Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda

Fru talman! Regeringsformen är den grundlag som utgör fundamentet för demokratin och statsskicket i Sverige. Den visar på spelreglerna i vår demokrati. Av portalparagrafen 1 kap. 1 § andra stycket framgår det tydligt att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och, som vi snart ska utöva allihop, allmän och lika rösträtt.

Våra grundläggande fri- och rättigheter har en avgörande plats i det svenska statsskicket. Regeringen har därför lämnat ett förslag om att det ska införas en möjlighet till skadestånd från stat och kommun vid överträdelser av dessa grundläggande fri- och rättigheter. Förslaget bygger i stort på utredningen från den parlamentariska kommittén om grundlagsskadestånd. Vi två som deltar i debatten om dagens betänkande är medlemmar i kommittén.

Det är naturligtvis glädjande att det är ett enat civilutskott och en enad riksdag som vill rösta för att stärka enskilda medborgares fri- och rättigheter.

Grundlagsskadestånd - ett rättighetsskydd för enskilda

I Sverige åtnjuter vi fler fri- och rättigheter än i många andra länder. Vi har lärt oss att den enskildes rättigheter aldrig någonsin kan tas för givna. Det är rättigheter vi måste värna och vinna om och om igen, varje dag, och därför måste skyddet för dessa vara starkt.

Om skyddet brister och du som medborgare blir utsatt måste en demokrati ha grundläggande rättssäkerhetsgarantier och möjlighet till upprättelse.

Redan i dag finns den här möjligheten till upprättelse reglerad i Europakonventionen. Det finns dock starka skäl att stärka det skadeståndsrättsliga skyddet ytterligare genom att reglera exakt samma skydd i vår svenska regeringsform. Remissinstanserna och samtliga partier i denna kammare är överens om att det skulle stärka enskildas rättigheter och reda ut det i nuläget något oklara rättsläget.

Det är dessutom en viktig demokratisk princip, och det skulle ge ett mer lättöverskådligt sätt för både domstolar och den enskilde att se över möjligheten att ta till vara sina rättigheter.

Det ifrågasatta agerandet från staten, regionen eller kommunen kommer att prövas mot de rättigheter som kommer till uttryck i 2 kap. regeringsformen. Den enskilde kan vara antingen en vuxen eller ett barn. Ärendet ska prövas i allmän domstol, och där ska grundlagsskadestånd kunna ges om det är nödvändigt för att gottgöra den överträdelse som begåtts mot den enskilde.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i detta betänkande.

Även jag vill som andra före mig önska fru talmannen, vår kanslichef Lisa som är här i dag och hela civilutskottet en riktigt fin sommar.

(Applåder)

Fru talman! Den 1 augusti stärks våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter ytterligare. Då träder nämligen den historiska lagstiftning i kraft som vi här och nu debatterar i kammaren.

Jag hade förmånen att företräda Centerpartiet i den parlamentariska kommittén om grundlagsskadestånd, vars arbete ligger till den grund för den proposition som civilutskottet har behandlat. Jag har kort sagt följt denna banbrytande reform från ax till limpa. Det här är för mig personligen en av de viktigaste lagändringar jag drivit denna min första mandatperiod.

Att Sveriges riksdag nu i full partipolitisk enighet inför ett grundlagsskadestånd, det vill säga en rätt till ersättning från det allmänna för skador på grund av överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter - ett rättighetsskydd för enskilda - är ett stort och i grunden mycket välkommet och nödvändigt steg i rätt riktning.

Medborgerliga fri- och rättigheter i Sverige åtnjuter förutom grundlagsskydd även skydd enligt Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Den 1 april 2018 infördes en bestämmelse i skadeståndslagen om rätt till skadestånd för överträdelser av Europakonventionen, för att tydliggöra rättsläget och stärka rättighetsskyddet. Samma ambitioner, att tydliggöra rättsläget och stärka rättighetsskyddet, var vägledande även för grundlagsskadeståndskommitténs arbete med att skapa och utforma ett grundlagsskadestånd.

Trots att utgångspunkten i svensk rätt har varit att någon rätt till skadestånd för ideell skada inte föreligger med mindre än att det finns särskilt lagstöd har Högsta domstolen i ett antal uppmärksammade mål kommit fram till att staten varit ersättningsskyldig för ideell skada. Jag syftar på Medborgarskapet I och II.

Även i målet om fisket i Torne älv kom Högsta domstolen fram till att egendomsskyddet i regeringsformen uttrycker en allmän rättsgrundsats om rätt till skadestånd för rådighetsinskränkningar i vissa fall. Fiskarna i Haparanda skärgård som stred för sin rätt till ersättning fortsätter att erfara rådighetsinskränkningar. De nekas ersättning och hänvisas av berörda myndigheter till att på nytt stämma staten.

Exemplet visar att även om vi som lagstiftare nu inför grundlagsskadestånd kommer enskildas möjligheter att verkligen tillerkännas ett sådant att vara förknippade med en lång och kostsam process. Ändå har det stora förtjänster och nyttor att nu införa ett grundlagsskadestånd.

Fru talman! Tack vare den praxis som Högsta domstolen utvecklat i de prejudikat jag nämnde tidigare, Medborgarskapet I och II och fisket i Torne älv, har HD skickat ett tydligt budskap till dem vars grundläggande fri- och rättigheter kränkts av det allmänna och som orsakats stora kostnader och olägenheter. Genom prejudikaten lyser HD:s hoppfulla och viktiga ljus: Vi lämnar er inte därhän - ni är inte övergivna av vare sig samhället, rättsstaten eller den allmänna rättskänslan.

Det ska villigt medges att det inte handlar om många ärenden, tack och lov - vare sig varje år eller totalt, som vi känner till. Men bakom varje mål finns en eller flera starka och envisa personer vilkas rätt trätts förnär av det allmänna.

Och så länge det finns en enda person vars grundlagsenliga rätt, låt vara om det är äganderätten, medborgarskapet eller något annat, träds förnär behövs ett starkare rättighetsskydd och ett grundlagsskadestånd. Andra som kanske hamnar i liknande belägenheter i framtiden ska aldrig behöva tvivla på att rätt till skadestånd föreligger. De myndigheter och domstolar som har att förhålla sig till och respektera våra medborgerliga fri- och rättigheter ska aldrig behöva sväva i ovisshet om det allmännas skadeståndsansvar.

Fru talman! För att tydliggöra rättsläget behövs en lagstiftning som klargör förutsättningarna för när rätt till grundlagsskadestånd föreligger. Det faktum att skadestånd enligt Europakonventionen redan föreligger är ett annat viktigt skäl till att även överträdelser av inhemskt grundlagsfästa fri- och rättigheter ska vara ersättningsgilla.

Många, men inte alla, fri- och rättigheter enligt svensk grundlag, Europakonventionen och EU:s stadga är överlappande. Ur ett rättighetsperspektiv ska svensk rätt inte ha sämre prestanda, alltså ge ett sämre skydd, än den europeiska rätten.

Denna reform kommer att innebära utmanande överväganden såväl för enskilda som upplever att deras fri- eller rättigheter överträtts som för de domstolar som kommer att tillämpa lagstiftningen. Vilka slags rättighetsöverträdelser kommer att vara ersättningsgilla? Till skillnad från när det gäller skadestånd enligt Europakonventionen har domstolarna ingen rik praxis att luta sig mot.

En annan intressant fråga är hur man ska se på överträdelser av andra grundlagsfästa fri- och rättigheter, som de som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den kommitté som ledamoten Sanne Lennström och jag satt i hade varken i uppdrag att eller ens möjlighet att en gång för alla bena ut om, när och i så fall hur skadestånd för överträdelser av samtliga grundlagsfästa fri- och rättigheter ska utgå.

Fru talman! Denna historiska reform innebär ändå goda nyheter för alla dem som vill se en utveckling där medborgares grundlagsfästa rättigheter gentemot det allmänna stärks och tydliggörs. Och detta är så gott som något. Låt oss nu, efter att denna viktiga lagstiftning om ett par månader trätt i kraft, hoppas att enskilda personer som påpekar och protesterar mot överträdelser av äganderätten slipper mötas av kommentarer från berörda myndighetsutövande tjänstepersoner som lakoniskt säger: Men stäm staten, då!

Eftersom detta är min sista debatt före sommaruppehållet och för denna mandatperiod vill jag önska talmanspresidiet, kammarkansliet och hela Riksdagsförvaltningen, utan vars arbete vi ledamöter inte skulle klara oss en sekund, en fin sommar och en trevlig semester - eftersom några av er kanske kommer att ha en sådan. Varmt tack!

(Applåder)

Grundlagsskadestånd - ett rättighetsskydd för enskilda

I detta anförande instämde Ola Johansson (C).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)

Certifierade bygg-projekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess