

Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU03
<h1>Miljöfarligt avfall</h1>
<hr />
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li><a href="#bsam">Sammanfattning</a></li><li><a href="#bprop">Propositionen</a></li><li><a href="#bmot">Motioner</a></li><li><a href="#btext">Utskottet</a></li><li><a href="#bhemst">Hemställan</a></li></ul>
<pre>1991/92
JoU3</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas proposition 1990/91:188 om riktlinjer
för det fortsatta samarbetet vid omhändertagande av miljöfarligt
avfall i Sverige och Norge. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker de med anledning av propositionen väckta
motionerna.</pre>
<pre>Till betänkandet har fogats en meningsyttring (v).</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>Regeringen (miljödepartementet) föreslår i proposition
1990/91:188</pre>
<pre>att riksdagen godkänner riktlinjerna för det fortsatta arbetet
om ökat samarbete vid omhändertagande av miljöfarligt avfall i
Sverige och Norge.</pre>
<pre>De båda länderna skall gemensamt verka för en bättre miljö
genom att minimera mängderna miljöfarligt avfall. Ett gemensamt
bolag med svenska och norska ägare bör bildas. Bolagets
verksamhet bör syfta till att bl.a. analysera möjligheterna till
att gemensamt uppföra anläggningar för miljöriktig hantering av
miljöfarligt avfall.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motioner</h2><pre>1991/92:Jo1 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens
aktier i SAKAB samt som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens ägarandel i SAKAB,</pre>
<pre>2. att riksdagen upphäver 13 § i lagen om kemiska produkter.</pre>
<pre>1991/92:Jo2 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen avslår föreliggande förslag till avtal samt
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
behovet av att omarbeta avtalet,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av arbetet för att minimera
miljöfarligt avfall.</pre>
<pre>1991/92:Jo3 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1990/91:188 i sin helhet.</pre>
<pre>1991/92:Jo4 av Siw Persson (fp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens
aktier i SAKAB samt som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskning av det allmännas ägarandel i
SAKAB,</pre>
<pre>2. att riksdagen upphäver 13 § i lagen (1985:426) om kemiska
produkter.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Bakgrund</pre>
<pre>Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågor om
miljöfarligt avfall, bl.a. i samband med 1990 års
budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr. 241).
Riksdagen anslöt sig till de i propositionen redovisade allmänna
principerna och målen för den framtida avfallshanteringen. I
propositionen konstateras bl.a. att behandlingskapaciteten för
miljöfarligt avfall är otillräcklig i Sverige i förhållande till
de behov som föreligger. Vidare slås fast att avfall inte skall
exporteras till länder som saknar resurser att ta hand om det på
ett miljöriktigt sätt och att det är industriländernas
skyldighet att själva lösa sina avfallsproblem. Den som ger
upphov till avfall skall bära kostnaden för avfallshanteringen.
Riksdagen anslöt sig vidare till övervägandena om att begränsa
statens engagemang i SAKAB. Riksdagen fann dock att samhällets
kontroll över företaget skulle bibehållas. Stat och kommun skall
gemensamt kontrollera 51 % av aktierna.</pre>
<pre>Den 27 oktober 1990 ingicks ett intentionsavtal mellan Sverige
och Norge om ett utvidgat samarbete för omhändertagande av
miljöfarligt avfall och bildande av ett bolag härför. I avtalet
utfäster sig de båda regeringarna att gemensamt verka för att i
de båda länderna minimera mängderna av miljöfarligt avfall,
uppföra anläggningar som på ett miljöriktigt sätt kan behandla
miljöfarligt avfall, inkl. anläggningar för särskilt
svårbehandlat avfall, samt organisera omhändertagandet inkl.
transporterna av miljöfarligt avfall på ett miljöriktigt och
kostnadseffektivt sätt. Enligt intentionsavtalet skall
verksamheten i bolaget tillgodose den gemensamma nyttan i de
båda länderna och bygga på ömsesidiga insatser av resurser och
lokalisering av behandlingsanläggningar för omhändertagande av
miljöfarligt avfall. Samhällelig kontroll av verksamheten skall
säkras genom att det allmänna i Sverige och Norge tillsammans
tillförsäkras majoriteten av aktierna i det nya bolaget.
Aktiekapitalet skall fördelas mellan det allmänna i Sverige och
Norge i relationen 30 resp. 25 %. Enskilda intressenter från
främst Sverige och Norge skall erbjudas att teckna resterande
aktier. Bolaget skall drivas på strikt kommersiella grunder.</pre>
<pre>Ett förslag till slutlig uppgörelse överlämnades till resp.
regering den 7 mars 1991. Som ett första steg föreslås att ett
gemensamt svensk-norskt bolag bildas med uppgift att klarlägga
de fortsatta samarbetsformerna, volymen miljöfarligt avfall som
behöver tas om hand, marknadssituationen, val av
behandlingsteknik, lokaliseringsfrågor samt finansieringsfrågor.
Bolagets aktiekapital bör fördelas mellan det allmänna och
näringslivet i de förhållanden som anges i intentionsavtalet.
Målsättningen är att bolaget under senare delen av perioden
förvärvar aktierna i SAKAB samt uppför en behandlingsanläggning
i Norge.</pre>
<pre>Riktlinjer för det fortsatta samarbetet</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att följande riktlinjer skall gälla för
det fortsatta samarbetet vid omhändertagande av miljöfarligt
avfall i Sverige och Norge. De båda länderna skall gemensamt
verka för en bättre miljö genom att minimera mängderna
miljöfarligt avfall. Vidare bör ett gemensamt bolag med svenska
och norska ägare bildas. Bolagets verksamhet bör syfta till att
bl.a. analysera möjligheterna till att gemensamt uppföra
anläggningar för miljöriktig hantering av miljöfarligt avfall.
Enligt föredragande statsrådet är hanteringen av miljöfarligt
avfall ett område som lämpar sig väl för nordiskt samarbete.
Genom ett sådant samarbete kan en miljömässig kompetens och
effektiv specialisering i behandlingen av miljöfarligt avfall
uppnås. I såväl Sverige som Norge har analyserats hur behoven av
ny behandlingskapacitet för omhändertagande av miljöfarligt
avfall skall kunna tillgodoses. De nyanläggningar som diskuteras
i både Sverige och Norge har ansetts kräva investeringar på
vardera ungefär 500 milj.kr. Ett svenskt-norskt samarbete skulle
medföra stora ekonomiska och hanteringsmässiga fördelar.</pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre>I motion Jo1 (m) konstateras att mängden miljöfarligt avfall
minskar. Utvecklingen på detta område gynnas bäst genom att
företag och kommuner får ett ökat ägaransvar i anläggningar av
SAKABs typ. Staten bör renodla sin kontrollfunktion och därför
lämna majoritetspositionen i SAKAB.  Riksdagen bör bemyndiga
regeringen att försälja statens aktier i SAKAB (yrkande 1). En
sådan försäljning förutsätter att 13 § i lagen (1985:426) om
kemiska produkter upphävs (yrkande 2). Motsvarande krav framförs
även i folkpartimotionen Jo4 yrkandena 1 och 2. I motion Jo2 (c)
yrkas att föreliggande förslag till slutlig uppgörelse skall
omarbetas. Enligt motionärerna har förutsättningarna för det
ingångna intentionsavtalet förändrats. Mängden miljöfarligt
avfall minskar. Utgångspunkten för ett omarbetat avtal bör vara
att parterna gemensamt skall verka för en bättre miljö genom att
minimera mängderna miljöfarligt avfall. Riksdagen bör därför
avvisa det i propositionen redovisade förslaget till avtal
(yrkande 1). Parterna bör tillsammans med industrin starta och
driva projekt för en ren produktion. En sådan produktion leder
till ett bättre resursutnyttjande och är därmed
företagsekonomiskt försvarbar. Behandlingsteknologier och
kapacitet för miljöfarligt avfall bör utvärderas som ett led i
ett avfallsminimeringsprogram (yrkande 2). I motion Jo3 (v)
yrkas avslag på regeringens förslag. Enligt motionären minskar
avfallsmängderna och det finns risk för att ökade kostnader
leder till att mer avfall försvinner. Kommersiell drift
förutsätter kontroll över avfallsflödena. Dessutom är det
framtida behovet av behandlingskapacitet för miljöfarligt avfall
svårbedömt. Som grundläggande princip för hanteringen av
miljöfarligt avfall bör gälla att avfallet skall tas om hand i
ursprungslandet.</pre>
<pre>Utskottets överväganden</pre>
<pre>En varaktigt hållbar utveckling när det gäller avfallet
förutsätter att all verksamhet anpassas till de krav som
människor och miljö långsiktigt ställer. Avfallets volym och
farlighet måste minskas samtidigt som behandlingen av det avfall
som ändå uppkommer förbättras. Detta gäller inte minst det
miljöfarliga avfallet. Utskottet anser i likhet med föredragande
statsrådet att utgångspunkten för all avfallshantering är att vi
själva skall kunna ta hand om det egna avfallet. Miljöfarligt
avfall skall inte exporteras till land som saknar resurser att
ta hand om avfallet på ett från miljösynpunkt godtagbart sätt.
Detta utesluter emellertid inte ett samarbete med andra länder
för att nå den för miljön bästa möjliga lösningen. Genom
samarbete med ett land som tillämpar samma ansvarsfulla krav som
Sverige bidrar vi till att miljöfarligt avfall tas om hand på
ett miljöriktigt sätt i båda länderna. Utskottet konstaterar i
likhet med föredragande statsrådet att hanteringen av
miljöfarligt avfall är ett område som lämpar sig väl för
nordiskt samarbete. Genom ett sådant samarbete kan en
miljömässig kompetens och effektiv specialisering i behandlingen
av miljöfarligt avfall uppnås. Även om målet är att minimera
uppkomsten av miljöfarligt avfall så måste under överskådlig tid
betydande kapacitet för omhändertagande finnas tillgänglig. Som
framhålls i propositionen bör utbyggnaden av denna kapacitet,
för att tillgodose kraven på kompetens och kostnadseffektivitet,
medföra en viss grad av specialisering. Samarbetet torde även
innebära stora ekonomiska och hanteringsmässiga fördelar. Som
framhållits i flera motioner minskar mängderna miljöfarligt
avfall för närvarande. Kunskapen om vad som orsakat detta
trendbrott är bristfällig. Även om avfallsmängderna minskar
behöver detta inte leda till att behovet av specialiserad
behandlingskapacitet minskar. En sådan specialisering innebär
samtidigt att kravet på kostnadseffektiv hantering upprätthålls.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att en
stegvis uppbyggnad av samarbetet är att föredra. Ett sådant
förfarande skapar nödvändig flexibilitet vid beslutsfattandet,
goda förutsättningar för kontroll över utvecklingen samt
möjligheter att styra den i en riktning som är positiv från
såväl miljömässiga som företagsekonomiska utgångspunkter. Först
när det nu aktuella gemensamma bolaget bättre har klarlagt
förutsättningarna är det möjligt att ta ställning till formerna
för det fortsatta samarbetet vid omhändertagande av miljöfarligt
avfall i Sverige och Norge samt till frågan om ett gemensamt
avfallsbehandlingsbolag och dess finansiering m.m. Med det
anförda avstyrks motionerna Jo2 och Jo3.</pre>
<pre>I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om riktlinjer för det fortsatta arbetet om ökat
samarbete vid omhändertagande av miljöfarligt avfall i Sverige
och Norge.</pre>
<pre>Enligt tidigare riksdagsbeslut (1989/90:JoU16, rskr. 241) bör
statens engagemang i SAKABs drift och övrig skötsel kunna
begränsas. Samtidigt konstaterades att samhällets anvarstagande
beträffande omhändertagandet av miljöfarligt avfall förutsätter
en fortsatt samhällelig kontroll av verksamheten genom ägarskap.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att
kvalificerade industriella anläggningar av den typ som SAKAB
representerar skall drivas rationellt under så normala
företagsekonomiska förutsättningar som möjligt. För att SAKAB
skall kunna fortsätta att spela en viktig roll i samband med
omhändertagande av miljöfarligt avfall är det betydelsefullt med
ytterligare specialisering och vidareutveckling av den teknik
och kompetens som finns inom företaget.  Utvecklingen mot
minskade volymer miljöfarligt avfall främjas av att de som
producerar det miljöfarliga avfallet tar ett ökat ansvar för
hantering och behandling av avfallet. Det är vidare viktigt med
en uppslutning kring bolaget såväl från ägarnas sida som från
dem som bolaget betjänar. Både kommunerna och industrin bör
därför öka sin ägarandel i bolaget. För att hanteringen av
miljöfarligt avfall skall fungera på ett för alla berörda
intressen godtagbart sätt fordras ett väl utvecklat samarbete
mellan staten, kommunerna och industrin. Utskottet förutsätter
att regeringen följer den fortsatta utvecklingen på detta område
och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga. Med
det anförda avstyrks motionerna Jo1 och Jo4 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>1. beträffande riktlinjer för det fortsatta samarbetet</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
riktlinjerna för det fortsatta arbetet om ökat samarbete vid
omhändertagande av miljöfarligt avfall i Sverige och Norge samt
avslår motionerna 1991/92:Jo2 och 1991/92:Jo3,</pre>
<pre>men. (v)</pre>
<pre>2. beträffande ägarförhållandena i SAKAB</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo1 och 1991/92:Jo4.</pre>
<pre>Stockholm den 7 november 1991</pre>
<pre>På jordbruksutskottets vägnar</pre>
<pre>
Göran Persson</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart
Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge
Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén
(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Patrik Norinder (m),
Lena Klevenås (s) och Kent Carlsson (s).</pre>
<pre>Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.</pre>
<pre>Meningsyttring av suppleant</pre>
<pre>Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.</pre>
<pre>Annika Åhnberg (v) anför:</pre>
<pre>Enligt min mening är statistiken och kontrollen över
avfallsmängder och avfallsflöden bristfälliga. Detta innebär när
det gäller miljöfarligt avfall att så mycket som 100 000 ton kan
vara på drift. I juni 1990 tillkallade den dåvarande regeringen
en särskild utredare för att klarlägga vissa frågor i anslutning
till omhändertagandet av miljöfarligt avfall. Utredaren skall
bl.a. belysa hur flödet av miljöfarligt avfall kan komma att
utvecklas under 1990-talet, klarlägga olika möjligheter för
omhändertagande av sådant avfall samt ange kostnadseffekter av
olika handlingslinjer när det gäller uppkomst och
omhändertagande av avfallet (Dir. 1990:45). Utredningen skall
vara klar till årsskiftet 1991/1992.</pre>
<pre>Det förefaller nu som om trenden vad gäller mängderna
miljöfarligt avfall har vänt. Avfallsmängderna minskar. Mot
bakgrund av de osäkra kunskaperna är det mycket svårt att bedöma
orsakerna härtill. Det finns enligt min mening en uppenbar risk
för att ökade kostnader för omhändertagande leder till att ännu
mer avfall "försvinner". Tilläggas bör att den grundläggande
principen, när det gäller miljöfarligt avfall, är att sådant
avfall skall tas om hand i ursprungslandet. Osäkerhet
beträffande det framtida behovet av kapacitet för
omhändertagande av miljöfarligt avfall gör att bildandet av ett
bolag kan anstå. Regeringens förslag är dessutom oklart när det
gäller ägarförhållandena i det nya bolaget. Det finns
ytterligare frågetecken och oklarheter som behöver redas ut
innan ett bolag kan bildas. Propositionen innebär vidare ett
definitivt ställningstagande för en behandlingsanläggning i
Norge. Ett sådant ställningstagande bör också anstå tills
beslutsunderlaget fördjupats.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.1 borde ha hemställt:</pre>
<pre>1. beträffande riktlinjer för det fortsatta samarbetet</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo3 och med
avslag på motion 1991/92:Jo2 avslår propositionen.</pre>
<a name="bres"></a><h2></h2>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>




<br />




Betänkande 1991/92:JoU3 Miljöfarligt avfall