FiU 1981/82:4
 
 
 
Finansutskottets betänkande 1981/82:4
om begränsning av statliga monopol, m. m.
I detta betänkande behandlar utskottet motion 1980/81:1488 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m) vari - med hänvisning till motiveringen 
i motion 1980/81:1487 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga monopol och särställningar.
Utskottet
I den motion, 1487, som utgör motivering för motion 1488 behandlas Sveriges turistråds verksamhet. Riksdagen har redan behandlat denna motion, vari begärdes att turistrådets verksamhet skulle begränsas. Näringsutskottet 
avstyrkte detta yrkande och ansåg att det inte fanns skäl för riksdagen att ta ställning till de kritiska synpunkter angående Turistrådets verksamhet som framfördes i motionen. Näringsutskottet noterade att kritiken hade bemötts av Turistrådet i en promemoria till regeringskansliet (NU 1980/81:58). Riksdagen biföll näringsutskottets hemställan.
Den fråga om begränsningen av statliga monopol m. m. som tas upp i hemställan i motion 1488 behandlades utförligt vid riksmötet 1979/80. Därvid diskuterades motiven för de särställningar vissa statliga företag och myndigheter hade. och för vissa av dem ändrades de dittills gällande reglerna (prop. 1978/79:134, FiU 1979/80:6). Vid riksmötet 1980/81 behandlades särställningar för datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) (prop. 1980/81:100 bil. 11, FiU 1980/81:22).
Motionärerna grundar det nu aktuella yrkandet i motion 1488 på motiv som redovisas i motion 1487. Dessa har underkänts av riksdagen och kan därför enligt utskottets uppfattning inte utgöra grund för förnyade överväganden 
angående statliga monopol och särställningar.
Med det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1488.
Stockholm den 12 november 1981
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
 
 
 
I Riksdagen 1981182. 5 sami. Nr 4
 

 
 
 
 
 
FiU 1981/82:4
 
 
 
2
 
 
 
Närvarande: Eric Enlund (fp). Rolf Rämgård (c). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c). Anita Gradin (s). Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Rolf Andersson (c). Christer Nilsson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp). Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström (s).
 
 
 
GOTAB 6985(1 Stockholm 198(1
 

 
 
 
 
 
FiU 1981/82:3
 
 
 
3
 
 
 
efter budgetårets slut. Besparingar får även användas sedan anslaget inte längre finns upptaget på statsbudgeten under ytterligare tre år. Därefter måste riksdagen ge sitt tillstånd för att medlen skall få disponeras.
Det kan i sammanhanget noteras att förvaltningsutredningen i sitt huvudbetänkande (SOU 1979:61) som en av sina huvudpunkter angav att den politiska handlingsfriheten borde ökas genom att anslagskonstruktioner som medför långsiktiga bindningar undviks. Försöksverksamhet och tidsbegränsade 
beslut borde användas mera, menade utredningen.
Motionärens tanke att tvååriga budgetperioder skulle minska budgetarbetet 
kan i förstone verka bestickande, men den bygger på förutsättningen att riksdagens arbete med anslagsfrågorna är proportionellt mot antalet anslag. Så är emellertid inte fallet. Riksdagen, liksom för sin del fackdepartementen, lägger inte ned lika mycket arbete på alla anslag. Dessutom varierar arbetet med varje anslag från år till år. Ett stort antal anslag godkänns av riksdagen utan någon särskild kommentar.
Utskottet kan se fördelar i att vissa anslag fastställs för en längre period än ett år. Det underlättar en långsiktig och rationell planering av den verksamhet som berörs av anslaget. Detta kan dock ske utan att anslagen formellt fastställs för flera år. I praktiken är anslagen bundna för flera år i rad. Det finns flera exempel på anslagsområden där vissa principer fastlagts för längre period än ett år. Det gäller bl. a. försvarsramarna och vissa affärsverk. På senare år har vidare ett mycket stort antal anslag kommit att få en mer långsiktig styrning genom tillämpning av det s. k. huvudalternativet för förvaltningsanslag, innebärande en real besparing om 2 % per år.
Det finns också anslagsområden där det inte är möjligt att fatta beslut för en längre period. Flera anslag bestäms av avtal som träffas t. ex. mellan arbetsmarknadens parter eller mellan staten och kommun- och landstingsförbunden. 
 Dessa avtal kan ibland täcka en annan period än ett budgetår och sträcka sig över en period längre än ett år och binder i praktiken anslagen för flera år. Å andra sidan kan antas att om ett avtal redan löper och godtagits av riksdagen, torde merarbetet att godkänna ett nytt anslag för ett efterföljande år vara mycket litet.
Det finns slutligen en lång rad anslag där storleken av och även innehållet i anslagen måste anpassas till vad som händer på kort sikt. Det gäller framför allt anslag för arbetsmarknadspolitiska insatser och olika former av näringsstöd. Om statsbudgetens olika inkomster och utgifter skall kunna användas som medel i den ekonomiska politiken, måste de kunna varieras med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Detta framgår också av det faktum att många anslag numera behandlas vid flera tillfällen under året dels under det år då statsbudgeten fastställs, dels under det år för vilket statsbudgeten gäller. Detta försvårar naturligtvis möjligheterna att få en samlad bild av de statliga åtagandena och deras sammantagna effekter. Det är därför önskvärt att förändringar inte vidtas av ett fastställt anslag. Det skulle sannolikt minska riksdagens arbete påtagligt om anslagen avseende ett
 

 
 
 
 
 
FiU 1981/82:3
 
 
 
4
 
 
 
visst budgetår endast behandlades en gång per år.
Utskottet ser inga fördelar med att på det sätt som föreslås i motionen öka de långsiktiga bindningarna i budgeten. Förslaget i motionen väcker med nuvarande treåriga mandatperioder dessutom vissa konstitutionella betänkligheter. 
 Utskottet avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1980/81:1518.
Stockholm den 12 november 1981
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
 
 
 
Närvarande: Eric Enlund (fp), Rolf Rämgård (c), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Rolf Andersson (c), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström (s).
 
 
 
GOTAB 69850 Stockholm 1981

Betänkande 1981/82:FiU4 om begränsning av statliga monopol, m.m.