Konstitutionsutskottets betänkande nr 5 år 1971
 
 
 
KU 1971: 5
 
 
 
Nr 5
Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på iyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen.
 
 
 
Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställningstagande 
anmäla fyra vid 1970 års riksdag som vilande antagna förslag till ändringar i grundlagarna. Förslagen har intagits som bilaga till detta betänkande. De avser dels smärre ändringar i tryckfrihetsförordningen beträffande rättegången i tryckfrihetsmål (förslaget under 1), dels en vidgning i tillämpningsområdet för bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen 
om hets mot folkgrupp (förslaget under 2), dels ock ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation m. m. (förslagen under 3 och 4). Utskottet hänvisar till sina utlåtanden nr 6, 31 och 32 samt propositionerna nr 15, 87 och 116 vid 1970 års riksdag. Återstående vilande förslag (KU 1970: 20 och 39) anmäls samtidigt genom 
utskottets betänkanden nr 6 och 7.
Stockholm den 3 februari 1971
På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Henningsson 
(s), Hemelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark 
(fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i Ängelholm (s) och Molin (fp).
 
 
 
Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 5
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
2
 
 
 
Bilaga
 
 
 
1) Förslag till
ändring i tryckfrihetsförordningen1
 
 
 
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
12 kap.
1 §.*
 
 
 
Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som enligt Konungens förordnande är behörig att för länet 
upptaga sådana mål. Förekommer 
anledning att även annan rådhusrätt 
inom länet skall äga upptaga 
tryckfrihetsmål, äger Konungen 
förordna därom.
Finnes ej rådhusrätt inom länet, äger Konungen utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.
Till tryckfrihetsmål 
 
 
 
Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse 
har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt 
inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.
 
 
 
5 §.
 
 
 
3 §.
 
 
 
För varje län skola utses jurymän, 
 fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt. För Stockholms 
stad och län utses jurymän gemensamt.
 
 
 
För varje län skola utses jurymän, 
 fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.
 
 
 
4 §.s
 fyra kalenderår.
 
 
 
Jurymännen utses 
Valet skall förrättas för Stockholms 
stad och län av stadsfullmäktige 
i Stockholm och landstinget 
i Stockholms län samt för annat 
län av landstinget i länet eller, då inom länet äro flera landsting eller finnes stad, som ej deltager i
 
 
 
Valet skall förrättas av landstinget 
i länet eller, då inom länet finnes kommun som ej tillhör landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige i förstnämnda 
kommun. 1 Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäk
- 
 
 
1 Omtryckt 1965: 818.
1 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. * Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
3
 
 
 
(Nuvarande lydelse) landsting, av landstingen eller av landsting och stadsfullmäktige i sådan 
stad. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelas antalet jurymän 
inom vardera gruppen mellan 
valmyndigheterna med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, 
 som skola utses för Stockholms 
stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen i länet.
Valet skall företagas under året närmast före valperioden av landsting 
vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige, sedan landstinget förrättat sitt val.
Då juryman skall väljas, ankomme 
på rådhusrätten att göra anmälan 
därom till den som har att föranstalta om valet.
 
 
 
(Föreslagen lydelse) tige i Gotlands kommun. Skola 
enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän 
inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.
 
 
 
Då juryman skall väljas, ankomme 
på tingsrätten att göra anmälan 
därom till den som har att föranstalta 
om valet.
 
 
 
5 §.*
 
 
 
Till jurymän skola utses inom länet boende svenska medborgare, som uppnått tjugufem års ålder. De böra vara kända för omdömesgillhet, 
 självständighet och rättrådighet. 
 Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper och meningsriktningar 
samt olika delar av länet vara företrädda.
Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd.
 
 
 
Till jurymän skola utses myndiga 
svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet 
och rättrådighet. Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper 
och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. 

 
 
 
6 §.
 
 
 
Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve rådhusrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman 
att vara valbar, vare uppdraget 
förfallet.
 
 
 
Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman 
eljest avgå, pröve tingsrätten, 
 om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör 
juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.
 
 
 
7 §.
Avgår juryman eller upphör han Avgår juryman eller upphör han
att vara valbar, skall inom den att vara valbar, skall inom den
grupp av jurymän, som den avgrupp av jurymän, som den av
1 
Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
4
 
 
 
(Nuvarande lydelse) gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden 
av valperioden. Valet må
i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock galle 
sådant val allenast för tiden intill 
landstingets näst infallande lagtima 
möte.
8
Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru 
klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.
Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej förås.
Föres klagan, 
15
Närmare bestämmelser 
Äro inom samma län flera rådhusrätter, 
 vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, 
 skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den rådhusrätt Konungen bestämmer. 

 
 
 
(Föreslagen lydelse) gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden 
av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock gälle 
sådant val allenast för tiden intill 
landstingets nästkommande möte.
§•
Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.
Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.
 förordnar annat.
§.
 regeringsformen föreskriver.
Äro inom samma län flera tingsrätter, 
 vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, 
 skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt Konungen bestämmer. 

 
 
 
Övergångsbestämmelse
Mål, som vid tiden för ikraftträdandet av tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse är anhängigt vid underrätt som är behörig enligt de äldre bestämmelserna men ej enligt de nya bestämmelserna, skall dock slutbehandlas 
där.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
5
 
 
 
2) Förslag till
ändring i tryckfrihetsförordningen1
 
 
 
(Nuvarande lydelse)
 
 
 
Med beaktande
12. hot, förtal eller smädelse mot folkgrupp med viss härstamning 
eller trosbekännelse;
13. skymfande av Med ärekränkning
 
 
 
(Föreslagen lydelse)
 
 
 
allmänna angelägenheter;
12. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;
enskild person, mot honom.
 
 
 
7 kap.
4 §.ä
 
 
 
1 Omtryckt 1965: 818.
2 Beträffande ytterligare ändring, se KU 1971: 7.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
6
 
 
 
3) Förslag till
ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen
Regeringsformen1
 
 
 
(Nuvarande lydelse)
§
Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna 
må hos Konungen fullföljas i stadsdepartementen, skall i den omfattning, sorn bestämmes 
i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd 
och utgöra Konungens regeringsrätt. 
 Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten 
må nyttjas.
Närmare bestämmelser om regeringsrättens 
sammansättning och tjänstgöring meddelas i omförmälda 
lag.
 
 
 
§
Till föredragning och avgörande
i regeringsrätten skola ärendena beredas i det departement, vartill de, enligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.
Riksdagsordningen2
§
Besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen enligt föreskrifter 
i vallagen. Besvären prövas 
av regeringsrätten.
Skall på 1
 
 
 
(Föreslagen lydelse)
18.
Konungens rätt att pröva och avgöra besvär i förvaltningsärenden 
skall i den utsträckning, som Konungen och riksdagen bestämmer 
i lag, uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd 
och utgöra Konungens regeringsrätt. 
 Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem. som uti domareämbeten 
må nyttjas.
 
 
 
Närmare bestämmelser om regeringsrättens 
sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag som beslutas av Konungen och riksdagen. 

25.
(Denna paragraf utgår.)
 
 
 
22.
Besvär över val till riksdagen anföras hos regeringsrätten enligt föreskrifter i vallagen.
livit utsedda.
 
 
 
&gt; Omtryckt 1969: 795.
2 Omtryckt 1969: 796.
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
7
 
 
 
Tryckfrihetsförordningen1
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 kap.
11 §.
 
 
 
Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller 
åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten 
har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens 
beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas.
 
 
 
Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet 
hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, 
 styrelse, ämbetsverk eller annan överordnad myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos Konungen i vederbörande statsdepartement. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, 
 gälle dock vad riksdagen bestämmer.
Talan, som hos Konungen fullföljes 
i statsdepartementen, skall i regeringsrätten föredragas och avgöras. 

 
 
 
Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller 
åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten 
har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens 
beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas. 
 I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sökas hos regeringsrätten.
Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet 
hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, 
 styrelse, ämbetsverk eller annan Konungen underställd myndighet, 
 hos den överordnade myndigheten 
samt i andra fall hos regeringsrätten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder 
under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.
 
 
 
Övergångsbestämmelse
Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt upphört att gälla.
 
 
 
1 Omtryckt 1965: 818.
 
 
 
 

 
 
 
 
 
KU 1971:5
 
 
 
8
 
 
 
4) Förslag till
ändring i regeringsformen1
 
 
 
 
 
 
(Nuvarande lydelse)
 
 
 
Ärenden, vilkas prövning och
 
 
 
24.
 
 
 
(Föreslagen lydelse)
 
 
 
(Denna paragraf utgår.)
 
 
 
avgörande ankommer på högsta domstolen, skola för sådant ändamål 
beredas i nedre justitierevisionen. 

Övergångsbestämmelse
Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen bestämmer 
annat.
 
 
 
1 Omtryckt 1969: 795.
 
 
 
ESSELTE TRYCK, STHLM 71 712061

Betänkande 1971:KU5 Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på fyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordingen och tryckfrihetsförordningen

Video

Debatt om förslag

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på fyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordingen och tryckfrihetsförordningen