Sammanfattning I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Tre reservationer (v, mp) finns. Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Avreglering Riksdagen avslår motion 2006/07:K302. 2. Lagstiftningens heteronormativitet Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K209 yrkandena 1 och 2, 2006/07:K293, 2006/07:K312 yrkande 10 och 2007/08:So335 yrkandena 7 och 8. Reservation 1 (v, mp) 3. Lagstiftningsöversyn med queerperspektiv Riksdagen avslår motion 2006/07:So463

Betänkande 2007/08:KU17 Lagstiftningsprocessen

Video


Herr talman! När det gäller detta betänkande, KU17, om lagstiftningsprocessen yrkar jag först av allt bifall till reservation 1.
Heteronormativiteten genomsyrar samhället på alla plan. Ja, så är det. I en demokrati borde det vara en självklarhet att varje människa som lever i denna ska kunna känna dels samhörighet med landets grundlagar, dels acceptans av samhället runt omkring sig för sina individuella preferenser.
Det ställer krav på oss här i denna kammare, som är tillsatt av just den människa som jag nyss talade om, att göra allt som står i vår makt för att tillfredsställa den längtan och det berättigade kravet hos människor att få känna sig just delaktiga. 
Men som så många gånger tidigare anser Moderaterna och deras stödpartier att individens rätt att få känna sig hemma i ett kollektiv ska bekämpas när det går. I stället för att stödja alla individer i vårt samhälle väljer man att bibehålla en normativitet som vi alla här i kammaren vet inte är allmängiltig. 
Herr talman! Det känns högst besynnerligt att man från utskottets majoritet inte ens kan tänka sig att göra enkla förändringar i lagtexten och byta ut normativa ord som mor och far mot det könsneutrala ordet förälder. Jag förstår inte hur man tänker i detta läge. Jag förstår inte detta på annat sätt än att moderatregeringen med dess stödpartier har fastnat i ett värdekonservativt tänkande. Eller finns det någon annan förklaring?



Herr talman! I betänkandet KU17 behandlas 15 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2006 och 2007. Jag kommer kortfattat att beröra det stycke som handlar om översynen av lagstiftningen. 
Varje år kommer det flera motioner med begäran om översyn av lagstiftningen och utformningen av dess texter. Många har berört behovet av könsneutral lagstiftning. 
Det är av största vikt att ingen människa känner sig kränkt av eller obekväm med lagtexters utformning. 
Redan under riksmötet 1994/95 underströk utskottet betydelsen av att man i officiella texter använder ett könsneutralt språk i så stor utsträckning som möjligt. Under de tre följande riksmötena behandlades motionsyrkanden om samma sak.
År 2004 ansåg lagutskottet att lagändringar som görs i framtiden ska utgå från att alla människor inte är heterosexuella och pekade samtidigt på att regeringen redan gjorde sådana överväganden. Lagutskottet var därför inte berett att föreslå riksdagen någon åtgärd i frågan. 
Våren 2005 behandlades frågan igen med samma resultat, och förra våren avstyrkte civilutskottet ett motionsyrkande där man önskade att mor och far ersätts av det mer könsneutrala ordet förälder. 
Statsrådsberedningen har gett ut vissa anvisningar för författningsskrivning i den så kallade gröna boken. Där liksom i Statsrådsberedningens promemoria från 1994 som reviderades 1998 och i 
Myndigheternas skrivregler
 finns exempel på hur man kan göra texter helt könsneutrala. 
Allianspartierna, majoriteten i konstitutionsutskottet, står fast vid sitt tidigare ställningstagande, nämligen att det är viktigt att officiella texter i så stor utsträckning som möjligt är könsneutrala. Med hänsyn till detta samt att Regeringskansliet sedan flera år i sitt författningsarbete steg för steg gör svensk lagstiftning och andra officiella texter mer könsneutrala saknas skäl för utskottet att göra en annan bedömning av frågan än tidigare. Motionerna ska därför avslås.
Herr talman! Med detta som bakgrund yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. 



Herr talman! Det finns en stor samstämmighet i denna debatt, och jag börjar med att instämma i de resonemang som Eva Bengtson Skogsberg lyfte fram i sitt anförande, och jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande i frågor rörande lagstiftningsprocessen. 
För mig är det en självklarhet att den svenska lagstiftningen ska följa neutralitetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Inför lagen är vi alla lika, och alla ska behandlas lika i lagen. Enligt regeringsformen 1 kap. 2 § föreskrivs att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika rätt och värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. 
I svensk lagstiftningsprocess finns det många aktörer som fyller en viktig funktion. Regeringen och utredningsverksamheten å ena sidan är en del som har ett stort ansvar för att grundläggande värden ska respekteras. Riksdagen å andra sidan har i kraft av sin lagstiftande makt ett ansvar för att skapa en lagstiftning som följer regeringsformens paragrafer och mänskliga rättigheter.
I Integritetsskyddskommitténs arbete konstaterades det att man under en mycket lång tid förbisett en analys av värnandet av integriteten. I detta har alla aktörer ett gemensamt ansvar. Det är en av många aspekter som det är viktigt att analysera i lagstiftningsprocessen så att den står i överensstämmelse med de åtaganden som vi som lagstiftare enligt både regeringsformen och Europakonventionen har.
Vi kan också konstatera att antalet parlamentariskt sammansatta kommittéer eller utredningar under senare mandatperioder kraftigt har fått ge vika för enmansutredningar. I processen med att ta fram ny lagstiftning är just en god beredning avgörande. Här är vi många aktörer som har en viktig pusselbit i detta. 
Reservanterna lyfter fram ytterligare aspekter på vad som krävs för att förbättra lagstiftningsprocessen. Jag kan konstatera att vi alla behöver bli bättre vakthundar och bättre lagstiftare när det gäller att uppfylla de intentioner som efterfrågas men också stadgas så att detta med allas likhet inför lagen efterlevs. Här krävs det att vi är observanta vid ny lagstiftning så att heteronormativitet uppnås.
Både lagutskottet och konstitutionsutskottet uttryckte förra mandatperioden att ny lagstiftning ska vara könsneutral och att vi ska ha detta med oss i de överväganden vi gör i lagstiftningsprocessen.


Debatt om förslag

Riksdagen sade nej till motionsförslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet. 