Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt

Debatt om förslag 4 maj 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 14

Anf. 1 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU22 Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt.

I betänkandet redogörs det för att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt, det vill säga moms.

Förslaget innebär att omsättningsgränsen höjs från dagens 30 000 till 80 000 kronor per beskattningsår. Höjningen medför att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för eller deklarera moms.

Förslaget, som medför ändringar i mervärdesskattelagen, syftar till att förenkla för mindre företag och andra aktörer med liten verksamhet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Herr talman! Det är angeläget att företagen konkurrerar på lika villkor. Moms ska därför som utgångspunkt tas ut oavsett ett företags storlek och inte påverka företag på olika sätt. För företag med mycket liten omsättning innebär dock administrationen av momsen en i förhållande till omsättningen omfattande arbetsbörda.

Regeringen har i flera sammanhang framhållit att det är angeläget att förenkla för de minsta företagen. Ett sätt att göra det är att ge fler möjlighet att bli befriade från att ta ut moms. Den föreslagna höjningen av omsättningsgränsen kommer därför att innebära en förenkling för ännu fler mindre företag som därmed inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

Skatteverket behöver inte heller administrera deklarationer och betalningar från dem som använder denna möjlighet.

En höjd omsättningsgräns kan alltså innebära förenklingar. Samtidigt kan en större höjning skapa negativa effekter, exempelvis konkurrenssnedvridningar, samt öka risken för skattefusk.

Vi anser att regeringen har gjort en rimlig avvägning mellan de positiva effekterna av minskade administrativa kostnader å ena sidan och de samlade negativa effekterna å andra sidan.

Herr talman! I betänkandet finns det två särskilda yttranden, ett från Moderaterna och ett från Kristdemokraterna. I dessa yttranden framför partierna att man tycker att regeringens föreslagna höjning av omsättningsgränsen är för låg men att man ändå står bakom förslaget.

Kristdemokraterna har till skillnad från Moderaterna varit ärliga med att deras ställningstagande med ett yttrande i stället för en reservation beror på att det är M-SD-KD-budgeten som ligger till grund för nivån på höjningen. Det hade varit önskvärt att Moderaterna tydligt redovisat samma sak i sitt yttrande.

Nåväl, samtliga partier i utskottet står bakom regeringens förslag och därmed också skatteutskottets förslag, vilket jag återigen yrkar bifall till.


Anf. 2 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Mervärdesskatt, eller moms som vi säger i vardagsspråket, är den näst största intäkt staten har - 550 miljarder årligen. Den lär inte bli mindre i år. Med en inflation på 6 procent kommer momsen att bli en ännu större intäkt för staten.

Här i riksdagen handlar ärenden om moms ofta om att ta ställning till undantag och sänkning av momsen på olika tjänster. Nästa ärende är just ett sådant. Det är både dåligt och olyckligt. Politiken blandar ofta ihop momsen med företagens kostnader. Det blir fel, för momsen är hela tiden statens pengar. Det är en skatt på konsumtion som staten får in. Företagen däremot administrerar momsen gratis eller utan ersättning. Om man vill att företagen ska ha lägre kostnad för en produkt och tjänst är det företagens övriga skatter man ska sänka, inte momsen.

År 1996 sänkte Göran Persson momsen på livsmedel från 25 procent till 12 procent i syfte att barnfamiljerna skulle få lägre matpriser - ett lovvärt försök som slog helt fel. Priserna gick ned med 2-3 procent. Övriga 10 procent hamnade i andra fickor, inte hos barnfamiljerna.

En väl fungerande konkurrens är grunden för rätt prissättning på varor och tjänster. Nu föreslår regeringen en höjning av golvet för att redovisa moms på omsättning från 30 000 till 80 000 årligen för mindre företag.

Herr talman! Detta är ett steg åt rätt håll. Dock är det alldeles för lite. Snittet inom EU ligger på 300 000. Sverige vill alltid vara det land inom EU som är bäst i klassen på att följa EU-direktiv och förslag - dock inte när det gäller villkor för små företag. Rimligen borde vi höja gränsen till EU-nivå.

Detta skulle också göra det enklare att starta nya företag. Det är ju så att för många som startar sitt första företag, kvinnor och kanske yngre som haft en anställning och vill pröva sina vingar, är det krångligt. Det är inte helt enkelt. Första krånglet är när man ska registrera sig hos Bolagsverket. Det är inte okomplicerat, kan jag säga - och jag har drivit företag i 26 år, så jag vet hur det ligger till. Det måste bli enklare att starta nya företag, och då måste man förenkla regelverket. Man behöver också göra det mer transparent med lika konkurrens inom EU.

Om vi vill få fart på Sverige är det lägre skatter på arbete som behövs, inte lägre moms.

Jag hänvisar till Moderaternas särskilda yttrande i ärendet.


Anf. 3 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Kjell Jansson säger två saker i sitt anförande som jag inte riktigt får att gå ihop. Å ena sidan säger han att det är fel att sänka momsen. Å andra sidan hänvisar han till ett yttrande där man tycker att sänkningen borde vara ännu större.

Jag tänkte fråga Kjell Jansson hur han får det här resonemanget att gå ihop.


Anf. 4 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Det är ju så att även om du inte är momsredovisningsskyldig får du betala momsen på varorna, men du kan inte reglera det med dina intäkter, så staten får alltid in sina pengar. Så fiffigt ligger det till med momsen.

Det här innebär alltså ingen sänkning för staten. Det innebär mindre byråkrati för mindre företag att höja gränsen för momsredovisning.


Anf. 5 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag är inte riktigt säker på att Kjell Jansson uppfattade min fråga. Han svarade i alla fall inte på den.

Som jag hänvisade till i mitt anförande talar Kristdemokraterna om att anledningen till att de har ett särskilt yttrande är att de egentligen vill ha en högre omsättningsgräns. Men eftersom det är deras budget som ligger till grund för det här har de avstått från en reservation.

Moderaterna har inte gjort det, och i sitt anförande säger Kjell Jansson å ena sidan att man borde höja och å andra sidan att man inte ska sänka momsen. Jag förstår fortfarande inte hur han får ihop sitt resonemang.


Anf. 6 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Vi har för det första inte reserverat oss, utan vi har ett särskilt yttrande.

Nummer två: momsen får staten in på de varor som säljs. Detta handlar om att mindre företag inte ska behöva redovisa momsen - den går direkt in när man handlar varor. Däremot förlorar staten på den del i detta som gäller tjänstesidan i företagen, men det är marginellt. Det handlar om att få igång nya företag. Roten i samhället är små företag, inte att ta ut höga skatter.

Momsen bör i grunden vara enhetlig. Däremot kan man ha undantag för mindre företag när det gäller att redovisa momsen.


Anf. 7 Anne Oskarsson (SD)

Herr talman! Vi diskuterar i dag höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt. Enligt förslaget höjs omsättningsgränsen för befrielsen från 30 000 till 80 000. En ytterligare höjning av omsättningsgränsen skulle innebära att anmälningsprocedurer för varor och tjänster enligt EU-direktivet 2015/1535 aktualiseras. Anledningen till gränsen på 80 000 i årsomsättning är att den ryms inom EU:s mervärdesskattedirektiv från 2006, som tillåter länder att momsbefria företag under en viss omsättning.

Uppsåtet med att befria småföretagare är att de ska få lägre administrativa kostnader för mervärdesskatt. Fördelen är störst för de företag som arbetar direkt mot slutkonsument. De företag som befrias från mervärdesskatt kan sänka priset eller, nu i dagarna när inflationen stiger och alla priser höjs, undvika att höja priset. Förändringen medför att moms som företaget betalar inte heller kan dras av.

En beskattningsbar person som skattebefrias kan välja att tillämpa de allmänna mervärdesskattereglerna. Detta gäller ofta för nystartade företag och för företag som säljer till andra företag som inte är momsbefriade.

Herr talman! Remissinstanserna har yttrat sig. Konjunkturinstitutet, FAR, LRF, Småföretagarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv är tveksamma till förslaget då de anser att det skulle ha sambehandlats med betänkandet Mikroföretagskonto - schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen, SOU 2021:55. Om så hade skett hade kanske resultatet blivit annorlunda.

Man måste göra mer för att små företag ska kunna växa.

Herr talman! Det bedöms att 80 000 företag uppfyller villkoren. Närmare 80 procent av dessa företag är privata, enskilda näringsidkare. Av dessa företag som kan bli mervärdesskattebefriade är det 60 000 företag som måste ansöka om att bli momsbefriade. Man beräknar att 20 000 nya företag kommer att få automatisk befrielse det år reglerna införs.

Vilka branscher är då mest gynnade? Jo, det är jordbruk, skogsbruk och fiske, som står för 27 procent. Nummer två är juridik, ekonomi och vetenskap, med 18 procent.

Slutligen ställer vi oss bakom regeringens förslag och ser fram emot en utvärdering. Vi ser detta förslag som ett första steg och ser med förväntan fram emot nästa steg.


Anf. 8 Hampus Hagman (KD)

Herr talman! Det här ärendet handlar om att gränsen för vilka företag som ska vara befriade från moms ska höjas. I dag är man befriad från moms om man har en omsättning som understiger 30 000 kronor per år, men i och med det beslut som vi kommer att ta i dag höjs gränsen till 80 000 kronor per år. Vi kristdemokrater välkomnar och stöder denna höjning, som kommer att förenkla regelverket för de allra minsta företagen. Det här är ett steg i rätt riktning, men det kommer att behövas ytterligare steg på den här vägen.

Det är värt att notera att Sveriges omsättningsgräns är låg i förhållande till många andra EU-länders. Vår omsättningsgräns kommer att vara låg även efter den höjning som görs nu. Den genomsnittliga omsättningsgränsen i EU är drygt 30 000 euro, alltså mer än 300 000 kronor. Det är tio gånger högre än den gräns som gäller i Sverige i dag och nästan fyra gånger högre än den gräns som kommer att gälla från halvårsskiftet.

Detta är den genomsnittliga gränsen, herr talman. Det är 14 EU-länder som har omsättningsgränser som ligger över genomsnittet. Det finns 2 EU-länder som inte har någon omsättningsgräns alls, men av de övriga 25 som har omsättningsgränser ligger Sverige lägst. Efter den höjning som vi beslutar om här i dag kommer Sverige att ligga näst lägst.

Detta innebär att de skattemässiga förutsättningarna är sämre i Sverige jämfört med i många andra EU-länder. Det innebär mer krångel i Sverige än i många andra EU-länder för de allra minsta företagen. Detta är skadligt för Sveriges konkurrenskraft. Vi kan inte ha sämre förutsättningar för företag än andra EU-länder. Därför måste det steg som tas i dag följas av fler steg så att förutsättningarna att starta och driva småföretag i Sverige inte är sämre än i andra EU-länder.

Vi kristdemokrater säger i dag ja till utskottets förslag, men vi kommer att verka för att denna fråga ses över igen i syfte att höja omsättningsgränsen för moms ytterligare.


Anf. 9 Gulan Avci (L)

Herr talman! Även Liberalerna står bakom regeringens förslag och välkomnar de förändringar som föreslås i propositionen om höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt. Det lyfter bort en stor börda från de små företagen när den ekonomiska och administrativa bördan minskar. Men jag vill understryka att det behöver göras betydligt mer för att fler ska våga starta företag och för att befintliga företag ska kunna växa.

Trots de förändringar som nu görs för att höja omsättningsgränsen från dagens 30 000 till 80 000 kronor kommer Sverige fortsatt att ha betydligt lägre gräns för befrielse från mervärdesskatt än de flesta andra EU-länder, vilket även påpekats av andra ledamöter. Därför anser även vi liberaler, likaväl som Moderaterna, att det behöver göras en översyn av hur omsättningsgränsen kan höjas ännu mer.

Herr talman! Om Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land och om våra företag ska kunna vara med och konkurrera på lika villkor på den globala marknaden behöver vi stärka upp det svenska näringslivet rejält de kommande åren för att skapa större attraktionskraft för företagandet i Sverige. I dag möts många företag, inte minst de små företagen, av en mycket tung administrativ börda. Därför är det angeläget att fortsätta minska den administrativa bördan.

Liberalerna har under den här mandatperioden bidragit till att många viktiga förändringar har skett för att stärka inte minst det svenska näringslivet. Vi har förlängt expertskatten, och det har gjorts i en kombination av sänkt bolagsskatt med ett nytt avdrag för investeringar. Vi har utvidgat FOU-avdraget och sänkt arbetsgivaravgifterna rejält, och mycket annat har gjorts.

Vi tror att det är genom ett bra företagsklimat som nya företag kan startas, befintliga företag kan växa och stora företag kan bli mer konkurrenskraftiga internationellt.

Herr talman! Det krävs fler strukturreformer. Det krävs skattelättnader för företag och avlastning av den administrativa bördan. Det är tre deviser som vi liberaler jobbar efter. Mycket kommer att göras även nästa mandatperiod.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 10 Hanna Wagenius (C)

Herr talman! Det vi ska diskutera här i dag är en sak som kan vara strulig för de allra minsta företagarna, nämligen omsättningsskatten och skyldigheten att redovisa den. Vi vet att det inte är myndigheter som skapar jobb i det här landet. Det är människor - människor som har en idé, som väljer att satsa på den, som startar ett företag och brinner för den grundtanke de har och för att försöka hjälpa andra med just det som de håller på med.

För att fler ska våga göra detta är det naturligtvis otroligt viktigt att vi gör allt som står i vår makt för att förenkla för människor att just ta detta steg och våga bli företagare. Det handlar om att våga ansöka om F-skatt, fastän det kanske känns lite läskigt. Det är inte statens uppgift att lägga hinder i vägen.

Naturligtvis ska staten alltid försöka behandla alla sina medborgare lika. Det finns en god idé om att samma skatteregler ska gälla oavsett vem man är och vilket företag man driver. Men vi kan heller inte blunda för att många och krångliga regler lägger en oproportionerligt stor börda på de allra minsta företagen. Därför tycker Centerpartiet, precis som många andra här, att det är viktigt att vi höjer omsättningsgränsen, gärna ytterligare. Men det står inte i vår makt att ensamma göra detta, utan det handlar också om att vara pådrivande på europeisk nivå för att förändra regelverket.

Centerpartiet ställer sig därför klart bakom att vi höjer omsättningsgränsen i dag och fortsätter att arbeta för att höja den även långsiktigt.


Anf. 11 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! I går besökte skatteutskottet en av sina favoritmyndigheter, nämligen skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna är ju jätteviktiga i arbetet med att säkerställa att konkurrensen inte snedvrids.

Jag uppfattade att Hanna Wagenius sa att myndigheter inte skapar jobb, men de skapar i alla fall bra konkurrens genom att bidra till att få bort företag som sysslar med svarta pengar och inte håller sig till regler när det gäller utsläpp, klimat eller arbetsmarknad.

Jag vill bara ha en kommentar från Hanna Wagenius: Visst behövs en del myndigheter också?


Anf. 12 Hanna Wagenius (C)

Herr talman! Självklart behövs myndigheter! Det handlar om att vi ska ha ett regelverk som fungerar, som är tydligt för alla och som ser till att de som konkurrerar på osjysta villkor inte har någon möjlighet att göra det.

Jag tror inte att det här förslaget kommer att innebära att någon i större utsträckning kommer att ha möjlighet att konkurrera på osjysta villkor, utan det handlar om att lyfta en börda från de allra minsta företagen och göra det lite lättare att våga ta det första steget för dem som vill starta ett företag.


Anf. 13 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande är det just den bedömningen som regeringen har gjort. Man har hittat en rimlig balans i förslaget mellan å ena sidan att minska krånglet och å andra sidan att inte snedvrida konkurrensen. Just Skatteverket gör ett fantastiskt bra jobb när det gäller att säkerställa att vi får bort osunda företag som konkurrerar på orimliga villkor i förhållande till de företag som är seriösa.


Anf. 14 Hanna Wagenius (C)

Herr talman! Skatteverket gör ett jätteviktigt arbete där. Grunden för deras arbete är att vi har en sund och bra lagstiftning, stiftad här i riksdagen, så att de kan upprätthålla detta. Om den saken är vi överens.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt

Beslut

Gränsen för momsbefrielse ska höjas (SkU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt (moms).

Syftet med regeringens förslag är att minska administrationen och förenkla för mindre företag. Omsättningsgränsen för att slippa ta ut moms ska höjas från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.