- och sjukvård med stora problem. Vi har talat om detta tidigare i den här debatten, som nu alltså blir lite av en allmän hälso- och sjukvårdsdebatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

I går var några av oss på Läkarförbundets fullmäktige. Där delades det ut ett stort pris till chefen för S:t Görans sjukhus, det privatledda sjukhuset, för den effektivitet och det ledarskap som har visats där. Vad är det man gör där och uppenbarligen också i Bollnäs men som man inte klarar på andra håll? Borde vi inte lära oss av denna framgångsrika hälso- och sjukvård? Detsamma gäller också vårdcentralerna.

I socialutskottet har vi varit på studiebesök och har kunnat se skillnader mellan offentligt och privat driven öppenvård, och vi kan sätta positiva förtecken för den privat drivna. Där finns en idérikedom och också en bättre flexibilitet när det gäller att utveckla nya idéer. Vi har varit inne på detta område tidigare och just gjort jämförelser mellan vårdcentraler - mellan dem som har behov av många stafettläkare och dem som inte har några stafettläkare alls. Vi har i socialutskottet haft en utfrågning om detta. Där visade det sig tydligt att när de som arbetar på vårdcentralen har ansvar för ekonomin och patienterna och dessutom kan organisera vården på ett sätt som passar dem minskar personalomsättningen och sjukskrivningarna. Sjukskrivningar blir det när man är för infekterad för att möta sina patienter.

Flera har tagit upp frågan om prioriteringar. Det finns ju inget som talar för att detta åsidosätts genom att det finns privata försäkringar. Det har ingen kunnat påvisa. Jag tycker att det finns en mycket viktigare prioriteringsfråga att ta upp, nämligen undanträngningen av patienter med sällsynta diagnoser och svåra sjukdomar som kostar mycket att behandla till förmån för patienter som är många och som har enklare hälsoproblem. De många med lindriga sjukdomar ställs mot patienter med svåra sjukdomar som kräver stora resurser. Detta tycker jag är ett mycket stort etiskt problem i hälso- och sjukvården som vi måste ta oss an.


Anf. 50 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Denna debatt kan till slut handla om allt inom hälso- och sjukvården - då svävar vi ut. Jag ska försöka att fokusera på försäkringarna.

Det handlar om att göra den modesta förändringen, så att inte någon som har mindre behov än någon annan ska tränga sig före i kön. Det handlar om att följa behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna bör fördelas efter behov.

Men sedan måste jag gå tillbaka till det du sa. Visst skulle det vara väldigt bra om det fanns en arbetsmarknad där man kunde göra ungefär som vi kan göra i riksdagen. Vi har fortfarande en läkare som vi kan träffa här. Det är väldigt prioriterat. Jag har i och för sig aldrig varit där; jag går till vårdcentralen. Men så ser det inte ut i resten av Sverige. Jag tycker att Alliansen slog sönder det systemet under de åtta år man satt i regering. Det hade behövts mer fokusering på det.

Vi pratar om olika vårdcentraler, vilka som är bra och inte bra. Den absolut bästa vårdcentralen i hela Sverige anser jag är Gustavsbergs vårdcentral. Den är tillräckligt stor för att ha kapacitet att ta emot alla som exempelvis har psykisk ohälsa av diverse slag. Man har rehab. Man tar emot barn och ungdomar. Det är en jättebra vårdcentral.

Man är ute på lite på farlig mark när man alltid säger att de bästa vårdcentralerna är de privata.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Men i ett land finns det ett begränsat utbud av sjukvårdsresurser, vårdcentraler, sjukhus, läkare, sjuksköterskor med mera. En läkare som behandlar en person som har en försäkring skulle kanske också ha kunnat behandla en person som inte har den försäkringen. Det finns alltså en risk för undanträngning. Den kan man se i andra länder, men den forskningen bortser ni ifrån. Jag tänker på det som finns exempelvis inom OECD.


Anf. 51 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Man jämför vårdcentraler. Jag tycker att Söderhamns vårdcentral, som vi har fått en redovisning av här i kammaren och som jag har besökt, är otroligt bra driven av åtta läkare. Vi kan lyfta fram de här fallen.

Sedan gäller det företagshälsovården. Förändringen, att man inte skulle ha hälso- och sjukvård i företagshälsovården, kom långt tidigare. Den kom faktiskt under socialdemokratisk regering. Alliansen arbetade inom ramen för den företagshälsovård som var bestämd långt tidigare.

Sedan gäller det detta med att gå före. Jag vidhåller det som jag sa i talarstolen när det gäller att jämföra med andra länders system. Det är inte jämförbart. Hos oss är det väldigt koncentrerat till företag. Man försäkrar sina egna för det som man tidigare erbjöd inom företagets ram. Man är alltså beredd att betala dubbelt. Det handlar då delvis om den solidariskt finansierade vården. Jag anser fortfarande att det ska vara grunden. Vi måste se till att den blir så bra att försäkringar inte behövs. Då tänker jag närmast på de få personer som har försäkrat sig privat, enskilt. De är väldigt få, jämfört med det som vi ser hos företagen.

I nästa inlägg får jag komma tillbaka till frågan: Hur mäta att man går före?


Anf. 52 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Har man en försäkring är man som sagt garanterad en behandling inom 14 dagar - och då pratar vi om behandling. I vanliga vårdkön är det 90 dagars väntetid. Tror inte du att det blir någon typ av undanträngningsmöjligheter för de personer som har försäkring?

Det är endast privata vårdgivare som tar emot försäkringspatienter. De flesta privata vårdgivare tar även emot offentligt finansierade landstingspatienter. Resultatet blir ett slags gräddfil för dem som har försäkring.

Det hade varit fantastiskt om vi hade fått igenom denna mycket modesta proposition. Vi vill försöka få landstingen att analysera vad som händer med hälsovårdsförsäkringarna. Det hade varit väldigt bra. Det har ni ställt er emot. Ni säger: Det är ingen fara. Man kan inte jämföra Sverige med andra länder.

Vi är inne på en väldigt farlig resa i Sverige, tycker jag, med det ökade inflytandet från försäkringsbolag och från de stora vårdbolagen. Det är en farlig resa. Man kan säga: Herregud, det är så lite problem här. Det kommer aldrig att bli som i USA. Det kommer aldrig att bli som i andra länder, där det är en otrolig klasskillnad när det gäller hälso- och sjukvård.

Men vi är inne på den stigen, och det är det denna debatt handlar om. Den handlar om jämlik hälsa. Hur ska vi öka möjligheterna till jämlik hälsa, så att den som har de största behoven får hjälp först och inte direktör Svensson, som kan betala för sig själv, så att säga? Det är den resan som man måste börja göra någon gång.

Jag tänker på USA, dit utskottet gjorde en resa. Vid varje besök vi gjorde berättade man om sin situation och lyfte fram Sverige som ett jämlikt land. Jag tror inte att någon av oss hade hjärta att säga hur det egentligen var. Då hade de börjat smågråta, tror jag, eftersom de också väntade på presidentvalet. Men vi är inne på den resan.


Anf. 53 Barbro Westerholm (L)

Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Fru talman! Först och främst täcker de privata försäkringarna inte akut vård. Det är en viktig sak att komma ihåg.

Sedan gäller det detta med att sätta igång en administrativ apparat. Jag tänker på Anders W Jonssons exempel om Västerbotten och Bollnäs och höftledsoperationer. Ska vi då sitta och plocka fram individuella data och väga det? Då använder vi resurserna fel. Jag menar att de resurserna ska användas för att finansiera fler som arbetar i själva vården.

Vad vi ska göra är att genomföra det som sägs i Göran Stiernstedts utredning om effektiv vård. Vi ska arbeta för att bli av med köerna, så att behovet av dessa försäkringar minskar. Jag tycker att det är det vi ska lägga kraft på och inte på det som Karin Rågsjö säger: att vi ska säga nej till dem som finns inom ett företag. Där är det inte bara en vd, utan alla medarbetare kan utnyttja försäkringarna. Det är till nytta för dem. Men det är också så att trycket minskar. Som flera har sagt kan köerna faktiskt kortas lite grann om dessa människor får vård genom detta system.

Men som sagt: Vi ska jobba bort köerna, och vi ska få en effektiv vård. Det finns pengar i systemet, men de används fel. Jag frågar mig: Är det egentligen pengar vi behöver? Det kanske är en pengapress som kan pressa fram de effektiviseringar som Göran Stiernstedt har föreslagit.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Beslut

Nej till regeringsförslag om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad vård (SoU22)

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet avslår regeringens proposition och bifaller därmed två motionsyrkanden om avslag på propositionen. Utskottet avslår ett motionsyrkande om att låta utreda varför antalet privata sjukvårdsförsäkringar har ökat.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.