Några sekretessfrågor m.m.

Debatt om förslag 12 juni 2002

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 133 Mats Einarsson (V)

Herr talman! Om möjligt blir det ännu mer kort- fattat i detta ärende. Som bekant handlar det om några sekretessfrågor. I ett antal motioner tas olika sekre- tessaspekter upp. Låt mig inledningsvis konstatera att inte heller sekretessfrågorna på något sätt är skilda från, ska vi säga, de vanliga politiska motsättningarna och den ideologiska kartan. Här finns det olika synpunkter som strider mot varandra. De blir ofta ganska tydliga när man kommer in på sekretessfrågor, nämligen när man ska väga behovet av sekretess mot andra värden. Vilka värden, vilka intressen, ska då gå före? I detta ärende har vi i Vänsterpartiet en reserva- tion, reservation nr 2, som gäller Exportkreditnämn- den. Där används i dag sekretess när ärenden om exportkredit bereds - av hänsyn till kommersiella intressen. Jag säger inte att de kommersiella intresse- na är ovidkommande eller att det inte kan finnas ett behov av sekretess i sådana sammanhang. Det är bara det att vi har kunnat konstatera att sekretessbestäm- melserna i det här fallet kommer i strid med intresset av en allmän offentlig insyn i sådana här ärenden. Vi vet nämligen att exportkrediter förekommer i större projekt i andra länder. Det finns all anledning att granska dessa projekts genomförande, t.ex. från miljösynpunkt eller från social synpunkt - synpunkter som inte kommer fram om man låter enbart de sö- kande företagen föra sin talan och om ingen annan får möjlighet att få reda på att detta är på gång och där- med inleda en granskning. Här menar vi att sekretessintresset måste vika. Mot den bakgrunden har vi reserverat oss till förmån för en motion från Eva Zetterberg. Jag yrkar bifall till reservation nr 2.

Anf. 134 Per Lager (Mp)

Herr talman! I det här betänkandet behandlas en motion från Miljöpartiet som handlar om att vi begär ett regeringsförslag till ändring av 9 kap. 21 § sekre- tesslagen så att den också omfattar ärende enligt la- gen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, i enlighet med det förslag som lagts fram i utredningen Räkna med mångfald!, SOU 1997:174, dock med den ändringen att ett rakt skaderekvisit bör införas. Sedan tillkomsten av Diskrimineringsombuds- mannen 1986 har man haft möjligheter, som hos andra ombudsmän, till sekretess av vissa uppgifter för enskilds personliga ekonomiska förhållanden om man kunde anta att den enskilde led skada eller men om uppgiften röjdes. När regeringen senare lade fram sin proposition om lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i ar- betslivet innebar den att sekretess inte längre skulle kunna gälla i andra ärenden än i arbetslivsärenden. Riksdagen beslutade då att med utgångspunkt i utred- ningens förslag stifta en lag om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering men tog inte upp utredningens förslag till följdändring av sekretesslagen. Jag ser detta nästan som att förbiseende. Jag har svårt att förstå varför, för t.ex. Handikappombudsmannen har alltjämt tidigare sekretessmöjligheter. I dag har DO just den här frågan oreglerad. Då kan man fråga sig: Har inte DO behov av det- ta? Jo, mer än någonsin har man behov av möjlighe- terna att sekretessbelägga vissa uppgifter. Människor kommer in med känsliga papper, t.ex. sjukjournaler, ärenden om hänger ihop med en annan ombudsman, där uppgifterna är sekretessbelagda men just hos Diskrimineringsombudsmannen är de inte det. Det är inte bra. Därför menar vi att regeringen måste åter- komma med ett förslag om en ändring i sekretessla- gen så att DO får den här möjligheten. Nu svarade majoriteten att det här är någonting som regeringen håller på att titta på, man bereder saken. Dessutom, säger man, tittar en utredning på detta. Ja, den utredningen ska vara färdig 2004, om jag minns rätt. Det här är oerhört viktiga frågor som snabbt måste lösas. Människor utsätts varje dag för risken att få sina känsliga uppgifter offentliggjorda därför att det är öppet. Det finns ingen möjlighet för DO att sekretessbelägga dem, till skillnad från andra ombudsmän. Det är något fel i det här. Då menar jag att det inte finns något annat att göra än att helt enkelt be regeringen att återkomma med förslag. Man behö- ver inte utreda och bereda detta mer, det har nämligen funnits tidigare - enkelt att återställa. Av rättviseskäl bör det göras så snabbt som det bara går. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 135 Britt-Marie Lindkvist (S)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till för- slaget i betänkande KU38 och avslag på reservatio- nerna. Detta betänkande är en uppsamling av motioner från allmänna motionstiden. Jag tänkte inte här moti- vera samtliga avslag på motionerna, men rent allmänt vill jag säga att det motiveras med att det redan pågår utredning eller att frågan är under beredning. Jag vill koncentrera mig på de två reservationerna. I motionen från Miljöpartiet begär Per Lager och Kia Andreasson att 9 kap. 21 § sekretesslagen ska ändras så att den även omfattar ärenden enligt lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Motionä- rerna önskar även ett rakt skaderekvisit, dvs. att sek- retess ska gälla om det kan antas den enskilda lider skada om uppgifter röjs. Det är en komplicerad fråga som motionärerna be- rör. Den av motionärerna önskade sekretessen för ärenden hos Ombudsmannen för etnisk diskrimine- ring gäller redan i dag, om ärendet gäller arbetslivet eller studenter i högskolan. Detta enligt lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet och lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Men utanför arbetslivet kan DO inte föra talan i domstol. Skydd mot etnisk diskriminering på andra områden än tidigare nämnda finns i 16 kap. 9 § brottsbalken. Brottet heter olaga diskriminering och utreds av polisen. Men den i motionen föreslagna ändringen är utredd och ligger i beredning i Reger- ingskansliet. Det går nog som motionärerna önskar. Dessutom har vi en parlamentarisk kommitté som utreder en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. För att inte föregripa beredningen i regeringen och utredningen yrkar vi avslag på reservationen. I den andra reservationen, från Vänsterpartiet, yr- kas det på en översyn av sekretessbestämmelser som gäller för Exportkreditnämnden, som jag fortsätt- ningsvis kallar för EKN. Reservanterna tar upp att nämndens verksamhet bör öppnas upp för att kunna göra en meningsfull utvärdering av de projekt som EKN behandlat sedan miljöpolicyn infördes. Därför anser reservanterna att sekretessbestämmelserna som gäller för EKN bör ses över. EKN ställer ut garantier för risker i samband med export. Enligt sekretessförordningen omfattas EKN:s stödinsatser av 8 kap. 6 § sekretesslagen. Det som sägs där är att sekretessen gäller om det antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Den enskilde är här den enskilde företagaren, såväl småföretagare som stora företag. Det här är ett affärsmässigt skydd som inte bara gäller för EKN utan även för annan statlig stödverksamhet. Långt ifrån all information i EKN sekretessbe- läggs. Diarier och kundregister är offentliga, men den övriga informationen om en garantiansökan sekre- tessbeläggs vanligtvis fram till dess att en garantiför- bindelse utfärdas. Därefter lämnas oftast information ut om vem exportören är, vem köparen är, vilket land exporten avser, vilket projekt, alternativt vilken vara, det gäller och om det garanterade beloppet. Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på reser- vationerna.

Anf. 136 Per Lager (Mp)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Britt-Marie Lindkvist om tidsfaktorn. Hon nämnde att regeringen bereder ärendet, men man inväntar förmodligen också den utredning som sysslar med den sammanslagna diskrimineringslagstiftningen. Den utredningen slutar 2004, vad jag vet, och då kan man tänka sig att det här blir realiserat först 2005. Samtidigt uppstår dagli- gen dessa problem med sjukjournaler och andra vik- tiga känsliga dokument som ligger i öppen dager och är offentliga för vem som helst, vilket gör det oerhört svårt för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering att hantera frågorna på grund av att de är öppna. Man kan inte hindra att de kommer ut. Det gör att de som söker hjälp inte kan vara säkra på att uppgifterna hålls hemliga.

Anf. 137 Britt-Marie Lindkvist (S)

Herr talman! Det är inte alls säkert att man måste vänta tills utredningen om en sammanhållen diskri- mineringslag är färdig. Redan den 7 februari i år föreslogs i en lagrådsremiss ändringar i sekretessla- gen som skulle ha tillmötesgått motionärerna. Men Lagrådet ansåg att det var tveksamt med en så vid- sträckt sekretess och jämförde den med den betydligt snävare sekretessen hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern. Lagrådet tyckte därför att sekretes- sen hos de enskilda ombudsmännen behövde övervä- gas ytterligare. Frågan gick därför till Regerings- kansliet, som nu prövar just detta. Detta är alltså mycket möjligt, för lagrådsremissen var helt i linje med motionärernas önskan.

Anf. 138 Per Lager (Mp)

Herr talman! Det är lätt att förstå eftersom jag ser detta mer som ett olycksfall i arbetet. Det var alltså en sekretessmöjlighet som fanns och som föll bort 1999 med en ny lagstiftning. Det var inte bra. Jag menar att DO, precis som de andra ombudsmännen, måste ha den här möjligheten. Britt-Marie Lindkvist säger nu att man kanske kan lagstifta om det här tidigare och att man kanske inte behöver invänta utredningen om den sammanhållna diskrimineringslagstiftningen. Det är väldigt bra. Jag hoppas verkligen att man sätter fart, för det är inte mycket att dona med. Det är en ganska enkel lagstiftning. Det är bara att återföra det som har funnits tidigare.

Anf. 139 Britt-Marie Lindkvist (S)

Herr talman! Per Lager! Jag har inget annat svar än att vi får hoppas att Regeringskansliet snabbt be- handlar denna fråga och kommer med ett förslag, så att vi slipper vänta på den stora utredningen.

Beslut

Motioner om sekretess och meddelarskydd (KU38)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om sekretess och meddelarskydd.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag