Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i skollagen och anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. De förslag som utskottet tillstyrker innebär bl.a. ett upphävande av det bemyndigande i skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygsättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och same­skolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Det ska i stället införas bestäm­melser i skollagen som innebär att en rektor får besluta att betyg ska sättas i dessa årskurser och skolformer vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Beslutsunderlaget ska dokumenteras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt förslaget

Betänkande 2020/21:UbU9 Möjlighet till betyg från årskurs 4

Video

Herr talman! Läget i svensk skola är otroligt allvarligt. Pandemin förstärker en redan bekymmersam situation. Den samlade betygsstatistiken för årskurs 6 är riktigt sorglig. Aldrig tidigare har så många elever haft icke godkänt redan i årskurs 6. I somras lämnade 31 385 elever - det är över tusen klasser och mer än var fjärde elev - skolan redan i årskurs 6 med icke godkänt i något eller några ämnen. Om detta inte hämtas upp med stöd, extraundervisning eller vad som står till buds riskerar vi att få en framtid där var fjärde elev inte klarar grundskolan.Därför måste stöd sättas in tidigt, mycket tidigare än vad som sker i dag. Ett sätt att tydliggöra elevers behov av hjälp är betyg. Vi moderater anser därför att betyg borde sättas redan i årskurs 3, det år då elever börjar skriva nationella prov. Det blir en tydlig signal, till eleven men också till familjen och skolan.Möjlighet till betyg från årskurs 4Om betyg tycker vi människor och partier olika. I dag är det bara Moderaterna som vill ha betyg redan från årskurs 3. Men det som är märkligt med dagens ärende är att Socialdemokraterna, som särskilt anger likvärdighet som skolans främsta mål, skriver fram ett ärende som innebär att det blir upp till rektor att avgöra om man ska sätta betyg i årskurs 4 eller 5 eller inte.Det betyder inte att vi får en likvärdig skola utan att skillnaderna ökar. Två skolor bredvid varandra kommer att ha olika betygssystem, liksom syskon som går i olika skolor. Det vore djupt olyckligt om vi strävar efter ökad likhet i våra skolor och inte tvärtom.Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Moderaternas reservation.

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation nummer 3.Utbildningsutskottet debatterar i dag frågan om möjligheten att införa betyg från årskurs 4. Det bör inledningsvis sägas att förslaget mer precist avser möjlighet till betyg från årskurs 4 i grundskolan, särskolan och sameskolan och från årskurs 5 i specialskolan. Beslut om att införa betyg ska även gälla efterföljande årskurs.Det finns nog få saker inom skolans område som genom åren skapat så stor debatt som just betyg. Det har handlat om betygskriterierna. Det har handlat om benämningen av betygen och om antalet betygssteg. Det har också handlat om betygens vara eller icke vara.Från Sverigedemokraternas sida är budskapet tydligt: Betyg är bra och ska vara en naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Betyg bidrar till ökad kunskaps- och kvalitetsnivå i skolan. Betyg ökar också möjligheterna att tidigt upptäcka barn som är i behov av stödinsatser. Och betyg ger elever och föräldrar mycket tydligare signaler om kunskapsutvecklingen än andra typer av återkopplingar.Just därför är det bra om betyg införs så tidigt som möjligt. Årskurs 4 är också en rimlig tidpunkt att införa betyg. Det är första året på ett nytt stadium, mellanstadiet, och eleverna arbetar mot kunskapsmålen i årskurs 6. På så vis kan kunskapsprogressionen följas tydligt av såväl elever och föräldrar som lärare.Den utvärdering som Skolverket har gjort av införandet av betyg i årskurs 6 - den genomfördes 2012, om jag inte minns fel - ger också starkt stöd för tidigare betyg. Enligt Skolverket påverkas elevernas motivation positivt av tidigare betyg i skolan. Enligt utvärderingen anser drygt hälften av lärarna att elevernas motivation höjts på grund av betygen. Hos eleverna är siffran betydligt högre. Så många som åtta av tio elever säger att de arbetar hårdare när de får betyg, något som också bekräftas av vårdnadshavarna. Skolverkets utvärdering visar också att införandet av tidigare betyg har lett till ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling. Allt detta tyder på att införandet av tidigare betyg kan bidra till bättre resultat i den svenska skolan. Vi tycker att det är jättebra.Det är inte så att svensk skola i dag har stora problem med alltför höga studieresultat, snarare tvärtom. Internationella studier, såsom Timms, visar att Sverige har svårt att hävda sig på avancerade nivåer. Genom att tydliggöra och synliggöra kunskapskraven från ett tidigt stadium kan vi höja motivationen att studera och därmed få bättre kunskapsprogression, även på högre kunskapsnivåer.Frågan är om regeringen, nu när man lägger fram förslag om betyg i årskurs 4, har landat rätt. Regeringen har valt en modell som innebär att det blir frivilligt att införa betyg från årskurs 4 och att det är rektorn vid varje enskild skolenhet som ska besluta om betyg ska ges. Innan beslut tas ska lärarna vid skolenheten få yttra sig. Detta innebär att det kan bli nya beslut om skolan får en ny rektor.Det kommer alltså att bli stora skillnader, inte bara i olika delar av landet utan även mellan olika skolor i en och samma kommun. Vi menar att detta är mycket olyckligt, och vi ser det som ett tecken på den ambivalenta syn på betyg som präglar regeringen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Att Socialdemokraterna nu lyckats få med det före detta skolpartiet Liberalerna på denna väg är mycket tråkigt.Regeringen har under hela denna mandatperiod talat om vikten av likvärdighet i skolan. Nu bestämmer den sig för att införa tidigare betyg på ett sätt som kommer att bidra till att likvärdigheten minskar snarare än stärks. Högpresterande elever med motiverade och engagerade föräldrar med högre utbildning kommer i större utsträckning att se tidigare betyg som ett viktigt kriterium vid skolvalet. Det är inte svårt att anta att det främst är fristående skolor som kommer att se den här möjligheten som ett gyllene tillfälle att stärka sina kunskapsfokuserade profiler. Risken är stor att det är just skolor i utsatta områden med högre andel obehöriga lärare som inte kommer att införa tidigare betyg. På så vis förstärker regeringens förslag den bristande likvärdighet som den i andra sammanhang lyfter fram som problematisk. Vi tycker att detta är mycket olyckligt.Sverigedemokraterna vill att betyg ska införas från årskurs 4 i grundskolan, särskolan och sameskolan och från årskurs 5 i specialskolan, obligatoriskt och på alla skolor i hela landet. Regering och riksdag ska inte få huka sig och flytta över ansvaret till enskilda rektorer. Vi ska agera precis som vi gjorde när vi införde betyg från årskurs 6 - betyg för alla och överallt. Allt annat är ett spel för gallerierna för att försöka dölja att man egentligen inte vill ha tidigare betyg över huvud taget. Då är det bättre att stå upp för den policyn.Regeringens förslag liknar mer en tandlös kompromiss inom januariavtalet än en insikt om betydelsen av tidigare betyg. Just därför har vi valt att reservera oss mot förslaget till förmån för obligatoriska betyg från årskurs 4.Fru talman! Vår reservation innehåller även ett yrkande om att betyg i samhälls- och naturorienterande ämnen ska ges i varje enskilt ämne från årskurs 4. Detta yrkande ligger i linje med vår nuvarande inställning till förekomsten av sammanfattande betyg. Om betyg ges i varje enskilt ämne blir det tydligare fokus på det specifika ämnet, i stället för att det som i dag klumpas ihop med andra. Vi menar att detta skulle gynna kunskapsprogressionen och att det också skulle bli tydligare för eleverna vad som förväntas i varje ingående ämne inom samhälls- och naturorientering.I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).

Fru talman! I propositionen som vi debatterar i dag föreslås en ändring i skollagen gällande betyg från årskurs 4.Det finns mycket som behöver förändras i den svenska skolan, samtidigt som skolan har ett behov av arbetsro och välförankrade och välutredda reformer. Betyg från årskurs 4 är inte en sådan reform.Det finns ingenting som talar för att betyg i tidiga åldrar har en positiv effekt på inlärningen. Tvärtom finns det bevis för att det ger upphov till stress och tidig utslagning. Såväl internationell som svensk forskning är överens om detta. Det betyder självfallet inte att kunskapsutvecklingen inte ska följas upp. För att garantera elevernas rätt till kunskap behövs en uppföljning av deras kunskapsutveckling. En tydlig och likvärdig uppföljning i tidig ålder är dock bättre än tidiga betyg.Fru talman! Den 1 mars 2017 beslutade riksdagen att införa en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Vi i Vänsterpartiet reserverade oss då, precis som vi kommer att göra i dag.I samband med beslutet om försöksverksamheten beslutade regeringen också att ge Skolverket i uppdrag att utvärdera resultatet. Denna utvärdering görs i detta nu av en grupp bedömningsforskare och ska vara klar i december 2021, det vill säga i år. Vore det inte klädsamt att invänta utredningen och utvärderingen? undrar jag. Varför vill regeringen och alla partier, förutom Vänsterpartiet, fatta dagens beslut utan att först låta utvärderingen presenteras? Jag ställer mig också frågan vad som i så fall var syftet med att ens tillsätta en utvärderingsgrupp.I lagförslaget framgår det också att rektorer kan besluta om att införa betyg från årskurs 4 efter att ha lyssnat på lärarna. Vad innebär detta i praktiken när vi har hört, redan innan beslutet ens har fattats, att ägare till vinstdrivande skolkoncerner meddelar att deras skolor ska införa betyg från årskurs 4, utan att lärarna har fått säga sitt? Var ligger likvärdigheten i detta?Fru talman! Det här lagförslaget visar att skolans främsta problem och kris är ett politiskt problem och en politisk kris. När en stor majoritet av landets högst uppsatta politiker så enkelt struntar i vad forskningen, professionen och remissinstanserna tycker gällande en fråga är det inte märkligt att det uppstår systemfel och att likvärdigheten fortsätter att minska.Sveriges lärarkår och andra yrkesgrupper i skolan har under flera år larmat om nedskärningar, men då har socialdemokratin och borgerligheten vänt ryggen till. Samma lärarkår har under de senaste månaderna startat stora upprop mot marknadsskolan och dess brutala konsekvenser för jämlikheten och likvärdigheten i svensk skola. Även där har majoriteten i Sveriges riksdag låtsas som ingenting.I stället för att lyssna på professionen väljer regeringen att återigen springa Liberalernas ärenden, för vi vet alla var detta förslag kommer ifrån. Vid det tidigare beslutet om betyg från årskurs 4 var det Jan Björklund som fick agera chef åt Gustav Fridolin, och vid dagens beslut är det Nyamko Sabuni som är Anna Ekströms chef.Fru talman! Vad skolan behöver är mer resurser. Vad skolan behöver är ett slut på marknadsskolan. Vad skolan behöver är politiker som fattar beslut utifrån forskning och professionens erfarenhet.Tidigare betyg är inte efterfrågade av någon inom skolväsendet och saknar dessutom, som jag sa, stöd i forskningen. När frågan behandlades senast var samtliga remissinstanser negativa till förslaget, och denna gång ser remissvaren lika tydliga ut. Ändå står vi här med den majoritet vi har.Vad gäller betyg från årskurs 6 är det också intressant att en ledamot precis stod här och gav falsk information om vad utredningen kom fram till, med tanke på att Skolverket var väldigt tydligt med att man inte kunde se att det fanns några fördelar med betyg från årskurs 6. Inte heller fanns det några bevis på att det skedde en förändring i kunskapsutvecklingen hos barnen. Detta är vad som står på Skolverkets hemsida.Vi instämmer i remissvaren från Barnombudsmannen, Göteborgs universitet, Idéburna skolors riksförbund, IFAU, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Myndigheten för delaktighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Sveriges elevråd, i princip alla kommuner som har varit remissinstanser, Umeå universitet och Uppsala universitet, det vill säga nästan alla remissinstanser i denna fråga.Jag yrkar därför avslag på propositionen och bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 1.Fru talman! Vänsterpartiet experimenterar inte med barnens utbildning på det här sättet. Ännu en gång visar ställningstagandena i denna kammare vilket parti det är som är Sveriges riktiga skolparti.

Fru talman! Betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven når kunskapsmålen. Betygen ska bidra till att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med föräldrarna och att stöd sätts in tidigt. Dagens ordning med betyg från höstterminen i årskurs 6 är en bra modell. Drygt hälften av lärarna i utvärderingen av betyg från årskurs 6 upplevde att elevernas motivation blev högre till följd av betygen. Bland eleverna själva uppgav hela 80 procent att de arbetade hårdare när de visste att de skulle få betyg. Intervjuer med vårdnadshavare visade också att man upplevde att barnens motivation blev högre. En så viktig förändring som att införa betyg redan från årskurs 4 i stället för från årskurs 6 bör luta sig på vetenskap och saklig grund. Men någon sådan forskning finns inte i dag. Det finns därför skäl att noga utvärdera införandet av betyg från årskurs 4, där detta har prövats i försöksverksamheten, utifrån hur det har påverkat kunskapsinhämtningen och i vilken mån eleverna har fått extra resurser när de har varit i riskzonen för att inte nå kunskapsmålen. Det naturliga hade varit, precis som andra har förespråkat här, att först efter en sådan utvärdering fatta ett välgrundat beslut om lämpligheten att införa detta i alla skolor. Regeringen borde alltså ha utrett detta noggrannare. Fru talman! Kristdemokraterna är i grunden inte emot att införa betyg från årskurs 4 - jag själv var med på den tiden då vi fick betyg redan i årskurs 2. Vi hade dock föredragit att man först hade utrett hur försöken med betyg i årskurs 4 har påverkat kunskapsinhämtningen och i vilken mån extra resurser verkligen har satts in för de elever som annars riskerar att inte nå kunskapsmålen. Utvärderingen av att införa betyg i årskurs 6 visade tyvärr inte att särskilt stöd hade satts in tidigare för de elever som hade behövt det för att klara kunskapsmålen i högstadiet. Däremot ökade stressen bland eleverna, särskilt hos de elever som redan klarade kunskapsmålen.Då det nu ser ut att finnas majoritet i riksdagen för att stödja möjligheten till betyg från årskurs 4 är det därför av särskild vikt att regeringen löpande följer upp och utvärderar effekterna av de föreslagna förändringarna i skollagen. Dit hör exempelvis på vilket sätt barn i årskurserna 4 och 5 får stöd och specialpedagogiska insatser samt andra insatser för att uppnå målen och tillgodogöra sig undervisningen. Vi är oroliga över den bristande likvärdighet som blir följden om det kommer att bli frivilligt att börja ge betyg från årskurs 4. Det är därför angeläget att utvärdera konsekvenserna för likvärdigheten i skolan av en ordning där betyg ges i årskurs 4 i vissa skolor men inte i andra. En lämplig myndighet bör också få i uppdrag att utreda effekterna av att det är rektorn och inte huvudmannen som föreslås besluta om införande av betyg från årskurs 4. Det är Kristdemokraternas uppfattning att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad jag nu har sagt. Jag vill därför yrka bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 4.Fru talman! Avslutningsvis konstaterar jag att detta är sista gången som jag debatterar för utbildningsutskottet. I morse klubbade kammaren att jag växlar över till utrikesutskottet. Jag kommer där att jobba särskilt med biståndsfrågor, vilket jag ser väldigt mycket fram emot. Men det är naturligtvis med saknad som jag lämnar utbildningsfrågorna, som jag också brinner för.Jag vill tacka hela utskottet för ett gott samarbete under den här tiden. Jobba vidare för alla elevers rätt att få den kunskap de behöver för att gå vidare i livet till studier och arbete!

Fru talman! Jag börjar med att önska Gudrun Brunegård lycka till i det fortsatta arbetet.Gudrun Brunegård talade väldigt väl om att man bör vänta på en utvärdering innan man fattar ett beslut om betyg från årskurs 4. Min fråga blir då: Varför gör inte Kristdemokraterna det?Kristdemokraterna kommer i dag att rösta för betyg från årskurs 4 men har samtidigt en reservation om att man egentligen borde ha väntat på utvärderingen. Om Kristdemokraterna på riktigt ville vänta på utvärderingen hade de kunnat reservera sig och rösta för avslag på propositionen. Men det har de alltså inte gjort. Hur går detta ihop, Gudrun Brunegård?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Daniel Riazat för frågan.Jag förstår att detta kan upplevas lite vankelmodigt. Men som jag sa i mitt anförande är vi i grunden inte emot att sätta betyg tidigare - om det vilar på en vetenskaplig grund. Vi förväntar oss att regeringen kommer att göra en utvärdering av detta för att se om åtgärder verkligen sätts in tidigare. Ambitionen är ju att eleverna ska få stöd så tidigt som möjligt.Vi vet att elever som tidigt får stöd för att uppnå kunskapsmålen behöver mindre stöd längre fram och även klarar betygskriterierna när de kommer högre upp i systemet.Vi vill givetvis alla elevers bästa, och det ska vila på vetenskaplig grund. Därför nöjer vi oss med denna reservation.

Fru talman! Jag tycker att detta är intressant. Om det ska vila på vetenskaplig grund bör man invänta en utvärdering innan man i Sveriges riksdag röstar igenom att införa detta. Tanken är att utvärderingen ska publiceras i december medan reformen ska införas den 1 juli i år. Menar Kristdemokraterna att om utvärderingen visar att inget talar för att detta kommer att leda till en bättre kunskapsutveckling och mer stöd i skolan för dem som går i årskurs 4 kommer Kristdemokraterna att driva frågan att detta ska dras tillbaka? Jag tror inte att Kristdemokraterna kommer att göra det.Jag undrar hur mycket det ligger bakom påståendet att Kristdemokraterna tror på en utbildning som baserar sig på forskning och vetenskap. I detta fall har ju Kristdemokraterna visat att man i ord står upp för den vetenskapliga grunden men i handling inte vill vänta på utvärderingen och därför går med på propositionen.För att förtydliga för dem som lyssnar på debatten kommer Kristdemokraterna alltså att rösta för ett förslag om betyg från årskurs 4 innan vi ens har fått se en utvärdering.Intressant i detta är också att det inte finns en enda forskningsrapport i hela världen som visar att betyg i den åldern hjälper barns kunskapsutveckling.Vad säger Gudrun Brunegård om detta?

Fru talman! Ja, det är viktigt att våra beslut vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt måste vi se det realpolitiska läget, och vi ser att det finns ett stöd för att rösta igenom denna reform.Vi är i grunden inte emot att betyg införs i årskurs 4. Jag har inte läst alla vetenskapliga rapporter, men jag vet att i många länder har man betyg betydligt tidigare. Jag har som sagt egen erfarenhet av att ha fått betyg redan i årskurs 2.Vi konstaterar att denna reform kommer att gå igenom. Det finns dock saker som vi vill att man ska följa upp. Vi ser tveksamheter i att det är rektor som ska besluta. Förutom att det blir en bristande likvärdighet mellan olika skolor i landet kan det, som en annan ledamot påpekade, också bli en ryckighet på en enskild skola. Därför menar vi att det är viktigt att utreda hur effekterna blir.Vi har sett andra exempel på när regeringen har konstaterat att en reform inte gått hela vägen fram och då gjort justeringar. Vi ser det ju hela tiden nu i pandemisituationen. Även jag som kristdemokratisk oppositionspolitiker vill tro regeringen om att kunna korrigera om man i utvärderingen i höst ser att reformen inte håller måttet.

Fru talman! Efter valet var läget låst, men efter fyra månader av förhandling nåddes till slut en bred överenskommelse i mitten av svensk politik. Den syftade till att landet skulle kunna regeras utan inflytande av högerpopulister. Vi tog ansvar tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Överenskommelsen, januariavtalet, såg dagens ljus. Som sagts många gånger: I en sådan förhandling vinner ingen allt, men alla vinner något. Alla har något att fira, och alla har fått göra eftergifter. Att ta fram permanenta bestämmelser om att skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs 4 är en sådan eftergift från Socialdemokraterna.Förslaget vi debatterar i dag innebär att rektor efter att ha inhämtat lärarnas åsikter och tagit fram ett beslutsunderlag får mandat att bestämma om betyg ska sättas i årskurs 4 och 5. Ett sådant beslut ska rektor sedan anmäla till huvudmannen och huvudmannen i sin tur anmäla till Skolverket. Rektor får också mandat att bestämma att skolenheten ska upphöra att sätta betyg i årskurs 4 och 5. Det är rimligt att det finns en senaste tidpunkt för när ett sådant beslut ska fattas inför ett nytt läsår.När det gäller betyg i allmänhet och betyg i lägre årskurser i synnerhet finns inte forskningsstöd för att påstå att det skulle gynna vare sig lärande eller motivation. Den återkoppling till elever som ger bäst resultat för deras framtida lärande är den återkoppling som handlar om hur de ska göra i morgon snarare än den som summerar vad de gjorde i går, så kallad formativ bedömning.Språket har miljarder nyanser och kan uttrycka till eleven vad som blev bra och vad som skulle behöva göras annorlunda, och hur, nästa gång eleven tar sig an en liknande arbetsuppgift. Betygsskalan har sex nyanser och förmår bara uttrycka hur det gick, alltså det som redan har inträffat.Fru talman! Det finns få fördelar med betyg från årskurs 4. Vid utvärderingen av betyg från årskurs 6 har lärare och elever fått möjlighet att självvärderande beskriva om tidiga betyg har gynnat motivationen och lärandet. Utvärderingen antyder att lärande och motivation snarare har stärkts än försvagats av betygsättningen, även om resultatet inte är entydigt. En självvärdering är ju en självvärdering, och det finns inga möjligheter att kontrollera om utsagorna stämmer med det faktiska resultatet.När det gäller utvärderingen av betyg från årskurs 4 går det inte att dra några generaliserbara slutsatser. För detta är underlaget nämligen alldeles för litet. För det är så, fru talman, att de som efterfrågar möjligheten att sätta betyg från årskurs 4 är få. Detta kan illustreras med deltagandet i den försöksverksamhet som pågår. Som mest har 15 skolenheter deltagit, fast det varit öppet för upp till 100 skolor att ansluta sig. Det kan också illustreras med att elevorganisationerna, lärarfacken, skolmyndigheterna - ja, egentligen de flesta som berörs av förslaget - är kritiska.Jag vill också illustrera hur oönskat det hela är med lite anekdotisk bevisföring. Jag har bett några yrkesverksamma i skolan om spontana reflektioner över förslaget att sätta betyg från årskurs 4. "Spontant får jag ångestpåslag och rysningar av tanken", svarar en lärare. Hon tycker sig se att allt tidigare betygsättning snarare leder till att vissa bränner ut sig och att det ökar pressen på flickor att prestera. "Jag säger nej", fyller en rektor i. "Direkt olämpligt", påstår en skolchef. "Dåligt! Förbättrad uppföljning och återkoppling behövs, men inte genom betyg", säger en kvalitetsutvecklare som jag pratat med.Fru talman! Varken forskning eller profession stöder införandet av tidiga betyg. Ändå driver Moderaterna linjen att betygsättning borde införas, inte valfritt från årskurs 4 utan för alla elever i hela Sveriges avlånga land redan från årskurs 3. Jag noterar också att moderata kompisar i Internationella Engelska Skolan redan sagt att det på deras skolor ska införas betyg från årskurs 4, fast de är huvudman och den som får makten att besluta är rektor.Det blir uppenbart för alla som lyssnar på mitt anförande här att detta med möjlighet till betyg från årskurs 4 är en eftergift som jag ogärna velat se. Men för att landet ska kunna styras och odemokratiska krafter ska kunna hållas borta från makten får betyg från årskurs 4 på de skolenheter som så önskar ändå sägas vara ett rätt litet pris att betala, särskilt när det inte tycks finnas någon vidare efterfrågan på att införa det i verksamheterna. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande nummer 9.(Applåder)I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Fru talman! När man lyssnar på ledamoten Linus Skölds anförande vet man inte riktigt vad man ska tänka. Vad tycker Socialdemokraterna egentligen om denna fråga? Sedan måste jag i ärlighetens namn säga att det börjar bli väldigt bekvämt för Socialdemokraterna att alltid hänvisa till att det parlamentariska läget ser ut som det gör och att de helt enkelt har fått göra eftergifter. Man undrar ibland: Har Socialdemokraterna fått igenom någonting i januariavtalet? Det verkar inte vara så inom utbildningsområdet i alla fall.Om vi nu ändå skulle gå med på att detta är en eftergift som Socialdemokraterna varit tvungna att göra till den egentliga utbildningsministern, tidigare Jan Björklund och numera Nyamko Sabuni, kan man undra varför Socialdemokraterna inte sa att man ville vänta på den utvärdering som håller på att göras. Jag har blivit kontaktad av en av dem som sitter i utvärderingsgruppen. De undrar vad som händer. De förstår ingenting och undrar varför de inte får presentera sitt förslag innan ett beslut fattas. Det är dessutom ett förslag som efterfrågats av regeringen, det vill säga Socialdemokraterna. Detta gjordes i samband med att beslut togs om den förra försöksverksamheten.Varför vill Socialdemokraterna inte vänta på en utvärdering? Det står ingenting om detta i januariavtalet. Det lovar jag, för jag har kollat upp det. Det finns ingen punkt som handlar om att man inte kan vänta på en utvärdering innan man fattar ett beslut. Denna fråga ställer jag helt enkelt till Linus Sköld.

Fru talman! Socialdemokraternas framgångar i januariavtalsförhandlingarna är uppenbara. Det handlar inte minst om ökade resurser till välfärden, och det vet Daniel Riazat väldigt väl.Om alternativet till att göra gemensam sak med Liberalerna om betyg är att göra som Vänsterpartiet och göra gemensam sak ända längst ute på högerflanken med partier som har diametralt motsatta agendor, både i sakfrågor och i de djupaste ideologiska frågorna, föredrar jag att göra upp med partier som står upp för öppenhet, demokrati och allas lika värde.(Applåder)

Fru talman! Som alla hörde gavs inget svar på någon av mina frågor. Jag undrar helt enkelt: Varför vill Socialdemokraterna inte invänta en utvärdering innan man fattar ett beslut? Min fråga handlade inte om varför man samarbetar med Liberalerna, utan frågan handlade om varför man inte väntar på en utvärdering.När det kommer till samarbeten ska det också sägas att Vänsterpartiet har fått igenom ett antal extramiljarder till kommunerna, vilket regeringen motsatt sig. Det säger ganska mycket om socialdemokratin om Moderaterna går med på att tillskjuta mer resurser till välfärden tillsammans med Vänstern men socialdemokratin inte gör det. Då är det inte Vänsterpartiet som har gjort något fel, utan då måste man kolla på vad som har hänt med socialdemokratin.Jag upprepar min fråga för alla som lyssnar så att det blir jättetydligt. Jag vet att Linus är en oerhört skicklig talare och vet svaret på denna fråga, som är den enda fråga jag har kvar. Jag undrar: Varför inväntar regeringen inte en utvärdering av betyg från årskurs 4 innan man fattar beslut? Är det Nyamko Sabuni som har bestämt detta, eller hur ligger det till?

Fru talman! Jag håller mig till att svara på frågan då, så lägger vi diskussionen om välfärdsmiljarder och samarbetspartier åt sidan.Vi inväntar inte utvärderingens färdigställande därför att det här behöver göras nu. Vi kommer att se till att utvärderingen blir klar, vi kommer att ta med oss erfarenheterna från den och vi kommer att följa hur betygsättning i årskurs 4 används. Om det kommer fram saker som behöver korrigeras kommer vi såklart att göra detta.

Fru talman! I dag diskuterar vi betyg från årskurs 4. Jag kan inleda med att säga att det inte är en fråga som vi i Centerpartiet har drivit, fru talman. Det som vi däremot har drivit är att det är avgörande att lärarna involveras i beslutet. Vi har också sagt att det är avgörande att huvudmannen involveras i beslutet och att rektorn inte fattar beslutet själv. Varför är detta så avgörande? Jo, därför att det är en fråga som utan tvekan kommer att leda till att de skolor som inför betyg från årskurs 4 kommer att behöva lägga resurser på att införa det och kommer att behöva lägga lärares tid på att utvärdera eleverna och skriva om betygen, detta i ett skolsystem där vi ser att resurserna är väldigt tajta. Detta tror jag att vi alla vet. Då kan man diskutera om det allra bästa är att lägga resurserna på just denna bit. Därför är det viktigt att man inkluderar lärarna, som står för arbetet, och att man också inkluderar huvudmannen, som i slutändan ska fördela resurserna bland sina skolor.Till sakfrågan: Ger betyg en bättre skola? Det får vi hoppas, när man nu vill införa det i Sveriges alla skolor. Det enda vi kan säga med säkerhet är att vi inte vet det. Det som vi vet med säkerhet är att det kommer att ta mer tid från lärarna, och i stället för att ge bättre stöd till de elever som behöver det mest riskerar det att leda till mindre stöd till de eleverna. Det är en utmaning. Fru talman! Vi kan konstatera att lärarna överlag är skeptiska. Det riskerar att öka deras arbetsbörda. Vi ser att forskarna inte ser att det finns vetenskapligt stöd för att det ger bättre studieresultat. Vi ser också att elevorganisationerna är emot precis som huvudparten av remissinstanserna, både fackliga organisationer och vetenskapliga institutioner. Vad vi dock vet och är helt säkra på, och som alla är överens om, är att stöd till de elever som har det svårast måste in tidigt. Man kan säga att det är tanken bakom att införa betyg från årskurs 4, att betygen kanske kan visa att det finns vissa elever som behöver ett bättre stöd tidigare. Vad vi dock har fått veta från fackliga organisationer och forskningen är att lärarna redan vet detta och därför borde kunna sätta in stöd. Sedan är frågan om detta tidiga stöd kommer att införas oftare om eleverna får betyg vid lägre ålder. Det är det som är den stora frågan. Då kan vi konstatera att lärarna enligt forskningen överlag vet vilka elever som har det svårt oavsett. Men samtidigt, som vi också har hört här, kan motivationen öka när man får betyg.Vi hoppas därför i ärlighetens namn på en positiv effekt. Men vi tycker att det är viktigt att vara ärlig med att detta är ett politiskt önskemål som vi har accepterat mer än att det är ett vetenskapligt underbyggt förslag som vi har drivit. Det viktiga för Centerpartiet i detta sammanhang är att arbeta för att sätta in tidigt stöd och att inte lägga mer arbetstid på att få veta om det behövs. Nu ger vi skolorna detta verktyg som en möjlighet, inte som ett måste. Det vetenskapliga stödet för att kräva det, för att tvinga igenom det och för att säga att alla måste få detta, är inte starkt nog. Då är det inte Centerpartiets politik att tvinga på skolorna pedagogiska metoder. Jag tror också att vi alla vet att betygen inte är ett fullvärdigt svar på människors kompetens. En viktig reform som håller på att ske på betygsområdet är den betygsutredning som helt håller på att förändra förutsättningarna och som gör att vi faktiskt ska ha kompensatoriska betyg, så att vi i större omfattning ser hela människan vid de tillfällen som betyg faktiskt ges. Det är en reform som vi ser mer fram emot och arbetar hårdare för, så att våra elever bedöms mer likvärdigt. Därför bör alla betyg i detta sammanhang vara kompensatoriska, så att alla betyg ges på lika villkor. Fru talman! Man kan säga att det egentligen är dags att ta nya och mer framåtsyftande diskussioner om hur elevers, och inte minst skolors, prestationer ska värderas, utvärderas och i vissa fall kanske mätas. Hur mäter vi i dag? Vi använder en mycket tidskrävande och mycket analog metod som innebär att varje lärare ska skriva ned ett betyg för varje elev. Det kommer kanske andra sätt i den digitala tidsåldern som skulle innebära mindre resurskrävande insatser för att faktiskt ta reda på elevernas kunskapsutveckling. Det är denna typ av diskussioner som vi borde ha. Hur ser vi till att faktiskt få reda på vilka elever det är som inte klarar sig? Hur kan vi ge dem stöd tidigare? När följer de inte längre den linje som de borde följa för att nå sina mål? I slutändan är det ju detta som är hela grejen. Hur ser vi till, fru talman, att varenda elev når sin fulla potential? Då tror vi att det finns bättre sätt att göra det än att ge betyg från årskurs 4. Samtidigt ansåg vi att det bästa sättet att styra landet vid detta tillfälle var att gå med i januariavtalet. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Fru talman! Till dem som är trötta på att höra min röst i dag tänker jag meddela att jag har fler repliker att ta. Jag tror inte att jag någonsin har hört en person stå i talarstolen och tala så mycket emot det som han ska rösta för. Det kändes nästan som att jag stod där i talarstolen och gav alla argument emot, och sedan kom det något alter ego och sa att vi ändå ska rösta för detta. Precis så kändes det när Niels Paarup-Petersen stod i talarstolen. Enligt ledamoten är det viktigt att lärarna får vara med och säga sitt. En av de skolkoncerner som verkar stå Centerpartiet ganska nära, om man ska utgå från i princip alla deras ställningstaganden i politiska sammanhang, är Internationella Engelska Skolan. De har redan meddelat att de ska införa detta på sina skolor. Lärarna är såklart inte tillfrågade. Jag undrar vad Centerpartiet och Niels Paarup-Petersen tycker om att det redan finns aktörer som har fattat beslut om att införa någonting innan beslutet ens är fattat och innan ens lärarna är tillfrågade.

Fru talman! Det är inte alltid helt fel att vara mister Hyde till Vänsterpartiets doktor Jekyll. På det sättet kan det vara fint om man kommer in som någonting annat ibland. I dag är vi nog ganska överens. Du vet också varför vi har gjort detta ställningstagande. Det är för att det är en del av en överenskommelse. Du har själv påpekat att det var svårt att se att Socialdemokraterna har fått igenom någon politik över huvud taget i januariavtalet. Jag tror att vi kan vara väldigt överens om att det är väldigt tydligt att vi har fått igenom ganska mycket politik. På detta sätt funkar det för övriga partier men väldigt sällan för Vänsterpartiet, alltså att man gör kompromisser. Vad vi gärna hade sett vid detta tillfälle är såklart att Internationella Engelska Skolan inte hade gått ut och sagt någonting om detta utan att kommunicera med sina lärare. Vi har varit jättetydliga med att vi anser att lärarna måste vara med i fråga om detta, eftersom det är ett beslut som i slutändan landar på lärarnas bord. Lärarna borde absolut ha tagits med. Vi anser däremot att det är viktigt att huvudmännen är med i diskussionerna och att rektorerna inte gör detta själva utan också pratar med huvudmännen. Men detta beslutsagerande följer inte riktigt hur vi hade velat se det. (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ärade ledamöter om att inte dua varandra utan använda för- och efternamn och att tala via talmannen.)

Fru talman! Ledamoten Niels Paarup-Petersen svarade inte riktigt på min fråga, även om jag höll med om just det stycke som handlade om Socialdemokraterna. Där måste man erkänna att om Nyamko Sabuni är Anna Ekströms chef är Annie Lööf Stefan Löfvens chef. När det kommer till frågan om betyg från årskurs 4 är det ändå väldigt tydligt att det saknas forskningsevidens, som ledamoten själv sa från talarstolen. Det saknas stöd från professionen, och det saknas stöd från såväl fackliga som akademiska institutioner. Det saknas stöd från alla förutom från ett parti som ligger på 2,5 procent i opinionsmätningarna. Jag undrar helt enkelt hur det kommer sig att alla partier som är med i detta samarbete är emot detta men att Liberalerna ändå har lyckats inte bara få igenom betyg från årskurs 4 utan även få igenom att det ska införas innan en utvärdering är klar och presenterad. Hur kan då Centerpartiet få igenom så himla mycket i januariavtalet? Men när det kommer till en fråga som är väldigt simpel, nämligen att man helt enkelt inte ska experimentera med barnens framtid och inte leka med lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö, har man helt plötsligt inte kunnat få till att vänta i enbart nio månader på att en utvärdering presenteras innan ett beslut fattas.

Fru talman! Ledamoten frågade i det förra replikskiftet vad jag ansåg om Internationella Engelska Skolans beslut. Den frågan svarade jag på väldigt klart och tydligt. Däremot har ledamoten nu ställt en annan fråga som jag också ska försöka svara på, så att ingen tror att jag inte svarar på frågor. Jag förstår absolut att det känns nästan som någon typ av utmaning att stå och säga en sak och rösta på någonting annat. Det är inte alltid lätt. Det som är en utmaning för Vänsterpartiet är att Vänsterpartiet är känt som ett parti som inte gör kompromisser. Centerpartiet är känt som ett parti som gör kompromisser. Vi försöker dra Sverige framåt genom att samarbeta med andra, men inte genom att stå så långt ut vi kan på den ena sidan och klaga på alla andra för att sedan när vi får möjlighet att bidra säga att det är för dåligt och att vi därför inte är med. Då blir ingenting precis som man vill. Däremot kan man stå på sidlinjen och klaga jättemycket. Men i slutändan när man faktiskt ska visa att man har fått saker gjorda har man sällan särskilt mycket att visa fram. Det kanske är därför det är Annie Lööf som är Stefan Löfvens chef, som du själv säger, Daniel Riazat, och inte din partiledare. Det kan man ju fundera på om man är vänsterpartist. Vi hade som sagt jättegärna sett en annan politik på det här området. Vi hade gärna sett ett annat genomförande, men vi är och kommer alltid att vara ett parti som står upp för de avtal vi sluter. Vi har slutit det här avtalet för att vi inte vill göra överenskommelser med vissa partier här i riksdagen. Vi har på senaste tiden noterat att Vänsterpartiet inte har den typen av begränsningar, men det får stå för dem. Vår utgångspunkt är dock att vi håller våra kompromisser och att vi vill hålla vissa parter borta från riksdagens makt så mycket det går.

Fru talman! Vi har oerhörda kvalitetsproblem i svensk skola. Vi har en allt större andel obehöriga lärare, och vi har en pedagogisk segregation som drabbar de elever som mest behöver utbildade och erfarna lärare. Vi har brister i studiero, och vi har stora kvalitetsskillnader i skolan. Det är detta som borde vara fokus för den skolpolitiska debatten, fru talman. Jag som statsvetare tycker i och för sig om en diskussion om det parlamentariska spelet, vilket är vad vi fick här, men skolpolitiken och behovet av att följa upp kunskapsutvecklingen och elevernas resultat handlar ju om eleverna. Vi har hört att rektorerna tycker si, att lärarfacken tycker så och att huvudmännen, alltså kommunpolitikerna, tycker på ett annat sätt. Detta handlar dock inte om kommunpolitikerna, och det handlar inte om Lärarnas Riksförbund eller Lärarförbundet. Det handlar om eleverna. 15-16 procent av eleverna i årskurs 9 lämnar den obligatoriska grundskolan utan tillräckliga betyg. De har inte uppnått godkänt för att komma in på gymnasiet. 25 procent av dem som lämnar grundskolan har inte godkänt i alla ämnen. Tittar man på kunskapsutvecklingen och kunskapsuppföljningen, där vi har försökt lyfta upp kvaliteten i skolan, ser man skillnader. Avvikelserna och resultaten på de nationella proven är bekymmersamma. Lägstanivån har blivit en riktlinje i stället för ett golv; det är för mycket fokus på att eleverna precis ska komma upp till den lägsta godkänt-nivån, vilket vi ser inte minst i det viktiga ämnet matematik. Det är detta som borde vara fokus för den här debatten, fru talman. Jag beklagar att så inte är fallet. Jag konstaterar dock att Liberalerna, som står upp för kunskap och sätter skolan först, har stöd av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Oavsett om det gäller januariavtalspartierna eller andra finns det ett stöd för tidigare betyg i skolan. Det finns en förkrossande majoritet i Sveriges riksdag för att införa betyg från årskurs 4, och det välkomnar jag.Det finns ett parti som kommer att rösta emot propositionen, men det handlar inte om någon utvärdering av försöksverksamhet eller om betyg i årskurs 4 eller årskurs 6. I Vänsterpartiet är man i princip emot betyg, även om man kanske kan tänka sig det i slutet av grundskolan. Jag utgår ifrån att man kommer att rösta emot detta i eftermiddag - självklart. Man röstade ju även emot betyg i årskurs 6 när vi införde det. Jag köper alltså inte retoriken att man vill avvakta en försöksverksamhetsutvärdering, utan man är emot betyg. Fortfarande på 2000-talet drev Vänsterpartiet i den här kammaren aktivt linjen om en betygsfri skola. De elever som drabbas mest av en sådan kravlös skola är de elever som mest behöver stöd tidigt i skolan. När man utvärderade försöksverksamheten med betyg från årskurs 6, fru talman, framkom det att alla elever som fått betyg i årskurs 6 inte hade fått tidigt stöd. Då är det ju inte fel på betygsinstrumentet och uppföljningsinstrumentet, utan då ska vi gå på den huvudman, den friskola eller kommunala skola och de politiker som inte tar det ansvar de enligt skollagen har att sätta in stöd eller specialpedagogiska stöd. När det gäller utvärderingen av betyg i årskurs 4 är det absolut viktigaste på totalen att fokus hamnar på kunskapsutvecklingen. Fokus måste ligga på kunskapsutvecklingen. Även om det handlar om betyg nu ser vi i den generella debatten om framgångsskolor att de skolor som fokuserar på kunskap - som hela tiden följer upp alla elever individuellt - är de som lyckas vända resultaten, höja kvaliteten och vända skutan åt rätt håll. Ingenting av det kommer fram i den här debatten, vilket jag beklagar. Tidigare betyg är inte i sig lösningen på alla problem. Jag inledde med att säga att den absolut viktigaste faktorn för att eleverna ska få rätt stöd och bra undervisning är en utbildad, behörig lärare som kan sina ämnen. Det viktiga är att vi har studiero i klassrummet, vilket vi inte har i dag. Det viktiga är vi har ett pedagogiskt ledarskap, en rektor, som fokuserar på dessa frågor. Genom tidigare betyg kommer man dock att upptäcka elever i behov av stöd. Man upptäcker särskilt de elever som ligger på eller strax över gränsen för godkänt, fru talman, alltså betyget E. Många har också varit inne på detta med information till vårdnadshavare samt motivationen. Varför finns det partier i Sveriges riksdag som är emot skolreformer som fokuserar på kunskap? Varför är man emot reformer som bidrar till att upptäcka de elever som mest behöver stöd i skolväsendet? Varför motsätter man sig en reform som bidrar till motiverade elever som anstränger sig mer? Den här debatten är typiskt svensk, fru talman. Den förekommer inte alls i de länder som ligger högst upp i olika internationella mätningar, oavsett om det handlar om Sydkorea eller Finland. Dessa länder ligger långt före oss utbildningsmässigt, och de har tidigare betyg som en del av skolpolitiken. Jag yrkar bifall till utbildningsutskottets förslag.

Fru talman! Det finns något som är intressant att känna till kring detta förslag och hur det kom till. Liberalerna började prata om den här frågan 2015, då man på riktigt satte ned foten och sa att det skulle till en reform där betyg från årskurs 4 skulle finnas med. Ett antal forskare i Sverige satte sig då ned och kollade på över 1 000 vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar. Inte en enda kunde hitta någon som helst evidens för att betyg från årskurs 4 eller tidigare ålder vore bra för barnen - inte en enda. Liberalerna, som hette Folkpartiet på den tiden, hade dock någonting att hänvisa till. Det var alltså inte så att Liberalerna kom tomhänta, fru talman, för det fanns en forskningsrapport från 1930. Det är ungefär detta som Liberalerna bygger sin skolpolitik på även i dag.Jag har en fråga till ledamoten Roger Haddad, som i talarstolen väldigt skickligt - det ska sägas - försökte flytta fokus från det som är viktigt och i stället kom med faktiskt felaktiga påståenden. Det var självklart helt medvetet, för att flytta fokus. Det jag vill fråga Roger Haddad är: Om vi bortser från Vänsterpartiet - vi finns inte i den här kammaren, säger vi - varför vill Liberalerna inte lita på professionen? Varför vill Liberalerna inte lita på forskarna? Varför vill man inte vänta på en utvärdering av försöksverksamheten med betyg från årskurs 4? Kan det vara så att man redan vet vad den kommer att säga, nämligen det som all annan forskning har sagt i 70-80 år - att detta inte är en bra reform?

Fru talman! Bland de studier som det har refererats mest till under de senaste tio åren finns 2010 års studie från IFAU. Den åtföljdes fyra år senare av en studie från forskare i Göteborg, och de råkade tycka olika. Problemet generellt sett är att det inte har bedrivits någon djupgående betygsforskning i Sverige under många år, och precis som i forskarvärlden och bland lärarfacken - liksom här i kammaren - tycker man olika och drar lite olika slutsatser. Jag hör ju hur man tolkar Skolverkets utvärdering olika beroende på vilken partinål man har, fru talman.Det handlar absolut inte om något gammalt material från 1930-talet. Det är faktiskt så att Lärarnas Riksförbund i sitt yttrande säger att man inte har något principiellt emot tidigare betyg i skolan, eller i årskurs 4, utan att man har kritik mot att detta ska ligga på rektorn. Man tycker att det i så fall borde ligga på huvudmannen och att det borde gälla i hela landet. Det är egentligen min åsikt också, men även jag har fått ge och ta i en förhandling med regeringspartierna.Det viktigaste för mig är att vi går i en riktning där vi kan införa tidigare utvärderingar så att elever får en återkoppling. När man till exempel frågar elever i Finland, som har tidigare betyg, om betyg säger de att de därigenom vet var de ligger och kan förbättra sig till nästa gång samt att de kan kommunicera till vårdnadshavare vilket stöd de har.Det är klart att detta är en del av denna reform, men glöm inte de andra delarna: lärarutbildningen, studiero och trygghet samt ett tydligt pedagogiskt ledarskap.Jag avslutar, fru talman, med att säga att det inte spelar någon roll vilka argument som tas upp här av Vänsterpartiet, för Vänsterpartiet är i grunden emot betyg i grundskolan.

Fru talman! Jag behöver nog inte ens kommentera det som Roger Haddad nämnde angående Vänsterpartiets ställningstaganden kring betyg. Den som har läst vårt utbildningspolitiska program - och våra två föregående - vet var vi står i dessa frågor. Ingenstans står det att Vänsterpartiet är motståndare till betyg överlag, så låt oss avfärda detta.Det är också intressant hur Liberalerna försöker att föra bort fokus från det faktum att lärare redan i dag vet vilka insatser som behöver sättas in men inte kan göra det eftersom Liberalerna anser att det är viktigare att ge höginkomsttagare skattesänkningar än att ge resurser så att det finns fler lärare i skolan som kan hjälpas åt att ge det särskilda stödet. Det är exakt detta som händer. I kommuner där Liberalerna är med och styr skärs det ned på skolan; där satsas det inte på skolan. Där ser man eleverna som kunder, inte som elever som ska få stöd och få sin individuella anpassning.Det är detta som är verkligheten, och det är egentligen därför detta förslag kommer upp - för att föra bort fokus från det faktum att man inte litar på lärarna och forskningen och för att man helt enkelt inte vill sätta in de resurser som behövs. Man vill heller inte prata om den marknadsskola som har lett till att elever inte får det stöd de behöver.Låt oss vara ärliga från den här talarstolen! Liberalerna står här i dag och har tvingat med sig ett antal partier för att experimentera med våra barns framtid. Man har också tydligt sagt från talarstolen - Roger Haddad sa det tidigare - att det inte spelar någon roll vad någon, eller Vänsterpartiet, säger om den här frågan. Det spelar alltså ingen roll för Liberalerna vad lärare eller forskare säger eller vad i princip alla rapporter någonsin har sagt om betyg i den åldern, utan Liberalerna har redan bestämt sig.Det här är ett sätt att föra bort fokus från det som egentligen är problemen: marknadsskolan, resurserna till skolan, nedskärningarna och en del andra systemfel. Detta är Liberalerna skyldiga till.

Fru talman! Hade det här varit en debatt i kommunfullmäktige i Västerås hade ordföranden knackat av ledamoten för att han inte höll sig till debattens kärna, nämligen införandet av betyg i årskurs 4.Detta handlar inte om friskolor, om resurser generellt eller om finansiering av skolsystemet, utan det handlar om hur vi kan gå från en kravlös skola och från en betygsfri skola, som ni har kämpat för i decennier. Ni har yrkat avslag på att införa krav på lärarlegitimation i skolan. Ni har röstat emot betyg i årskurs 6, och ni kommer att rösta emot betyg i årskurs 4. Ni har ju motverkat allt som politiska skolreformer har syftat till för att lyfta kvaliteten och för att fokusera på kärnuppdraget i skolan.Jag beklagar det. Jag är glad att jag i dag står på en helt annan sida än Vänsterpartiet, som har motarbetat Liberalernas skolpolitik. Jag konstaterar att sju av åtta partier i Sveriges riksdag i eftermiddag kommer att rösta ja till regeringens proposition, och det välkomnar jag.En förkrossande majoritet i Sveriges riksdag kommer att skicka ut budskapet att kunskap är viktigt samt att det är viktigt att identifiera elevers behov tidigare, att sätta in stöd och att kunna bidra till att öka motivationen bland eleverna. Detta kommer tillsammans med många andra av de åtgärder som vi jobbar med - studiero, lärarutbildning, fortbildning av lärare, mobilfria klassrum eller vad det nu kan vara - att bidra till att kvaliteten ökar i svensk skola.

Fru talman! Mitt anförande ska handla om eleverna - om tioåringarna som det här förslaget om möjlighet till betyg i årskurs 4 handlar om.Alla barn har rätt att få det stöd de behöver i skolan för att nå så långt de kan och utvecklas både som person och i alla ämnen. Alla elever behöver bli sedda och få det stöd de behöver tidigt i skolgången.När vi i Miljöpartiet klev in på Utbildningsdepartementet 2014 kunde vi se att mest stöd gavs till elever i årskurserna 8 och 9. Logiken var alltså att man väntade med att sätta in extra stöd till de sista årskurserna, då eleverna också skulle få betyg.Att sätta in stödet sent är inte bara dåligt därför att eleverna redan har hunnit missa mycket; en elev som till exempel har svårt med läsningen under åtta år i skolan tappar ju inte bara i svenskämnet utan också i varje annat ämne eftersom läsningen är grunden för allt lärande. Det är också dåligt för elevernas självkänsla att ständigt känna att man misslyckas och att man inte hänger med.Vi ville ändra på detta. Vi ville bryta kopplingen mellan betyg och det stöd som elever får för att de har olika utmaningar. Därför införde vi en läsa-skriva-räkna-garanti som riktar in sig på att tidigt upptäcka om barn har behov av särskilt stöd för att lära sig att läsa, skriva och räkna bra. Redan i förskoleklassen, och i årskurserna 1, 2 och 3, finns bedömningsstöd för lärare. Det är obligatoriskt att arbeta med att kartlägga och att ge stödet tidigt.Fru talman! Att alla elever behöver få det stöd de behöver tidigt är dock inte samma sak som att det är bra med tidigare betyg. Jag menar att dessa saker bör skiljas åt. Jag vill se till att varje barn som behöver stöd, till exempel för att lära sig att läsa bra, ska få det innan han eller hon ens har märkt att det gick lite knackigt - innan självkänslan ens hinner få sig en törn.Låt oss gå till frågan om betyg i årskurs 4. Vad vet vi om tidiga betyg? Det har gjorts en hel del forskningsstudier, och sammantaget kan man inte säga att elevernas kunskapsresultat förbättras av betyg. Det vi kan se är att tidiga betyg, alltså betyg på barn som är i lägre ålder, kan få negativa konsekvenser för barnens syn på sig själva och sitt lärande. Ett dåligt betyg tidigt kan få ett barn att känna att det är kört och att man är dålig - inte bara att det inte har gått så bra och att man inte har lärt sig så mycket ännu.Detta är någonting som vi i Miljöpartiet är väldigt oroliga för. Vi är oroliga för att utvärderingen av betyg i årskurs 6 visar att särskilt flickor riskerar en högre stress och psykisk ohälsa. Det är oroväckande.När vi förhandlade januariavtalet arbetade vi därför för att det inte skulle vara obligatoriskt för alla att införa betyg i årskurs 4 utan att det skulle vara ett beslut som fattades av rektor på den enskilda skolan efter samråd med lärarna. Det är ju de som arbetar i skolan, nära eleverna, som bäst kan bedöma konsekvenserna i sina elevgrupper och samtidigt kan sätta in insatser för att motverka de risker som finns med tidiga betyg.Därför är jag ganska upprörd över att redan nu ha sett hur skolhuvudmän, alltså ägare av skolor, har gått ut och bestämt att detta ska införas på alla deras skolor utan att det framgår hur lärarna har involverats på varje enskild skola. Det är viktigt att man följer lagen i den delen. Det är helt centralt för att undvika de negativa konsekvenser av tidigare betyg som vi tyvärr befarar.Fru talman! Det blir uppenbart att vi i Miljöpartiet, precis som tidigare, inte ser positivt på tidigare betyg. Det är en hållning som i stor utsträckning delas av både forskare, lärare och rektorer som har kunskap om vad betyg innebär. Vi har gått med på ett januariavtal där den här punkten ändå finns med, och avtal ska hållas. Vi har gjort vårt yttersta för att konsekvenserna av den här politiken ska gå att hantera och bli så milda som möjligt.Jag vill särskilt uppmärksamma att detta är viktigt i den tid vi nu befinner oss i, mitt under en pågående pandemi som har påverkat skolorna väldigt mycket. Även grundskolans tidigare årskurser, som inte har omfattats av rekommendationer om distansundervisning, har påverkats av pandemin med hög frånvaro på grund av milda symtom, både hos elever och hos lärare, och kanske också ibland på grund av rädsla för smittspridning. Därför är det extra viktigt för oss att understryka att detta alltså inte är någonting som man måste genomföra, framför allt inte nu.Generellt sett är det viktigt att beakta att olika reformer på skolans område också tar tid - tid från lärarnas undervisning, tid från rektors pedagogiska ledarskap och såklart även tid från eleverna. Därför är det betydelsefullt att detta är just frivilligt och att vi inte tvingar på alla skolor en stor och omfattande reform.Fru talman! I den här debatten har det varit mycket diskussion om den utvärdering som det beslutades om i samband med att försöket med betyg i årskurs 4 infördes. Jag är övertygad om att den utvärderingen också kommer att bli ett viktigt beslutsunderlag för de rektorer som överväger att införa betyg i årskurs 4 på sina skolor efter att det här året är slut.Fru talman! Vi i Miljöpartiet tycker att det allra viktigaste är att vi ser till att varje barn får det stöd det behöver tidigt i skolan. Det ska inte vara villkorat med att man också får ett betyg, utan det ska ta sin utgångspunkt endast i barnets behov så att barnet kan nå så långt som möjligt.Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad.(Beslut fattades under § 18.)

Debatt om förslag

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.