Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen och skollagen. Lagändringarna som utskottet tillstyrker innebär att rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet. Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen. Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän. Mindre huvudmän ska få tillämpa regler i skollagen som innebär vissa lättnader i både hanteringen och bevarandet av allmänna handlingar. Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen, skollagen och meddelar­skyddslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Under 2027 och 2028

Betänkande 2025/26:UbU20 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet

Video

Herr talman! Vi debatterar offentlighetsprincipen inom friskoleväsendet. Det här är en av de många förändringar som den här regeringen genomdriver och som handlar om helrenoveringen av friskoleväsendet. Ärendet är ett av många av den typ av ärenden som vi i vår majoritet har lyckats driva igenom men som till exempel Socialdemokraterna tidigare har misslyckats med. Det gäller just helrenoveringen av friskoleväsendet.Det är klart att det är rimligt att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen, och jag är glad att det här nu blir verklighet. Det handlar både om mediernas insyn, om föräldrars insyn och om allmänhetens insyn i hur skattepengar används. Det är principiellt viktigt, och det är viktigt för att systemet ska funka så bra som möjligt. Denna insyn gör naturligtvis att själva verksamheten blir bättre i både friskolesektorn och i offentligt drivna skolor. Herr talman! I det här betänkandet finns också ett antal lättnader i hanteringen av de uppgifter som ska vara offentliga. Detta innebär inte någon skillnad gällande vilka uppgifter som ska vara offentliga. Det finns inte några undantag där någon kommer undan att lämna ut någon specifik uppgiftstyp eller någon specifik uppgift, utan det innebär till exempel att en liten byskola som drivs i privat regi av ett personalkooperativ eller föräldrakooperativ och som har sommarlov får lite längre tid på sig att lämna ut de handlingar som begärs ut. Det betyder inte att några andra handlingar omfattas eller inte omfattas jämfört med för en större skola.Det finns i lagförslaget rimliga bedömningar av när en skola är så pass stor att det går att förvänta sig att man har den administrativa kapacitet som krävs för att hantera detta och när skolan är så pass liten att man behöver ha lite lättnadsregler för att det ska gå på ett smidigt och rimligt sätt.Herr talman! Om man läser någon av oppositionens reservationer kan man få intrycket att vi skulle vilja låta någon komma undan offentlighetsprincipen. Så är det alltså inte, utan alla omfattas på samma sätt, men det finns också en rimlighet i att den lilla byskolan som har sommarlov ska få lite längre tid för sin administration.Med det sagt, herr talman, tänker jag hålla mig kort i den här debatten. Jag tycker att det är en ganska enkel debatt. Offentlighetsprincipen är en rimlig princip som jag och partierna på vår sida samt de flesta svenskar är bekanta med. Vi tycker att offentlighetsprincipen ska gälla i verksamheter som drivs med skattemedel.Jag är stolt över att vi fortsätter att driva igenom helrenoveringen av friskoleväsendet och att vi har visat att det går att göra detta med politisk förhandling, alltså att driva på i de här frågorna, när andra tidigare har misslyckats.Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.(Applåder)

Herr talman! Det är fascinerande att Liberalerna är så stolta över den så kallade helrenovering som regeringen nu säger sig genomföra. Det jag ser är att denna helrenovering består av lite silvertejp på ett fallfärdigt hus. Man försöker sedan säga till dem som är spekulanter på huset: Titta vad fint det blev med den här renoveringen! Samtidigt rasar huset ihop bakom en.Detta är vad jag ser, för med Liberalernas och Tidöregeringens helrenovering av friskolesystemet kommer ju de här aktieägarna att kunna fortsätta skratta hela vägen till banken. Det är exakt det som kommer att hända. Forssell talade i sitt inlägg om att offentlighetsprincipen är en av de saker som den här regeringen har lyckats komma överens om, till skillnad från den tidigare regeringen. Då vill jag påminna kammarens ledamöter och åhörare om att Liberalerna så sent som 2024 röstade nej till att införa en offentlighetsprincip. Detta kunde alltså redan ha införts om regeringen och Liberalerna hade röstat för sin egen politik – men det har ni ju inte gjort.Jag vill fråga Forssell varför det är så viktigt att mindre huvudmän ska ha en särlagstiftning med undantag från att lämna ut uppgifter. Mindre kommuner har i dag inga undantag från att lämna ut handlingar. Ska till exempel Dorotea kommun ha en annan lagstiftning än större kommuner? Det skulle jag vilja ha svar på. Varför är det så viktigt att skydda just de mindre friskolebolagen?

Herr talman! Om vi börjar med den övergripande frågan om vinster i friskolor – som visserligen kanske ligger utanför ärendet, men som jag ändå inledningsvis fick spörsmål om – går vi fram med en politik som genom att återreglera skolan minskar möjligheterna att ta ut vinst.Det har ju varit high chaparral i svensk skola under väldigt lång tid. Man har kunnat skära ned på saker som är viktiga för kvaliteten i undervisningen och därmed kunnat plocka ut vinst. Detta reglerar vi upp. Vi ser till att möjligheten att skära ned i svensk skola för att plocka ut vinst blir alltmer obefintlig. Det handlar om just den stora, breda återregleringen av allt från barngruppers storlek till offentlighetsprincipen, bibliotekarier och så vidare.Samtidigt går vi fram med förslag om att man inte ska kunna plocka ut vinst om man brister i sin kvalitet. Det tänker jag är väldigt rimligt. Liberalerna vill gå ännu längre, men det här är det längsta som någon regering har gått i Sverige någonsin. Det är därför väldigt märkligt att kritisera det på den bogen, som Vänsterpartiet väljer att göra. När det gäller offentlighetsprincipen tycker jag att det är rimligt att man när man inför den här typen av lagstiftning som inte har gällt tidigare tar hänsyn till att olika verksamheter har olika förutsättningar. I grunden tycker vi att offentlighetsprincipen ska gälla alla, men det finns också en rimlighet i att de som är för små för att ha en egen administratör eller en egen registrator anställd – och allt vad det här innebär – och som inte har haft det här kravet på sig tidigare får lite längre tid.Det handlar ju inte om oceaner av tid, och det handlar inte om något avsteg från principen. Det handlar om att på ett rimligt sätt kunna lämna ut handlingar och göra det arbetet med hög kvalitet.

Herr talman! Det high chaparral som Forssell talar om kommer att fortsätta i friskolesektorn. Ni har under den här mandatperioden säkrat upp de stora koncernernas fortsatta vinster. Academedias aktier rusade efter regeringens besked om vad som kommer att hända med vinstutredningen. Det är helt uppenbart att den här regeringen fortfarande gör allt för att skydda de stora skolbolagen.Jag förstår faktiskt inte varför just mindre friskolor ska ha undantag från skyldigheten att lämna ut offentliga handlingar. Det finns inga sådana undantag för mindre kommuner. Självklart är det svårt även för dem att ha administratörer och en massa tjänstemän som sitter och jobbar. De är också bara ett fåtal personer, och självklart är det kostnadsdrivande även för de små kommunerna. Fråga Dorotea, Bjurholm eller någon annan liten kommun! Det är jättebetungande med alla uppgifter som en kommun behöver ägna sig åt. Ändå behöver de göra det. Om man ska bedriva offentlig verksamhet ska det också vara insyn i den.Det stora problemet har varit att det inte har funnits någon offentlighetsprincip och att man inte har behövt redovisa ett dugg av vad man gör med de kommunala medel man får. Man kan sätta glädjebetyg, driva hästgymnasium utan hästar och göra vinster på helt orimliga sätt.Jag vill fråga Forssell om hur han ser på att många av friskolebolagens handlingar fortfarande kommer att kunna betraktas som affärshemligheter. Den här offentlighetsprincipen riskerar också att leda till att mycket av den information som vi har rätt att ta del av fortfarande kommer att betraktas som affärshemligheter. Hur ser Forssell på det?(Applåder)

Herr talman! Att Vänsterpartiet låter arga förvånar kanske inte dem som tittar – det är lite av Vänsterpartiets modus operandi – men det är spännande att Vänsterpartiet låter som en arg liberal.Vi genomför mycket av det som ledamoten Mixter efterfrågar. Man ska inte kunna driva hästgymnasium utan hästar, ha undervisning utan legitimerade lärare, driva skola utan bibliotek och så vidare. Det här är precis den återreglering som jag menar att vi genomför. Den innebär precis det som ledamoten Mixter far efter i sitt anförande, nämligen att möjligheten att plocka ut vinst drastiskt försämras för de här bolagen. Det är precis det som är vår ambition, nämligen att öka kvaliteten och minska vinsterna.Det som ledamoten påpekar är helt korrekt: Pengar som ska gå till skola och undervisning ska gå till skola och undervisning – till eleverna. Det är däremot inte korrekt att offentlighetsprincipen skulle omfatta olika saker i olika skolor – det är en missuppfattning som jag tycker mig läsa mellan raderna från flera i oppositionen.Det finns alltså inga undantag i lagstiftningen när det gäller vilka handlingar som man kan begära ut i olika privatdrivna skolor. Alla skolor, oavsett storlek, kommer att behöva lämna ut samma handlingar. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Däremot får man lite längre tid på sig om man, som i exemplet i mitt anförande, driver en liten byskola där den administratör som eventuellt finns är på sommarledighet. Det finns alltså rimliga avvägningar att göra här. Det finns dock inga undantag när det gäller vilka handlingar som lämnas ut från olika privata skolor.(Applåder)

Herr talman! När man nu har hört Joar Forssell använda begreppen små byskolor och sommarlov både en, två och kanske till och med tre gånger hittills under den här debatten och det här replikskiftet måste man fråga sig hur stor en liten byskola är. Undantagen gäller alltså förskolenheter på upp till 100 och skolenheter på 450 barn och elever. De små byskolor som Joar Forssell pratar om är ändå ganska stora skolor. Det måste vi ändå vara tydliga med i debatten.Enligt propositionen är 70–86 procent av alla grundskolor och förskolor i den storleksklassen, vilket innebär att de omfattas av lättnadsregler i fråga om när de ska lämna ut handlingar, hur fort det ska gå och så vidare. Jag tror att gemene man tycker att det är ganska stor skillnad mellan en liten byskola och en skola på 450 elever. Jag tycker att det är viktigt att påpeka. Att ha så vidlyftiga lättnadsregler är ändå ett problem med den här produkten. Det måste man ändå kunna tillstå.Liberalerna borde faktiskt hålla med om att offentlighetsprincipen som princip faktiskt är viktig. När vi undantar så pass många som 70–86 procent av alla friskolor pratar vi inte om den lilla byskolan utan om helt andra saker.Man måste fråga om Liberalerna är nöjda med att affärshemligheter fortfarande kommer att vara en betydande del av den här lagstiftningen. Tittar man på lagstiftningen och ser vilka delar som ska klassas som offentlig handling och inte kommer det fortfarande att vara väldigt svårt att bortse från att koncernskolorna och de aktiebolagsdrivna skolorna kommer att kunna klassificera väldigt mycket som affärs- och driftshemligheter. Är Liberalernas mening att det ska vara så många som fortfarande inte kommer att veta hur skolan går?(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för frågorna.Det var en bunt med frågor. Jag börjar med den första om den lilla byskolan. Det är helt rätt: Vi har satt ett tak eller ett golv – hur man nu vill uttrycka det – för hur stor en skola ska vara för att man ska kunna få lite olika lättnadsregler och lite längre tid på sig.I ena änden av skalan har vi stora skolkoncerner, som Academedia som nämndes tidigare i debatten, och det är inte någon liten byskola; det är vi överens om. I andra änden har vi den allra minsta byskolan i den allra minsta kommunen, som har allra minst möjlighet att bedriva administration av det här slaget i den hastighet som offentlighetsprincipen vanligtvis kräver.Vi har inte tittat på hur många procent av skolorna som vi tycker ska omfattas av lättnadsreglerna. Här nämndes 75 procent. Okej, så kan det vara – så beskriver vi det. Men det är inte det som vi har utgått från. Vi har utgått från när en skola blir så pass stor att man kan anta att det är rimligt att den har den administrativa förmåga som krävs för att göra det här skyndsamt, vilket offentlighetsprincipen normalt sett kräver.Vi har utgått från vilka möjligheter skolorna har att göra det här på ett skyndsamt sätt. I en liten skola som drivs i kommunal regi finns det även i en liten kommun ofta en registrator eller administratör som är anställd av kommunen. Det är någonting annat.Det är därför som vi, som svar på Sigvardssons första fråga, har satt en gräns. Jag ser att jag kanske inte hinner svara på den andra, men ledamoten får gärna upprepa den senare. Den lilla byskolan och Academedia är stiliserade exempel, men det är en lång skala däremellan. Poängen är att det ska vara rimligt att kunna lämna ut uppgifter i den hastighet som krävs. Därför behöver de här lättnadsreglerna finnas till, men alla ska alltid lämna ut alla uppgifter.

Herr talman! Joar Forssell uppehöll sig kring lättnadsreglerna och storleken på skolor, men det är också intressant att se att delar av lättnadsreglerna handlar om vilka handlingar man ska kunna dela ut på plats och liknande. Det är en inskränkning av offentlighetsprincipen jämfört med i kommunala skolor med tanke på hur lättnadsreglerna ser ut.Om vi tittar principiellt på just offentlighetsprincipen är en av kärnfrågorna, vilket Joar Forssell också var inne på, att det är principiellt viktigt att offentligt finansierad verksamhet också omfattas av offentlighetsprincipen. I en väldigt stor del kommer vi fortfarande inte riktigt att kunna veta hur mycket som är affärshemligheter och driftshemligheter med den lagstiftning som ändå finns på plats och den som vi kommer att rösta om nästa vecka i den här kammaren. Det är fortfarande väldigt otydligt vad som kommer att kunna klassas som affärshemlighet i en bolagskoncern.Det är det som är hela principen: Ska marknadens och aktiebolagens logik finnas i skolan? Vi socialdemokrater tycker inte det. I debatten brukar Liberalerna inte heller ha den synen på det här.Skolan är till för våra barn och elever för att de ska lära sig så mycket som möjligt och så att vi får en likvärdig skola. Därför anser vi att marknadens logik inte kan vara drivande. Den här lagstiftningen, som Joar Forssell är väldigt nöjd med, kommer tyvärr inte att hjälpa, utan det kommer fortfarande att finnas väldigt mycket som vi inte kommer att kunna se. Vi kommer inte att kunna se hur bolagen jobbar med sina olika typer av kalkylmodeller, med marknadsföring och med allt som har med det att göra. Enligt propositionen är detta inte upptaget i dessa delar. Det som upptas är väldigt snävt och specifikt.Hur ser Liberalerna och Joar Forssell på att väldigt mycket av den offentligt finansierade, aktiebolagsdrivna skolan fortfarande kommer att vara affärshemligheter?

Herr talman! Det handlar om några olika saker här. Det är klart att det är skillnad mellan att vara en kommun, med allt vad det innebär av den administrativa överbyggnad man då har, och att vara en fristående aktör. Det är skillnad. Det är skillnad mellan att vara en liten skola som inte har hela den överbyggnad och administration som en kommun har och att vara en kommunalt driven skola. Det är skillnad, och det är rimligt att det får vara det. Det betyder absolut inte att vi tycker att det ska finnas någon marknadslogik, som ledamoten uttryckte det, eller företagslogik i detta. Tvärtom: Återreglering av svensk skola, begränsning av vinster, den offentlighetsprincip som vi debatterar här i dag och så vidare är delar av det paket som innebär att vi lämnar den marknadsskola som även Liberalerna har varit kritiska till. Jag är dock inte nöjd. När man tittar på debatterna just nu verkar det vara ett ord som Socialdemokraterna vill trumma in under valrörelsen, herr talman – att vår sida skulle vara nöjd. Vi är inte nöjda, utan vi vill väldigt mycket mer. Vi vill gå väldigt mycket längre, Liberalerna inkluderat. Men jag är stolt över att vi har tagit de här stegen. Jag är stolt över att vi tar de steg som Socialdemokraterna år efter år har misslyckats med att ta. Herr talman! Jag undrar ju om man som socialdemokrat är nöjd med de år man själv haft i regering, då man har kört Sverige i botten på en massa olika sätt och misslyckats med att återreglera skolan. Man har misslyckats med att ta friskolesektorn i nacken och se till att pengarna går till eleverna. Vi gör nu detta. Vi tar steg framåt. Vill jag gå lite längre i en massa olika frågor? Ja, gärna! Men vi gör ju någonting. Vi får saker gjorda. Vi genomför den största reformeringen av svensk skola på decennier. Det är skillnaden mellan liberaler och socialdemokrater i Utbildningsdepartementet: Vi får saker gjorda medan Socialdemokraterna inte har särskilt mycket att titta tillbaka på och vara stolta över. Offentlighetsprincipen är en sådan sak, som är väldigt viktig.(Applåder)

Herr talman! Risken är kanske att debatten går runt, runt i samma spår, och det blir ju tråkigt för både oss och lyssnarna.Jag blir väldigt nyfiken när Joar Forssell säger att Tidösidan vill gå mycket längre, herr talman. Jag ska fatta mig kort: Vad kul och bra! Hur mycket längre vill ni gå, Joar Forssell? Ni har haft fyra år på er. Vilka saker är det som ni tillsammans inte har kommit fram med under de här fyra åren? Det gäller till exempel offentlighetsprincipen i hela skolan.

Herr talman och ledamoten! Det är väldigt enkelt att svara på den frågan. Vi har presenterat en massa saker som vi vill göra. Det finns saker som vi fortfarande debatterar i utskottet och som är på väg fram till riksdagens bord, och det finns saker som vi ska utreda och saker som vi vill utreda. Vi fortsätter ju reformeringen av skolan. Det innebär att vi går längre i ambitionen att återreglera skolan och se till att skolan återigen blir ett kunskapstempel och inte ett forum för allmänt flum. Vi ser till att minska möjligheten att ta ut vinster på bekostnad av kvaliteten, vilket vi gör genom att reglera upp kvaliteten. Den som följer svensk skolpolitik vet detta, herr talman, och jag vill drista mig till att säga att jag tror att även ledamoten framför mig känner till det. Det kan inte vara någon hemlighet. Tidigare i debatten diskuterades det att vi inte vet hur lagen kommer att falla ut. Men det är också en sak som ledamoten nog känner till: Om det visar sig att lagen inte är tillräcklig för att vi ska uppnå de mål som vi vill uppnå – det vill säga att offentlighetsprincipen ska gälla på en principiell nivå i hela den svenska skolan, inklusive i friskolorna – kommer vi väl att få återkomma med ny lagstiftning. Det är så lagstiftningsprocessen funkar. Det är lite tramsigt att vara politiker i Sveriges riksdag och inte erkänna att alla lagstiftningsprocesser funkar så, herr talman. Man går fram med en lag, och sedan får man se exakt hur den faller ut. Därefter går man tillbaka, utreder, justerar och går fram med någonting nytt. Politik är ju inte ett lopp där man kommer i mål, utan politik är hela tiden en process där vi behöver skruva ytterligare eller ändra någonting för att uppnå de mål vi har. I det här fallet är målen att offentlighetsprincipen ska gälla i svensk skola, att eleverna genom sin undervisning ska få del av de pengar som vi tar från människors skattemedel, att det ska vara god kvalitet och så vidare. Det fortsätter vi att ha mycket höga ambitioner för.

Herr talman! Jag tackar utskottsordföranden för svaret. Det kan ju vara så att ledamoten tycker att det är tramsigt att jag inte har koll på lagstiftningsprocessen. Ledamoten vet dock att jag har det; vi sitter nämligen på samma utskottsmöten. Det gör också att jag förvånas över hur många ord man kan använda för att säga att man inte hade något mer att komma med. Allt är ju redan offentliggjort. Jag var nyfiken, för jag trodde genuint att det fanns någonting mer som man var överens om och som skulle stoppa marknadsskolan – något som skulle se till att den här lagstiftningen faktiskt blev en offentlighetslagstiftning fullt ut, på lika villkor, för alla skolor, oavsett om de är offentliga eller privata. Men det var bara väldigt många ord för att säga att det inte finns något mer som man är överens om, herr talman.

Herr talman! Då tar vi det en gång till. Vi har alltså drivit igenom i svensk politik – och riksdagen kommer att rösta för – en offentlighetsprincip i friskolor. Någon sådan har inte gällt tidigare, och det har varit ett problem. Nu driver vi igenom det. Det handlar om att medier, anställda, elevernas föräldrar och allmänheten ska få insyn även i friskolor. Detta har Miljöpartiet misslyckats med i regeringsställning. Det har Socialdemokraterna misslyckats med i regeringsställning. Det har Vänsterpartiet misslyckats med när man har varit ett stödparti till regeringen – man har gudskelov inte suttit i regeringen. Nu blir det dock verklighet, herr talman. Nu genomför vi den största reformeringen av svensk skola på decennier, och det inkluderar friskoleväsendet. Det inkluderar en återreglering av svensk skola, där kommunaliseringen, friskolesystemet och så vidare har gjort att vi har alldeles för lite reglering. Vi har för lite garantier för en hög kvalitet i hela skolan i hela landet, oavsett vem som är huvudman. Detta är en återreglering på punkt efter punkt, och vi har många punkter kvar. Det tror jag också att ledamoten egentligen känner till. Offentlighetsprincipen är en sådan sak. Låt mig upprepa följande: Det finns alltså inget undantag för olika typer av friskolor, utan alla friskolor omfattas på samma sätt i den här lagstiftningen. Men det verkar råda någon form av missförstånd på vänsterkanten gällande att vissa friskolor skulle komma undan och andra inte skulle göra det. Man kommer inte undan, herr talman. Nu blir det en offentlighetsprincip. Detta är jag stolt över. Det betyder dock inte att jag är nöjd och färdig med att renovera svensk skola och friskoleväsendet. (Applåder)

Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 4. Det här betänkandet handlar i grunden om en mycket enkel princip: Den som tar emot skattemedel för att bedriva skola ska tåla insyn och öppenhet. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Det handlar om våra barns framtid. Det handlar om trygghet, stödinsatser, elevhälsa och betyg – och om hur våra gemensamma resurser används. Att bedriva skola är i den meningen en offentlig förvaltningsuppgift, och det gäller oavsett om huvudmannen är kommunal eller fristående. Därför är det i grunden bra att offentlighetsprincipen nu föreslås införas hos enskilda huvudmän. Det är ett steg i rätt riktning. Det är dock inte tillräckligt, herr talman, för regeringen tar ett steg framåt men stannar halvvägs. Man säger sig vilja ha öppenhet men bygger samtidigt in undantag. Man säger sig vilja stärka insynen men accepterar att centrala delar fortsättningsvis kommer att kunna undanhållas. Man säger sig vilja ta ansvar för skolan men vågar inte fullt ut göra upp med marknadsskolans logik. Detta är högerns skolpolitik i koncentrat: Man erkänner problemet i rubriken men skyddar marknadsskolan i paragraferna. För det första är den här propositionen alldeles för generös när det gäller lättnadsregler. Regeringen föreslår att lättnadsreglerna för hantering och bevarande av handlingar ska gälla huvudmän med högst 450 barn inom grundskolan. När det gäller huvudmän som enbart bedriver förskoleverksamhet får det vara högst 100 barn.Herr talman! Om man har 450 barn och elever har man inte någon liten verksamhet eller byskoleverksamhet, som vi har talat om tidigare i debatten. Det kan handla om flera skolor och många anställda. Stora offentliga resurser används, och varje dag fattas många beslut som påverkar barns och elevers framtid.Vi socialdemokrater har därför varit tydliga med att vi anser att offentlighetsprincipen måste omfatta samtliga huvudmän i skolväsendet utan att generösa undantag och lättnader införs. Det gäller framför allt medelstora skolor, som har mellan 100 och 450 elever.I regeringens proposition kan vi se att upp till 86 procent av de fristående skolorna och förskolorna kommer att vara föremål för lättnadsregler. Det är inte rimligt att kommunala skolor ska erbjuda full insyn medan fristående aktörer med hundratals elever ska få lättnader. Om en huvudman är tillräckligt stor för att bedriva skattefinansierad skolverksamhet för hundratals barn måste den också vara tillräckligt stor för att tåla den demokratiska granskningen.Här går en tydlig skiljelinje. Högern talar gärna om ordning och reda i skolan och kontroll över skattepengar, men när det gäller kontroll över skattemedel som går till fristående skolor blir det plötsligt väldigt försiktigt. Då ska det göras undantag och mildras.För det andra, herr talman, kommer affärshemligheter även i fortsättningen att väga tungt i den här verksamheten. Som offentlighetsprincipen ser ut nu kommer den inte att vara tillräcklig. När det gäller centrala uppgifter om friskolornas ekonomi kommer man i fortsättningen att hänvisa till aktiebolagslagen och till att det rör sig om drifts- och affärshemligheter.I vår motion pekar vi på att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning kommer att kunna hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur man använder gemensamma resurser, som borde gå till barn och elever, inte kommer att kunna granskas fullt ut av allmänhet, föräldrar eller journalister. I praktiken innebär det att vi inte kan vara säkra på att barnen får en så bra utbildning som de har rätt till – bolagens intressen kanske väger tyngre.Detta är inte bara en teknikalitet, utan det handlar om själva kärnan i skoldebatten. Hur används skolpengen? Hur flyttas resurser mellan skolor? Hur uppstår vinster? Hur mycket av pengarna går till undervisning, elevhälsa och stöd, och hur mycket försvinner in i andra koncernstrukturer? Sådant måste vi kunna granska.Utan verklig tillsyn i ekonomin blir det svårt att följa skattemedlen. Utan insyn i resursfördelningen blir det svårt att se om pengarna går dit där behoven är som störst. Utan öppenhet kring centrala ekonomiska förhållanden blir offentlighetsprincipen en fasad.Socialdemokraterna menar att vi måste tillämpa offentlighetsprincipen fullt ut, utan undantag för affärshemligheter. Det är en självklarhet att skolans pengar ska gå till fler lärare, bättre stöd, tryggare klassrum och likvärdigare utbildning. Skolans pengar får inte gömmas bakom affärshemligheter, koncernupplägg och sekretessbelagda kalkyler.För det tredje, herr talman, vill jag prata lite om komvux. Komvux lämnas helt utanför den proposition som vi nu debatterar. Vi vet att även vuxenutbildningen finansieras av offentliga medel och att den är en viktig del av utbildningssystemet. Vi vet att vuxenutbildningen handlar om människors framtid – om möjligheten att läsa in behörigheter, ställa om mitt i livet, byta bana och få en ny chans. Fristående anordnare i komvux måste också omfattas av offentlighetsprincipen. Det är svårt att se varför principen om öppenhet ska sluta att gälla efter gymnasieskolan i stället för att fortsätta på komvux.Om offentliga medel används för utbildningsverksamhet som påverkar människors framtid, och om utbildningens kvalitet är avgörande för individen och samhället, måste insynen vara god. Då duger det inte att säga att kommunen fortfarande har huvudmannaskapet och att det räcker så. För vuxna som studerar och möter utbildningen i vardagen, för lärare som jobbar, för journalister som vill granska eller för skattebetalare som vill veta vad pengarna går till spelar det ingen roll hur avtalskedjan är konstruerad – vi måste kunna följa pengarna i alla fall.Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det här betänkandet visar på en tydlig politisk skiljelinje. Vi socialdemokrater välkomnar att offentlighetsprincipen införs, men vi tänker inte låtsas att förslaget är tillräckligt. Lättnadsreglerna är alltför generösa. Affärshemligheter kommer även fortsättningsvis att tillåtas väga tungt, och komvux kommer fortsatt att lämnas helt utanför.Det är inte att fullt ut ta tillbaka kontrollen över skolan, utan det är att ta ett steg men sedan stanna när marknadsintressena börjar protestera alltför högljutt. Den svenska skolan behöver därför en annan riktning. Den behöver mer öppenhet, inte fler kryphål. Den behöver mer ansvar och mer demokratisk kontroll. Den behöver inte fler undantag för aktörer som använder våra gemensamma skattemedel.Den enkla frågan är på vems sida man står i skoldebatten. Står man på elevernas, lärarnas och skattebetalarnas sida, eller står man på den sida som fortfarande vill tillåta delar av skolan att gömma sig bakom affärshemligheter och undantag?Herr talman! Skolan ska inte styras av marknadslogik. Den ska styras av demokrati, ansvar och rätten till likvärdig utbildning.(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för anförandet.Jag skulle vilja få förtydligat vad ledamoten menade med att offentlighetsprincipen ska tillämpas fullt ut och att nuvarande förslag skyddar affärshemligheter. Skulle ledamoten vilja redogöra för hur han resonerar? Jag förstår inte riktigt hur detta hänger ihop.

Herr talman! Tack, Patrick Reslow, för frågan!Det här är ganska väsentligt. Om man läser propositionen och lagförslagen avseende undantag när det gäller sekretessen för affärshemligheter ser man att det fortfarande finns ganska mycket i driften av en skola som inte omfattas av de undantag som görs i sekretesslagstiftningen. Det är så logiken ser ut när vi öppnar upp det. Vad är det som inte ska omfattas av sekretess? Det är så lagen är uppbyggd.Vi socialdemokrater tycker att man på ett bättre sätt måste kunna följa friskolornas avvägningar när det gäller rekrytering av elever. Delar finns med i förslaget, men förslaget tar inte fullt ut upp hur rekryteringsarbetet funkar och att elever rekryteras till skolor. Hur konstruerar man skolverksamheten? Hur använder man pengarna? Var i systemet uppstår vinsten? Det är en ganska tydlig del.Vi socialdemokrater tycker inte att vinstintresset ska väga tungt i skolväsendet. Vi tycker inte att marknadens logik är bra för svensk skola. Fokus ska ligga på elever och lärare och på att människor har rätt till utbildning. Därför tycker vi inte att man ska kunna klassa saker som affärshemligheter i skolverksamhet.

Herr talman! Jag konstaterar att Socialdemokraterna inte ens kan lagen. De vet inte ens vad offentlighetsprincipen omfattar. Det är ju inte så att undantagen står i det här förslaget. Undantagen finns redan i den offentlighetsprincip som Socialdemokraterna vill genomföra fullt ut. Om man genomförde offentlighetsprincipen fullt ut, utan de undantag som vi vill göra, skulle det enligt gällande lagstiftning inte finnas något utrymme alls för undantag för affärshemligheter, eftersom 19 kap. offentlighets- och sekretesslagen skulle gälla fullt ut. Socialdemokraterna har inte förstått lagstiftningen.De undantag som nu görs gäller att man ska vara skyldig att rapportera underlag för mottagande och urval av barn och elever, anställningar, löner, antal barn och elever, sammansättning av barn- och elevgrupper, betyg och andra resultat, lärartäthet och personalomsättning samt enskilda barn, elever och vårdnadshavare utöver detta. Om Socialdemokraterna genomför offentlighetsprincipen fullt ut kommer dessa undantag inte att finnas, utan då är det sekretessen i 19:e kapitlet som gäller.Budskapet från Socialdemokraterna är att vi ska skydda precis alla uppgifter som finns – allt ska omfattas av 19:e kapitlet. Jag får inte det här att hänga ihop. Den enda slutsats man kan dra är att Socialdemokraterna inte har tänkt rätt utan i stället har tänkt fel.Vi gör inga undantag för affärshemligheter. De finns redan i offentlighetslagstiftningen. Det förslag vi lägger fram innebär lättnader i sekretessen som omfattar just de saker som jag nämnde. Om man inte har de undantagen är det sekretess fullt ut, som Socialdemokraterna uppenbarligen vill ha det.(Applåder)

Herr talman! Jag tror att de allra flesta som följer den här debatten förstår. Vi socialdemokrater vill göra upp med marknadsskolan. Det betyder att uppgifter som man har för att bedriva skolverksamhet ska vara öppna för granskning. Jag tror att det är precis detta vi pratar om här.Nu försöker Patrick Reslow märka ord och dribbla med olika ord.Det här handlar om att vi socialdemokrater tycker att fler delar av friskolornas verksamhet ska vara öppna för demokratisk insyn, inte att det ska inskränkas ytterligare. Vi vill att mer ska vara öppet så att skattebetalarna kan granska skolan och se att de pengar som avsatts gemensamt för skola och utbildning går till barnen, till lärarna så att de kan ge bra utbildning, till elevhälsan och till all annan viktig personal i skolan. Jag tror att det är ganska tydligt för dem som tittar på debatten att detta är vad vi socialdemokrater vill.(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.Insyn i verksamheter är viktigt, framför allt när det handlar om skattepengar. Det är ingen här som inte vill ha någon insyn alls. Detta har vi varit ganska överens om, även om vägarna dit har varit lite olika. Det finns heller ingen aktör som vill vara fri från insyn; till och med fristående aktörer har sagt att de vill ha och är öppna för insyn.Problemet uppstod 2020 när Statistiska centralbyrån och Kammarrätten i Stockholm begränsade möjligheten till insyn. Då sekretessbelades ganska många uppgifter, bland annat om skolors betyg, elevsammansättning och annat som gjorde att man kunde jämföra skolor med varandra. Det här var inte bra. Att kunna jämföra skolor är nämligen en viktig förutsättning för att elever och föräldrar ska kunna göra rationella och bra val inför skolvalet, och när man inte har insyn försvåras detta. Därför ville vi ha en lösning, och detta diskuterades ganska mycket under förra mandatperioden. År 2022, tror jag att det var, kom ett utskottsinitiativ om att offentlighetsprincipen skulle införas rakt upp och ned. Vi var dock en majoritet som sa nej eftersom vi såg vissa problem, bland annat i förhållande till aktiebolagslagen och EU-rätten och när det gällde hur mindre aktörer skulle drabbas av en sådan lösning. Därför röstades förslaget ned. Vi hade alla lite olika ingångsvärden till varför, men summa summarum röstade vi nej.Detta visade också på den bristande förmåga socialdemokratiska regeringar alltid har att bygga majoriteter genom att jämka fram något som är bra. I stället skulle offentlighetsprincipen bara införas rakt upp och ned.Efter valet blev det maktskifte, med de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Vi startade ganska direkt med att säga att utredningen skulle fortsätta men att Skolinformationsutredningens uppdrag skulle fördjupas och breddas. Det innebar bland annat att utredningen skulle titta på en insynsprincip som skulle kunna vara vägledande för de fristående aktörerna.Det är ingen hemlighet att vi sverigedemokrater förordade en insynslag, för vi tyckte att det bästa vore att katalogisera exakt vilka uppgifter som skulle lämnas ut. Då skulle man slippa alla juridiska problem och liknande som kunde uppstå.Problemet var bara att när utredningen kom var förslaget till insynslag ganska omfattande. Man skulle behöva bygga upp en ny enhet på Skolverket som skulle ta över statistikuppgifterna, och med tanke på Skolverkets alla andra uppgifter var vi inte så förtjusta i den idén utan såg genast problem. Skillnaderna mellan detta lagförslag och offentlighetsprincipen var också små. Som brukligt i Tidösamarbetet landade vi därför i konsensus om vad som var bäst, och då blev det offentlighetsprincipen, dock med vissa lättnader för mindre aktörer.Varför gör vi då lättnader för mindre aktörer? Jo, för att de till skillnad från kommunerna inte har någon stor apparat bakom sig som kan hjälpa dem med det juridiska, med att lämna ut handlingar, med att hålla ordning på arkiven och liknande. En skola med 100 elever kan sägas vara relativt stor, men jämfört med en liten kommun är den ändå liten, vilket min kollega mycket riktigt sa. Därför är det viktigt att värna de mindre aktörerna så att de inte slås ut. Vänstersidans stora ambition är dock att slå ut de fristående skolorna, och då är man förstås inte intresserad av att skydda dem.Precis som min kollega från Liberalerna sa inför vi nu offentlighetsprincipen, men med vissa lättnader. Det är alltså inget här som ingår som annars inte skulle ingå eller något som inte ingår som annars skulle ingå, utan det är offentlighetsprincipen. Men det finns lättnader för skolenheter och gemensamma förskole- och skolenheter med färre än 450 barn och färre än 100 barn om det bara är förskola. Om det är en hel koncern som driver skolverksamhet ska det totala antalet barn vara under 450 respektive 100 barn.Det handlar om lättnader vid själva utlämnandet. När en handling begärs ut ska det enligt dagens offentlighets- och sekretesslagstiftning ske skyndsamt. Det kan ske på studs eller ta någon dag, men hanteringen ska vara skyndsam. Lättnaderna består i att hanteringen inte behöver vara lika skyndsam, utan det kan få ta upp till en vecka från begäran till utlämnande. Det beror dock på vilken typ av handling det är och hur lätt det är att få fram den. Det görs också undantag för bland annat sommarlov eftersom de flesta fristående aktörer inte har verksamhet på sommaren, till skillnad från en kommun, där man faktiskt har sin organisation även under sommaren. Det är också lättnader i arkivreglerna. Det görs även undantag för samtliga fristående enheter under två år. Sedan gäller allt för alla. Syftet med undantaget är att man ska kunna förbereda sig på det som väntar framöver och inte hasta igenom det. Vi ser också att en fördel med att hinna förbereda sig är att man kan undvika många juridiska konflikter kring detta. Dessutom hinner alla som begär ut handlingar också anpassa sig till det nya.Så till frågan där jag tycker att Socialdemokraterna är ute på hal is. I reservationen säger de att offentlighetsprincipen ska införas fullt ut, och de gånger frågan har varit uppe i utskottet har det alltid varit hela offentlighetsprincipen som ska införas. Problemet är att här ingår sekretess för affärshemligheter. För en privat aktör som bedriver skolverksamhet kan det finnas andra aktörer som är intresserade av dess strategier och marknadsföring, och det är till nackdel för den förstnämnda aktören om denna måste lämna ut dessa uppgifter. Detta är inget konstigt, och så är hela offentlighets- och sekretesslagstiftningen uppbyggd. Jag har då aldrig hört någon socialdemokrat klaga på detta när det gäller kommunala bolag. Där är det helt okej att man har detta skydd, och i dessa fall finns det inget krav på total öppenhet. Men när det gäller just skolverksamhet kräver Socialdemokraterna det. Varför? Jo, för att Socialdemokraterna inte vill ha fristående skolor. De kommer att neka till detta, men så är det.Underlag och urval i avslutade ärenden, uppgifter om anställning och lön, uppgifter om antal barn och elever, uppgifter om sammansättning av barn- och elevgrupper, uppgifter om betyg och andra resultat är vad undantagen vi genomför innebär. Det här säger Socialdemokraterna nej till på grund av frågan om affärshemligheterna. Men vi tycker att det är viktigt att dessa uppgifter kommer fram, och det finns inga fristående enheter som säger att det skulle vara bra att dölja dem. Jag är därför väldigt förvånad över Socialdemokraternas ställningstagande i detta fall.(Applåder)

Herr talman! Jag har en ganska kort fråga till ledamoten. Han sa att det är rimligt att det finns lättnader för mindre fristående skolenheter eftersom de inte har samma administrativa muskler som de kommunala skolorna.Jag vill fråga ledamoten varför Sverigedemokraterna är emot att införa en differentierad skolpeng så att de kommunala skolorna får betalt för det uppdrag som de har men som de fristående skolorna inte har i dag. Ledamoten erkände ju att kommunerna uppenbarligen har högre kostnader. Varför ska de då inte kompenseras för det?

Herr talman! Att läsa var en av de saker som jag fick lära mig när jag gick i skolan. Om man läser ser man att det står Utbildningsutskottets betänkande 2025/26: UbU20 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet. Jag vet inte hur Vänsterpartiets ledamot kan få det att låta som något annat.Den fråga som ställdes handlar absolut inte om offentlighetsprincipen, så jag undrar om ledamoten har en fråga som avser dagens ärende. Annars får ledamoten vänta tills vi behandlar det ärende som frågan avsåg.

Herr talman! Jag betackar mig för anklagelser om att jag skulle vara analfabet. Jag har mycket goda läskunskaper.Det jag refererar till, herr talman, är det som Reslow sa i sitt anförande i talarstolen här inne: att det är rimligt att det finns lättnader i offentlighetsprincipen för mindre fristående huvudmän då de inte har samma administrativa personal att tillgå som kommunerna. Det innebär ju att kommunerna har en större kostnad för överbyggnad för skolväsendet.Jag vill därför fråga ledamoten Reslow: Varför är det då inte rimligt att kommunerna får en större kompensation för sitt uppdrag jämfört med de fristående skolorna? Jag kan faktiskt inte förstå, herr talman, hur ledamoten kan anse att det inte hör hemma i den här diskussionen.

Herr talman! Om frågeställningen hade handlat om överbyggnad och liknande eller om administration hade det varit en sak som är kopplad till offentlighetsprincipen, men nu är det en annan typ av frågeställning som förs fram. Den handlar om skolpengen, och skolpengen diskuterar vi inte här i dag. I dag diskuterar vi offentlighetsprincipen.Det jag sa var att kommunerna har en mycket större apparat för att hantera exempelvis allmänna handlingar än vad en fristående enhet har. De har mycket större muskler för att göra det, och därför krävs lättnader.Jag förstår att Isabell Mixter är ivrig att få ta del av vad Tidöpartierna tycker, eftersom vi har en så bra politik, och att hon inte kan vänta på debatterna om andra ärenden. Men Isabell Mixter får hållas på halster och vänta och se vad det blir. Jag är säker på att hon blir jättenöjd med de förslag som kommer.(Applåder)

Herr talman! Regeringen har gjort ett stort nummer av att man ska helrenovera friskolesystemet. Det jag ser är dock ingen helrenovering utan snarare ett fall för Fuskbyggarna. Man har stagat upp det fallfärdiga huset med lite silvertejp och säger nöjt till svenska folket: ”Så där ja, titta vad fint det blev!” Samtidigt rasar det ihop i en hög framför ögonen på oss.Aktiebolagsskolorna kommer även efter denna mandatperiod att kunna skratta hela vägen till banken. De kommer att kunna fortsätta att plocka ut stora vinster trots att en överväldigande majoritet av svenska folket och likaså lärarkåren tycker att det är fel.Herr talman! Det betänkande vi debatterar handlar om att införa en offentlighetsprincip för friskolorna. Att man tidigare inte har haft någon insyn över huvud taget i vad svensk friskolesektor bedriver för verksamhet är absurt.Det är en offentlig uppgift att se till att alla elever får en god utbildning. Skolorna i Sverige finansieras av offentliga medel, och ändå har kommunerna ingen möjlighet att granska friskolornas verksamhet. Tvärtom får de betala ut skolpeng utan att någon behöver svara på vilken verksamhet som bedrivs. Skolinspektionen fick till exempel leta efter ägarna till Engelska Skolan i åtta månader innan de till slut fick svar på vilka ägarna till en av Sveriges största friskolekoncerner var.Hur stora vinster aktiebolagen har är höljt i dunkel. Vad barnen faktiskt lär sig vet vi inte, men många som arbetar i den högre utbildningen, till exempel på universitet, vittnar om att kvaliteten på kunskaperna hos dem som har gått i friskolor är väldigt låg.Vänsterpartiet har länge efterfrågat en offentlighetsprincip för friskolorna. Så sent som 2024 röstade Tidöpartierna här i kammaren nej till att införa det, även Liberalerna. Det är inte det enda förslaget där Tidöpartierna drar benen efter sig eller inte är överens. Viljan att hålla skololigarkerna om ryggen är sannerligen stark.Fram till nu har vi heller inte fått veta vilka elever som står i kö till friskolorna eller hur friskolorna ”väljer ut” vilka elever som får plats där. Jag har till exempel fått ett antal vittnesmål från föräldrar som säger att friskolor inte tar emot deras barn utan säger: ”På vår skola har vi inga barn med diagnoser.” De har alltså nekat elever att läsa på deras skolor, trots att friskolor har samma skyldighet som kommunala skolor att göra anpassningar så att det fungerar för alla elever. Vi vet också att det finns friskolor som hänvisar elever tillbaka till den kommunala skolan därför att det är för krångligt för friskolorna att ha elever med särskilda behov.Nu har vi äntligen ett förslag om offentlighetsprincipen på bordet. Det är bra och välkommet, men det är alldeles för stora undantag i regeringens förslag till offentlighetsprincip. Skolhuvudmän med färre än 450 elever behöver inte lämna ut handlingar på samma sätt som de större. Runt 80 procent av huvudmännen i grundskolan kommer att omfattas av undantagen.Förskolor med under 100 barn får undantag. Möjligen kommer några av dem att räknas in i koncerner och därmed omfattas av reglerna, men det kommer inte att göra någon större skillnad. Enligt regeringens egna beräkningar kommer omkring 70 procent av de huvudmän som driver skola eller förskola att få lättnader i kraven på att tillämpa offentlighetsprincipen.Att det finns en offentlighetsprincip och möjlighet att få ut information om vad friskolorna gör är en grundförutsättning för insyn. Det är ett minimimått på demokrati och borde vara en självklarhet för offentligt finansierad verksamhet.Herr talman! Vi har sett otaliga avarter som borde ha varit synliga för allmänheten men som har blivit det först när medierna lyckats göra gräv, till exempel ett hästgymnasium som drivs utan hästar och friskolor som bedriver undervisning utan kemi- och slöjdsalar. En skola hade två och en halv mil till idrottshallen och gav således inte eleverna den undervisningstid de hade rätt till, och ändå fick alla elever A i idrott.En offentlighetsprincip är avgörande för att det ska bli lättare att granska friskolornas verksamhet. Det handlar om något viktigt, nämligen trygghet för eleverna. Uppdrag gransknings program Tyst i klassen, som visade att Engelska Skolan försökt tysta ned övergrepp mot elever för att skydda skolans rykte, är ett av de värsta exemplen på vilka uttryck det kan ta sig när man inte får insyn i verksamheter.Kring detta har också polisen uttalat sig och sagt att bristen på lagstiftning om en offentlighetsprincip gör att de inte har samma möjlighet att larma skolan när en person är misstänkt för brott som de hade haft i en kommunal skola. Där välkomnar jag verkligen att det blir en förändring.Herr talman! Det finns nu en mycket stor risk för att många uppgifter inom friskolorna kommer att betraktas som affärs- och företagshemligheter och att de kommer att sekretessbeläggas och därmed inte lämnas ut för allmänhetens granskning. Det leder alltså till att det fortfarande inte kommer att gå att få ut uppgifter om vad friskolebolagen gör med svenska skattepengar, till exempel som när Tellusgruppens förskola startar nannyverksamhet för att Stockholms innerstadsmammor ska få äta brunch i lugn och ro. Det är inte direkt det som svenska skattepengar är tänkta att användas till.Enligt svensk kommunallag ska kommunala skattepengar gå till kommunala angelägenheter som kommer medborgarna till gagn och inte till privata lyxbilar eller förvärv utomlands, något som friskoleägarna håller på med.Det här är den allvarligaste bristen i regeringens proposition: att affärshemligheter kommer att stå över rätten till insyn. Det kan vi inte acceptera. Svenska folket förtjänar att veta vad deras skattepengar går till, och man måste sluta hålla friskolebolagen om ryggen.Komvux kommer inte att omfattas av den nya offentlighetslagstiftningen, vilket är ett stort misstag från regeringen. Komvux är en av de verksamheter som har väldigt många vinstdrivande bolag, som också många gånger levererar väldigt låg kvalitet. Här skulle verkligen offentlig insyn behövas.Herr talman! Det är uppenbart att regeringen inte har lyckats med sin helrenovering av friskolesystemet. Vi behöver ett regeringsskifte för att få ordning på detta.Vänsterpartiet ser att det som krävs är att avskaffa marknadsskolan. Aktiebolag och skola går inte ihop, för aktiebolagens huvudsyfte är och kommer alltid att vara att göra vinst. Så länge aktiebolagen finns i skolans värld kommer skolresultaten att fortsätta sjunka. Pengar kommer att fortsätta försvinna från elever och lärare och gå ned i aktieägarnas fickor, och skattebetalarna blir lurade på sina skattepengar.Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Herr talman! Sverige tar i dag ett historiskt steg. Offentlighetsprincipen införs hos alla skolhuvudmän, kommunala liksom fristående, från och med den 1 januari 2027.Elever och deras föräldrar har rätt till insyn i skolans verksamhet, och de har samma rätt till insyn oavsett vilken skola deras barn går i. Den orättvisa som hittills har gällt gör vi nu upp med. Information som i dag är offentlig i kommunala skolor – det kan röra antalet barn och elever, intresseanmälningar, gruppsammansättning, betyg och andra resultat, lärartäthet och personalomsättning – blir nu offentlig också hos enskilda huvudmän.Det här är en reform som vänsterregeringar har pratat om i decennier, men som man alltså inte har lyckats leverera. Nu är det en borgerlig regering som levererar. Jag tänkte ta tillfället i akt att reda ut några av de missförstånd och felaktigheter som har förekommit här i debatten, för det är faktiskt en hel del.Först tänkte jag säga något om det här med komvux på entreprenad. Oppositionen vill att offentlighetsprincipen ska omfatta även komvux på entreprenad. Men kommunen är alltså redan i dag huvudman för all undervisning, även den som läggs på entreprenad. Det innebär att denna insyn finns redan i dag, hos kommunen. Det är alltså redan nu fullt möjligt för en kommun att ställa krav på de aktörer man väljer att anlita eller upphandla inom ramen för entreprenadupphandling av komvux. Möjligheten finns alltså redan!Min fråga tillbaka till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är därför enkel. I dag finns det mycket verksamhet som finansieras med offentliga medel utan att omfattas av offentlighetsprincipen. När miljardbolaget Skanska bygger en skola med skattepengar – ska den verksamhet som Skanska bedriver då omfattas av offentlighetsprincipen? Ska företaget som skriver läroböcker och dess verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen? Jag tänker på lokalvården i kommunhuset och vägbyggena – var drar ni linjen någonstans? Det skulle jag vara väldigt intresserad av att höra.För oss i Moderaterna finns det en principiell skillnad när det gäller huvudmannaskap och att säkerställa att man helt enkelt får tillgång till den information man behöver.En annan invändning som har uppkommit i debatten gäller att det har funnits en borgerlig majoritet här i riksdagen även tidigare. Just detta bevisar vår poäng, nämligen att det krävs en borgerlig majoritet för att göra något åt det här. Vänstern har haft regeringsmakten under – om ni frågar mig – alltför många år under 2000-talet. Man har haft väldigt många tillfällen att göra något åt detta. Man har lovat och lovat, men inte levererat. Det är betydligt svårare, mina vänner, att genomföra reformer än att stå här i kammaren och lova saker utan att ha täckning för dem. Den här regeringen genomför reformer och får nu saker gjorda.Vi får också höra här i debatten att det finns kryphål i lagstiftningen. Även det skulle jag vilja passa på att bemöta.Jag tycker att det är glädjande att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna står bakom regeringens linje om transparens. Regeringen presenterade just, i förra veckan, ett förslag om ekonomisk enhetsredovisning för fristående aktörer.Detta är en reform som på riktigt ökar genomlysningen av hur skattekronor används. Skillnaden är att vi från Moderaternas sida vill införa denna typ av enhetsredovisning också för kommunala verksamheter, för vi vill att skolor ska behandlas lika. Vi vet att alltför mycket pengar försvinner från skolan i den kommunala verksamheten, och vi vill ta reda på var de pengarna hamnar någonstans.Om Vänstern menar allvar med öppna böcker hoppas jag att man också stöder vårt förslag fullt ut. Då kan vi uppnå en transparens inom hela skolväsendet och inte bara i de fristående skolorna.Herr talman! Det sista område jag tänkte nämna rör diskussionen om att det är alltför stora skolor som nu får lättnadsregler. Oppositionen påstår att gränsen på 450 elever släpper igenom alltför stora aktörer. Även detta är en helt felaktig bild. Vi talar här om småskalig verksamhet med en till två skolenheter. Det handlar om föräldrakooperativ, Montessoriskolor, byskolor och små profilskolor.Bland dessa huvudmän finns också aktörer och huvudmän som driver små resursskolor fördelade på olika orter. Det är skolor som tar emot elever med särskilda behov och som ofta är den enda fungerande lösningen för familjer i en utsatt situation.Min fråga till oppositionen är rak: Vill ni inte att de här resursskolorna ska få finnas? Det blir ju konsekvensen av er linje. Tvingar man en liten huvudman med 50 anställda att bygga upp ett diarium med en arkivfunktion på samma villkor som en hel kommun kommer det att innebära att den behöver lägga ned sin verksamhet.Låt mig vara tydlig, för här verkar det råda ett missförstånd i debatten. Lättnadsreglerna innebär alltså inte att det är färre dokument som man behöver lämna ut, färre saker som blir offentliga och färre punkter som blir allmän handling. Så är det alltså inte. Det är samma information som blir tillgänglig. Lättnadsreglerna handlar om administrativa anpassningar, alltså om sådant som hur lång tid man har på sig att lämna ut en handling, i vilken utsträckning man behöver bygga upp arkiv och liknande. Lättnadsreglerna handlar om administrativa frågor och inte om frågor om vilken information som blir tillgänglig. Detta gäller för alla på samma sätt.För att ytterligare stödja de mindre huvudmännen har regeringen avsatt resurser i budgeten till ett införandebidrag. Skolverket inrättar också en rådgivningstjänst för dessa mindre aktörer. Det är så vi genomför en reform på ett genomtänkt och genomarbetat sätt för att stötta de enskilda aktörer som vi värnar.Avslutningsvis, herr talman: Vi hör här att oppositionen letar problem. Man kämpar hårt för att hitta problem i detta, men man letar där det inte finns några problem och blundar för de problem som faktiskt finns.Regeringen levererar nu en reform som ökar insynen och som faktiskt går att tillämpa. Den skyddar också de små aktörerna, som vi värnar. Regeringen står på de drygt 400 000 elevernas och deras föräldrars sida – de som har valt en friskola i Sverige.Jag tycker att det hederliga av vänstersidan i denna kammare vore att ärligt säga att man faktiskt inte vill ha några friskolor i Sverige, för det är innebörden av den politik man bedriver.Nu inför vi offentlighetsprincipen i hela skolväsendet från och med den 1 januari 2027. Det är en historisk reform, och den genomförs av en borgerlig regering.Jag yrkar bifall till utskottets förslag.(Applåder)

Herr talman! Den här debatten handlar inte om huruvida friskolorna ska finnas eller inte utan om att de borde ha samma villkor som offentligt drivna skolor. Moderaterna försöker skrämmas med att vi vill lägga ned friskolor, att vi inte vill ha dem här. Det rimliga svaret på det är att vi vill att alla som driver skolor ska göra det på ett likvärdigt sätt så att vi på riktigt kan säkerställa att de pengar som avsätts till skolan går till barn och elever, lärare, läromedel och sådant som faktiskt hör skolan till. Det är den viktigaste delen.Hela vår kritik mot den marknadshysteri som har rått i svensk skola gäller att vi inte kan veta att det system vi just nu har innebär det bästa för våra barn och elever. Det handlar inte om att vi vill stoppa friskolorna, som det skräms med, men vi tycker att de ska jobba på lika villkor. Om en kommun är skyldig att upprätta handlingar och kunna tåla granskning måste detta gälla också en aktör som driver friskolor.Som jag var inne på i mitt replikskifte med Liberalerna är det även viktigt att påpeka, när vi pratar om skolor och överbyggnad, att en skola med 450 elever är en relativt stor skola. En förskola med 100 barn är en relativt stor förskola. Man kan faktiskt upprätthålla den typen av koll på sina handlingar, och man ska också kunna lämna ut dem inom en rimlig tid. Jag tycker att det är ganska tydligt.Vi säger inte att skolorna är jättestora. Vi säger: Har man en skola med 450 elever eller en förskola med 100 förskolebarn borde det vara rimligt att man kan lämna ut dessa uppgifter utan de här tydliga lättnadsreglerna.Frågan när det gäller den moderata logiken blir: Vill man på riktigt att vi i skolans dokument ska kunna se hur saker går till, hur skolan bedrivs och vilka avvägningar som görs? Står Moderaterna helhjärtat upp för principen att allt ska kunna granskas så att vi kan jämföra skolor på riktigt?(Applåder)

Herr talman! Det är precis detta vi genomför med den proposition vi debatterar här i dag. Det är just för att vi moderater vill att friskolor och kommunala skolor ska behandlas på likvärdigt sätt, ha likställda krav och ha lika höga förväntningar på sig som vi nu på område efter område väljer att reformera den svenska skolan. Detta är en del i den stora reformering vi nu genomför, den största på 30 år, just för att vi ser att det här finns många brister som tidigare socialdemokratiska regeringar har blundat för.Därför kan jag glädja Niklas Sigvardsson med att den moderatledda regeringen nu inför offentlighetsprincipen. Vi har lämnat denna proposition till riksdagen just för att vi vill att alla skolor, kommunala och fristående, ska behandlas lika.

Herr talman! Då kan jag som socialdemokrat förvänta mig att Moderaterna kommer att fortsätta driva på för att det verkligen ska vara lika villkor. Utifrån det vi diskuterar just nu kommer det ju fortfarande att finnas utrymme för affärshemligheter, vilket gör att kommunala skolor och fristående aktörer inte behandlas på exakt samma sätt. Det är ganska tydligt både i dagens debatt och i propositionen att det finns delar i det friskolorna gör som fortfarande kommer att ligga under sekretess och inte vara offentliga.Ledamoten sa att hon är för likvärdiga villkor mellan friskolor och kommunala skolor, så då måste min fundering bli: Kommer Moderaterna att gå vidare med att utöka offentlighetsprincipen så att den faktiskt gäller likvärdigt för både kommunala skolor och friskolor?

Herr talman! Jag och Moderaterna står på elevernas sida, på föräldrarnas sida och på lärarnas sida för att på område efter område lyfta den svenska skolan. Därför driver vi nu igenom den största reformeringen av svensk skola på 30 år. Vi genomför nya läroplaner, ny lärarutbildning, nytt betygssystem och nytt stödsystem. På område efter område driver vi nu igenom förändring, och det kommer att göra skillnad på riktigt.I dag debatterar vi offentlighetsprincipen. Det beror på att vi moderater tillsammans med våra borgerliga kollegor har sett att vi behöver öka insynen i den fristående skolan för att föräldrar, elever och lärare ska kunna bedöma kvaliteten i den verksamheten på ett likvärdigt sätt.Därför kommer nu, från och med den 1 januari 2027, uppgifter om antalet barn och elever, intresseanmälningar, sammansättning av barn- och elevgrupper, betyg och andra resultat, lärartäthet, personalomsättning och liknande att bli offentlig information. Detta har socialdemokratiska regeringar misslyckats med att leverera i decennier.Jag förstår att ni är frustrerade och missnöjda här i kammaren, men jag kan glädja Sveriges elever, föräldrar och lärare med att en moderatledd regering nu levererar detta. Det här kommer att bli verklighet den 1 januari, och det är goda nyheter för alla som bryr sig om den svenska skolan.(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja börja där ledamoten avslutade sitt förra replikskifte. Hon sa att Socialdemokraterna tidigare hade misslyckats med att införa en offentlighetsprincip. Då vill jag påminna om det jag sa i ett tidigare replikskifte, nämligen att Tidöpartierna tidigare har röstat nej till detta varje gång det kommit upp.Så sent som 2024 hade vi en omröstning här i kammaren där röstsiffrorna blev 154 mot 152. Om ett par moderater eller liberaler då hade röstat för en offentlighetsprincip hade vi alltså kunnat ha en sådan betydligt tidigare. Därför är det lite magstarkt att stå här och säga att det nu är regeringen som lyckas med detta.Ledamoten talade också i sitt anförande om resursskolor och att dessa inte skulle kunna finnas om det inte fanns undantag i offentlighetsprincipen för de mindre enheterna. Jag ställer mig faktiskt lite frågande till varför dessa undantag över huvud taget behövs. Det som finns i lagstiftningen i dag gällande utlämnande av offentliga handlingar är ju att det ska ske skyndsamt. Det finns ingen exakt angiven tid i lagstiftningen, bara att utlämnandet ska ske så skyndsamt som möjligt. Någonstans måste det finnas en poäng med att regeringen vill införa ett undantag för just de här skolorna.Jag blir också orolig när ledamoten tar upp just exemplet resursskolor. Detta handlar ju om en elevgrupp som vi vet har väldigt stort behov av stöd och som ska få den allra bästa utbildningen. Om man hänvisar till att just dessa skolor inte ska kunna granskas känner jag mig väldigt orolig.Varför ska det finnas undantag när det i dagens lagstiftning om utlämnande av offentlig handling bara sägs att det ska ske skyndsamt?

Herr talman! Jag svarar jättegärna och med glädje på dessa frågor från Isabell Mixter.Det var två frågor. Den första rörde en omröstning här i kammaren 2024. Det kan vara svårt för åhörare som inte är så insatta i hur riksdagen fungerar att förstå vad detta handlar om. År 2024 var ju under innevarande mandatperiod, och riksdagen kunde då rikta ett tillkännagivande till regeringen. Detta var dock ett arbete som regeringen redan bedrev och som pågått under mandatperioden. Det tillsattes en omfattande utredning som sedan remitterades. Också Lagrådet tyckte till om lagstiftningen innan den landade här i kammaren.Att då skicka en påminnelse från den här kammaren till regeringen hade alltså inte förändrat något i sak. Precis som Isabell Mixter och oppositionen vet pågick redan detta arbete från regeringens sida.Min synpunkt på vänstersidan rörde alla de år då Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet själva hade regeringsmakten och själva hade kunnat genomföra detta. Man hade kunnat utreda, remittera, lagrådsremittera och lämna propositioner till denna kammare för att genomföra den här typen av förändringar. Man hade kunnat samla stöd för sina reformer och säkerställa att man hade en majoritet med sig i kammaren. Det misslyckades man alltså med. Detta levererar nu den moderatledda regeringen, och jag förstår att det kan vara lite frustrerande.Den andra frågan rörde att man skulle vara rädd för att granskas. Då ber jag att återigen få upprepa att detta alltså inte handlar om att någon ska undantas från granskning. Vi inför samma krav på lika villkor. Den information som kommer att tillgängliggöras i och med offentlighetsprincipens införande blir densamma för alla skolor, men för vissa verksamheter inför vi administrativa lättnader. Det tycker vi är viktigt, för vi värnar också de mindre aktörernas möjlighet att fortsätta existera i Skolsverige.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tala om de mindre aktörerna.I skolorna i Dorotea kommun går det totalt 261 elever, och i Bjurholms kommun går det totalt 265 elever. Dessa kommuner förväntas göra exakt samma uppgifter som alla andra kommuner. De är skolhuvudmän, precis som alla andra. Om man säger att samma rättigheter ska gälla för alla förstår jag faktiskt inte riktigt vad regeringen talar om. De enda som ska ha undantag är fristående huvudmän med mindre skolor, inte de kommunala huvudmännen.För mig rimmar detta illa när man talar om att valfrihet och rättigheter ska gälla lika för alla. De mindre fristående huvudmännen får exakt samma skolpeng som de kommunala skolorna. Varför ska inte de klara av samma uppgifter? Det är för mig en stor fråga.Det är inte okänt för någon att Moderaterna är de största friskoleförsvararna i kammaren, kanske omsprungna av Sverigedemokraterna. Jag är inte förvånad över att man även i fortsättningen vill skydda aktieägare och de som äger koncernerna. Malmqvist talade i sitt inlägg om att det är viktigt att föräldrar, elever och lärare får insyn i skolorna. Men jag känner också att skattebetalarna förtjänar insyn i vad som händer med deras skattepengar. Vi kommer med offentlighetsprincipen fortfarande inte att få reda på hur stora vinster friskolebolagen plockar ut eller vilken typ av verksamhet vinsterna går till. Det kommer fortfarande att vara en gåta, och den skyddar regeringen med all sin kraft.

Herr talman! Det finns några rena felaktigheter som jag känner att jag behöver bemöta. Den första felaktigheten rör skillnaden mellan en liten kommun och en fristående skolhuvudman. Det är klart att det är en helt uppenbar skillnad. Man behöver inte ha varit kommunpolitiker för att också känna till att skolan utgör ungefär 40 procent av en kommuns verksamhet. Sedan har kommunen mycket annan verksamhet, som alltså redan i dag omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att en liten kommun redan i dag har arkiv och diariefunktioner eftersom hela kommunens verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen. Det är skillnaden när man jämför en kommunal huvudman med en fristående huvudman. Det är också därför som vi i förslaget inför en ekonomisk kompensation under en övergångsperiod till de mindre huvudmännen. Vi ser att de kommer att behöva ställa om sin verksamhet, och vi från Moderaternas sida är måna om att de ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.Det andra som jag skulle vilja bemöta rör enhetsredovisning och insyn i den ekonomiska informationen. Som jag nämnde i mitt anförande presenterade vi i förra veckan en ny reform rörande friskolor. Vi kommer till kammaren att lämna en proposition som innebär att vi vill införa en enhetsredovisning för fristående skolor. Från Moderaternas sida vill vi göra detsamma när de gäller kommunala huvudmän eftersom vi är måna om att säkerställa var skattebetalarnas pengar hamnar någonstans. Den insynen kommer man att få genom de reformer som den här regeringen genomför. Det gläder mig att vi får reformerna på plats, och jag ser fram emot att få diskutera fler delar av reformerna framöver.Låt mig avslutningsvis använda mig av Isabell Mixters ord. Det är inte okänt för någon här i kammaren att Vänsterpartiet egentligen inte vill se några friskolor – det vore hederligt att lyfta fram det i den här diskussionen. Vi vill se friskolor, och vi vill även i fortsättningen värna dem.(Applåder)

Herr talman! I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning, och Miljöpartiet har länge efterfrågat att offentlighetsprincipen ska omfatta friskolor på samma villkor som kommunala skolor.Liberalerna var länge motståndare till principen men ändrade sig, som ni kanske minns, för ett par år sedan. Däremot löper man nu inte linan ut. Visst är det bra att ta steg på vägen, men vi vill att lagstiftningen ska vara på samma villkor redan nu. Något som också har tagit lång tid är själva processen kring lagstiftningen om offentlighetsprincipen för alla skolor. För två år sedan var frågan inte helt färdigberedd än, och sedan har det gått två år. Principen skulle vara en av pusselbitarna i regeringens helrenovering av skolan. Återigen ser vi att det tar lång tid och att den inte når hela vägen fram.Liberalerna har ändrat sitt ställningstagande till att vilja införa offentlighetsprincipen, och det är bra. Men de har ändå fått ge vika för Tidöpartierna i att gå hela vägen. I en interpellationsdebatt i kammaren sa Lotta Edholm att det inte är någon hemlighet att hennes parti vill se en offentlighetsprincip. De menar att det är en beprövad lagstiftning som vore enklast att införa. Offentlighetsprincipen är också en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick.Att skolor som ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar skattepengar inte omfattas av offentlighetsprincipen på lika villkor är orimligt. Kommunala och fristående skolor ska verka under samma villkor. Ingen skolhuvudman ska kunna undanhålla information om hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten. Det gör man även om man fördröjer utlämnande av information. Tyvärr riskerar regeringens definition av vilka mindre, enskilda huvudmän som ska få lättnadsregler i fråga om hanteringen av allmänna handlingar att urholka en del av offentlighetsprincipens ändamål. Även skyndsamheten är en grundläggande princip. Avgränsningen leder till att för många skolhuvudmän får lättnader som inte är motiverade. Både små och stora skolor – en skola med 450 elever är en stor skola – har såklart i dag redan ordning på sina dokument. Annars är det svårt att bedriva en kvalificerad verksamhet.Upp till 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsreglerna. Allmänhetens rätt till insyn på lika villkor borde omfatta alla friskolors verksamhet. Det är viktigt att samma villkor gäller för alla, och en begäran om allmän handling ska hanteras skyndsamt. Därför står Miljöpartiet fast vid att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän fullt ut på lika villkor.Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 om offentlighetsprincipen.(Applåder)

Herr talman! Jag har en kunskapsfråga till Camilla Hansén – så att jag ska förstå. Om jag uppfattade Camilla Hansén rätt i talarstolen menar ledamoten att de lättnadsregler som nu införs när det gäller förändringen från skyndsamt, ungefär ett dygn, till kanske en vecka för att lämna ut information riskerar att förta hela reformens genomförande.Jag skulle vilja förstå vad Camilla Hansén avser. Informationen som blir tillgänglig är densamma. Det handlar om hur lång tid man har på sig att lämna ut informationen. Vad är det som gör att skillnaden i dagar skulle innebära en så pass stor förändring i nyttan av reformen?

Herr talman! Det är en principiell fråga. Hur det i varje enskilt utlämnandeärende skulle spela en roll om det är fråga om en timme, ett dygn eller en vecka kan inte jag avgöra utan att veta vad det är för ärende. Jag kan inte se varför olika principer skulle gälla för offentliga huvudmän och för fristående huvudmän.

Herr talman! Jag tackar för förklaringen, ledamoten Hansén.Då förstår jag vad som avses, men jag ställer mig likväl frågande. Här har regeringen gjort en avvägning. Vi vill införa tillgång till information på ett likvärdigt sätt. Det är något som tidigare rödgröna regeringar inte levererat. Nu gör vi det.Men vi säger också att vi värnar de mindre skolhuvudmännen: de små föräldrakooperativen och de små Montessoriskolorna. De har inte samma administrativa muskler och byråkratiska uppbyggnad som våra kommuner har helt naturligt. Kommunerna har i många år arbetat med offentlighetsprincipen, inte bara i skolan utan i kommunens alla verksamheter. Vi gör en avvägning som innebär att vi vill värna de här skolorna och samtidigt få tillgång till information.Jag har en fråga till ledamoten Hansén. Tidigare har Miljöpartiet värnat de här mindre skolorna. Tidigare har Miljöpartiet varit en vän av de mindre, fristående skolorna. Är man inte det längre? Vill man nu egentligen, likt Socialdemokraterna, att de här skolorna inte ska få finnas längre? Är det vad vi ser i den här debatten? Annars förstår jag inte detta motstånd mot lättnadsregler för mindre huvudmän som innebär att de får några dagar till på sig för att kunna lämna ut en handling.

Herr talman! Till att börja med delar Miljöpartiet inte synen på den avvägning som ni har gjort, Josefin Malmqvist, om man nu ska göra en avvägning. Det blir alldeles för många som får undantag från att skyndsamt lämna ut handlingar. Om man vill ge sig in i den här sektorn, som handlar om att bedriva utbildning med offentliga medel, ska samma principer gälla: Man ska skyndsamt dela med sig av den information man har.En liten skola har också mindre handlingar att hålla ordning på. Och jag är övertygad om att alla seriösa små skolhuvudmän har bra ordning på sina handlingar och kan lämna ut dem så snabbt det går, enligt de principer vi har i dag. Jag tror också att det även hos mindre skolhuvudmän finns ett intresse av att ha den öppenheten och av att följa de principerna.Jag tycker att det är lite onödigt att spela upp friskolelobbyns frågeställning om att det så fort vi i oppositionen kritiserar fenomen som skadar svensk skola handlar om att vi inte vill ha några friskolor. Det är ju inte sant. Miljöpartiet värnar en pedagogisk mångfald. Vi vill att det ska finnas skolor som drivs av föräldrakooperativ med olika pedagogiska inriktningar. Vi vet att de har både viljan och förmågan att vara en del av ett öppet och transparent svenskt skolsystem.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.Jag vill också göra något som jag inte gör så ofta: berömma regeringen för att ha lyckats med detta. Det gäller väl särskilt Liberalerna i det här fallet.Jag vill samtidigt tacka för den fina insynen i några av kollegernas läskunskaper. Det var trevligt att få veta vem som kan läsa och inte.Det finns dock en sak som inte riktigt har kommit upp här i debatten, herr talman, även om det har varit många diskussioner om vem som har gjort vad, vem som inte har gjort saker, varför olika regeringar inte har agerat och så vidare. Jag är av uppfattningen att vi i utbildningsutskottet vill att kunskap ska byggas på kunskap och att sanning, vetenskap och kunskap hör ihop. Jag tycker därför att vi ska ge en sanningsenlig beskrivning av hur det har gått till.Det var ändå, om jag minns rätt, den socialdemokratiska regeringen 2014–2018 som tog fram en lagrådsremiss om offentlighetsprincipen. Där var de inte så bra på att prata med andra partier som de hade kunnat vara. Men de tog fram en lagrådsremiss. År 2018 blev det sedan, efter lite tid, en ny regering. Centerpartiet och Liberalerna var en förutsättning för den regeringen, och på grund av Liberalerna och Centerpartiet blev detta inte av. Det berodde alltså inte på att Socialdemokraterna plötsligt var emot offentlighetsprincipen. Jag tycker ändå att det kan vara värt att ha med sig, så att vi kan ha en faktabaserad debatt. Därför är jag glad. Tidigare var vi för offentlighetsprincipen. Sedan ändrade vi oss. Och nu är vi för den igen. Så kan det bli i politiken ibland, kära lyssnare.Jag tror, igen, att det är viktigt att vi bygger den här sortens debatter på vad som faktiskt har skett, på fakta. Vi är ändå ledamöter i utbildningsutskottet. Jag tycker att vi kan förmedla till ungdomarna därute hur verkligheten ser ut, så att de när de tittar på hur det faktiskt ser ut och fungerar i politiken kan få en sanningsenlig beskrivning. Jag tror att Sverige vinner på det, herr talman.Vi borde ha löst det här i januariavtalet. Det gjorde vi inte. Jag är glad för att regeringen har löst det nu, och vi stöttar detta förslag.Jag är också glad för att det finns lättnader för små skolor. Det har varit diskussioner om även de små kommunerna. Men en liten kommun har ändå lite fler anställda än en liten skola har. Om ni inte har kunskap om det kan ni besöka en liten kommun. De har lite fler anställda, och de har andra verksamheter där offentlighetsprincipen redan gäller. Det är alltså mycket enklare för dem, eftersom skolan är inkluderad där, än det är för den enskilda, mindre skolan.Var gränsen ska gå kan vi säkert diskutera i all evighet. Jag tror inte att det är det som är avgörande. Det som är avgörande är att vi nu får insyn i skolan. Det är fantastiskt viktigt. Det har funnits fall med sexuella övergrepp, till exempel på Internationella Engelska Skolan. Men där kunde vi inte få inblick i vad som hänt. Det har skett även i en kommunal skola i Malmö. Då kunde vi få inblick i vad som hänt, hur skolan agerat etcetera. Det kunde vi inte få på den privata skolan. Det hände förfärliga saker på båda skolorna. Men i den ena kunde vi få inblick. I den andra kunde vi det inte. Nu löser vi det. Och det är avgörande för elevernas säkerhet och trygghet. Det kan inte vara så att elever i en fristående skola inte ska ha samma trygghet som de som går i en kommunal skola. Detta är väldigt bra.Att det tar ett par dagar extra för en liten skola att leverera informationen kan jag leva med. Jag tror att det är rätt viktigt, ifall det är en mindre skola som får på sig en haverist som vill begära ut allt som rektorn gör varenda dag. Sådan är nämligen verkligheten där ute också ibland.Det är en bra och realistisk avvägning. Vi får väl komma tillbaka om ett par år och se om det är några saker som inte har blivit helt som de ska. Men nu när kammaren i stort är för offentlighetsprincipen i skolan tror jag ändå att det också går att lösa.Jag önskar väl att man hade gjort det här från början. Det var lite under press som regeringen fick in det. Först hade man bara med insynsprincipen i Tidöavtalet. Sedan tog man inte med det i utredningen. Vi pressade in det, genom rätt mycket kritik från många olika parter. Jag är glad för att det blev så. Och nu är vi här.I diskussionen om helrenovering är min uppfattning att vi för första gången faktiskt har fått en riktig, ordentlig del av renoveringen på plats. Inte mycket annat av det som kommit från regeringen är en del av en helrenovering. Men detta är ändå lite mer än spackel och målarfärg. Det är en grundförutsättning för att kunna få en bra och ordentlig friskolesektor.Men det räcker inte. Vi är fortfarande inte i närheten av en helrenovering. Det här är som att det har rivits en vägg, men ny vägg saknas fortfarande och behöver byggas upp. Och man behöver renovera grunden.Herr talman! Att den här regeringen inte levererar ett gemensamt skolval, till exempel, är djupt problematiskt om vi ska ha en riktig, ordentlig friskolesektor och ett ordentligt valsystem för skolan. Vi har fortfarande köerna. Vi har ingen differentierad skolpeng. I praktiken kommer det inte heller några nya pengar till skolsektorn under den här regeringen. Det är alltså långt kvar till att vi har ett välfungerande skolsystem där alla elever har möjlighet att välja på lika och fria villkor, vilket är viktigt. Valfriheten är avgörande.Vi måste också säkra att alla skolor faktiskt har goda villkor för att leverera bra utbildning. Det är det som det här är till för. Det är en liten del i att säkra att vi inte längre har en massa skolor som underlevererar, som fuskar och som drar undan pengar som borde gå till eleverna.I det här fallet: Tack till regeringen för ett utmärkt arbete! Jag hoppas att ni fortsätter det goda arbetet på andra punkter. Det finns lite, lite tid kvar. Ett gemensamt skolval och lite annat hade varit gött. Det kommer ni inte att lyckas med. Men efter ett regeringsskifte kommer vi att se till att det blir av.

Herr talman! Svensk skola bär ett gemensamt ansvar för Sveriges elever, oavsett driftsform. Skolan finansieras med skattemedel, omfattas av samma lagstiftning, fattar olika beslut och driver verksamhet som påverkar barns framtid. Trots detta har insynen i de olika skolorna sett olika ut beroende på vem som driver verksamheten.Det har funnits goda skäl till detta. I grunden tycker jag att det är en rimlig inställning att man inte ska krångla till administration och byråkrati för skolverksamhet i onödan. Men det behöver alltid ställas mot de fördelar som finns med den lagstiftning som i dag ligger på bordet. Jag tror att regeringens förslag om att införa offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän kommer att stärka förtroendet för skolväsendet som helhet, när vi nu säkerställer att samma principer gäller för alla.Att bedriva utbildning är en offentlig uppgift. Skolor fattar beslut om antagning, betyg och olika disciplinära åtgärder. Ett sådant system behöver transparens. Medborgare ska kunna granska hur regler tillämpas. Vårdnadshavare ska kunna göra informerade val, och journalister ska kunna upptäcka missförhållanden. Offentlighetsprincipen är ett av våra starkaste verktyg i Sverige för att möjliggöra detta.Grundtanken i den proposition som ligger på bordet i dag är att samma uppdrag kräver samma insyn. Offentlig verksamhet ska tåla offentlig granskning, oavsett om verksamheten är kommunal eller fristående. Om samma uppdrag utförs av olika huvudmän måste man kunna granska verksamheten på samma sätt – det är i grunden rimligt.Det svenska skolsystemet som helhet bygger på att huvudmän ska ha så lika villkor som möjligt – lika villkor för fristående och kommunala huvudmän. Detta behöver också gälla skyldigheten att öppna sig för granskning. När granskningen försvåras blir det svårare att jämföra skolor på ett likvärdigt sätt. Kan man inte jämföra skolor på ett likvärdigt sätt blir det svårare för både föräldrar och elever att göra välgrundade skolval. Ambitionen med hela den här lagstiftningen är att skolsystemet ska bli bättre för eleverna. Den kommer att hjälpa barnen genom att det blir enklare för dem att välja rätt skola, och det kommer i förlängningen att ge dem en bättre skola.Samtidigt har förslaget också en viktig balans. Offentlighetsprincipen införs fullt ut hos alla enskilda huvudmän, men mindre aktörer ges vissa lättnader i hur reglerna ska tillämpas. Det handlar inte om undantag från insynen i sig – allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar även hos små skolor och förskolor. Lättnaderna gäller i stället handläggningstid, dokumentation och arkivering.Skälen till detta är praktiska. Många mindre huvudmän har begränsade administrativa resurser. Ofta saknar de central förvaltning och har få anställda utanför den pedagogiska verksamheten. Om samma krav på registrering, arkivering och omedelbar handläggning skulle införas för dem utan någon anpassning skulle det finnas en uppenbar risk för att personal tvingades prioritera administration framför undervisning.För att resonera generellt finns denna målkonflikt i många av de skolreformer som riksdagen tar ställning till. En nödvändig statlig reglering minskar alltid skolornas flexibilitet. Självklart vill vi alltid undvika situationer där reformer försämrar verksamhetens kärnuppdrag.Detta är alltså en balansgång man alltid måste gå, herr talman, och jag menar att de här lättnadsreglerna är väldigt väl balanserade. De mindre aktörerna får visst utrymme, och det finns en viktig balans. Reformen ska vara genomförbar i praktiken, men dess innehåll ska inte urholkas. Helheten i förslaget visar en tydlig inriktning: Skolan ska präglas av öppenhet, och lika villkor behöver betyda lika öppenhet.Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut skulle fattas den 26 maj.)

Debatt om förslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.
Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:
<ul>
<li>Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.</li>
<li>Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.</li>
<li>Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.</li>
<li>Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.</li>
<li>Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler. </li>
</ul>
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.