Konstarter och kulturskapares villkor

Debatt om förslag 6 april 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 14

Anf. 111 Eva Wallin (KD)

Herr talman! Vi behöver kulturen. Den ger oss rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Det är denna helhetssyn som ligger till grund för den kristdemokratiska kulturpolitiken. Kärnan och livskraften i kulturella uttryck går inte att väga och mäta i pengar och mängd, men den påverkar oss och vi är en del av den genom hela livet.

Med just nämnda ord inledde jag även mitt tidigare anförande gällande "Kulturarvet", och det är värt att upprepa för oss kristdemokrater.

Det är viktigt att upprätthålla ett starkt och levande kulturliv i Sverige, och därför är det av stor betydelse hur vi utformar förutsättningarna för kulturskaparnas arbete i deras mångfald av former. Vi kristdemokrater vill underlätta för dem eftersom de berikar och skapar mervärde för vårt samhälle.

Det finns i dag en oro för att läsandets status sjunker, att vi hamnar i ett läge med färre gemensamma referenspunkter och därmed får svårare att förstå och relatera till varandra. Ett sådant samhälle riskerar på sikt att dras isär, även om den ekonomiska statusen är god. För att främja läsandet vill vi kristdemokrater därför ha en litterär klassikerlista som alla skolelever ska få ta del av under sin skolgång.

Herr talman! Jag vill även nämna något om bibliotekens betydelse. De är viktiga kulturförmedlare och uppskattade av allmänheten. Många bibliotek har även på senare år utvecklats till välbesökta mediecentrum där förutom den traditionella verksamheten med böcker och tidskrifter i pappersformat även e-böcker finns att tillgå. Dessutom anordnas på många platser föreläsningar, poesiaftnar och andra kulturarrangemang. Detta berikar i synnerhet många mindre orter. Det finns även goda exempel med bokhandlare som startat biblioteksverksamhet när de kommunala verksamheterna har lagts ned. Jag har hört om ett exempel på detta i Hällefors. Därför anser vi kristdemokrater att det är viktigt att utveckla möjligheterna för andra aktörer än kommuner att kunna driva biblioteksverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Med detta ställer jag mig bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall till reservation 2 gällande bibliotekens driftsformer.

(Applåder)


Anf. 112 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Vi befinner oss i dag i kammaren för att diskutera kulturutskottets betänkande KrU7 Konstarter och kulturskapares villkor. I betänkandet tar vi upp motioner från den allmänna motionstiden som bland annat rör biblioteksfrågor, språkfrågor och litteraturfrågor men också kulturskapares villkor. Jag kommer under min tid i talarstolen i dag att enbart fokusera på det sistnämnda, nämligen kulturskapares villkor, detta då min fantastiska kollega Ida Karkiainen kommer upp senare i debatten och då kommer att diskutera sitt ansvarsområde som är språkfrågorna.

När jag för cirka ett år sedan stod här i talarstolen för att diskutera kulturskaparnas villkor ansåg jag det viktigt att lyfta fram de nationella kulturpolitiska målen. I målen kan vi nämligen läsa om hur kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Jag tog dessutom upp att dagens kulturpolitik också syftar till att alla ska ha en möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

Jag kan erkänna att mycket av mitt fokus i dag handlar om att fokusera på den kulturarvsproposition som kommer i höst om att bland annat se till att göra vårt kulturarv tillgängligt och öppet. Vi socialdemokrater anser nämligen att det är genom att öppna dörrarna till vårt kulturarv och vår historia som vi kan blicka framåt.

Vilka har vi då att tacka för det kulturarv vi har i dag? Jo, såklart kulturskaparna från förr. Och vilka kommer då kommande generationer att tacka i framtiden? Jo, förhoppningsvis de kulturskapare som verkar i dag, och då måste vi ge dem möjligheterna och förutsättningarna att verka.

Dagens debatt handlar såklart dock inte om att vi ska ge dagens kulturskapare en möjlighet att bli en del av historien. Det handlar i stället om att de ska få en chans att leva på sitt konstnärskap i dag, och det handlar om hur vi som politiker kan arbeta för att göra konsten och kulturen mer tillgänglig för alla, för ger vi kulturskaparna en möjlighet att arbeta kommer också fler människor att få ta del av det som skapas. Det ger också en möjlighet att genom eget kreativt skapande verka tillsammans med dem.

Herr talman! Det är ingen hemlighet att många av dagens kulturarbetare har det väldigt tufft. Många konstnärer befinner sig i en utsatt och problematisk situation, en situation som både vi socialdemokrater och regeringen är medvetna om. Konstnärer har i många jämförelser med övriga yrkesgrupper en betydligt tuffare och osäkrare arbetsmarknad och dessutom låga löner, trots att man många gånger har en högre utbildning.

Både som socialdemokrat och som kulturpolitiker anser jag att det är viktigt att få en samlad bild av hur konstnärer och kulturskapare ska kunna leva på sitt arbete. Det som efterfrågas från dessa personers sida är såklart en säkrare arbetsmarknad med större tillgång och möjlighet till arbete. Men det handlar också om att man som kulturskapare ska kunna känna trygghet med sitt yrkesval genom till exempel möjlighet till socialförsäkringar, då man i dag ofta hamnar utanför ramarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Detta kräver att flera utskott måste samarbeta för att göra det möjligt, då detta inte är något vi kan lösa själva i kulturutskottet. Men det är vi som måste ta initiativet. Det är vi som måste äga och lyfta dessa frågor, och det gör vi i ett flertal av de motioner som vi behandlar i dag.

Herr talman! Dock har regeringen, och då framför allt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, redan lyft fram att bild- och formkonstområdet är ett eftersatt område som måste prioriteras. Regeringen ser den problematik som dagens kulturskapare står inför. Regeringen förstår dem och vet att vi måste lyfta upp dessa frågor. Detta blev bland annat tydligt i ett frågesvar den 9 mars i år där Alice Bah Kuhnke meddelade att en av regeringens kulturpolitiska prioriteringar är att skapa bättre villkor för konstnärer och att flera frågor som rör bild- och formkonstområdet bereds i Regeringskansliet.

Det viktiga är dock att komma ihåg att detta inte är något vi lättvindigt kan lösa. Vi får inte göra enkel politik av detta. Vi får inte nonchalerat komma fram till enkla och halvmesiga lösningar. Det kräver planering och tankeverksamhet för att det inte ska bli ett hån mot de konstnärer och kulturskapare som verkar i dag.

Herr talman! Det jag försöker säga är alltså att arbetet redan är igång. Därmed bör vi inte föregå regeringens arbete på detta område, och det är en av anledningarna till att vi inte ställer oss bakom några reservationer i dag.

Att ha en aktiv kulturpolitisk debatt kring dessa frågor gör såklart skillnad. Det var det som gjorde att vi kunde revidera och utvidga MU-avtalet, det var det som gjorde att enprocentsregeln en gång blev verklighet och det är det som gör att vi just nu ser över hur kultursamverkansmodellen tydligare kan lyfta upp våra kulturskapare och konstnärer.

Professionella konstnärer ska kunna leva på sin konstnärliga och kulturella yrkesverksamhet, detta bland annat för att konstnärlig kreativitet och kvalitet är en viktig del av ett jämlikt samhälle och en viktig byggsten i vår utveckling.

Vi socialdemokrater ser bildkonsten som en viktig del i samhället och i det offentliga rummet. Jag ser fram emot att följa regeringens arbete, samtidigt som jag kommer att verka för en fortsatt aktiv och offensiv kulturpolitisk debatt för att föra dessa frågor framåt.

Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande KrU7 och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 113 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! I internationella jämförelser som görs av innovationsklimat och förutsättningar för den kreativa sektorn ligger Sverige för det mesta högt upp, ofta till och med i topp. Därför har jag försökt hitta motsvarande undersökningar nedbrutna till just konstnärers villkor men har tyvärr inte hittat så många bra sådana internationella jämförelser. Dock gjordes en jämförelse i Storbritannien för några år sedan av specifikt kvinnliga konstnärers förutsättningar, och även där toppade Sverige. Kvinnliga konstnärer har allra bäst förutsättningar att verka i Sverige, enligt undersökningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Vi ska naturligtvis inte dra alltför stora växlar på den typen av undersökningar, men vi kan ändå konstatera att allt i Sverige inte kan vara nattsvart vad gäller konstnärers villkor. Sett också till hur svenska konstnärer lyckas internationellt finns det väldigt mycket att vara stolt över. Det svenska musikundret känner vi alla till. Men även svenska författare lyckas exceptionellt väl internationellt, inte minst svenska deckarförfattare. Även svenska bildkonstnärer presterar internationellt långt över vad som egentligen skulle vara motiverat utifrån vårt befolkningstal. Det finns mycket att vara stolt över.

Vad är det då som krävs för att vi ska ha bra förutsättningar för konstnärligt skapande? Ja, en grundläggande faktor är naturligtvis att vi har ett väl fungerande utbildningssystem; tillgängliga utbildningar med adekvat innehåll. En annan oerhört viktig faktor är förstås att det är rimliga ekonomiska villkor, även för nya tämligen oetablerade konstnärer, så att man kan börja sitt konstnärliga skapande.

Därtill skulle jag vilja lägga faktorn att det finns en väldigt tillåtande syn på konstnärligt skapande så att man som konstnär känner att man är fri att bryta nya vägar, utveckla konsten och finna nya genrer och influenser. Här är jag väldigt oroad av en del av den politiska debatt som förs, en debatt som ofta snarare är inskränkande och vill begränsa samtidskonstnärernas villkor. Jag tänker inte minst på den debatt vi hade om Kulturums frågor här i riksdagen för bara ett par veckor sedan.

Även om mycket är bra finns det samtidigt en del saker som är mindre bra och problem som vi måste åtgärda. Ett konkret exempel som vi lyfter fram i betänkandet är den oroande utvecklingen kring barns och ungdomars intresse för litteratur, intresset för att läsa.

Några partier föreslår här en klassikerlista som en modell för att stimulera barns och ungdomars läsande. Jag skulle vilja säga att det är helt fel tänkt. Det riskerar snarare att vara kontraproduktivt. Här kan Eva Wallin från Kristdemokraterna, som nyss talade sig varm för förslaget, gärna utveckla på vilket sätt det skulle kunna stimulera barns och ungas läsande. Naturligtvis är det bra i sig med återutgivning av klassisk litteratur, och naturligtvis ska litteraturhistorieundervisningen i skolan inkludera omfattande läsning av klassiker och banbrytande litterära verk. Men när det gäller att stimulera barns och ungdomars läsande måste vi i stället ta fasta på vad det är som barnen och ungdomarna faktiskt vill läsa. Om barnet vill läsa Harry Potter är det Harry Potter vi ska sätta i händerna på det och inte ett verk som finns listat på en klassikerlista.

Våra bibliotek är därför centrala för att stimulera barns och ungdomars intresse och tillhandahålla de böcker som barn och ungdomar vill läsa.

Jag ser fram emot den nationella strategi för biblioteken som för närvarande utreds. Utan att föregripa utredningsresultaten tänker jag redan nu peka på några centrala områden där vi måste flytta fram positionerna.

Ett sådant område är skolbiblioteken. Vill vi se till att alla barn och ungdomar oavsett val av skola har tillgång till ett bra och fungerande skolbibliotek måste vi agera politiskt.

Ett annat instrument att utveckla är tillgången till lån av e-böcker. Det vore bra att få på plats ett nationellt system för att låna e-böcker. Det skulle tillgängliggöra mycket litteratur för barn och ungdomar. Ett nationellt lånekort för e-böcker ska rimligtvis även kunna användas på de fysiska biblioteken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

I andra änden av bibliotekspolitiken har vi ersättningen till författarna. Här har den rödgröna regeringen redan agerat och höjt biblioteksersättningen.

Jag hoppas att vi framöver kan få stärkta statsanslag till biblioteken generellt, inte minst för att motverka den negativa utveckling vi hade under Alliansens regeringsår då en sjättedel av alla biblioteksfilialer i landet lades ned. Det har givetvis försvårat tillgången till böcker för många barn och ungdomar.

En annan nationell handlingsplan som är under utarbetning rör bildkonsten och bildkonstnärernas villkor. Bildkonstnärernas situation sticker ut; det är den konstnärsgrupp i Sverige som har svårast ekonomisk situation. Här behöver därför flera åtgärder vidtas.

Själv har jag väckt en motion om en bildkonstfond liknande den som finns i Norge där intäkter från andrahandsförsäljning av äldre konst går till att finansiera samtidskonstnärers verksamhet.

Bildkonstens finansiering skiljer sig på många sätt från andra konstnärsformer genom att det ekonomiska värdet på konsten ofta stiger mycket efter konstnärens död. Därför finns det något sympatiskt i tanken att ha en utjämning över generationsgränserna. Om jag vore bildkonstnär, vilket jag definitivt inte är, skulle jag då kunna finansiera min verksamhet genom intäkter från andrahandsförsäljning av de gamla mästarnas konstverk och sedan efter min död vara med och finansiera framtidens samtidskonstnärer.

Andra viktiga pusselbitar i en nationell strategi för bildkonsten är att säkerställa att följerätten alltid tillämpas och att MU-avtalet får en bredare tillämpning. Jag är förvånad över att Kristdemokraterna har en reservation som snarast syftar åt andra hållet: att minska MU-avtalets tillämpning.

Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 114 Per Lodenius (C)

Herr talman! Dagens motionsdebatt har rubriken Konstarter och kulturskapares villkor. Det är viktiga frågor och samtidigt en rubrik under vilken det ryms motioner av vitt skilda karaktärer.

För kulturskapare kan villkoren för skapandet ofta vara tuffa. Inkomsterna är låga i förhållande till den tid man lägger på sitt skapande och i förhållande till den utbildning man har gått. Man verkar också ofta som frilansare och då vanligen som egenföretagare.

Därför ser vi i Centerpartiet att det är viktigt att göra en översyn av skatte- och avdragsregler för att skapa likvärdiga och goda förutsättningar för företagare och frilansare inom kultursektorn. Det behövs en helt annan politik än den skattehöjarpolitik och företagsfientliga politik som vänsterregeringen driver.

I Centerpartiet ser vi i stället möjligheterna i det konstnärliga entreprenörskapet. Det finns fördelar i att verka som egen företagare inom kultursektorn då man får större möjlighet att styra över sitt eget skapande. Det är något jag själv har erfarenhet av som egenföretagare inom dans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Tröskeln till företagande som frilans är i dag onödigt hög. Denna tröskel måste sänkas. För kulturskaparen måste själva skapandet, det kulturella uttryck man valt, få stå i fokus. Men att starta företag är ofta både dyrt och krångligt.

Vi i Centerpartiet föreslår en ny företagsform som passar perfekt för den kulturskapare som vill pröva om idén man har för sitt skapande fungerar. Vi kallar förslaget för ingångsföretagande. Det kräver ingen kunskap om den byråkrati eller skattelagstiftning som är förknippad med företagande i dag. Ingen moms behöver bokföras, inga egenavgifter betalas och ingen preliminärskatt beräknas.

Det enda som ingångsföretagaren skulle behöva hålla koll på är sin omsättning på maximalt 250 000 kronor per år. I stället för de vanliga skatterna och avgifterna skulle man betala en skatt på 25 procent baserad på omsättningen.

Med Centerpartiets förslag om ingångsföretagande skulle fler kulturskapare i vårt land kunna skapa mer med mindre byråkrati.

Herr talman! Det finns på många håll tomma ytor på offentliga platser som skulle kunna bli både livfullare och tryggare med konstnärlig verksamhet. Det gäller inte minst platser som kollektivtrafiken nyttjar.

Det är lokalt man kan se var dessa platser och möjligheter finns. Som exempel kan jag nämna att Centerpartiet i Stockholm har föreslagit att man ska öppna upp och erbjuda outnyttjade ytor i staden till kulturskapare.

Herr talman! Jag hade hoppats att Rossana Dinamarca från Vänsterpartiet skulle vara här i dag och förklarat och försvarat sin reservation. Hon och Vänsterpartiet vill nämligen gå en annan väg. Man vill förbjuda reklam i kollektivtrafiken och byta ut den mot konst.

Ett argument för detta är att reklamen inte inbringar så mycket pengar till kollektivtrafiken och därför utgör "en ytterst liten inkomst för de som driver kollektivtrafiken". Vad som är mycket pengar är kanske subjektivt. Men den cirka en kvarts miljard som kollektivtrafiken i Stockholms län är garanterad varje år från reklamintäkter är inte en "ytterst liten inkomst" - inte i mina ögon i alla fall.

Men Rossana Dinamarca kanske tänker på hur det är i Västra Götaland som är det område Dinamarca representerar i riksdagen. Västtrafiks reklamintäkter på 24 miljoner kronor kan absolut sägas vara marginella i förhållande till bolagets omsättning på 8 miljarder.

Men anledningen till att reklamintäkterna är så låga är att Västtrafik inte äger fordonen, marken där hållplatserna står på, stationerna eller liknande. Det är de enskilda entreprenörerna som har reklamen som en sidointäkt. På detta sätt hjälper alltså reklamen till att indirekt finansiera kollektivtrafiken också i Västra Götaland.

Utan reklamen skulle säkerligen den upphandlade trafiken bli bra mycket dyrare. Och vem hade Vänsterpartiet tänkt skulle betala den högre kostnaden? Höjd skatt för kulturskapare kanske?

Nej, herr talman, låt reklamen finansiera en del av kollektivtrafiken. Då får vi också mer resurser till konst i kollektivtrafiken.

(Applåder)


Anf. 115 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Per Lodenius lanserar här ett positivt förslag som regeringen redan har fattat beslut om att lägga fram, nämligen möjligheten för nystartade företag att slippa moms under förutsättningen att omsättningen inte är så stor. Här har regeringen alltså redan agerat, och jag är glad att Centerpartiet ställer sig bakom regeringens politik i detta.


Anf. 116 Per Lodenius (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Herr talman! Det är bra att regeringen ibland lyssnar på vad Centerpartiet säger om företagande, men det var inte bara momsen det gällde. Det handlade om hela paketet för företagande.

Ja, momsen är en krånglig del att förklara och försvara i deklarationer och annat, men det finns många fler delar.

Jag vore tacksam om regeringen tittade ännu noggrannare på våra förslag om ingångsföretag, för då skulle vi verkligen kunna hjälpa kulturföretagarna i vårt land.


Anf. 117 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Regeringen och Centerpartiet genomför nu gemensamt delar av det vi hör om i debatten.

Jag hoppas att vi kan bli lika ense kring en nationell strategi för bildkonsten. Här har vi agerat gemensamt i frågorna. Jag hoppas att vi hittar en politisk majoritet i riksdagen genom att Centerpartiet ansluter sig till det som regeringen kommer fram till vad gäller en nationell strategi för bildkonsten så att vi kan förbättra förutsättningarna för den konstnärsgrupp som har de svåraste villkoren i Sverige i dag.


Anf. 118 Per Lodenius (C)

Herr talman! Jag ser fram emot att ta del av regeringens förslag, för det behöver göras mycket för att förbättra situationen för bildkonstnärerna.


Anf. 119 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! I dagens debatt kommer vi att behandla motioner som berör flera områden. I mitt anförande kommer jag mestadels och i huvudsak att tala om de motioner jag tänker yrka bifall till och som råkar beröra språket.

Språket är en förutsättning för kunskap. Våra nordiska länder har språk som liknar varandra. Vi har haft möjlighet att kunna förstå varandra trots att vi pratat våra respektive nordiska språk. Det har varit väldigt smidigt när man till exempel har turistat, varit på auditioner eller resor eller har en vän från ett annat nordiskt land.

Jag har själv erfarenhet av detta, och det är väldigt smidigt. Visst har vi kunnat skratta en del gånger med då vi trodde att ett visst ord betydde en sak och det visade sig att det betydde någonting helt annat. Ibland har det även lett till en hel del funderingar och missförstånd, och det kan få konsekvenser.

Vi har kunnat se att den nordiska språkförståelsen blir allt sämre. Vi får allt svårare att kunna kommunicera med varandra på våra respektive nordiska språk. Kanske är en anledning att engelskan växer och att vi allt oftare lyssnar på och hör engelska än ett nordiskt språk. Kanske kommunicerar vi oftare på engelska i stället för på våra nordiska språk.

Jag spånar och filosoferar här nu, men tänk om den här utvecklingen fortsätter och vi fortsätter att förstå varandra allt sämre. Det kommer att leda till att vi till slut inte förstår varandra över huvud taget. Tänk vilken förlust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

När den nordiska språkförståelsen försämras riskerar det få konsekvenser långt utöver kulturområdet. Det komplicerar utbildningssamverkan, handelsrelationer, den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och avlägsnandet av gränshinder. Därför är den nordiska språkförståelsen mer än bara en kulturell kommunikation.

Herr talman! Ett språk är mer än kunskap. Språk är en grundpelare och i högsta grad en del av vår kultur och vår kulturella kommunikation. Väldigt ofta får vi Sverigedemokrater frågan om vad kultur är för något och framför allt vad svensk kultur är. Den absolut tydligaste saken och viktigaste formen av svensk kultur är just språket. Men vi har även en nordisk kultur samt identitet. Likheterna gör att vi känner igen varandras gester och utryck.

Herr talman! Ett annat område som berörs under området språk är det samiska språket. Det samiska folket har levt i Sverige i hundratals år och utgör en urbefolkning och tillika en nationell minoritet i landet. Samiska språket har utmanats och trängts undan genom historien. Den samiska befolkningen bor och verkar i Sápmi. Men dess existens är verkligen inte tryggad inför framtiden då det är allt färre som använder sig av de samiska språken samt de kulturella variationerna.

Förra veckan var det plenifritt här i riksdagen. Vi sverigedemokrater i kulturutskottet besökte bland annat Sametinget för att ta del av information om de problem och utmaningar som Sametinget och samerna erfar just nu. Vi har i våra budgetar haft ett allt tydligare fokus på lösningar på samernas utmaningar. Vi gör politik av de verkliga problem som folket upplever.

Studiebesöket klargjorde för oss att mycket finns att göra, men det finns även positiva områden att belysa. Det är bland annat att de föräldrar som själva gick miste om att lära sig språket lägger stor vikt på att deras barn inte ska göra detsamma.

I motion 2545 skriver vi om problematiken kring att det inte finns ett samiskt språk- och utbildningscenter utöver det som finns i Kautokeino. Där vi dessutom i förra veckan var på ett besök på högskolan och gick en rundvandring. På högskolan i Kautokeino, som ligger i norra Norge, undervisar man huvudsakligen på nordsamiska. Det betyder att de samer som har ett annat modersmål har andra förutsättningar, till det sämre, att kunna studera på högskola.

I vår motion föreslår vi att ett nationellt universitet för samisk kultur och utbildning samt de samiska språken ska utses. Vi föreslår också att man tillsammans med de övriga nordiska länderna utreder möjligheten att instifta ett gemensamt samiskt språkcentrum för att säkra den samiska utbildningen och forskningen inom Sápmi även för icke-nordsamisktalande studenter och forskare.

Som vi alla säkert känner till är sydsamiska extremt hotad, men den som ligger värst till är lulesamiskan. Den räknas i dagsläget som helt utdöd på grund av att det är så få som talar lulesamiska. Detta är skrämmande, och det är en fråga där vi politiker måste sätta ned foten. Vi har urbefolkning som inte kan tala sitt modersmål. Det är allvar nu. Därför yrkar jag bifall till reservationerna 5 och 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Det sista besöket vi gjorde i Kautokeino var hos samiska filminstitutet. Även om filmen ligger utanför detta betänkande vill jag ändå belysa deras arbete. Jag vill även passa på och skryta med vi var det första riksdagsparti som besökte deras verksamhet. Jag vill än en gång tacka för all den information vi fick.

Samiska filminstitutet har enligt dem själva en särskild roll i att bevara och tillgängliggöra det samiska språket via filmen. Framför allt tar de sitt uppdrag med största seriositet. Men de ser även barnens roll i det hela. Barnen är framtiden, och bevarandet av samiska språket för framtiden ligger hos barnen.

Slutligen vill jag kort kommentera klassikerlistan där vi har en gemensam reservation med L och KD. Jag älskar verkligen idén med att inrätta en klassikerlista. Sverigedemokraterna har lagt fram förslag om att ta fram en nationell kulturkanon, och vi ser klassikerlistan som en del av detta arbete. Med det sagt innebär inte vårt ställningstagande för klassikerlistan att vi anser behovet av en nationell kulturkanon vara uppfyllt, utan vi kommer även fortsättningsvis att driva denna fråga.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 5 och 7, men vi står givetvis bakom alla våra reservationer.


Anf. 120 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! När vi diskuterar villkoren för konstnärer är det viktigt att gå tillbaka och titta på hur partiernas budgetförslag ser ut. Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna har de absolut sämsta förutsättningarna i sitt budgetförslag för samtidskonstnärer.

I Sverigedemokraternas budgetförslag vill man skära ned anslaget till kultursamverkansmodellen med 40 miljoner kronor och skära ned anslaget till konstnärlig utsmyckning för den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor. Man vill skära ned bidraget till litteratur och kulturtidskrifter med 32 miljoner kronor. Det är ett anslag som är en oerhört stor del av det vi i dag diskuterar om att stimulera barns och ungdomars läsande.

Sverigedemokraterna vill vidare sänka ersättning och bidrag till konstnärer med 33 miljoner kronor och minska stödet till Moderna museet med 20 miljoner kronor. Man vill ha minskat stöd till Forum för levande historia med 10 miljoner kronor. Det är nedskärning på nedskärning i Sverigedemokraternas budgetförslag vad gäller förutsättningar för samtidskonstnärer.

Vad är det Sverigedemokraterna är så rädda för när det gäller vad samtidskonstnärer förmedlar? Varför vill Sverigedemokraterna minska förutsättningarna för samtidskonstnärer att verka i dagens Sverige?


Anf. 121 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Niclas Malmberg och jag står väldigt långt ifrån varandra ideologiskt sett. Våra satsningar i vår budget visar sig här. Riksteatern gör ett fantastiskt arbete. Där är det många kulturskapare som arbetar. Varför lyfter inte Niclas Malmberg fram detta? Det gör vi i vår budget.

Ideologi är en stor och viktig faktor i politiken. Det satsar vi på i vår politik. Vi vill värna vårt kulturarv och det som varit. Det är det ingen annan som är röst för. Just därför gör vi de satsningar som vi har i vår budget. Om vi gör ändringar till hösten får vi återkomma till det. Jag stannar där så länge. Vi har fler replikskiften.


Anf. 122 Niclas Malmberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Herr talman! Om vi tittar på det bidrag som Sverigedemokraterna lyfter fram här och där de säger att de satsar ser vi att det helt klart stämmer. I anslag 2:1, bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voxenåsen, lägger Sverigedemokraterna 5 miljoner mer än vad regeringen föreslår i en totalbudget på nästan 1 miljard. Det är alltså en i och för sig marginell satsning som Sverigedemokraterna föreslår här.

I allt det som rör samtidskonstnärers villkor går dock Sverigedemokraterna fram med nedskärningar. Sverigedemokraternas kulturpolitik skulle alltså innebära att förutsättningarna för samtidskonstnärer att verka skulle försämras.

Det gäller bland annat en nedskärning på litteratur- och kulturtidskrifter. Sverigedemokraterna föreslår där en nedskärning med 32 miljoner kronor samtidigt som de talar om klassikerlistan som ett sätt att stimulera barns och ungdomars läsintresse.

Jag skulle vilja fråga Angelika Bengtsson på vilket sätt det skulle stimulera barns och ungdomars intresse för läsande att gå vidare med en klassikerlista som medicin. Varför inte i stället utgå från den litteratur som barnen och ungdomarna är intresserade av och se till att tillgängliggöra den? På vilket sätt skulle en klassikerlista kunna se till att stimulera barns och ungdomars läsintresse?


Anf. 123 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Det Niclas Malmberg menar säger jag inte emot. Bara för att vi inför en klassikerlista betyder inte det att man inte kan få välja att läsa vilka böcker man vill. Niclas Malmberg tog upp exemplet med Harry Potter. Om man vill läsa Harry Potter tror jag inte att någon kommer att förbjuda det trots att vi har en klassikerlista.

En klassikerlista innebär att man väljer ut vissa ur ett historiskt perspektiv betydelsefulla böcker som det är av högsta prioritet att man kan läsa. Kanske är det en del av allmänbildningen, och kanske är det en del av vårt kulturarv. Kanske leder det också till en förståelse av hur historien har byggt upp dagens läsande och litteratur.

Om man vill ha en klassikerlista är det inget som säger att man inte även kan ha Harry Potter-böcker. Det tror och hoppas jag att Miljöpartiet förstår.


Anf. 124 Ida Karkiainen (S)

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att det känns otroligt roligt att vara tillbaka i demokratins tjänst efter sju månaders föräldraledighet och gå direkt upp i talarstolen. Det känns härligt!

Kulturutskottets betänkande nr 7 behandlar frågor som rör konstarter och kulturskapares villkor - däribland frågor om litteratur, bibliotek och språk. Min avsikt är att fokusera anförandet på dessa frågor.

De litteraturpolitiska målen säger att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Herr talman! Vi föds, och vi lär oss att krypa, att gå, att prata och att läsa. Få saker i livet är en så stor milstolpe som att just lära sig att läsa. Det är mer än 20 år sedan nu, men jag kommer fortfarande ihåg känslan när jag knäckte läskoden. Vilken stolthet! Och som småbarnsförälder i dag är språkutveckling bland det mest intressanta som finns att följa - att höra hur barnens ordförråd växer och att deras språk blir större.

Herr talman! Forskningen visar att elevers läsförmåga har försämrats sedan början av 2000-talet. Detta är en stor och angelägen fråga för hela samhället. Självklart spelar skolan en stor roll här, men även civilsamhället, institutioner, myndigheter och folkbildning är oerhört viktiga för att stimulera till läsande.

Staten genomför därför genom Kulturrådet en rad satsningar för att främja läsandet i landet. Det gäller bland annat projektet Bokstart, inköpsstöd till folk- och skolbibliotek och projektet Paus. Dessutom görs en rad läsfrämjande insatser via folkbildningen.

Herr talman! I maj förra året hade jag den stora äran att gästa Biblioteksföreningens 100-årsjubileum i Lund och biblioteksdagarna där. Det presenterades fantastiska projekt för läsfrämjande åtgärder, bland annat Bokleffe i Älvdalen, som syftar till att få fler äldre män att läsa böcker, och Tvättstugebiblioteket i Smedjebacken som syftar till att man kan låna varandras böcker i tvättstugan. Det är fantastiska projekt. Det framgick även på biblioteksdagarna hur biblioteken jobbar kreativt och aktivt med att hitta på olika projekt som syftar till att få fler att läsa böcker.

Hos oss i Haparanda kommun har vi på min dotters förskola en liten boklåda alldeles innanför dörren när vi hämtar och lämnar våra barn. Där står: Här får du gärna låna en bok! Det är också ett exempel på ett fantastiskt projekt som stimulerar till läsande, framför allt bland barn.

Det är glädjande att i och med den nya bibliotekslagen som trädde i kraft den 1 januari 2014 har ett antal lokala biblioteksplaner nu antagits av kommuner. Där presenterar biblioteken fina åtgärder och insatser för att stimulera till läsande.

Herr talman! Vi måste också stötta författarna och litteraturskaparna. Vi måste få fler att vilja skriva. Jag kan nämna ett exempel från när jag var i Jokkmokk för ett år sedan och träffade samiska författare. Visste ni att det varje år ges ut bara 0,2 böcker av samiska författare? Det är en bok vart femte år. Här behöver samhället skapa, och fortsätta att skapa, strukturer som gör det möjligt för fler att fatta pennan. Språk hålls levande genom litteraturen och genom böckerna. Det är därför glädjande att regeringen har uppmärksammat och ger ökade anslag till bland annat samisk kultur med 1 miljon för 2016.

Herr talman! Alla ska få läsa och ta del av litteratur på sitt eget sätt. Vi måste arbeta kontinuerligt med att göra läsningen och det skrivna ordet mer tillgängligt för människor som har behov av att läsa på andra sätt - genom punktskrift, genom taktila böcker och genom talböcker. Här har Myndigheten för tillgängliga medier och Punktskriftsnämnden ett otroligt viktigt uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konstarter och kultur-skapares villkor

Läsningen är något som kommer att vara en utmaning i Sverige under en lång tid framöver, och detta behöver staten följa noga samt vara med och stötta olika projekt och idéer. Vi behöver se fler kreativa projekt som gör att fler intresserar sig för att läsa. Vi behöver ha fler författare. Vi behöver ha fler bibliotek. Både regering och riksdag behöver fortsatt engagera sig i frågan, och vi behöver tillsammans bedriva ett aktivt arbete även i framtiden. Det är glädjande att så många insatser för detta pågår.

Herr talman! Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut

Nej till motioner om konstarter och kulturskapares villkor (KrU7)

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner