Några sekretessfrågor m.m.
Debatt om förslag 12 juni 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMats Einarsson (V)
- Hoppa till i videospelarenPer Lager (Mp)
- Hoppa till i videospelarenBritt-Marie Lindkvist (S)
- Hoppa till i videospelarenPer Lager (Mp)
- Hoppa till i videospelarenBritt-Marie Lindkvist (S)
- Hoppa till i videospelarenPer Lager (Mp)
- Hoppa till i videospelarenBritt-Marie Lindkvist (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 133 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Om möjligt blir det ännu mer kort-
fattat i detta ärende. Som bekant handlar det om några
sekretessfrågor. I ett antal motioner tas olika sekre-
tessaspekter upp.
Låt mig inledningsvis konstatera att inte heller
sekretessfrågorna på något sätt är skilda från, ska vi
säga, de vanliga politiska motsättningarna och den
ideologiska kartan. Här finns det olika synpunkter
som strider mot varandra. De blir ofta ganska tydliga
när man kommer in på sekretessfrågor, nämligen när
man ska väga behovet av sekretess mot andra värden.
Vilka värden, vilka intressen, ska då gå före?
I detta ärende har vi i Vänsterpartiet en reserva-
tion, reservation nr 2, som gäller Exportkreditnämn-
den. Där används i dag sekretess när ärenden om
exportkredit bereds - av hänsyn till kommersiella
intressen. Jag säger inte att de kommersiella intresse-
na är ovidkommande eller att det inte kan finnas ett
behov av sekretess i sådana sammanhang. Det är bara
det att vi har kunnat konstatera att sekretessbestäm-
melserna i det här fallet kommer i strid med intresset
av en allmän offentlig insyn i sådana här ärenden.
Vi vet nämligen att exportkrediter förekommer i
större projekt i andra länder. Det finns all anledning
att granska dessa projekts genomförande, t.ex. från
miljösynpunkt eller från social synpunkt - synpunkter
som inte kommer fram om man låter enbart de sö-
kande företagen föra sin talan och om ingen annan får
möjlighet att få reda på att detta är på gång och där-
med inleda en granskning.
Här menar vi att sekretessintresset måste vika.
Mot den bakgrunden har vi reserverat oss till förmån
för en motion från Eva Zetterberg.
Jag yrkar bifall till reservation nr 2.
Anf. 134 Per Lager (Mp)
Herr talman! I det här betänkandet behandlas en
motion från Miljöpartiet som handlar om att vi begär
ett regeringsförslag till ändring av 9 kap. 21 § sekre-
tesslagen så att den också omfattar ärende enligt la-
gen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, i
enlighet med det förslag som lagts fram i utredningen
Räkna med mångfald!, SOU 1997:174, dock med den
ändringen att ett rakt skaderekvisit bör införas.
Sedan tillkomsten av Diskrimineringsombuds-
mannen 1986 har man haft möjligheter, som hos
andra ombudsmän, till sekretess av vissa uppgifter för
enskilds personliga ekonomiska förhållanden om man
kunde anta att den enskilde led skada eller men om
uppgiften röjdes.
När regeringen senare lade fram sin proposition
om lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i ar-
betslivet innebar den att sekretess inte längre skulle
kunna gälla i andra ärenden än i arbetslivsärenden.
Riksdagen beslutade då att med utgångspunkt i utred-
ningens förslag stifta en lag om Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering men tog inte upp utredningens
förslag till följdändring av sekretesslagen. Jag ser
detta nästan som att förbiseende. Jag har svårt att
förstå varför, för t.ex. Handikappombudsmannen har
alltjämt tidigare sekretessmöjligheter. I dag har DO
just den här frågan oreglerad.
Då kan man fråga sig: Har inte DO behov av det-
ta? Jo, mer än någonsin har man behov av möjlighe-
terna att sekretessbelägga vissa uppgifter. Människor
kommer in med känsliga papper, t.ex. sjukjournaler,
ärenden om hänger ihop med en annan ombudsman,
där uppgifterna är sekretessbelagda men just hos
Diskrimineringsombudsmannen är de inte det. Det är
inte bra. Därför menar vi att regeringen måste åter-
komma med ett förslag om en ändring i sekretessla-
gen så att DO får den här möjligheten.
Nu svarade majoriteten att det här är någonting
som regeringen håller på att titta på, man bereder
saken. Dessutom, säger man, tittar en utredning på
detta. Ja, den utredningen ska vara färdig 2004, om
jag minns rätt. Det här är oerhört viktiga frågor som
snabbt måste lösas. Människor utsätts varje dag för
risken att få sina känsliga uppgifter offentliggjorda
därför att det är öppet. Det finns ingen möjlighet för
DO att sekretessbelägga dem, till skillnad från andra
ombudsmän. Det är något fel i det här. Då menar jag
att det inte finns något annat att göra än att helt enkelt
be regeringen att återkomma med förslag. Man behö-
ver inte utreda och bereda detta mer, det har nämligen
funnits tidigare - enkelt att återställa. Av rättviseskäl
bör det göras så snabbt som det bara går.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 135 Britt-Marie Lindkvist (S)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till för-
slaget i betänkande KU38 och avslag på reservatio-
nerna.
Detta betänkande är en uppsamling av motioner
från allmänna motionstiden. Jag tänkte inte här moti-
vera samtliga avslag på motionerna, men rent allmänt
vill jag säga att det motiveras med att det redan pågår
utredning eller att frågan är under beredning.
Jag vill koncentrera mig på de två reservationerna.
I motionen från Miljöpartiet begär Per Lager och Kia
Andreasson att 9 kap. 21 § sekretesslagen ska ändras
så att den även omfattar ärenden enligt lagen om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Motionä-
rerna önskar även ett rakt skaderekvisit, dvs. att sek-
retess ska gälla om det kan antas den enskilda lider
skada om uppgifter röjs.
Det är en komplicerad fråga som motionärerna be-
rör. Den av motionärerna önskade sekretessen för
ärenden hos Ombudsmannen för etnisk diskrimine-
ring gäller redan i dag, om ärendet gäller arbetslivet
eller studenter i högskolan. Detta enligt lagen om
åtgärder mot diskriminering i arbetslivet och lagen
om likabehandling av studenter i högskolan.
Men utanför arbetslivet kan DO inte föra talan i
domstol. Skydd mot etnisk diskriminering på andra
områden än tidigare nämnda finns i 16 kap. 9 §
brottsbalken. Brottet heter olaga diskriminering och
utreds av polisen. Men den i motionen föreslagna
ändringen är utredd och ligger i beredning i Reger-
ingskansliet. Det går nog som motionärerna önskar.
Dessutom har vi en parlamentarisk kommitté som
utreder en sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
För att inte föregripa beredningen i regeringen och
utredningen yrkar vi avslag på reservationen.
I den andra reservationen, från Vänsterpartiet, yr-
kas det på en översyn av sekretessbestämmelser som
gäller för Exportkreditnämnden, som jag fortsätt-
ningsvis kallar för EKN. Reservanterna tar upp att
nämndens verksamhet bör öppnas upp för att kunna
göra en meningsfull utvärdering av de projekt som
EKN behandlat sedan miljöpolicyn infördes. Därför
anser reservanterna att sekretessbestämmelserna som
gäller för EKN bör ses över.
EKN ställer ut garantier för risker i samband med
export. Enligt sekretessförordningen omfattas EKN:s
stödinsatser av 8 kap. 6 § sekretesslagen. Det som
sägs där är att sekretessen gäller om det antas att den
enskilde lider skada om uppgiften röjs. Den enskilde
är här den enskilde företagaren, såväl småföretagare
som stora företag. Det här är ett affärsmässigt skydd
som inte bara gäller för EKN utan även för annan
statlig stödverksamhet.
Långt ifrån all information i EKN sekretessbe-
läggs. Diarier och kundregister är offentliga, men den
övriga informationen om en garantiansökan sekre-
tessbeläggs vanligtvis fram till dess att en garantiför-
bindelse utfärdas. Därefter lämnas oftast information
ut om vem exportören är, vem köparen är, vilket land
exporten avser, vilket projekt, alternativt vilken vara,
det gäller och om det garanterade beloppet.
Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på reser-
vationerna.
Anf. 136 Per Lager (Mp)
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Britt-Marie
Lindkvist om tidsfaktorn. Hon nämnde att regeringen
bereder ärendet, men man inväntar förmodligen också
den utredning som sysslar med den sammanslagna
diskrimineringslagstiftningen. Den utredningen slutar
2004, vad jag vet, och då kan man tänka sig att det
här blir realiserat först 2005. Samtidigt uppstår dagli-
gen dessa problem med sjukjournaler och andra vik-
tiga känsliga dokument som ligger i öppen dager och
är offentliga för vem som helst, vilket gör det oerhört
svårt för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
att hantera frågorna på grund av att de är öppna. Man
kan inte hindra att de kommer ut. Det gör att de som
söker hjälp inte kan vara säkra på att uppgifterna hålls
hemliga.
Anf. 137 Britt-Marie Lindkvist (S)
Herr talman! Det är inte alls säkert att man måste
vänta tills utredningen om en sammanhållen diskri-
mineringslag är färdig. Redan den 7 februari i år
föreslogs i en lagrådsremiss ändringar i sekretessla-
gen som skulle ha tillmötesgått motionärerna. Men
Lagrådet ansåg att det var tveksamt med en så vid-
sträckt sekretess och jämförde den med den betydligt
snävare sekretessen hos Riksdagens ombudsmän och
Justitiekanslern. Lagrådet tyckte därför att sekretes-
sen hos de enskilda ombudsmännen behövde övervä-
gas ytterligare. Frågan gick därför till Regerings-
kansliet, som nu prövar just detta. Detta är alltså
mycket möjligt, för lagrådsremissen var helt i linje
med motionärernas önskan.
Anf. 138 Per Lager (Mp)
Herr talman! Det är lätt att förstå eftersom jag ser
detta mer som ett olycksfall i arbetet. Det var alltså en
sekretessmöjlighet som fanns och som föll bort 1999
med en ny lagstiftning. Det var inte bra. Jag menar att
DO, precis som de andra ombudsmännen, måste ha
den här möjligheten. Britt-Marie Lindkvist säger nu
att man kanske kan lagstifta om det här tidigare och
att man kanske inte behöver invänta utredningen om
den sammanhållna diskrimineringslagstiftningen. Det
är väldigt bra. Jag hoppas verkligen att man sätter
fart, för det är inte mycket att dona med. Det är en
ganska enkel lagstiftning. Det är bara att återföra det
som har funnits tidigare.
Anf. 139 Britt-Marie Lindkvist (S)
Herr talman! Per Lager! Jag har inget annat svar
än att vi får hoppas att Regeringskansliet snabbt be-
handlar denna fråga och kommer med ett förslag, så
att vi slipper vänta på den stora utredningen.
Dokument
Beslut
Motioner om sekretess och meddelarskydd (KU38)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om sekretess och meddelarskydd.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag