God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

Debatt om förslag 14 juni 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 74 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Från telefonförsäljning av lotter till folkhälsa är steget inte så vansinnigt stort. Vi kommer nu att debattera socialutskottets betänkande God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik och de nya mål som regeringen har tagit fram.

I stora delar råder enighet i utskottet kring att vi ska ha höga ambitioner. Men det finns ett stort bekymmer när det gäller folkhälsan i vårt land. Det är inte att den inte är bra. Jämför vi oss internationellt mår vi svenskar nämligen bra. Folkhälsan befinner sig i stort i ett hälsosamt läge.

Men klyftorna ökar. Trots att några av de mest grundläggande förutsättningarna är på plats - att det finns välstånd och trygghet och att även de som har de lägsta inkomsterna har hyfsat stabila förutsättningar - ökar klyftorna. Trots att livsvillkoren under den senaste period på tio elva år som Folkhälsomyndigheten har analyserat i sin senaste rapport visar att de allra flesta har fått det bättre ökar klyftorna.

Och det är de med låg utbildning som löper de största riskerna. Det är dem vi i lägst utsträckning lyckas nå med det förebyggande arbetet och det som kan göra att var och en av oss får förutsättningar, oavsett varifrån vi kommer, vilken utbildningsbakgrund vi eller våra föräldrar har och vad som händer oss i livet. När man bedömer den förväntade livslängden hos personer som i dag är 30 år är skillnaden 6,2 år. Så mycket kortare förväntas en person med låg utbildning leva jämfört med en person med hög utbildning.

Därför är det så viktigt när vi pratar om folkhälsa att vi inte bara pratar om hur vården ska fungera för att man ska överleva när man väl har drabbats av psykisk ohälsa, övervikt, cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar utan också, och kanske i synnerhet, jobba för hur vi ska förebygga detta. Hur ska vi se till att man inte hamnar i de risker som så småningom riskerar att leda till en för tidig död?

För oss kristdemokrater är det helt självklart att stödet alltid måste börja hemma i familjen, för det är där vi grundlägger våra vanor. Stöd ska ges till föräldrarna, och ett särskilt riktat stöd ska ges till de föräldrar som har de sämsta förutsättningarna. Vi vet nämligen att barn till föräldrar med låg inkomst så småningom riskerar att dö i förtid på grund av föräldrarnas bakgrund. Det är till och med så att barns risk att dö är större om föräldrarna har en låg utbildningsbakgrund.

I vår vårproposition som har debatterats och beslutats i andra ärenden hade vi med förslag om att kommuner ska tvingas erbjuda föräldrastödsprogram. Det är alltså inte föräldrarna som ska tvingas till något, utan det ska vara obligatoriskt för kommunerna att tillhandahålla det, eftersom det är genom att stödja familjerna och föräldrarna som vi grundlägger de goda, tidiga vanorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Också skolan är viktig, framför allt om man kommer från en bakgrund utan tillräckligt föräldrastöd. Därför hade vi också med förslag om att öka antalet idrottstimmar i skolan från 500 till 700. Inte för att vi tror att alla ungar älskar skolidrotten - det finns nog till och med en och annan här inne i kammaren som kanske drog sig för att vara med på idrottslektionerna. Men vi vet hur viktig skolidrotten är och att den fungerar inte bara för hälsan utan också för skolresultaten. Även skolresultaten i sig är en grundläggande faktor för att utveckla en god hälsa senare i livet.

Vi är glada över att vi i utskottet har lyckats få stöd för det som fanns med i Alliansens motion som handlade om hur viktigt det är att den nära vården, primärvården, fungerar och att du som enskild också har möjlighet att välja en läkarkontakt och skriva in dig hos en enskild läkare. Vi vet nämligen att kontinuitet är särskilt viktigt för den som har en ohälsa och ofta behöver söka vård.

Vi tycker att det är beklagligt att vi inte kunde enas om andra viktiga saker som fanns med i den rapport från Kommissionen för jämlik hälsa som presenterades tidigare. Vi har föreslagit att vårdteam, som ju ska finnas i primärvården, ska arbeta mer förebyggande för att stärka befolkningens hälsa. Vi menar att det inte finns med i tillräckligt stor utsträckning i den utredning som vi kommer att behandla på många olika sätt under den tid som kommer.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.


Anf. 75 Amir Adan (M)

Fru talman! I dag ska vi debattera betänkandet SoU26. I betänkandet behandlas regeringens proposition God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Vidare behandlas åtta motionsyrkanden som har kommit in med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och omvandling av folkhälsoarbetets målstruktur. Dels handlar det om ett tillägg till det övergripande målet om att Sverige ska ha som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, dels föreslås att folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med elva målområden ska omvandlas till åtta målområden.

Detta tycker vi är bra, och vi ställer oss positiva till förslaget.

Fru talman! Folkhälsan i Sverige är allmänt god, och medellivslängden ökar. Samtidigt visar rapporter att skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper har ökat de senaste åren. Människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position man har. Resultaten tyder på ojämlikheter som har vuxit de senaste åren, framför allt när det gäller olika mått på dödlighet.

Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Det finns tecken på att den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldrarna 16-68 år har i dag övervikt eller fetma.

På området Levnadsvanor är utvecklingen inte heller jättepositiv. Andelen äldre som är fysiskt aktiva i minst 30 minuter per dag minskar, och andelen med stillasittande fritid ökar enligt Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsans utveckling.

Hälsopolitiken bör vara framåtsyftande, stimulerande och inspirerande. Människor har även själva ett stort ansvar för sin hälsa. Det handlar om vad man dricker och hur mycket. Det handlar om vad man äter och hur mycket. Det handlar om huruvida man röker och hur mycket man rör på sig. Allt detta kan man själv påverka som individ men också som förälder.

Vi vet att kost, motion, alkohol och rökning påverkar vår hälsa. Ändå är medvetandet om dessa faktorers inverkan på vår hälsa så olika. De program om hälsosam mat som går på tv, de dieter som presenteras och kunskapen om att motion och idrott är mycket viktigt för att kroppen och psyket ska må bättre kan inte ha undgått någon.

Då är det oroväckande att så få rör sig tillräckligt varje dag. Ungefär 50 procent av Sveriges befolkning rör sig minst 30 minuter per dag, vilket är den lägsta rekommendationen för fysisk aktivitet.

Därför är det bra att vi inom Alliansen har drivit på för mer idrott i skolan och rätt till fysisk aktivitet på arbetsplatser. Då kan man börja med något som man kan fortsätta med resten av livet. Om man börjar i en tidig ålder har man vanan inne, och då är det lättare att fortsätta även i äldre år.

Utmaningarna för att minska hälsoklyftorna och skapa en mer jämlik vård är således omfattande. Den nu ökade klyvningen både av samhället generellt och av hälso- och sjukvården, där växande köer och bristande tillgänglighet har skapat en ojämlik vård, bidrar till att öka de skillnader i hälsa som folkhälsopolitiken syftar till att motverka.

Hälsoklyftorna i samhället har sannolikt förvärrats av den utveckling som skett den senaste tiden under den nuvarande regeringen. Vi ser ökade vårdköer, bristande tillgänglighet och en sjunkande andel av befolkningen som har en fast läkarkontakt. Bristande tillgänglighet drabbar dem som är svårt sjuka och resurssvaga i samhället värst.

Fru talman! Mot bakgrund av detta hade det varit önskvärt om regeringen hade utgått från de förslag som Kommissionen för jämlik hälsa presenterat om framför allt ökad tillgänglighet och en starkare primärvård som kan ta ett större ansvar för ett brett förebyggande hälsoarbete, såväl som att låta utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård få ett tilläggsuppdrag att utveckla primärvårdens uppdrag i syfte att vårdteam ska arbeta mer förebyggande för att stärka befolkningens hälsa. Det handlar bland annat om att ge befolkningen bättre hälsoinformation och hitta sätt att motivera människor att ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa.

Däremot är jag glad att vi i dag har ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa patientens rätt till en fast läkarkontakt, vilket ökar kontinuiteten, tryggheten och tillgängligheten till läkare för patienten.

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservation 3.


Anf. 76 Christina Östberg (SD)

Fru talman! I dag ska vi debattera propositionen God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Den innehåller förslag på ett förtydligande av det nationella folkhälsomålet och omvandling av folkhälsoarbetets målstruktur. I mitt anförande tänkte jag rikta in mig på våra äldre, som vi tycker att man missat i förslaget.

Folkhälsa är god hälsa för många. Man kan mäta folkhälsa genom att titta på medellivslängd, självupplevd hälsa, livskvalitet, upplevelse av trygghet och förekomst av sjukdom.

Folkhälsan påverkas av den miljö vi lever i. Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige är att skapa bra förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsan ska inte bara vara så god som möjligt, utan den ska också vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

I propositionen framför man att hälsoläget i Sverige i huvudsak är gott men understryker samtidigt att det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och att detta bör uppmärksammas. Man är medveten om att folkhälsopolitik ska förbättra villkoren för de grupper som socialt och ekonomiskt är mest utsatta och därmed löper störst risk att drabbas av ohälsa och för tidig död.

Liksom Liberalerna anser vi att man har missat en viktig grupp - våra äldre - och att propositionen saknar ett äldreperspektiv som bör finnas med i målstrukturen.

För några år sedan tog Folkhälsomyndigheten fram fyra hörnpelare för ett gott åldrande som främjar folkhälsan bland äldre, vilka jag tycker att man oftare borde fokusera på.

Den första pelaren är social gemenskap och stöd. Att känna sig socialt delaktig är en förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i.

Den andra pelaren är meningsfullhet. Detta kan innebära att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen - att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner.

Den tredje pelaren är fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och utevistelse motverkar övervikt, förbättrar sömnkvaliteten och främjar den mentala och sociala hälsan. Fysisk aktivitet kan vara viktigt för att man ska behålla sin funktionsförmåga och sitt oberoende.

Den sista pelaren är goda matvanor. Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Många äldre har redan goda matvanor, och att främja dessa bidrar både till välbefinnande och till god hälsa.

Insatser på dessa områden leder till ökad livskvalitet för den äldre men också till samhällsekonomiska vinster.

Herr talman! Med goda matvanor är det inte ovanligt att man tar ett glas vin till maten - och kanske inte bara ett glas, och inte bara till maten.

Det finns en rapport från Socialstyrelsen som visar att fler äldre dör av orsaker som kan kopplas till en alltför hög alkoholkonsumtion. Den största ökningen har skett bland äldre kvinnor.

Antalet män som dör på grund av alkoholmissbruk är betydligt större än antalet kvinnor. Av de 1 000 personer som dog av alkoholskador under 2015 var endast 99 kvinnor. Ökningen var dock störst bland kvinnorna: 125 procent sedan 2001.

Äldres alkoholkonsumtion ökar. Läkare varnar för att den höga alkoholkonsumtionen bland äldre kommer att öka förekomsten av demens, hjärnskador och leverskador. Detta bidrar också till några av de äldres främsta hälsoproblem: försämrad kognitiv förmåga, orörlighet, ostadighet och inkontinens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Det är därför viktigt att förebygga alkoholskador hos äldre genom att rikta informationsinsatser mot dem som nu är medelålders, och vi anser att det bör införas ett äldreperspektiv på alkoholprevention.

Med det sagt avslutar jag med att yrka bifall till reservationerna 1 och 5.


Anf. 77 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Det är glädjande att vi i dag vid voteringen kommer att kunna fatta ett viktigt beslut som gör att folkhälsoarbetet i Sverige tar ännu ett steg framåt.

Början till denna resa togs under perioden 2006-2010. Den engelske läkaren sir Michael Marmot var den som genom sin forskning mycket tydligt visade att klyftorna i ett samhälle är en viktig orsak till brister i folkhälsan. Han skrev sedermera en rapport i WHO:s regi, Closing the gap in a generation. Där pekade han på att något av det absolut viktigaste vi kan göra för att förbättra folkhälsan i ett samhälle är att se till klyftorna minskar.

Just att förbättra folkhälsan är helt avgörande med tanke på de utmaningar som vi står inför, inte bara i Sverige utan även i många andra länder, med en åldrande befolkning och ökande kostnader.

Det var centerpartisten, riksdagsledamoten och den tidigare professorn Lennart Levi som såg till att sir Michael blev inbjuden hit till Sveriges riksdag. Därefter har han besökt Sverige vid ett flertal tillfällen.

Det var därför glädjande att den nuvarande regeringen tillsatte en utredning som skulle titta på vilka ytterligare steg som kunde tas. Tyvärr bortsåg man dock redan när man skrev direktiven från en av de riktigt allvarliga klyftor som vi har i Sverige, nämligen den mellan stad och landsbygd - eller glesbygd, skulle jag nästan vilja säga.

Hälsan är betydligt sämre hos människor som växer upp och bor i den svenska glesbygden, och detta är oberoende av utbildning och arbete. Regeringen valde att helt bortse från detta; i direktiven hade man inget uppdrag alls att titta på denna allvarliga hälsoklyfta i Sverige.

Det som gör mig orolig är att utvecklingen under denna mandatperiod dessutom har gått åt fel håll. Det är bra att vi i dag kan fatta beslut om en ny målstruktur för den svenska folkhälsan, men det hade varit ännu bättre om vi hade kunnat ta steg för att i verkligheten minska klyftorna i det svenska samhället.

Det finns på tre områden ganska allvarliga klyftor som ökar i Sverige i dag.

Det första området är utbildningen. Vi ser att allt fler ungdomar slutar grundskolan utan att ha fullständiga betyg. Att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg är en starkt bidragande faktor till senare problem med hälsan. Här borde man ha tagit krafttag för att se till att ungdomar i detta land faktiskt slutar skolan med fullständiga betyg.

Det andra riktigt allvarliga är hur klyftorna ökar mellan den som är född i ett annat land och den som är född i Sverige, framför allt vad gäller arbete. Risken är mycket större för den som är född i ett annat land att drabbas av långvarig arbetslöshet och långvarigt bidragsberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Även detta är en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till en försämrad hälsa. Här har regeringen gjort alldeles för lite. Detta är en klyfta som ökar i Sverige, och det kommer att få allvarliga konsekvenser vad gäller hälsotillståndet.

Det tredje området där vi ser hur klyftorna har ökat är tillgången till hälso- och sjukvård. Vi har under denna mandatperiod sett hur tillgängligheten har minskat. Vi har gått från att ungefär 50 procent av befolkningen hade en fast läkare i primärvården till att det i dag är 40-42 procent.

Det är klart att detta får allvarliga konsekvenser. Vi vet att de som lyckas skaffa sig en fast läkarkontakt i primärvården är de som har utbildning och arbete. Dessutom har köerna ökat på ett mycket allvarligt sätt. Det är i dag betydligt längre väntetid för att få komma till en specialist och få behandling.

Det är så, herr talman, att oavsett om det handlar om brödköer i det gamla Leningrad eller vårdköer i Sverige är den som tar sig fram den som har kontakter eller kontanter. Just klyftan vad gäller tillgång till sjukvård i Sverige är oerhört allvarlig, eftersom den ökar klyftorna också vad gäller hälsotillstånd.

Även om jag känner glädje över att vi i dag kan fatta ett beslut om en ny struktur för folkhälsopolitiken ser vi från Centerpartiet mycket allvarligt på det faktum att klyftorna ökar i det svenska samhället, vilket kommer att leda till en försämrad folkhälsa.

Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nr 3.


Anf. 78 Karin Rågsjö (V)

Herr talman och övriga som ser detta - fler än vi tror! Detta är ett riktigt bra lagförslag, och vi har förstås ställt oss bakom det.

Vi måste utjämna skillnaden i hälsa mellan Djursholm och Rågsved, mellan Långedrag och Biskopsgården och mellan storstad och glesbygd. Det är precis vad folkhälsa handlar om - allas rätt till hälsa.

Hälsoklyftorna är stora, och det är definitivt en fråga om klass. Kanske är det därför som den förra regeringen gjorde så lite på området: Klassperspektiv är inte borgerlighetens bästa ämne, måste jag säga.

Jag tänker på allt gott jobb som har gjorts. Jag vill lyfta fram Malmökommissionens fantastiska arbete och genomlysning av hela Malmö. Vad jag vet kom initiativet knappast från höger, men vi går vidare i detta.

Folkhälsomyndigheten gör ju väldigt bra årsrapporter. Jag kommer att läsa innantill vad de skriver om folkhälsan 2017:

Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv, och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen, och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar.

Det har den inte gjort de senaste fyra åren, utan det har den gjort väldigt länge.

Detta är de övergripande resultaten i årets årliga rapportering, skriver Folkhälsomyndigheten:

Det finns en social gradient i hälsa som innebär att människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Resultaten tyder på att den sociala gradienten har vuxit under de senaste tio åren, framför allt när det gäller olika mått på dödlighet. Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Det finns också tecken på att den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Det här är alltså ingen utveckling som vi bara har sett under de senaste fyra åren.

Det handlar alltså om klass och hälsa, och genomgångar av all befintlig forskning om ojämlikhet och hälsa visar tydligt att stora inkomstklyftor försämrar människors hälsa. De ekonomiska klyftorna får naturligtvis störst konsekvenser för dem med lägre inkomster. Rik och frisk - fattig och sjuk klingar bekant, för så är det ju fortfarande. En tydligare politik som arbetar enligt principen inkomstfördelning skapar ett mer jämlikt samhälle. Det är inte er politik, inte Moderaternas, inte Liberalernas, inte Centerns, inte KD:s och inte Sverigedemokraternas.

Alla stora dödsorsaker i befolkningen - hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser - är vanligare bland dem med kort utbildning. Det tror jag att jag har talat om sedan dag ett här i plenisalen.

I en rapport från 2016, Vårdens förebyggande arbete ur ett jämlikhetsperspektiv, är det tydligt att vi kan göra så mycket mer än det vi gör i dag. Det är uppenbart att landstingens styrning av vården inte fokuserar på jämlikhet, trots att samtliga landsting anser att det är en väldigt viktig fråga. Det är faktiskt bara en tredjedel av landstingen som har öronmärkt pengar för ersättning för det förebyggande arbetet med syfte att minska hälsoklyftor.

Sveriges arbete med förebyggande hälsoinsatser har inte prioriterats tillräckligt. Att arbeta med att minska hälsoklyftorna kan inte vara fritt valt arbete, utan det ska ingå i varje kommuns och landstings självklara arbetsuppgifter. Jag yrkar bifall till reservation 2 om en svensk folkhälsolag.

Då tänker jag på Stockholms borgerliga majoritet. Jag satt ju i kommunfullmäktige under åtta år, och det är intressant att under de åtta åren nämnde man faktiskt inte ordet folkhälsa någon gång, detta samtidigt som Malmökommissionen gjorde sitt fantastiska arbete. Politik är att vilja, sa en fantastisk politiker en gång.

Alltför många barn far illa, och hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Sverige är ett rikt land. I OECD:s rankning och internationella jämförelse av barns hälsa hamnar vi väldigt högt. Men larmet går ändå. Det handlar om att barns hälsa i stor utsträckning bestäms av socioekonomiska faktorer som uppväxtvillkor och föräldrars utbildningsnivå. Forskning visar dessutom att de orättvisor som grundläggs när man är liten hänger kvar när man växer upp.

Barn till föräldrar som har höga inkomster och hög utbildning har upp till 40-45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus än barn till föräldrar som har lägst inkomst och utbildning. Det säger en hel del. Och barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd är särskilt drabbade av hälsoproblem och löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen som andra barn.

Klyftorna i västvärlden har vuxit snabbt, och Sverige är ett av de länder där skillnaderna har ökat mest under en tioårsperiod.

I nästan hela mitt yrkesliv har jag arbetat med folkhälsa på olika sätt, på Folkhälsoinstitutet, i Alkoholkommittén, på Socialstyrelsen, på Smittskyddsinstitutet och på Folkhälsomyndigheten. Jag har verkligen travat runt och jobbat med stora informationsinsatser om just folkhälsa, alkohol, narkotika, sex och samlevnad, hiv. Jag har träffat så många engagerade medarbetare under alla dessa år. Men folkhälsa handlar till syvende och sist om klass - om jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Jag yrkar som sagt bifall till reservation 2 och avslag på motionerna. Vi ställer oss självklart bakom lagförslaget.


Anf. 79 Barbro Westerholm (L)

Herr talman! Liberalerna ser med tillfredsställelse på att vi nu får beslutet om God jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Men det är viktigt att vi funderar över varför vi inte har lyckats med en del av det som den tidigare folkhälsopolitiken strävade efter att gå i mål med. Då kan jag konstatera att målet folkhälsa inte nås bara av hälso- och sjukvården, där ju primärvården har en väldigt viktig roll som vi från allianssidan lyfter fram i reservation 3.

Detta är ett tvärsektoriellt arbete, vilket framgår i de åtta mål som är uppsatta i propositionen som vi ska fatta beslut om. Här saknar vi i Liberalerna ett fokus på den snabbast växande delen av vår befolkning, nämligen de årsrika.

Propositionen har en väldigt stark koncentration på barn och unga, och det är bra. Det är förträffligt, för det är viktigt att man får med sig kunskapen om hur man kan bevara sin hälsa genom livet. Men den årsrika generationen är ju den som växer snabbast. Ute i samhället, i kommunerna och landstingen, befarar man att budgeten spräcks av alla de behov som 80-plussarna behöver få tillgodosedda. Många av behoven skulle om inte förebyggas helt åtminstone kunna fördröjas och inträffa högre upp i åldrarna.

Grundläggande för människor som har kommit upp i åren är att fortfarande känna sig behövda och inte uppleva ensamhet. Då kommer vi in på det andra och det tredje målet om kunskaper, kompetens och utbildning, arbete, arbetsförhållanden och så vidare.

Jag har många gånger i den här talarstolen talat om hur viktigt det är att människor som kan och vill fortsätta i arbetslivet högre upp i åldrarna har en möjlighet att göra det. Det finns studier som tydligt visar vilken ohälsa, icke-behövdhet och ensamhet som kan drabba människor om de tvingas bort från arbetslivet och inte direkt har något att ersätta det med.

Att främja kompetensutveckling, så att man kan fortsätta i arbetslivet högre upp i åldrarna, är någonting som borde tas in i texterna kring folkhälsomålen. Här kommer naturligtvis också arbetsmiljön in, som ju mycket är en fråga för arbetsgivare att sörja för. Företagshälsovården kommer in som en viktig aktör i det här sammanhanget. Vi efterlyser att man utvecklar mer av dessa tankegångar.

Sedan handlar det om inkomster och försörjningsmöjligheter. Vi har nu kanske 300 000 personer som lever under det som EU definierar som fattigdomsgräns, med allt vad det betyder för hälsotillståndet i den generationen. Där finns alltså anledning för sektorer utanför hälso- och sjukvården att göra insatser, så att man får möjligheter till arbete, till exempel Pensionsgruppen som arbetar för utveckling av våra pensioner.

Boendet och närmiljön är jätteviktigt. Det är viktigt att man kan få flytta någonstans där man kan bo med mindre skaderisk, med ett nätverk av människor och inte behöver känna sig ensam. Att stimulera seniorboenden, trygghetsboenden och så vidare är en viktig hälsofrämjande insats för den här generationen. Här har kommunerna, byggare och andra som ligger utanför själva hälso- och sjukvården ett stort ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Vad gäller levnadsvanor är det aldrig för sent att lära gamla hundar sitta. Det är jätteviktigt att titta på alkoholvanor, rökvanor, läkemedelsbehandling och så vidare i denna åldersgrupp för att undvika läkemedelskomplikationer, alkoholskador med mera. Och det är som sagt aldrig för sent att sluta röka.

Det sjunde målområdet är Kontroll, delaktighet och inflytande. Att bekämpa ålderismen, åldersdiskrimineringen, kommer här in som en viktig hälsofrämjande faktor.

Till sist har vi målområde åtta, En jämlik och hälsofrämjande hälso och sjukvård. Man ska inte bedöma den enskildes behov utifrån kronologiska åldersgränser, utan det är behoven som ska styra vilka insatser man gör.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, Hälsa för äldre.


Anf. 80 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! I detta mitt sista anförande här i riksdagens kammare efter snart 18 år känns det väldigt bra att få tala om något som är viktigt för alla som bor här i landet, nämligen hur vi mår, alltså folkets hälsa, eller som det i det här sammanhanget benämns, folkhälsa.

Det råder knappast någon tvekan om att vi som bor och lever i Sverige har dragit en vinstlott i livets lotteri. I de flesta mätningar och internationella jämförelser som görs vad gäller folkhälsa placerar vi oss tillsammans med övriga skandinaviska länder nästan alltid i topp. Men det finns ändå mycket kvar att göra för att välfärd och god hälsa ska bli mer jämlikt fördelad.

Herr talman! Hur vi som politiker kan skapa förutsättningar för att alla som bor här i landet ska få möjlighet att leva ett bra liv är en av de stora och mest övergripande frågorna i samhället i dag. När Stefan Löfven i sin första regeringsförklaring den här perioden slog fast att vi långsiktigt ska arbeta för att ta bort de klyftor som finns mellan människor visade det hur prioriterad denna fråga är på regeringens dagordning.

I det förslag från regeringen som ligger till grund för det som vi nu behandlar framhålls särskilt att folkhälsoarbetet är ett ansvar för hela samhället - för det offentliga, för det privata, för det ideella och inte minst för oss själva.

På statlig nivå är det Folkhälsomyndigheten som får samordningsansvaret för arbetet med de åtta olika målområdena. Det handlar om alla barns rätt till en bra start i livet, vikten av utbildning för hela befolkningen, arbete och goda arbetsförhållanden, inkomster och försörjning, boende och närmiljö, levnadsvanor, kontroll, inflytande och delaktighet samt, inte minst, en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Herr talman! Det är viktigt att arbeta med dessa frågor på ett strukturerat sätt, och därför är detta förslag så viktigt. Men för mig handlar det ändå framför allt om vilken typ av samhälle vi vill ha.

Jag letade fram ett av mina första anföranden, om inte till och med det första, som jag höll här i kammaren, och jag tänkte citera några delar av det för att visa på att striden om hur vi vill utforma vårt samhälle inte på något vis är ny. Jag citerar alltså mig själv för ca 18 år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

"Vi" - alltså Socialdemokraterna - "ser klyftorna i samhället. Vi ser behovet av mer välfärd, inte mindre. Men, herr talman, vad drar moderaterna för slutsatser? Hur vill moderaterna kämpa för mer rättvisa och solidaritet?

Vi har här i dag fått en del av svaret: Sänk skatten! - - - Totalt vill moderaterna sänka skatten med över 80 miljarder kronor på tre år. Det räcker till barnbidrag åt alla Sveriges barn i nästan fyra års tid. Mest tjänar i vanlig ordning de som har de största inkomsterna och förmögenheterna. Det känns lite tröstlöst att gång på gång höra moderaternas gamla skattevals. Det är samma visa år ut och år in: Skattetrycket är för högt, och det skulle vara orsaken till att det går så dåligt för Sverige. Och om det, som nu, går bra, då är skatterna naturligtvis orsaken till att det inte går ännu bättre. Nej, som socialdemokrat och folkdansare säger jag: Hellre en socialdemokratisk välfärdshambo än en moderat skattesänkarvals.

Herr talman! En sak är säker; det kommer att bli en stenhård politisk strid kring synen på välfärd och skatter de kommande åren. På ena sida står Moderaterna, de rikas parti, med stora skattesänkningar, ökade klyftor och sämre välfärd. På andra sidan står den samlade arbetarrörelsen med Socialdemokraterna i spetsen, där en solidariskt finansierad välfärd av god kvalitet går före skattesänkningar för höginkomsttagare. Jag ser fram emot den striden."

Anförandet skulle, som ni säkert noterade, i stora delar kunna hållas även i dag. Jag undrar om det inte till och med kunde ha använts i gårdagens partiledardebatt.

Striden om vilket samhälle vi vill ha, ett där vi tar hand om varandra eller ett där vi får sköta oss själva, verkar evig.

Det mest effektiva vi i dag kan göra för en förbättrad folkhälsa är att inte släppa borgarna med Sverigedemokraterna i släptåg till makten i höstens val.

Delar av dem kämpade emot när en av de så här långt bästa folkhälsoreformerna på 2000-talet, rökfritt på restaurangerna, infördes.

Nu vill de öka klyftorna i samhället genom att sänka skatten för de välbärgade och samtidigt sänka ersättningarna och höja skatten för sjuka och arbetslösa - trots att all forskning visar att folkhälsan är som bäst i samhällen med små klyftor, precis som Anders W Jonsson och en del av de föregående talarna har betonat.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Nu kommer jag att få möjlighet att tillbringa mycket mer tid i min vackra hemkommun Nora. Att bo bra är också viktigt för folkhälsan, och det gör jag. Har ni inte tidigare besökt Nora så gör det! Jag lovar att ni inte blir besvikna.

(Applåder)


Anf. 81 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Axelsson för inbjudan till Nora.

Det är ändå lite tråkigt att sluta den sista debatten med att säga att borgarna bara vill sänka skatterna och att om borgarna bara inte ville sänka skatterna skulle allt fungera så bra. Det är inte så det fungerar. Verkligheten är inte så enkel. Vi ser ju att hälsoklyftorna har ökat under denna mandatperiod och under tidigare mandatperioder när ni har försökt slå rekord i att höja skatter.

Frågan är ju vad vi använder skattebetalarnas pengar till. Det är ju vilka insatser vi gör för pengarna som är avgörande för om vi lyckas sluta hälsogapet eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Vi föreslår mer idrott och hälsa i skolan. Beprövad erfarenhet och kunskap visar att det är viktigt, framför allt för dem med sämst hälsa och för de pojkar som har sämst skolresultat. Detta kostar inte mer. Vi behöver varken höja eller sänka skatten för att genomföra denna reform, utan det handlar om att omprioritera de resurser vi använder.

Har man lägre utbildning har man också sämre hälsa och drabbas oftare av cancer. Ni satsar massor av pengar på att bekämpa bröstcancer, men ni satsar dem så att det inte hjälper dem som löper störst risk att drabbas av bröstcancer. Det går åt mer skattepengar utan att det ger bättre effekt.

Vad har ni för konkreta förslag - och prata inte om skattehöjningar eller skattesänkningar - som förbättrar hälsan hos dem som har de största behoven?


Anf. 82 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Jag tror att vi ska börja någonstans där Emma Henriksson befann sig under en del av anförandet, och det är i skolan.

Jag är helt övertygad om att om vi använder de resurser som finns på ett klokt sätt kommer det att innebära att fler barn, som har rätt till en bra start i livet, skulle kunna få detta, men då måste vi prata om vilka resurser som finns och hur vi ser till att de finns och placeras på rätt ställe.

Det är klart att det handlar om skatter - det är självklart. Nu kan vi komma väldigt långt i denna debatt, och jag inser att jag bjöd in till det. Under denna mandatperiod har vi sett till att det finns resurser så att vi kan förstärka välfärden på många olika områden. Hälso- och sjukvården är ett exempel, och skolan är ett annat. Där finns numera betydligt fler anställda - lärare och annan personal - som kan ge stöd till elever som behöver hjälp för att kunna ta sig vidare.

Vi hade en diskussion redan i början av mandatperioden om just dessa frågor. Då befann vi oss i ett läge där vi fick ta över och låg 60 miljarder back. Nu finns det 50 miljarder att använda på ett klokt sätt för att stärka välfärden. Inte minst när det gäller äldrefrågorna, som Barbro Westerholm så vältaligt pratade om, har vi satsat ett antal miljarder för att göra det bra att växa upp här men också göra så att vi kan avsluta våra liv på ett värdigt sätt.

Hur mycket skatt tycker ni att ni kan avvara, Emma Henriksson?


Anf. 83 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Framför allt är det vårt ansvar att använda skattebetalarnas pengar, som vi får förmånen att förvalta, för det är faktiskt vad det handlar om. Låt oss aldrig glömma att det inte är våra pengar. Det är andras pengar - våra gemensamma pengar - som vi som politiker har att förvalta. Vi måste använda dem klokt.

Under våra år i alliansregeringen lyckades vi med två saker. Vi sänkte skatterna så att den enskilda människan fick mer pengar kvar i plånboken, men på ett sådant sätt att skatteintäkterna till staten ökade. Detta gjorde att vi kunde ge mer resurser till hälso- och sjukvårdssektorn än någonsin tidigare. Det var inte bara mer i pengar därför att ekonomin växer och vi blir fler utan faktiskt mer per person och medborgare.

Vi såg till att det blev fler händer inom fler delar av vården. Det handlar om att förvalta pengarna väl och göra rätt saker med dem. Det är därför vi på detta område har konkreta förslag som ger effekt när det gäller exempelvis cancervården för de kvinnor som har störst risk att dö i bröstcancer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Vi säger inte till alla att det är gratis att göra mammografi, utan vi säger i stället: Vilka är det som inte går till mammografin? Hur kan vi rikta insatserna så att just de börjar gå dit? För det är med mammografi som man kan upptäcka cancern tidigt och se till att man får vård och kan överleva och få tillbringa den senare delen av livet - ålderdomen - i värdighet, frisk från sin cancer.

Att bara strössla ut pengar och ta in mer och mer pengar av skattebetalarna och att använda dessa pengar felaktigt kommer inte att leda till bättre vård.

Tyvärr tror Socialdemokraterna fortfarande på sin egen teori att vi raserade välfärden. Det är ni som har förlängt köerna, Lennart Axelsson. Det är ni som gör att klyftorna växer.

(Applåder)


Anf. 84 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Vi pratade om klyftor förut. En av de viktigaste saker som ett välfärdssamhälle kan göra för att se till att klyftorna inte växer är ha ett socialförsäkringssystem som innebär att man, om man blir sjuk, arbetslös eller liknande, har möjlighet att koncentrera sig på att bli frisk och hellre försöka hitta ett nytt jobb. Då behöver man inte samtidigt oroa sig för om man kommer att få det att gå runt varje månad.

Där har det varit en stor strid, och ni som samlade partier har försämrat möjligheterna för människor. Inte nog med att de blir sjuka och arbetslösa - de ska bli fattiga också. Det hjälper inte att skaka på huvudet, för så är det.

Nu finns förslag - jag vet inte om det är samlat från alla allianspartier. En del har sagt att de tänker höja den skatt för till exempel sjuka och förtidspensionerade som vi sänkte under delar av mandatperioden. Det är precis den strid som jag berättade om i mitt anförande. Vilket samhälle vill vi ha? Vill vi ha ett samhälle där vi själva måste se till att skaffa det försäkringsskydd vi behöver för att kunna klara om något oförutsett inträffar, eller ska vi sköta det tillsammans via samhället? Det är inte någon utopi att vi kan ha ett samhälle som gör det möjligt för oss som individer att överleva om det händer något oförutsett.

Jag sitter även i Nordiska rådet. I princip alla länder i Skandinavien har byggt upp sina system på det viset att vi tar hand om varandra.


Anf. 85 Jan Lindholm (MP)

Herr talman! Jag trodde ett tag att Centerpartiets företrädare här i talarstolen hade fått fel manus. Det är inte ofta man hör ens vänsterpartister prata så engagerat om betydelsen av de växande klyftorna i samhället. Det är positivt om denna insikt har landat hos de borgerliga företrädarna.

Att förebygga så att ohälsa inte uppstår är självfallet det bästa, både för samhället som helhet och för den enskilde individen. En utvecklad folkhälsopolitik borde därför, menar jag, stå högst upp på agendan för alla partier och regeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Vilka påverkbara faktorer finns det som politiken kan förändra så att ohälsa inte uppstår? Flera av talarna har pratat om bruket av droger som alkohol och tobak. Att de är en stor del av orsakerna till ohälsa vet vi. Otillräcklig fysisk aktivitet och dåliga kostvanor har också flera nämnt, och det är helt korrekt.

Vi pratar ofta om orsakerna till ohälsa, men detta har flera andra redan gjort. Jag tänkte därför lyfta fram några andra delar som, när vi pratar om just folkhälsofrågor, inte brukar tas upp och nämnas så mycket.

Jag vill knyta an till något. Emma Henriksson började med att säga att vi har fått det bättre, men ändå ökar klyftorna när det gäller den grupp som drabbas av ohälsa. Det var nog fler som sa det.

Sedan har det varit en diskussion om skatter, och jag vill bidra till den. Man ska veta att den andel av det totala produktionsvärdet som gick till att bygga upp detta samhälle och det allmänna ökade under hela 1900-talet fram till slutet av 1970-talet. Sedan kom nyliberalismen i slutet av 70-talet och början av 80-talet, och sedan dess har utvecklingen gått åt andra hållet. Det var ungefär 30 procent av produktionsvärdet som tillföll det allmänna i början av 1900-talet, och i slutet av 70-talet var det 70 procent. Nu är vi tillbaka, och det är nu 30 procent av produktionsvärdet som tillfaller det offentliga och det allmänna. Detta är en stor orsak till ohälsan.

Jag vill ta upp några andra exempel. Trafiken är en stor orsak till ohälsan. Kväveoxider i höga halter anses utgöra en stor folkhälsofara. En ännu större problematik är de partiklar som bildas i förbränningsmotorerna. Det bildas också partiklar när man använder dubbdäck, och de anses också vara en hälsofara. Att fordonens avgaser - både diesel- och bensinmotorers avgaser - kan omvandlas till ozon när det är soliga dagar är också en hälsofara. Och buller från trafiken är inte bara sömnstörande, med de ohälsoproblem som det kan ge. Numera är forskningen klar över att buller också leder till att antalet hjärt- och kärlsjukdomar ökar.

I propositionen använder regeringen formuleringen påverkbara hälsoklyftor. Jag tror att alla vi som har varit politiker ganska länge, och har varit det på olika nivåer i samhället, vet hur svårt det är att med information påverka människors beteende.

Kunskapen om tobakens hälsofaror, som har nämnts av tidigare talare, liksom alkoholens risker och betydelsen av motion och att äta bra vet vi alla har stor betydelse.

Socialstyrelsens kampanjer om kost och goda vanor, som har återkommit under flera årtionden, har tyvärr däremot inte gett de effekter som jag tror att vi alla hade önskat.

De flesta vet nog att de borde ändra sina vanor. Men det är inte så enkelt att göra det. Jag menar att politikens möjligheter att med kunskap informera människor för att vi ska få ett hälsosammare samhälle faktiskt inte är så stora som vi skulle önska.

Jag antar att det bland annat är erfarenheterna från många av dessa kampanjer som ligger bakom att politiken har tagit till exempelvis punktskatter i försök att göra det mindre attraktivt att bruka till exempel tobak och alkohol, och som också ligger bakom att friskvård på arbetstid subventioneras. Den danska sockerskatten tror jag har samma bakgrund - osunda val ska kosta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Politiken kan även förbjuda, men det leder ofta till ramaskrin. Jag har själv erfarenhet av detta problem när jag i början av min tid här i riksdagen försökte få till ett förbud mot transfetter i livsmedel, enligt en dansk modell. Det var inte lätt. Politiken lyssnade inte till fakta, utan det var näringslivet som gick före och ordnade detta.

Men den ohälsa som beror på trafikens utsläpp kan man påverka på andra sätt än genom övertalning och information. Visst kan en del handla om förändrade beteenden i trafiken. Men det finns också konkreta åtgärder som politiken kan vidta genom att bygga samhällen där kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik prioriteras framför bilar. Då minskar de ohälsosamma utsläppen.

Det går att bygga fler bullerskydd än i dag. Lägre fart där människor vistas sänker ljudnivån. Man kan förbjuda de långväga tunga lastbilarna att köra ända fram till samhällenas butiker och där människor bor och i stället ordna omlastningssystem med fasta turer in i de bebyggda områdena med mindre och tystare elfordon. Det har man prövat exempelvis i Växjö. Detta ligger inom målområde 5.

Ett annat exempel, som också ligger inom målområde 5 i detta betänkande, är den källa till ohälsa som jag tror är viktigast att lyfta fram, nämligen våra skolor och bostäder. En god hälsa bygger man från början. Det är alltså en tydlig barnrättsfråga. Då kan man säga att det handlar om målområde 1, Det tidiga livets villkor.

Vet ni att nästan hälften av alla barn i våra skolor i dag har astmaliknande symtom som kan kopplas till det faktum att barnen vistas en stor del av dygnet i dåliga inomhusmiljöer? Forskare påstår till och med att det kan vara 90 procent av dygnets tid som många barn vistas inomhus.

Barnets rum i en bostad är oftast det minsta rummet och det sämst ventilerade. Förskole- och skollokaler ventileras oftast inte alls dimensionerat efter hur många barn och vuxna som vistas i lokalerna.

De flesta skyddsombud runt om i landets kommuner känner till ett antal skolor i sina respektive kommuner som egentligen borde stängas på grund av otjänlig inomhusmiljö.

Ni har säkert hört talas om begreppet sjuka hus, som ofta är kopplat till fuktskador på grund av dåliga bygglösningar. Men vi har även stora problem med kemikalier i material som används både i byggnation och i inredning, som gifter sig väl med varandra och bildar ohälsosamma ämnen. Mode är ofta ett hälsohot. Det går alltså för fort med teknikutvecklingen inom sektorn, och man prövar sig inte fram ordentligt. Det görs inte fullskaliga försök med de miljöer som vi bygger.

Här finns det mycket som är påverkbart genom att man tar tag i byggfusket och skärper byggreglerna. Politiken skulle kunna göra väldigt mycket. Men tyvärr blundar man för dessa saker, eftersom det finns så stora ekonomiska intressen som står på spel. Då offrar man hellre hälsan för dem som har oturen att arbeta eller bo i ohälsosamma lokaler.

Varför är detta relevant med anledning av det betänkande som vi debatterar? Jag har visat att detta hör hemma i ett antal av dessa målområden.

Jo, det är det därför att syftet med de av regeringen föreslagna åtgärderna är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Om man då inte tar hänsyn till de stora skillnaderna i de miljömässiga förutsättningarna som vi faktiskt har i vårt land är det en omöjlighet att lyckas sluta dessa klyftor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

De stora hälsorelaterade skillnaderna för barn påverkas i mycket stor utsträckning av i vilken miljö som barnen växer upp. Man kan kalla det för klassklyftor.

Barn som delar på ett dåligt ventilerat sovrum, som dessutom ligger vägg i vägg med ett äldre badrum, löper mycket större risk att drabbas av koncentrationssvårigheter, och därmed problem i skolan, av irriterande klåda, och därmed problem i skolan, av täppt näsa, och därmed problem i skolan, av tung andning, och därmed problem i skolan, av rinnande ögon och av andra astmaliknande symtom som gör att de inte kan koncentrera sig när de kommer till skolan. Dessa barn har mycket större problem med detta än barn som har ett eget sovrum som är välventilerat och som inte ligger i närheten av ett våtrum.

Det lilla sovrummet som två barn delar ligger dessutom ofta nära en trafikerad gata. Då tillkommer de svårigheter som bullret och föroreningarna från trafiken innebär.

Tyvärr är det även så att de barn som bor i dessa miljömässigt sämsta bostäder oftare går i skolor med stora fukt- och mögelproblem.

Jag har under mina år i riksdagen, genom att ordna seminarier här i riksdagen med forskare från flera olika länder, med forskare från svenska företag och med personer som jobbar med dessa frågor på olika sätt - på universitet, i företag och i kommunala miljöförvaltningar - försökt öka medvetandet hos er politiker här i riksdagen om de ohälsosamma inomhusmiljöernas problem. Tyvärr har intresset genom åren varit mycket magert.

Herr talman! Jag ville lägga tyngdpunkten på detta, eftersom jag förstod att andra skulle tala mest om det som handlar om alkohol, tobak, kost och motion. Men jag menar att detta är frågor som vi måste ta tag i om vi ska ha en chans att sluta dessa hälsoklyftor. Det handlar nämligen väldigt mycket om klassklyftor. Man kan enkelt uttrycka det så. Men jag har försökt att tydligt beskriva vad det faktiskt i fysisk form tar sig uttryck i i vårt samhälle, så att man kan bearbeta det.

Som företrädare för ett av regeringspartierna yrkar jag självklart bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna, även om det finns väldigt mycket mer som jag tycker att man skulle kunna fylla en utvecklad folkhälsopolitik med.

Jag har naturligtvis inte heller någonting emot det tillkännagivande som utskottet gör.

Herr talman! Detta är min sista debatt om betänkanden här i kammaren. Efter 14 år som ledamot i Sveriges riksdag känns det rätt bra att kunna sluta med en debatt om ett sådant här betänkande som, precis som föregående talare nämnde, knyter an till det som jag började med, nämligen miljöns betydelse för folkhälsan.

Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till kammarkansliet. Jag tänker då särskilt på protokollsnotarierna, som jag tycker gör ett fantastiskt arbete i det tysta. Jag gillar verkligen deras arbete.

Jag har under mina riksdagsår i huvudsak varit ledamot i civilutskottet och i socialutskottet. Men det är faktiskt som ledamot i den svenska delegationen i Nordiska rådet som jag har verkat längst under min tid i riksdagen. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till civilutskottets kansli, socialutskottets kansli och Riksdagens internationella kansli.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Jag vill även tacka mina folkvalda kollegor, som ständigt kämpar med att vårda det demokratiska arvet som vi gemensamt har att förvalta.

(Applåder)


Anf. 86 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Jag tänkte att Jan Lindholms sista debatt också ska få innehålla ett sista replikskifte.

Som jag har varit inne på i mitt anförande och även i mitt tidigare replikskifte är det för oss kristdemokrater helt avgörande att vi är noga med hur vi använder skattebetalarnas pengar. Jag betvivlar inte det engagemang för att minska hälsoklyftorna som finns hos de olika partierna, oavsett om vi tillhör samma block eller inte, men jag är bekymrad över hur regeringen väljer att prioritera sina satsningar. Nu var Jan Lindholm bara delvis inne på det som handlar om trafiken, men jag skulle ändå vilja ställa frågor till Jan Lindholm om den budgetprioritering som regeringen har gjort och där man under en treårsperiod, från i år, väljer att lägga 1 miljard på att subventionera elcyklar.

Herr talman! Missförstå mig inte - jag älskar min elcykel. Jag har visserligen köpt den på Blocket och inte fått någon subvention för den, men den är jättesmidig och jättebra. Även när man köper en begagnad elcykel är den dock vansinnigt dyr. Vi vet att ohälsan, som har varit fokus för debatten i dag, är som sämst hos dem som har sämst ekonomi - de som har låg utbildning och låg inkomst. Elcykel är någonting man har råd att köpa om man har ganska god ekonomi. Du får 25 procents återbäring från staten upp till 10 000 kronor. Det är en ganska dyr cykel från början.

Är det rätt prioriterat, om vi ska satsa på dem som har de största hälsobristerna, att satsa 1 miljard på personer som redan har en ganska god inkomst och ganska goda förutsättningar att på ett mer hälsosamt sätt ta sig dit de behöver?


Anf. 87 Jan Lindholm (MP)

Herr talman! Det var en oväntad fråga. Jag skulle själv aldrig skaffa mig en elcykel, för jag tycker att den första prioriteringen när det gäller cyklande är den motion man får. Jag tycker alltså att det är fusk med elcykel.

Vi talar dock om lite olika saker. Den här satsningen ligger inte inom folkhälsoområdet, utan den ligger på ett annat område. Jag berörde det delvis när jag talade om hur vi kan förbättra miljön och nämnde att man bygger städer där man prioriterar cykling och att man bygger om samhällen. Det gör man på många ställen runt om i världen; jag har varit och sett många stora städer där man har lyckats minska biltrafiken just genom att prioritera cyklandet. Men detta är en annan del av politiken.

Sverige är ett rikt land, vilket vi ofta påpekar här i kammaren, och vi har tillsammans med några andra rika länder - de nordiska och kanske Tyskland, i första hand - rollen att gå före när det gäller omställningen. USA är också ett sådant land där man har råd att gå före. Det är nämligen de rika som måste börja konsumera ny teknik för att den så småningom ska bli överkomlig för alla. Vi har till exempel sett att avvecklingen av kärnkraft nu tycks ha lett till att priserna på solceller har gått ned radikalt. I dag kan nästan vem som helst installera solceller på sitt hus i Sverige - och till och med nå lönsamhet. Det är för att någon har gått före.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Nu är detta med trafiken inte mitt politikområde alls, men jag ser detta som en åtgärd vi vidtar i Sverige för att vara med och hjälpa till att finansiera en teknikutveckling som med tiden förmodligen kan bli ganska folklig.


Anf. 88 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Att vi svävar ut på andra politikområden beror på folkhälsans karaktär. Vi kan inte lösa folkhälsan inom socialutskottets ansvarsområden, för i första hand är det områden som tar hand om problemen när de har uppstått.

Ska vi se till att förebygga att barn rör sig för lite handlar det om stöd till föräldrarna, vilket kanske hamnar delvis inom vårt utskotts ansvarsområde, men framför allt handlar det om stöd inom skolan i form av det vi kristdemokrater har föreslagit: mer idrott och hälsa i skolan och att man har rörelse som aktivitet varenda dag. Det ligger inom utbildningsutskottets område. Att se till att det byggs bättre bostäder, som ledamoten var inne på, ligger inom civilutskottets ansvarsområde. Väldigt mycket av detta ligger alltså inom andra utskotts ansvarsområden.

Jag ställer ändå frågan om just elcyklar eftersom det är en så pass stor satsning. Många gånger när jag har tagit upp detta tror folk att det väl ändå inte kan röra sig om särskilt mycket pengar jämfört med vad andra saker kostar. De häpnar när de hör att det är 1 miljard som regeringen lägger på personer som redan har det hyfsat bra. Vi väljer också att satsa på cykling i vår budget, men vi väljer att satsa på infrastrukturen - så att man kommer fram med sin cykel. Då spelar det ingen roll om den är eldriven eller inte; det går lika bra att cykla på cykelvägarna om man har köpt en begagnad cykel för en liten peng. Det är fler som får nytta av det.

Problematiken med regeringens prioriteringar är just att det inte är smarta prioriteringar. Jag tog till exempel tidigare i debatten upp detta med att komma åt bröstcancer, där regeringen har lagt jättemycket pengar - påhejade av Vänsterpartiet - på en satsning som inte kommer åt bröstcancern hos dem som i störst utsträckning riskerar att drabbas, därför att de personerna inte går på mammografin i lika stor utsträckning. Vad är alltså regeringens prioritering?


Anf. 89 Jan Lindholm (MP)

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade på den frågan i min första replik: Det är för att hjälpa till att stimulera teknikutveckling.

När Emma Henriksson talar om att vi skulle prioritera fel och inte ta ansvar för de pengar vi har ansvar för skulle jag bara än en gång vilja informera kammaren om att man under allianstiden, anser jag, använde pengarna väldigt fel.

Man sålde till exempel ut Vin & Sprit AB, och med de pengarna skulle man amortera - vilket man gjorde. Det var bara det att vinsten var ungefär 5 miljarder högre per år än räntesänkningen. Man slängde alltså bort 5 miljarder för statskassan, varje år. Det hade varit väldigt mycket pengar i dag om man hade haft dem kvar. Man valde att genomföra en fastighetsskatteförändring och införa en fastighetsavgift som innebar att de som har större fastigheter här i Stockholmsområdet plötsligt fick 5 000 kronor mer i fickan varje månad eftersom fastighetsavgiften är så mycket lägre än fastighetsskatten. Det tycker inte jag är att använda de offentliga medlen på rätt sätt, utan det tycker jag verkligen är att kasta bort pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik

Emma Henriksson sa i ett tidigare replikskifte att man fick in mer pengar med sin skattepolitik, och därför vill jag påpeka att antalet personer inom offentlig välfärd minskade under de åtta år alliansregeringen satt och styrde. Det gäller både dem som jobbade i offentlig verksamhet och dem som jobbade inom offentligfinansierad privat vård. De minskade med 4 ½ procent. Vi har lyckats återställa detta. Vi har till och med fler anställda per tusen invånare i dag än det var när ni började rasera välfärden när ni tog över 2006, Emma Henriksson. Jag tycker att det är vi som använder pengarna på ett ansvarsfullt sätt, och jag tycker att det är ni som använder dem på ett oansvarigt sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

Nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken godkänns (SoU26)

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt. Utskottets förslag grundas på ett motionsyrkande. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.