Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till sex nya lagar som ska benämnas beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, lagen om det statliga personadressregistret, lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, tulldatalagen och kronofogdedatalagen. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till följdändringar i flera lagar i samband med att de nya lagarna införs. De nya lagarna innebär att de registerlagar som i dag tillämpas av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ersätts med varsin ny lag om personuppgiftsbehandling. De nya lagarna syftar till att ge de berörda myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett modernt och ändamålsenligt sätt. Lagarna skyddar samtidigt enskilda mot

Betänkande 2025/26:SkU10 Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Video

Fru talman! Politik handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. För oss socialdemokrater råder det ingen tvekan: Välfärden ska vara stark och generell. Den ska finnas där vid behov och hålla ihop Sverige. Därför värnar vi vanliga inkomsttagare, och vi vill att de som har de största marginalerna ska bidra lite mer, så att vård, skola och omsorg kan fungera i hela landet. När vi i dag debatterar framtidens dataskydd är det med precis samma glasögon och samma syn på vilket samhälle vi vill ha. Dataskydd får aldrig bli något som skapar problem eller hål i välfärdssystemet. För oss socialdemokrater är det självklart att individens frihet ska värnas i så stor utsträckning som möjligt. Den ska respekteras som en fundamental rättighet. Samtidigt bygger vi vårt samhälle på gemensamt ansvar. Vår välfärd, vår skola, vår sjukvård och vår trygghet finansieras genom att vi alla bidrar efter förmåga. Det förutsätter att skattesystemet fungerar och att det finns ordning och reda. För oss socialdemokrater är det därför viktigt att dataskyddet aldrig undergräver välfärdens finansiering. En effektiv myndighetsutövning får aldrig ske på bekostnad av människors rättssäkerhet och integritet. Det är ingen motsättning, utan det är en balans som måste hållas. Dataskyddet är en kärnfråga när det gäller individens frihet. I denna proposition ser vi många delar som är värda att stödja, men vi vill betona att undantag från offentlighetsprincipen måste vara noggrant övervägda, och individens rättigheter måste alltid vara i fokus. Vi kommer också att arbeta för att stärka medborgarnas rätt till insyn och klagomål när personuppgifter används. När riksdagen nu även behandlar proposition 2025/26:107 om moderna kontrollverktyg för Skatteverket ser vi tydligt hur dessa frågor hänger samman. Ska vi kunna stå upp mot skattefusk, oseriösa aktörer måste myndigheterna ha ändamålsenliga verktyg. Seriösa företag ska inte konkurreras ut av dem som fuskar.När Skatteverket kontrollerar företag ska myndigheten kunna ta del av öppet tillgänglig digital information, exempelvis via internet, för att säkerställa att alla företag konkurrerar på lika villkor. Även här gäller en självklar princip: Ju starkare verktyg staten ges, desto starkare rättssäkra garantier måste finnas. Fru talman! Socialdemokratisk politik handlar om att förena frihet med gemenskap, rättigheter med ansvar och en stark stat med en stark rättsstat. Ett välavvägt dataskydd är en del av detta samhällskontrakt. Därför är det avgörande att framtidens dataskydd blir både robust och rättssäkert, så att vi värnar både människors frihet och vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Detta är ett betänkande som inte är särskilt spektakulärt, men det är väldigt viktigt. Det handlar om hur staten faktiskt fungerar i vardagen i ett samhälle som är helt digitalt. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har uppdrag som berör oss alla. De ska se till att skatter betalas rätt, att regler följs vid gränsen och att skulder hanteras på ett ordnat sätt. Det är grunden för tilliten i samhället. Men det sätt myndigheterna arbetar på i dag ser annorlunda ut än det gjorde när stora delar av regelverket skrevs. Ärenden handläggs digitalt, uppgifter hanteras i system, och analyser används för att prioritera och för att arbeta mer träffsäkert. Ändå bygger reglerna om hur personuppgifter får behandlas i stor utsträckning på lagar som är mer än 20 år gamla. Detta är inte rimligt, och det är därför vi behandlar propositionen om framtidens dataskydd. Vad innebär då lagförslaget i praktiken? Jo, det innebär att dagens gamla registerlagar ersätts med nya, moderna dataskyddslagar för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Varje myndighet får ett tydligt regelverk som är anpassat till hur verksamheten faktiskt bedrivs i dag. Det gör ansvarsfördelningen tydligare. Det gör reglerna mer begripliga, och det gör det lättare att arbeta rätt. De nya lagarna kompletterar EU:s dataskyddsförordning och anpassar den till svensk myndighetsutövning. Det skapar ordning och förutsägbarhet både för myndigheterna och för den enskilde. De ger också en viktig vägledning om hur myndigheterna får använda information för analyser och urval och hur personuppgifter får användas. Fru talman! Lagförslaget innebär också att integritetsskyddet blir tydligare än i dag. Det klargörs hur länge uppgifter får behandlas och att de inte ska sparas längre än nödvändigt. Tillgången till information ska vara begränsad till dem som behöver den för sitt arbete. Sekretessreglerna anpassas också till dagens arbetssätt. Metoder och arbetssätt behöver skyddas för att myndigheterna ska kunna göra sitt jobb på ett effektivt sätt även över tid. Ansvar och kontroll är tydligt reglerade i lag. Fru talman! Detta är ingen dramatisk reform. Det är en nödvändig modernisering. Det handlar om att se till att lagstiftningen faktiskt speglar hur staten arbetar i dag, att myndigheter har tydliga regler att förhålla sig till och att medborgare kan känna förtroende för hur information hanteras. För mig är det ett uttryck för ordning och reda även i den digitala staten. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.(Applåder)Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 25 februari.)

Debatt om förslag

Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna.
Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling.
De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026.