<table>
				<tr>
					<td>
						
							<a name="_Hlk24719130">Finansutskottets </a><a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2019/20:<a name="Utskottebeteckning"></a>FiU28
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
			
			
				Sammanfattning
			
			
				Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag som innebär att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagändringarna syftar till att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbets-området (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). 
			
			
				Lagförslaget innebär att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla, om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES. 
			
			
				Vidare föreslås att kravet på att utse en alternativ verklig huvudman inte ska gälla om kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande och den risk som kan förknippas med kunden bedöms som låg. 
			
			
				Det föreslås även att det ska förtydligas att förenklade åtgärder för kundkännedom för konton med medel som tillhör någon annan bara ska vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman. 
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 januari 2020.
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				Proposition 2019/20:14 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor. 
			
			
				 
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc25240673">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240674">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240675">Ärendet och dess beredning</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240676">Bakgrund</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240677">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240678">Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc25240679">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc25240680">Propositionen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc25240681">Regeringens lagförslag</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc25240673"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			<table>
				<tr>
					<td>
						
							Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Riksdagen antar regeringens förslag till
			
			
				1. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
			
			
				2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
			
			
				3. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
			
			
				4. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
			
			
				5. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
			
			
				6. lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
			
			
				7. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
			
			
				8. lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
			
			
				Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:14 punkterna 1–8.
			
			
				 
			
			
				Stockholm den 21 november 2019
			
			
				På finansutskottets vägnar
			
			
				Fredrik Olovsson
			
			
				Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M) och Ida Gabrielsson (V).
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc25240674"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			<h2>
				<a name="_Toc25240675">Ärendet och dess beredning</a>
			</h2>
			
				<a name="_Hlk22301676">I detta betänkande behandlas proposition 2019/20:14 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor. </a>
			
			
				I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till propositionen. 
			
			
				<a name="_Hlk22301700">Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. </a>
			
			<h2>
				<a name="_Toc25240676">Bakgrund</a>
			</h2>
			
				Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) vid tillämpning av penningtvättslagen finns i 13 och 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Penningtvättslagen gäller fysiska och juridiska personer (verksamhetsutövare) som driver sådan verksamhet i Sverige i vilken det finns risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1 kap. 2–5 §§). Lagstiftningen innebär att verksamhetsutövare ska förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det gäller riskbedömning och rutiner (2 kap.), kundkännedom (3 kap.), övervakning och rapportering (4 kap.) samt intern kontroll och anmälningar om misstänkta överträdelser (6 kap.).
			
			
				Ett trettiotal utländska kreditinstitut inom EES driver verksamhet från filial i Sverige, varav två av de sex största kreditinstituten i Sverige. Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot dessa kreditinstitut vid överträdelser av penningtvättslagen är emellertid begränsade.
			
			
				Finansinspektionen kan ingripa mot svenska kreditinstitut genom t.ex. föreläggande om rättelse, sanktionsavgifter eller återkallelse av tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Motsvarande gäller för utländska kreditinstitut som hör hemma utanför EES och som driver verksamhet från filial i Sverige. <a name="_Hlk23753979">När det gäller utländska kreditinstitut som hör hemma inom EES och driver verksamhet i Sverige ska Finansinspektionen i stället underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet, dvs. den myndighet som utövar tillsyn över institutet, om att institutet inte driver sin verksamhet i enlighet med lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra författningar som reglerar verksamheten</a>, inbegripet penningtvättslagen (1 kap. 5 § 4 och 15 kap. 15 § första stycket). I brådskande fall får inspektionen, i avvaktan på att den behöriga myndigheten i hemlandet vidtar åtgärder, ingripa mot institutet i syfte att värna den finansiella stabiliteten i Sverige (15 kap. 15 § andra stycket).
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc25240677">Utskottets överväganden</a>
			
			<h2>
				<a name="_Toc25240678">Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor</a>
			</h2>
			
				
					<a name="_Hlk22301860"></a><a name="_Hlk22301881">Utskottets förslag i korthet</a>
				
				
					Riksdagen antar regeringens lagförslag. Förslagen medför ändringar i ett flertal lagar på finansmarknadsområdet.
				
			
			
				<a name="_Hlk22302047">Propositionen</a>
			
			
				Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut
			
			
				Regeringen föreslår att om ett utländskt kreditinstitut som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från en filial i Sverige inte driver sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i penningtvättslagen, ska Finansinspektionen få förelägga institutet att göra rättelse. Om institutet inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet. Om rättelse därefter inte sker, ska Finansinspektionen få förbjuda institutet att påbörja fler transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet.
			
			
				Motsvarande ska gälla i fråga om utländska kreditförmedlare från ett land inom EES. Regeringen anser att det är viktigt att Finansinspektionen har tillräckliga verktyg att ingripa mot svenska och utländska kreditinstitut som inte fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Det är därför, enligt regeringen, viktigt att Finansinspektionen kan ingripa även mot gränsöverskridande verksamhet som drivs i Sverige. 
			
			
				Verkliga huvudmän för dotterföretag till börsbolag
			
			
				Enligt regeringen ska kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES. Sådana dotterföretag ska inte heller behöva anmäla sin egen verkliga huvudman för registrering till Bolagsverket. 
			
			
				Det ska vidare uttryckligen anges i lag att koncerndefinitionen omfattar även motsvarande utländska företeelser. 
			
			
				Alternativa verkliga huvudmän
			
			
				Kravet i penningtvättslagen på att utse en alternativ verklig huvudman för offentligrättsliga juridiska personer leder enligt regeringen i vissa fall inte till en bättre öppenhet kring ägandet och kontrollen av kunden eller till en bättre riskhantering utan medför i stället en administrativ börda för verksamhetsutövarna. Kravet på att utse alternativa verkliga huvudmän bör därför inte gälla om kunden är en stat, en kommun på regional nivå (region), en kommun eller motsvarande och den risk som kan förknippas med kunden är låg. 
			
			
				Konton med medel som tillhör någon annan
			
			
				Enligt penningtvättslagen är en verksamhetsutövares kund den person som verksamhetsutövaren har en avtalsrelation med. Det innebär att det i regel inte finns någon skyldighet att vidta kundkännedomsåtgärder när det gäller kundens kunder (se prop. 2016/17:173 s. 509). Om kundens kund är att betrakta som kundens verkliga huvudman, ska emellertid verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet (3 kap. 8 § penningtvättslagen). Detta gäller enligt undantagsbestämmelsen dock inte om kunden uppfyller vissa krav (3 kap. 25 § penningtvättslagen). Som bestämmelsen är utformad finns det enligt regeringen en risk för att den kan anses ge uttryck för ett krav på att verksamhetsutövaren ska kontrollera och identifiera kundens kunder, oavsett om kundens kund är kundens verkliga huvudman. Det bör därför, enligt regeringen, förtydligas att förenklade åtgärder för kundkännedom för konton med medel som tillhör någon annan kan vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman.
			
			
				<a name="_Hlk22302575">Ikraftträdande</a>
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 januari 2020. 
			
			
				Utskottets ställningstagande
			
			
				Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. 
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc25240679">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a name="_Toc25240680">Propositionen</a> 
			
			<h4>
				Proposition 2019/20:14 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor:
			</h4>
			
				1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.   
			
			
				2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
			
			
				3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
			
			
				4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
			
			
				5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
			
			
				6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.
			
			
				7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
			
			
				8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc25240681">Regeringens lagförslag</a>

Betänkande 2019/20:FiU28 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor

Video

Debatt om förslag

Regeringen har föreslagit att Finansinspektionen får rätt att ingripa mot utländska kreditinstitut inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bedriver verksamhet från en filial i Sverige, vid överträdelser av den så kallade penningtvättslagen. I dag är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade eftersom inspektionen ska vända sig till den behöriga myndigheten i hemlandet i sådana fall.
En annan lagändring är att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska dagens krav på att utse en alternativ verklig huvudman inte gälla om kunden är en stat, en region eller en kommun och kundens risk är låg.
De nya reglerna börjar gälla den 1 och 2 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.