Personalliggare i fler verksamheter

Debatt om förslag 27 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 44 Per Åsling (C)

Herr talman! När vi nu ska debattera betänkandet om personalliggare vill jag förmedla att varje enskild justering av befintliga regelverk med någon motivering kan anses fylla ett syfte. Men det är just en justering, en utökning av befintliga regelverk, och som sådan blir det ytterligare en sten på bördan för Sveriges företagare. Regeringens förslag om ett utvidgat personalliggarsystem beräknas öka de administrativa kostnaderna för företag med drygt 30 miljoner kronor årligen.

Personalliggare i fler verksamheter

Herr talman! När vi i dag debatterar ytterligare regler vill jag understryka processerna kring nya regler men också hur det politiska system som hanterar nya regler måste förändras. Alla moment som tar tid från företagens huvudsyssla kostar pengar och energi. Varje timme som går åt till att fylla i en blankett eller på annat sätt redovisa uppgifter är en förlorad timme ur företagarens och jobbskaparens synvinkel.

Därför måste vi vara vaksamma på vilka bördor vi lägger på företagarnas axlar. Den största andelen företag i Sverige är småföretag, som drabbas hårt eftersom de inte har någon särskild personal anställd att hantera reglerna.

Herr talman! Vid denna omfattande utvidgning är det absolut avgörande att hänsyn tas till den kritik som framförs mot befintliga regler. Kritiken avser i huvudsak otydligheter när det gäller samlade personalliggare. Detta försvårar utvecklandet av digitala lösningar som underlättar arbetet med att föra personalliggare men som också säkerställer en hög kvalitet i den information som samlas in.

Det är särskilt viktigt att ta denna hänsyn, eftersom det avser att minska de administrativa kostnaderna för företagen som ska leva upp till regelverket. Regeringen behöver därför tillse att reglerna om samlad personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt av Skatteverket samt att reglerna är tydliga och enkla att följa.

Sådana åtgärder skulle innebära att det blir lättare för företagen att göra rätt. Kvaliteten på informationen som samlas in skulle höjas, och det blir i förlängningen ett bättre underlag för Skatteverket att använda sig av i syfte att motverka skatteundandragande.

Herr talman! Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och skapa sjystare och bättre konkurrensförhållanden. Krav på personalliggare införs i verksamheter där det bedöms förekomma svartarbete.

Herr talman! Med detta sagt vill jag avslutningsvis yrka bifall till Alliansens reservation 1.


Anf. 45 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Arbete och jobb är grunden för vår välfärd. Att fler anstränger sig och strävar efter att göra rätt för sig är grunden för vårt gemensamma samhälle. Företag och företagare är bottenplattan för tillväxt och utveckling, som ger möjlighet att stärka välfärden i vardagen för enskilda, utsatta och svaga. Det arbetet måste fortgå.

Vi måste se företagsamheten som grunden för den gemensamma välfärden. Därifrån kommer skatteintäkterna som gör att vi kan göra det något bättre för dem som i dag är utsatta.

Herr talman! Sverige är ett litet, starkt exportberoende land där företagsamheten i snitt skapar fyra av fem jobb. Då kan vi inte anstränga oss för mycket eller ens ta i vad gäller belastningen på företagen. När det gäller företagens administration och regelbördor måste vi i varje enskilt klubbbeslut fundera igenom vad vi kan göra för att förenkla och för att lätta regelbördan för företagare. Framför allt ska vi göra det enklare att göra rätt för sig. Digitaliseringen möjliggör, herr talman, att det blir enklare för var och en, om man anstränger sig att skapa de rätta redskapen. Det måste myndigheterna fortsätta att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalliggare i fler verksamheter

Herr talman! Moderaterna och Alliansen står bakom arbetet att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden. Det är viktigt och riktigt att göra det enklare att göra rätt för sig och att det ska vara lätt att göra rätt. Det hänger ihop med vår gemensamma skattemoral, självklart kombinerat med en bra skatterättvisa, det vill säga att inte heller belasta företagen med ökade kostnader. Det handlar inte bara om administration och regelbörda utan självklart också om den rena företagsbeskattningen.

Herr talman! Regeringens förslag grundar sig i att det ska vara enklare och lättare att göra rätt för sig. Samtidigt poängterar de som hela tiden tittar på regeringens arbete att regeringen säger en sak medan det i verkligheten blir en annan sak. Regeringen säger att man prioriterar regelförbättringar och förenklingar för företag, men när 64 procent i en undersökning från i fjol svarar att regelkrånglet och regelbördan har ökat och blivit tyngre är det inte positivt för regeringen eller för de svenska företagen.

Även i en annan internationell undersökning är bekymret stort vad gäller den administrativa bördan i svenska företag i förhållande till andra företag i vår omvärld. Världsbanken lyfter bland annat upp att Sverige i rankningen ligger, om man tittar enbart på det betungande skattesystemet, långt sämre än till vår omvärld. Enligt Världsbanken tar det 122 timmar per år för ett svenskt företag att hantera bolags, arbetskrafts- och konsumtionsskatter, den så kallade regelbördan. I liknande länder, till exempel Finland, är det enbart 93 timmar jämfört med de 122 timmarna. I Norge är det 83 timmar.

I regeringens egen expertmyndighet Tillväxtverkets samlade bild ser man en betydande ökning av regelkrånglet för svenska företag under 2016 och 2017. Man talar om löpande kostnader för nya och ändrade regler under dessa två år på över 4,7 miljarder kronor - ökad belastning och ökade kostnader. Detta är, herr talman, inte det man säger, men det är verkligheten. Därför har allianspartierna tillsammans lagt fram ett annat förslag i skatteutskottet för att tydliggöra vikten av att återkomma och minska regelbördan.

Herr talman! Jag är något bekymrad över att det inte bara när det gäller vad man säger om regelbördan som regeringen inte lever upp till det man säger, utan det gäller även kvalitetssäkringen av den svenska välfärden. I förslaget ligger nämligen att skatteredovisningen nu ska öka för kropps och skönhetsvård. Det är en verksamhet som i Sverige har ökat explosionsartat de senaste åren. Fler jobbar där, och det finns många fler konsumenter. Trots det är det en av de branscher i Sverige som kanske är minst reglerad av alla. Fast det egentligen handlar om vars och ens hälsa och välbefinnande har regeringen valt att inte reglera branschen, att inte följa upp med kvalitetsmått och därmed att sticka ut i förhållande till många andra länder. Här handlar det inte om att ha konsumenträtten på konsumentens sida. Här hamnar många gånger konsumenten mellan stolarna.

Alliansregeringen valde att utreda frågan. Utredningen kom till Regeringskansliet 2015, och där har den legat och skvalpat. Sedan dess har många fler konsumenter fallit mellan stolarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalliggare i fler verksamheter

Herr talman! Nu väljer regeringen att gå fram med en ökad skatteredovisning för branschen, men regeringen väljer att göra ingenting vad gäller att stärka kvaliteten i välfärden för dem som väljer att använda sig av svensk kropps- och skönhetsvård. Det är en bransch som i dag växer lavinartat. Detta är att tala med kluven tunga. Precis som man gör vad gäller regelbördan gör man också vad gäller kvaliteten i välfärden.

Herr talman! Vi vill värna den svenska konkurrenskraften för svenska företag och deras tillväxt. Vi vill minska regelkrånglet för företagen och den administrativa kostnaden. Vi har därför motionerat i frågan, och jag yrkar bifall till reservation nr 1.


Anf. 46 David Lång (SD)

Herr talman! Det här är inte en debatt för eller emot propositionen som sådan. Sverigedemokraterna tillstyrker propositionen. Vad vi har följdmotionerat om är att systemet med personalliggare ska utvärderas och att regeringen bör verka för en förenklad administration för framför allt de mindre företagen.

Vi menar att det är av vikt att komma till rätta med svartarbete dels för att alla skattskyldiga ska göra rätt för sig, dels för att laglydiga inte ska missgynnas av konkurrens från företag som bedriver ohederlig verksamhet. Det ska aldrig vara en konkurrensnackdel att vara hederlig.

Samtidigt är det av stor vikt att svenska företag inte belastas av onödig byråkrati och onödigt höga avgifter. De små och medelstora företag som lyckas växa skapar, som bekant, de allra flesta nya jobben i Sverige. En sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i de företagen.

Sverigedemokraterna har de senaste åren lagt fram en rad olika förslag som syftar till det, bland annat minskat sjuklöneansvar och sänkt allmän löneavgift. Ett gott företagsklimat, i kombination med rättvisa regler och sunda kontroller av att reglerna efterlevs, borgar för goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, nya jobb och konkurrens på lika villkor.

En annan viktig faktor för att undanröja incitament för att fuska med skatter och avgifter är att se till att skattesystemet är relevant, det vill säga att betalade skatter används effektivt och optimalt - eller så optimalt som möjligt i alla fall. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör att svenska företag har en bra konkurrenssituation i förhållande till omvärlden. Skatteuttaget och olika avgifter bör därför inte avvika alltför mycket från förhållandena i vår omvärld.

Hos remissinstanserna märks bland annat farhågor om att regeringens förslag riskerar att utgöra en belastning för mindre företag genom ökad administration. En siffra på 30 miljoner nämndes av en föregående talare. Jag har fått uppgifter om ökade it-kostnader på 40 procent för en del småföretag. Regeringen bör därför eftersträva mer gynnsamma förhållanden för dessa genom att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla hanteringen av personalliggarfunktionen och lönerapporteringen för framför allt de små företagen.

Införandet av utökningen av krav på personalliggare till fler branscher måste göras med eftertanke. Man bör utvärdera effekten av kravet på personalliggare i de branscher som infördes av alliansregeringen, och man bör göra en utvärdering av införandet i de branscher som nu avses, det vill säga fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet genom att en välgrundad uppskattning av skattefelet på grund av felaktig personalredovisning sker såväl innan som efter att de nya reglerna införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalliggare i fler verksamheter

Om man vet att man vidtar rätt åtgärd för att lösa ett problem är den avgörande faktorn att åtgärden också blir relevant och effektiv. I frågan om personalliggare finns utredningar från Skatteverket och Handelns utredningsinstitut som i viss utsträckning pekar åt olika håll. De visar att frågan inte är helt självklar, och det kan finnas möjlighet att justera principer och tillvägagångssätt för hur personalliggare föreskrivs och används. Det är därför viktigt att regeringen utreder frågan på ett seriöst och genomtänkt sätt så att vi kan bygga ett system för personalliggare som vi vet ger den eftersträvade effekten.

Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.


Anf. 47 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Skatteundandragande, skattefusk och bidragsfusk fräter på den samhälleliga moralen. Senast vi kvantifierade antogs 133 miljarder undandras i skattefusk. Vidare var det 20 miljarder i bidragsfusk, varav 10 miljarder ansågs vara tekniska fel i systemen.

Nu senast har Lars-Erik Lövdén på ett förtjänstfullt sätt utrett bidragsbrott i välfärden och tagit fram ett antal väsentliga förslag.

För den socialdemokratiskt ledda regeringen är det högprioriterat att bekämpa fusk i alla dess former. Regeringen har lagt fram ett tolvpunktsprogram som omspänner både nationella åtgärder och internationell samverkan.

Personalliggare är en i en rad av åtgärder som verkar i riktningen att stävja fusk. En personalliggare innebär att du ska kunna komma in på en arbetsplats och identifiera att här finns det i personalliggaren 15 anställda; någon annan göre sig icke besvär i firman. Skattemyndigheten har då möjlighet att göra kontroll att det förhåller sig på det sättet.

När personalliggare först infördes 2007, för restauranger och för frisörer, var merparten av branschorganisationerna positiva. Vi konstaterade att i restaurangbranschen blev det 3 000-5 000 fler anställda genom denna åtgärd. Man tog alltså fram i ljuset det som en gång varit i gråzonen eller svart. Det blev vitt, och de anställdas löner ökade med 1 miljard.

Jag vill framhålla - vilket framgår, herr talman - att jag klipper mig vitt.

Nu vill vi gå vidare med personalliggare. Jag konstaterar att efter Skatteverkets promemoria har följande lämnat synpunkter, positiva och gynnsamma sådana: Småföretagarnas Riksförbund, Sveriges Fordonsverkstäders Förening, Motorbranschens Riksförbund, Däckspecialisternas Riksförbund, Glasbranschföreningen, Svensk Handel, Kroppsterapeuternas Yrkesförbund, Svenska Estetikers Yrkesförbund, Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, Sveriges Registrerade Tatuerare och Association of Safe Piercing. De tycker alla att svartarbete är ett stort problem för seriösa aktörer. Åtgärder för att stävja svartarbete och upprätthålla sund konkurrens välkomnas. I det sammanhanget ser man personalliggare som en viktig åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalliggare i fler verksamheter

Herr talman! Att förebygga svartarbete stryper också näringstillförseln till brottslighet. Det här är ytterligare ett steg för att motverka illojal konkurrens, som på ett orimligt sätt fräter på den svenska moralen.

(Applåder)


Anf. 48 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Jag tänkte inte fokusera på det som vi är överens om utan på det där vi skiljer oss åt.

Jag tänkte fråga Peter Persson och Socialdemokraterna om devisen att det ska vara lätt att göra rätt för sig. På vilket sätt anser Peter Persson att regeringen jobbar med att göra det lättare för företag att göra rätt för sig och att inte betunga dem med större regelbördor?


Anf. 49 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag läste upp namnen på en lång rad branschorganisationer som jag inte ens visste att de fanns. Alla tycker att personalliggare, som vi nu diskuterar, är något gynnsamt och inte alls för krångligt och besvärligt. De upplevs inte som en pålaga utan som ett sätt att hålla borta illojal konkurrens och svartjobb.

Jag noterar att Cecilia Widegren, efter allt tal i sitt anförande om besvär med regler och krångel, vill reglera dem som målar naglar och lyfter stjärtar och vad det nu kan vara i skönhetsbranschen. Där vill hon in med reglering, och hon anklagar regeringen för att den inte skyndsamt går in och reglerar en bransch. Prata om självmål utan målvakt!


Anf. 50 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Det är ju lite farligt att snava på orden i retoriken. Det är lätt att man säger en sak och gör en annan.

Här är det tydligt. Regeringen säger att man tar hänsyn till vad remissinstanserna säger och att man inte belastar företag eller andra med större regelbördor, men egentligen gör man precis tvärtom. Det konstaterar regeringens egen myndighet Tillväxtverket, det konstaterar Världsbanken och företagarna själva i de undersökningar som de utför. Då måste man tänka om och göra rätt - eller säga något annat om man inte vill göra något åt det.

Om man inte vill stärka kvaliteten i välfärden för dem som jobbar i hälsobranschen ska man göra precis som Peter Persson säger. Då ska man negligera den typ av kvalitetscertifiering som Sverige i dag inte har men som väldigt många andra länder i Europa har. Det gör att konsumenter faller mellan två stolar.

Min fråga till Peter Persson var ganska enkel. Om man nu ska leva upp till devisen att det ska vara lätt att göra rätt, varför inte ta chansen och möjligheten att göra om och göra rätt och använda mer av de möjligheter som finns inom digitalisering och annat för att det ska bli ännu enklare och billigare och kanske till och med enhetligare för företagare att göra mer rätt från början? När kommer de förslagen från den här regeringen? Eller hinner vi byta regering innan det är möjligt?


Anf. 51 Peter Persson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalliggare i fler verksamheter

Herr talman! Jag träffar ofta företagare och företagarorganisationer. Jag noterar i remissvaren ett starkt stöd för den här propositionen. När jag träffar företagare enskilt tar de sällan upp skattetryck, regelkrångel eller LAS. Utbildad arbetskraft och infrastruktur - det är den typen av frågeställningar de tar upp.

När man talar vitt om allt krångel, som Cecilia Widegren gör, brukar jag säga: "Här är min mejladress. Välkommen på fredag med alla regler som är krångliga!" Jag får inga mejl.

Det är allmän högerretorik att socialdemokratin alltid gör det krångligt och besvärligt. I själva verket vill vi åstadkomma sjysta villkor och ett samhälle utan fusk och fiffel. Det är vad det handlar om.


Anf. 52 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Under denna mandatperiod har det satts in kraftfulla politiska åtgärder på flera områden för att komma till rätta med ekonomisk brottslighet och fusk. Det har varit en prioriterad fråga för den rödgröna regeringen, och det finns många anledningar till det.

När det finns möjlighet att driva en verksamhet helt eller delvis olagligt med liten risk för att åka fast uppstår en orättvis situation med illojal konkurrens. De som sköter sig enligt lagar och regler får svårare att konkurrera än de som inte gör det. Det kan gälla skatteinbetalning men också andra saker - arbetsmiljöregler, utskänkningstillstånd eller miljöregler - beroende på bransch och liknande.

Ibland anförs att regleringar ensidigt missgynnar företag, eftersom de kan leda till ökad administration, men det är viktigt att understryka att regleringar som får bort fusk och brottslighet gynnar seriösa aktörer. Även om det kan bli merjobb ibland är lika spelregler oerhört viktiga.

Givetvis är det också viktigt att administrationen är så effektiv och enkel som möjligt för den enskilde och för företagaren. Skatteverket har i mätningar visat sig ha mycket högt förtroende hos befolkningen, och det är ett tecken på att de klarar sitt uppdrag på ett bra sätt, inte minst när det gäller att hantera regelverk som är krångliga och att kunna ge service och berätta vad som gäller. Det är lite fascinerande att den myndighet som är satt att ta in skatt från befolkningen ligger så pass högt i förtroende.

Den proposition som vi nu debatterar, om att utvidga personalliggarsystemet till att även innefatta fordonsservice, livsmedels- och tobaksgrossister samt kropps- och skönhetsvårdsverksamheter, är en fortsättning på det som tidigare har gällt. Det började först inom frisör- och byggbranschen och har sedan utvidgats, vilket är bra.

Det görs även andra saker på området, för att förhindra brott. Månadsvis rapportering av arbetsgivaravgifter är ett exempel.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Beslut

Fler branscher behöver införa personalliggare (SkU14)

Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.

I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.