Fordonsbesiktning

Debatt om förslag 17 december 2009
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenIngemar Vänerlöv (Kd)
  2. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  3. Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
  4. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (Mp)
  5. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  6. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (Mp)
  7. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  8. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (Mp)
  9. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  10. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  11. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  12. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  13. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  14. Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
  15. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  16. Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
  17. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  18. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  19. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  20. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  21. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  22. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  23. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (Mp)
  24. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  25. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (Mp)
  26. Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
  27. Hoppa till i videospelarenChrister Winbäck (Fp)
  28. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  29. Hoppa till i videospelarenChrister Winbäck (Fp)
  30. Hoppa till i videospelarenHans Stenberg (S)
  31. Hoppa till i videospelarenChrister Winbäck (Fp)
  32. Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
  33. Hoppa till i videospelarenChrister Winbäck (Fp)
  34. Hoppa till i videospelarenPeter Pedersen (V)
  35. Hoppa till i videospelarenChrister Winbäck (Fp)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 35

Anf. 1 Ingemar Vänerlöv (Kd)

Fru talman! I dag ska trafikutskottets betänkande TU8 Fordonsbesiktning debatteras. Det har sin grund i regeringens proposition med samma titel där man föreslår omreglering och konkurrensutsättning av fordonsbesiktningen. I betänkandet finns det en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Fru talman! Vi har haft obligatorisk kontrollbesiktning sedan 1965. Men vad många inte vet är att Sverige redan i början av 1900-talet hade regler om periodisk kontroll av motorfordon. Reglerna gällde emellertid i huvudsak endast fordon i yrkesmässig trafik. Genom 1916 års förordning om automobiltrafik skärptes och utvidgades bestämmelserna om efterbesiktning till att gälla även bilar i enskild trafik som skulle besiktigas åtminstone vart tredje kalenderår och bilar i yrkesmässig trafik som skulle besiktigas minst en gång varje kalenderår. Länsvis utsedda bilinspektörer ombesörjde besiktningen. I 1923 års förordning om motorfordon togs emellertid kravet på efterbesiktning av bilar i enskild trafik bort. Det hade nämligen visat sig att det största antalet olyckor hade sin grund i förarnas vårdslöshet eller okunnighet och inte berodde på brister hos fordonen. Senare utvidgades besiktningsskyldigheten till att avse även vissa andra fordonskategorier, till exempel bilar i uthyrningsrörelse. Som ett komplement tillkom längre fram flygande inspektion på väg som utfördes av polisen. År 1936 slopades kravet på efterbesiktning av lastbilar i yrkesmässig trafik. Det viktigaste skälet härtill torde ha varit att den i statspolisens trafikövervakning ingående fordonskontrollen förutsattes komma att inriktas på dessa fordon. År 1948 ansåg 1945 års trafiksäkerhetskommitté att periodisk besiktning av samtliga bilar skulle medföra en inte oväsentlig höjning av standarden hos fordonsparken eftersom den vid denna tid till största delen bestod av bilar från 1930-talet. Under efterkrigstiden ökade både antalet bilar i trafik och antalet olyckor snabbt. Antalet dödsolyckor i trafiken, som 1950 var ca 500, hade fördubblats 1960 och fortsatte att stiga till drygt 1 300 dödsolyckor 1965. Mot bakgrund av den alarmerande olycksutvecklingen i trafiken samt fordonsparkens snabba ökning beslutade riksdagen 1963 att AB Svensk Bilprovning skulle grundas. År 1965 infördes periodisk kontrollbesiktning, och redan efter några år märktes en kraftig minskning av antalet trafikolyckor. Fru talman! Med denna rapsodiska historik över äldre tiders kontrollbesiktning lämnar jag till debatt över förslagen om den framtida fordonsbesiktningen.

Anf. 2 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Jag ska villigt erkänna att jag har haft lite bryderier inför hur jag skulle lägga upp mitt anförande här i dag. Normalt när vi för debatter här i kammaren har vi olika åsikter i frågorna grundade på sakliga argument. Men när det gäller den här avregleringen saknas vettiga motiv och argument för ett genomförande av den. Därför blir det, tycker jag, en lite märklig debatt. Bilprovningen har, som den i dag fungerar, en väldigt effektiv organisation. Man har en väl fungerande verksamhet. Vid en jämförelse med priserna internationellt ser man att Sverige är ett av de länder som har de lägsta priserna. I allmänhet ger bilisterna bilprovningen mycket höga betyg. För ett antal år sedan såg det annorlunda ut. Då hade vi bekymmer med köer. Men i dag är man oerhört nöjd med bilprovningen generellt sett. Tillgängligheten är hög i hela landet. Jag behöver bara titta på mina egna erfarenheter. Jag har besiktigat bilar i 30 års tid, och senast när jag beställde tid på besiktningen fick jag en tid dagen efter. Den kunde jag inte ta, så jag fick en annan som passade mig inom tre dagar. Jag har svårt att tänka mig att man kan få en bättre tillgänglighet. Så hög tillgänglighet har man inte när man lämnar in bilen på bilverkstaden. Trots en bra tillgänglighet i hela landet, ett lågt pris och nöjda kunder väljer regeringen att avreglera - inte av sakliga skäl utan av rent dogmatiska skäl. Vi har en regering som anser att privat och avreglerat alltid är bättre. Hur det fungerar i verkligheten väljer man att bortse ifrån. Det är märkligt. När man genomför den här avregleringen kommer det enligt alla bedömare att bli dyrare för oss konsumenter. För oss som bor i storstäder, eller hyfsat stora städer som jag själv, blir det kanske inte så väldigt mycket dyrare. Men de som bor ute i glesbygden kommer med all säkerhet att drabbas av ordentliga prishöjningar framåt. Med all säkerhet kommer de också att få en försämrad tillgänglighet, för det finns ingen lönsamhet i att driva bilprovning på små orter. Man kommer att få åka längre för att besiktiga bilen, och man kommer att få betala betydligt mer än i dag. När man får olika aktörer på det här området innebär det också att det uppstår risk för olika behandling eller sämre rättssäkerhet i processen. Därför tvingas man från samhällets sida att bygga upp en dyrbar kontrollapparat för att kontrollera att de privata aktörerna och även Svensk Bilprovning, som ju med all säkerhet också blir privat i förlängningen, följer reglerna. Denna kontrollapparat ska betalas av oss konsumenter. Jag tycker faktiskt att det är ordentligt upprörande när regeringen sätter medborgarnas intresse i andra hand och bortser från att det blir en sämre samhällseffektivitet och att det blir dyrare för medborgarna. Uppenbarligen tycker man inte att det gör någonting. Viktigast för den här regeringen och majoriteten är nämligen att företag får möjlighet att tjäna så mycket pengar som möjligt på medborgarna. Jag tycker att det är en mycket märklig syn man har på sitt uppdrag. Jag tycker också att det är en mycket märklig syn på företagande och tillväxt. En regering borde, som jag ser det, verka för medborgarnas bästa och att vi har en effektiv samhällsorganisation. Nu får vi en sämre och mindre effektiv organisation när det gäller bilprovningen. Det enda som jag skulle kunna spåra är en fördel med detta ur regeringens synvinkel är att ett antal företag kan etableras så att det skapas några arbetstillfällen. Det är klart att vi behöver fler företag i det här landet, men vi ska inte skapa fler företag genom att försämra effektiviteten i samhället och göra det dyrare för medborgarna. Man ska inte skapa jobb genom att privatisera myndighetsutövning på ett sådant sätt att det behövs fler människor för att genomföra en obligatorisk kontroll som alla medborgare tvingas genomföra, om man nu väljer att ha bil förstås. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det här är den märkligaste proposition som regeringen har lagt fram under den här tiden. Vi har ofta olika ideologiska synpunkter på vad som ska vara privat, vad som ska vara offentligt och så vidare. Men det brukar åtminstone finnas något slags rötter och fötter i förslagen och i alla fall några positiva argument för att genomföra en avreglering. Den här gången saknas sådana hållbara argument. Jag yrkar bifall till reservationen. (Applåder) I detta anförande instämde Peter Pedersen (v).

Anf. 3 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag tycker att Hans Stenberg på ett föredömligt sätt redovisade de brister som finns i regeringens proposition. Jag har inte heller lyckats hitta några som helst sakliga argument för att det här ska vara något bra för konsumenterna. Man pratar i allmänna ordalag om att det ger högre tillgänglighet, bättre verksamhet och lägre priser, men frågan är vad man har för belägg för de synpunkterna. Det är bara allmänna ideologiska ståndpunkter som man alltid har. Riksdag & Departement hade i nr 34 i år en artikel med rubriken "Avreglerad bilbesiktning sämre för konsumenten". Vilka är det som säger det? Jo, det är Konkurrensverket som befarar att det här under lång tid kommer att innebära sämre villkor för konsumenten. Det är precis tvärtemot vad som sägs vara själva syftet. I idrottssammanhang brukar det sägas att man inte ska förändra ett vinnande lag, men här verkar man vara bestämd på att man ska sabotera så mycket som möjligt av all offentlig verksamhet som fungerar väl. När Bilprovningen var på besök i trafikutskottet fick vi en del underlagsmaterial, bland annat en positionskarta för 2008 där man visar hur konsumenter ser på olika företag och om man känner igen företagen. På listan kommer ett känt, privatägt möbelföretag högst upp. Därefter ligger till exempel Apoteket väldigt högt, och vi vet ju vilken väg det har gått. Strax under kommer Bilprovningen. Det verkar vara ett slags strategi att ett statligt ägande - Bilprovningen ägs till 52 procent av staten - inte ska förekomma. Det kan ju ge konstiga vibrationer om vi har bra verksamhet i offentlig regi, så därför ska vi snabbt se till att ändra på det så att någon annan kan ta hem det eventuella mervärdet - ett mycket märkligt synsätt. Dessutom kan vi visa att vi ligger bra till prismässigt. Bilprovningen hittar varje år ett betydande antal fel på våra bilar som måste rättas till inom kort tid, vilket sannolikt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Sammantaget kan man bara konstatera - och jag ska hålla det väldigt kort - att de positiva effekterna bara är floskler. Man har heller inte förankrat varför man tycker att de är positiva. Man säger sedan att man vill åtgärda de negativa effekterna. Men vad har ni för underlagsmaterial för att komma fram till det hela? Det som gör mig mest bekymrad är det som står på s. 17. Där säger man: "Utskottet utgår ifrån att en uppföljning kommer att ske av omregleringen där vikt kommer att läggas vid att god tillgänglighet ska råda i hela landet. Utskottet förutsätter vidare att regeringen kommer att följa upp effekterna av reformerna för att tillförsäkra att stora aktörer inte begränsar de positiva effekterna av en avreglerad marknad." Om man jämför med den så diskuterade pumplagen där vi skrev ungefär samma sak, att utskottet förordade och utgick från att regeringen ska återkomma och göra avrapporteringar och se om effekten av själva lagförslaget faktiskt genomförs, har regeringen fortfarande inte kommit med någon sådan avrapportering. Det förekommer kritik här och där, och man har synpunkter. Trafikutskottet har tillsammans med riksdagens utredningstjänst gjort en egen undersökning om det här. Det är ett väldigt lättsamt sätt att uttrycka sig på: Man förutsätter att regeringen återkommer. Det finns alltså ett par exempel, och jag gav ett exempel när regeringen inte gör det. Jag skulle dessutom vilja att majoriteten förklarar om det brukar vara så när man avreglerar, eller omreglerar, som ni nu väljer att kalla det, att det är de människor som bor i glesbygd som blir vinnare. Kan ni hävda med bestämdhet att vi - jag brukar vara en av dem - som inte bor i de större städerna kommer att gynnas av det här? Kommer det att bli lägre priser? Kommer tillgängligheten att öka? Kommer de olika aktörerna att stå i kö för att få dra i gång bilprovningsverksamhet i de glesare bebyggda orterna? Är det så det har gått till när det till exempel har gällt betaltjänster, Svensk Kassaservice, var Försäkringskassan är placerad, var polismyndigheten finns och var åklagare och domstolar finns? Är det så att de flyttas ut till glesbygd, eller är det i regel så att allting flyttas in mot centrum och så förväntas de som bor i glesbygden få skylla sig själva och masa sig in mot centrum? Vad har ni för några kontrollstationer som gör att det inte kommer att upprepas när det gäller Svensk Bilprovning? Där har vi ytterligare en svårighet med att bo kvar på mindre orter. De små stegens tyranni återkommer gång på gång. Tyvärr är det så att det är ni på den borgerliga sidan som står för de små stegens tyranni. Jag tycker att ni ska slita av er de ideologiska skygglapparna och se verkligheten som den är. Vi har en bra verksamhet, så varför ska ni förstöra den av rent ideologiska skäl? Bifall till reservationen! (Applåder) I detta anförande instämde Hans Stenberg (s).

Anf. 4 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Från Miljöpartiets sida yrkar jag bifall till reservationen. Jag skulle vilja titta lite grann på vad det kan finnas för motiv till att utsätta Svensk Bilprovning för konkurrens. I betänkandet redovisas en konsultrapport som regeringen har låtit beställa. Där pratas om fyra potentiella kriterier för att det här ska kunna vara en bra sak. Man pratar om ökad tillgänglighet. Det skulle kunna vara ett motiv för att bilprovning ska kunna ske på flera ställen, men man har inte på något sätt lyckats visa att det kommer att bli så. Om vi tittar på exemplet Finland och vad som hände där kan vi se att det snarare var så att det blev ökad tillgänglighet i Helsingfors men inte någon annanstans, för där blev tillgängligheten sämre. Det stämmer överens med precis alla andra områden som har avreglerats, taxi, inrikesflyg och så vidare. De av oss som bor i städerna får fler att välja mellan medan de som bor utanför storstäderna och kanske har större behov får färre att välja mellan. Ett annat motiv som den här konsultrapporten tar upp är positiva samhällsekonomiska effekter. Det är alltid väldigt svårt att resonera om, men jag kan inte för mitt liv förstå varför det är en positiv samhällsekonomi att man öppnar fler ställen. Jag kan inte på något sätt se någon nettonuvärdeskvot som överstiger noll i det avseendet. Men det är ett svårt kapitel att resonera om. Ökad sysselsättning är en potentiell fördel med det här. Det tror jag stämmer. Det är nog den enda pluspunkten. Det blir minst 15-20 nya tjänster på Transportstyrelsen. Jag vet inte riktigt om det var de nya jobben som Fredrik Reinfeldt syftade på när han gick in i valrörelsen och sade att nu är det jobben som gäller. Var det Transportstyrelsen som skulle stå för den ökningen av nya jobb? Men det blir nya jobb, måste vi erkänna från oppositionen. Där blev det rätt. Tydliggjorda roller - nej, så blir det inte. Anledningen till att man får fler nya tjänster på Transportstyrelsen är just att det blir väldigt besvärligt att hitta en rågång mellan dem som besiktigar och dem som sedan utför verksamheten. Det krävs en avancerad ackreditering och kontroll efteråt för att förhindra att det inte blir så att de som ska besiktiga också tar hand om alla tvåor, som det blir fler av. Det vet man. Det här tror jag inte heller stämmer. Skulle man kunna tänka sig att ett motiv är att det här är en så fullständigt usel verksamhet att det behövs privata alternativ för att medborgarna ska få något bra att välja? Nej, det tycker jag att de två tidigare talarna har klargjort väldigt bra. Jag delar deras uppfattning. Svensk Bilprovning har tidigare haft problem, men nu är verksamheten allmänt vitsordad att vara mycket väl fungerande. Trafiksäkerhet är någonting vi ofta debatterar i trafikutskottet. Kan det finnas sådana motiv till att utsätta Svensk Bilprovning för konkurrens? Snarare tvärtom. Vi kan titta internationellt på hur ofta fel på bilen är den primära anledningen till att det blir en trafikolycka. Då ligger vi väldigt lågt i Sverige. Jag tror att det är någonstans runt 0,3 procent av alla dödsolyckor där den primära orsaken är att någonting är fel på bilen. Det tror jag att vi har Svensk Bilprovning att tacka för. Vi har en väldigt effektiv kontrollbesiktning i Sverige. Ska man angripa trafiksäkerheten är det nog något annat man får göra. Vi kan nog inte hoppas på någon vinst alls som effekt av regeringens förslag. Man brukar ibland skriva i regeringens proposition att det ska vara användarvänligt, att det ska vara nära den enskilde och bra för den enskilde. Då undrar jag: Blir det här bra för den enskilde? Jag har väldigt svårt att se det. Jag tittade i Dagens Industri, och i måndags var där en insändare från Peter Jeppsson, vd för Transportgruppen, och Tommy Andersson, ordförande för Motorbranschens Riksförbund. De skriver så här i sin insändare: "En avreglering brukar syfta till att skapa hög konkurrens och tillgänglighet. När fordonsbesiktningen avregleras är det risk för motsatsen." Det är deras slutsats av det hela. Blir det billigare för konsumenten? Det blir det nog inte. Förvisso måste jag erkänna att vi från Miljöpartiets sida nog tycker att biltrafiken ska bli dyrare, men jag tror inte att det här är riktigt rätt metod. Jag tror i så fall att det är bättre att lägga någon sorts skatt på bränslet än att göra det dyrare att besiktiga bilen. Nej, jag kan inte se något annat argument än fler jobb på Transportstyrelsen som motiv för regeringens förslag. Jag tycker inte att det är tillräckligt starkt för att biträda regeringens förslag, så jag yrkar bifall till vår reservation. (Applåder)

Anf. 5 Sten Bergheden (M)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande TU8 som behandlar proposition 2009/10:32 Fordonsbesiktning och handlar om en omreglering av fordonsbesiktningen i Sverige. Betänkandet behandlar också en följdmotion och ytterligare två motioner från den allmänna motionstiden. Först vill jag yrka bifall till propositionen och förslagen i betänkandet och avslag på motionerna och reservationen. Fru talman! Från och med den 1 juli 2010 är det möjligt för fler företag att starta och bedriva fordonsbesiktning i Sverige, under förutsättning att man blir godkänd och ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac. Detta ska på sikt skapa förutsättningar för fler besiktningsstationer, längre öppettider och ett ännu större serviceutbud. Det ökar också möjligheterna att välja var man vill besiktiga sitt fordon. Kraven på besiktningsföretagen och besiktningsteknikerna kommer att finnas i lag, i förordningar och i myndighetsföreskrifter som Transportstyrelsen kommer att ansvara för. Transportstyrelsen är också den myndighet som kommer att följa upp så att verksamheter håller hög och jämn kvalitet och att vi även fortsättningsvis får rimliga avstånd till våra besiktningsstationer. Det är också viktigt att alla som bedriver fordonsbesiktning jobbar efter samma lagar och regler för att alla kunder ska få samma bedömning av sina fordon oavsett vilken station de väljer att åka till. Fru talman! Jag vill också tydligt påpeka att Svensk Bilprovning i dag gör ett mycket gott och bra arbete och kommer efter denna omreglering säkert att även fortsättningsvis stå för den absolut största andelen av våra besiktningar i landet. Det som är extra roligt med omregleringen och öppnandet för fler aktörer är att man på Svensk Bilprovning själv välkomnar detta. Svensk Bilprovning välkomnar detta och ser nya möjligheter med konkurrensen. Man lyfter fram att detta kan stimulera nuvarande verksamhet ytterligare i det fortsatta arbetet. De flesta remissinstanser välkomnar förslaget. Konkurrensverket vill till och med driva på avregleringen ännu snabbare för att uppnå resultat och önskade effekter. Konkurrensverket vill att man till och med säljer ut ett antal av de befintliga besiktningsstationerna. Regeringen och utskottet har ändå valt att gå varsamt fram i förändringsarbetet för att se till att vi klarar tillgängligheten i både glesbygden och övriga landet. Fru talman! Sverige är ett av få länder i Europa som i dag inte kan erbjuda sina invånare något alternativ till Bilprovningen. Detta vill vi ändra på. I jämförelse med andra länder i Europa har vi i dag en genomsnittlig prisnivå på våra besiktningar. Pålitligheten är god. Däremot är tillgängligheten sämre i Sverige än i många andra länder. Självklart kommer vi att följa upp effekterna av denna omreglering. Vi är också mycket måna om och vill att detta ska bli något bra för Sveriges fordonsägare. Vid bedömningen av vilka företag som ska få bli ackrediterade kommer Swedac att bland annat bedöma organisationen, rutiner, metoder, personalens kompetens och lokalisering. Godkända företag ska dessutom vara registrerade i Sverige, och de ska ha allmänt gott anseende. De ska dessutom ha skött tidigare verksamheter på ett laglydigt sätt med mera. Swedac utför redan i dag kontroller och besiktningar, och man har därmed en bred kompetens för att fortsätta att sköta dessa godkännanden av verksamheter på ett bra sätt för landet. Vi är övertygade om att en omreglering av fordonsbesiktningen kommer att innebära fler arbetstillfällen, kortare köer, olika prisnivåer, fler arbetsgivare, fler stationer och ett bredare serviceutbud. Det finns redan i dag företag som är villiga att starta och driva besiktningsverksamheten efter den 1 juli nästa år. Fru talman! De fyra allianspartierna är överens om att detta är ett bra förslag som skapar fler valmöjligheter för våra fordonsägare och hjälper till att ytterligare utveckla besiktningsverksamheten i Sverige. Avslutningsvis vill jag önska alla skaraborgare, fru talman, kammarkansliet, trafikutskottets ledamöter och personal samt övriga lyssnare en riktigt god jul och ett gott nytt år. (Applåder) I detta anförande instämde Christer Winbäck (fp).

Anf. 6 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Jag tänkte börja med att gå i polemik med Hans Stenberg. Han sade att det här var det tokigaste förslaget regeringen har lagt fram. Jag tycker att det är ännu sämre att avreglera spår eftersom spåren är mer begränsade. Där finns inte plats fler för operatörer. Rent fysiskt får det plats med fler verkstäder för Svensk Bilprovning. Det är ännu tokigare. Jag går tillbaka till regeringens förslag. Jag måste erkänna att jag inte var tillräckligt generös mot regeringen när jag sade att det nog blir 15-20 nya jobb i Transportstyrelsen. Det blir nog många nya jobb på Swedac också. Ert förslag ökar nog sysselsättningen. Jag vet inte om nya jobb på Transportstyrelsen och Swedac är de samhällsekonomiskt mest produktiva arbetstillfällena, de som gynnar svensk utveckling, export och tillväxt. Det kanske Sten Bergheden kan leda i bevis. Jag väntar spänt på det resonemanget. I ditt anförande sade du att det är bra att det nu kommer att bli en kontroll av att det blir rimliga avstånd mellan de olika bilbesiktningsställena. Det kan i dag regleras genom att i regleringsbrev tala om för Svensk Bilprovning vilka avstånden ska vara. Det kan lättare styras än att öppna för konkurrens och sedan kontrollera att bilprovning finns på olika ställen. Det verkar vara ett konstigt sätt att styra rimliga avstånd. Vad är ett rimligt avstånd? Hur långt ska man ha till bilbesiktningen?

Anf. 7 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag svarar först på den inledande frågan om arbetstillfällen. Enligt de beräkningar som finns och de erfarenheter som man har inhämtat ger detta landet ungefär 700 nya jobb. Om det blir samma utveckling i Sverige på antalet besiktningsställen - med tre gånger så många stationer efter avreglering som innan - kommer det att innebära att tillgängligheten ökar. Vi vet redan i dag att det finns mobila besiktningsstationer. De kommer säkert att öka ännu mer i framtiden när det finns fler möjligheter för fler aktörer att verka. Det går att reglera allt med hjälp av staten och regleringsbrev. Men varför är Miljöpartiet så negativt till att det finns andra aktörer som hjälper till? Övriga Europa har sett en möjlighet i detta. Vi har studerat vad övriga Europa har gjort, och vi har dragit lärdom av detta och lägger fram ett förslag som vi tycker är bra.

Anf. 8 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Ja, det var frågan om Sverige i förhållande till övriga Europa. När jag samarbetade med Socialdemokraterna under de åtta tidigare åren tog vi emot många utländska besökare som var imponerade av många verksamheter som vi har i Sverige, god ordning och så vidare. Jag är inte så säker på att vi hela tiden ska blicka efter hur det fungerar någon annanstans om vi själva har något som är bra. Jag tycker också att det blir bra om det blir 700 nya arbetstillfällen om det är fråga om produktiva arbetstillfällen, om de tillgodoser ett otillfredsställt behov. Annars påminner Sten Berghedens resonemang mest om hur man tänkte om arbetstillfällen i det forna Sovjetunionen. Där kunde man också snabbt ordna nya arbetstillfällen. Det fanns ingen relation till vad som egentligen behövde göras. Det är en viss skillnad. Jag är för nya jobb, men de ska utföra något vettigt. Jag kommer till frågan om avreglering. Jag vill återkomma till vad mina kompisar i det rödgröna gänget har sagt. Avreglering kan vara bra ibland, men här är det bara ett ideologiskt experiment. Det går inte att påvisa ett enda motiv annat än möjligtvis fler arbetstillfällen som talar för att det här är en god sak, att det gynnar någon. Det gynnar uppenbart inte dem som ska besiktiga sina bilar.

Anf. 9 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det är klart att vi skulle kunna skapa ännu fler statliga arbeten genom att statliga Svensk Bilprovning bygger ut sina stationer ytterligare. Men vi tror på att vi kan gå en annan väg, att vi öppnar marknaden och släpper in ett par tre aktörer till i landet som startar verksamhet. Det handlar inte om att skapa arbetstillfällen, utan de nya företagen kommer att bedriva besiktningsverksamhet och kommer att göra ett mycket bra och vettigt arbete runt om i landet. Jag delar inte alls Karin Svensson Smiths uppfattning att de inte skulle få ett vettigt arbete att utföra. Det handlar om att de kommer att skapa annan service och ett annat utbud. Kanske kommer de att göra det möjligt för människor att besiktiga sina bilar på helt andra tider, så att människor slipper ta ledigt från jobb och andra verksamheter och kan utnyttja dygnet på ett helt annat sätt och få en helt annan servicenivå. Jag tror på den här möjligheten. Nästan alla andra länder i Europa har trott på samma möjligheter. Jag tror att det på sikt kommer att bli bra för Sverige.

Anf. 10 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Den här debatten börjar bli lite absurd. Det ska vara 700 fler människor för att göra exakt samma jobb som görs i dag. I hela samhället strävar vi efter att rationalisera och effektivisera. Här genomför regeringen med vett och vilja en förändring som man vet innebär att det behövs 700 fler anställda för att göra exakt samma jobb som i dag. Det är unikt. Jag blir nästan mållös. Så talar man om att öka tillgängligheten. Senast jag beställde tid för besiktning fick jag tid dagen efter om jag hade kunnat ta den tiden. Men jag hade ett antal tider att välja på, och inom tre dagar fick jag besiktiga bilen. Så ser det ut. Det är många år sedan det var köer och problem att få tid för besiktning. I min egen hemkommun har Bilprovningen en ny och fin anläggning. Efter avregleringen tänker man nu försöka hitta externa hyresgäster för delar av anläggningen och sedan etablera sig på ytterligare en anläggning i staden. Då finns det fler alternativ. Det är naturligtvis för att täcka upp så att det går att möta konkurrensen från det privata. Då blir det kanske fem till sju minuter kortare resväg för den som bor i den ändan av stan till priset av att en nybyggd anläggning byggd för medborgarnas pengar kommer att användas mindre effektivt än i dag. Var ligger vinsterna i detta? Det kan inte vara så att vi ska skapa fler jobb med hjälp av ökad ineffektivitet?

Anf. 11 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jobben skapas genom ett större serviceutbud, längre öppettider och ett helt annat koncept på vissa besiktningsstationer. Det handlar också om en ökad tillgänglighet, som i Finland där det blev tre gånger så många stationer. Finländarna är nöjda med det de har lyckats skapa. Tydligen vill man inte ha någon konkurrens inom bilprovningen. Man kan inte se ens möjligheten att öppna upp för konkurrens inom bilprovningen, trots att Svensk Bilprovning själv välkomnar denna idé. De enda som ser ett bekymmer med idén är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. De aktörer som finns på marknaden ser positivt på detta och ser det som en möjlighet - till och med det bolag som kommer att bli utsatt för konkurrens.

Anf. 12 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Det är klart att företagen, även Svensk Bilprovning, ser positivt på detta. De måste naturligtvis tro på sitt eget företag. Dessutom tar vi nu bort prisregleringen. De ser självklart framför sig oanade möjligheter att höja priserna och tjäna mer pengar. Det är 700 fler människor som ska göra samma jobb som i dag, och man blir fri att sätta priserna. Detta är ingen vara vilken som helst som man kan välja om man vill köpa eller inte - vi åläggs som bilister att besiktiga bilen. Det är inget fritt val. Det är ingen fri marknad, utan det är myndighetsutövning. Detta ska utföras; vi är tvungna att köpa tjänsten vare sig vi vill eller inte. På många orter i landet kommer det heller inte att bli fler att välja på, utan det kommer att bli färre att välja på. Det är nämligen inte så attraktivt att bedriva bilprovningsverksamhet på mindre orter.

Anf. 13 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Möjligheten finns att det kan vara olika priser vid olika tider på dygnet när det är olika belastning för företagen. Det kan innebära att en person som ska besiktiga en bil kan välja en tid då avgiften till och med kan vara lägre än i dag. Det skapas alltså helt nya möjligheter. Den som väljer en tid som är mer belastad får en högre avgift men samtidigt kanske också en helt annan tillgänglighet och ett helt annat utbud. Vi ska också se den positiva biten att de människor som i dag jobbar på Svensk Bilprovning får möjlighet att välja ytterligare en arbetsgivare. Med tanke på både löneutveckling och vidareutveckling i arbetet är det bra med ytterligare en arbetsgivare. I dag är man i Sverige hänvisad till en arbetsgivare. Det finns alltså många positiva aspekter på denna del, och jag tror att även Socialdemokraterna kanske skulle kunna se dem om de verkligen studerade detta och tittade på vad övriga världen faktiskt gör i denna fråga - framför allt i Europa och Finland.

Anf. 14 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag tycker att Sten Bergheden fortfarande är svaret skyldig när det gäller de 700 nya jobben. Faktum är att det är samma mängd bilister som ska betala merkostnaden, och det är ett ansenligt antal extra miljoner som tillkommer om man ska betala lön och sociala avgifter för 700 anställda. Någon ska betala detta, och det är rimligtvis de som låter besiktiga sina bilar. Det pratas om att ha möjlighet att välja fritt när man går till bilprovningen - jag tänkte säga tandläkaren - och att man ska kunna åka dit på natten eller kvällen när det inte är så många andra där. Visst kan man tycka att det är lågtid och inte så många där på en lördagsnatt, men frågan är om det blir billigare för dem som ska upprätthålla verksamheten. Om de ska stå för den servicen kommer det att kosta väldigt mycket pengar. Tanken är kanske att det ska bli väldigt många ombesiktningar som gör att de kan tjäna mer pengar för att bära denna extrakostnad eller att vi ska köpa ett större antal bilar per hushåll för att få större ruljans och verksamheten att fungera. Jag skulle gärna vilja ha svar på hur dessa 700 jobb ska finansieras. Rapporten som togs fram visar på vissa plus och minus. Å ena sidan var ett plus ökad tillgänglighet, och å andra sidan var ett minus lägre tillgänglighet i glesbygd. Frågan är då fortfarande: Hur ska ni säkerställa att det kommer att finnas närhet och inte bara rimliga priser utan rimliga villkor för de människor som bor i glesare trakter? De ska inte behöva ta sig långa sträckor eller ha mycket sämre utbud och villkor än de som bor i en större stad. Hur ska ni säkerställa systemet? Det brukar inte vara så att de som startar konkurrerande företag flockas ute i glesbygden, oavsett om det gäller post, telekommunikationer, bredband eller som i detta fall bilprovningen. Det brukar vara i de största städerna konkurrens uppstår. Resten får det allmänna sköta. Hur har ni tänkt lösa det?

Anf. 15 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Först och främst är Swedac ansvarigt vid etableringen för att kolla att vi får en verksamhet som är så bred som lagen säger i varje län. Dessutom kommer Transportstyrelsen att övervaka att man verkligen upprätthåller denna nivå av service också ute på landsbygden. Vi vet också från Finland att det kan komma upp fler besiktningsställen, och det ökar tillgängligheten. De mobila besiktningsställena kommer säkert också att öka i dessa områden. När det gäller priset på en besiktning handlar det om att det servicepris, den kostnad som kommer att vara för besiktning, säkert kommer att variera över en större spännvidd. I dag är den genom statliga beslut satt till 300 kronor, men i framtiden kanske den enligt detta förslag kommer att ligga någonstans runt 200-400. Det beror på vart du väljer att åka och vilka tider och vilken service du vill ha. Det är ju ett fritt val, precis som när Pedersen går till sin tandläkare. Han går väl till den tandläkare han tycker gör jobbet på ett bra sätt och har rimliga priser. Den bedömningen kommer givetvis varje fordonsägare att göra. Vill fordonsägaren åka till Svensk Bilprovning kommer han självklart att även fortsättningsvis åka dit. Vill han åka till ett annat ställe ger vi honom möjligheten att göra det. Jag förstår inte varför man är så negativ till att över huvud taget öppna upp för möjligheten att ha ett alternativ och varför man är så inlåst i sitt tänkande att staten ska sköta allt själv.

Anf. 16 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Det är inte bara staten som äger Svensk Bilprovning, utan det är andra aktörer också. Det första ni får göra är alltså att socialisera Svensk Bilprovning för att sedan eventuellt privatisera - vad vet jag om hur ni har tänkt gå till väga? Fru talman! På s. 10 står det: "Om verksamhet efter ackreditering inte skulle etableras inom ett visst område finns grund att återkalla ackrediteringen." Då finns visst hopp om att man gör någonting. Men sedan står det: "Villkoret innebär inte någon begränsning av hur många aktörer som kan etablera sig i ett visst område." Det är ju bra, men finns det någonstans reglerat vilken mängd som ska finnas i till exempel glesbygd? Vad är ett rimligt villkor till exempel för avstånd till bilprovningen för människor som bor i glesbygd, oavsett om det är rörligt eller fast? Det står att det inte finns några hinder för att många etablerar sig i samma område. Ja, då har vi Stockholm, Göteborg, Malmö och ett antal stora städer som kommer att få massor av konkurrens och där man kommer att slåss om kunderna. Om inte samma aktörer finns ute i glesbygden och slåss om kunderna där, vad finns det för garantier för att det faktiskt blir inte bara rimliga priser utan också rimliga villkor så att de som bor i glesbygd inte ska behöva sitta och åka tiotals mil för att komma till bilprovningen? Så är faktiskt inte fallet i dag, utan det är bra villkor, bra tillgänglighet och nöjda kunder. Ni säger att ni ska göra dem ännu mer nöjda. Hur ska ni säkerställa de nöjda kunderna ute i glesbygden, på landsorten? Det har jag fortfarande inte fått något svar på.

Anf. 17 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Först och främst har Transportstyrelsen ett ansvar att sköta detta genom översynen, och dessutom har Swedac ett ansvar när de tillåter nya verksamheter. Sedan har vi precis som det står i betänkandet självklart också ett politiskt ansvar att följa upp detta, och det tänker vi göra för att just garantera att det inte blir orimliga avstånd. I dag har vi i genomsnitt ungefär 26 kilometer till en bilbesiktningsstation. I propositionen står det att detta med fler aktörer och ett större utbud kan minska till 18-22 kilometer. Det skulle enligt uträkningen innebära att vi minskar koldioxidutsläppen med 4 500 ton. Här står alltså vänstermajoriteten och säger nej till ett förslag som skulle kunna minska koldioxidutsläppen i Sverige, samtidigt som man har miljökonferens nere i Köpenhamn. Läs igenom siffrorna! Detta skulle kunna vara vårt första bidrag om ni kunde gå med på detta förslag.

Anf. 18 Sven Bergström (C)

Fru talman! Omreglering och konkurrensutsättning av fordonsbesiktningsmarknaden har diskuterats i Sverige under lång tid, sedan tidigt 1990-tal. Det är nu 15 år sedan den dåvarande regeringen lade fram förslaget om att avskaffa monopolet på fordonsbesiktning, och det är dags att gå från ord till handling. Vi har också i Sverige kommit till den tidpunkt då vi är beredda att genomföra en omreglering av marknaden för fordonsbesiktning och öppna den för fler aktörer. Sverige har så här långt varit ett av sex länder i Europa som har hållit fast vid monopolet inom bilprovningen. De andra länderna är Grekland, Lettland, Luxemburg, Schweiz och Ungern. Det är inte riktigt lika illa som på apoteksområdet, där det väl var Nordkorea, Kuba och Sverige. Här är det några länder till som dröjer kvar. Men vi har gott sällskap av många länder, både socialdemokratiskt och borgerligt styrda, som bejakar mångfald och tror på konkurrensutsättning som en metod att förbättra verksamheten. Det förslag som riksdagen nu ska ta ställning till är väl berett och övervägt under lång tid. En sak som har diskuterats är vilka effekter en omreglering av det här slaget skulle få i de glesare delarna av vårt land. Det är intressant att så många är så intresserade av den frågan. För mig som centerföreträdare i trafikutskottet väger den aspekten på frågan tungt. I det utredningsmaterial som har tagits fram har just effekterna för landsbygden och den riktiga glesbygden diskuterats ordentligt. När vi nu närmar oss ett beslut kan vi konstatera att det på den punkten inte finns anledning till oro. Inte minst trafikutskottets möte med Bilprovningens chef Magnus Ehrenstråhle bekräftade att man från Bilprovningens sida har fortsatt mycket höga ambitioner att man i hela Sverige ska ha tillgång till bilprovning på ett rimligt avstånd. Man är till och med beredd att öppna fler stationer, och man kör med sin ambulerande fordonsbesiktning och så vidare. Våra nordiska grannar Finland, Norge och Danmark har inte heller något monopol på bilprovningen, och åtminstone Norge och Finland har ju liknande geografiska och befolkningsmässiga förhållanden som Sverige. Från dessa länder har inte rapporterats om att de mer glest bebyggda delarna av respektive land skulle ha fått en försämrad situation när det gäller tillgång till bilprovning. Fru talman! Att också släppa in privata aktörer på bilprovningsområdet är inte att tumma på trafiksäkerheten, på nödvändig utbildning eller på strikt och rättssäker fordonskontroll, som har antytts i debatten här. Det ska bland annat säkras av att alla som vill agera på denna marknad måste certifieras av styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac. Med denna reformering blir också bilprovningen anpassad till den svenska huvudregeln om öppna system för provning och kontroll. Fru talman! Mycket mer skulle kunna sägas i denna fråga, men Sten Bergheden har noggrant gått igenom ärendet också. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också rikta ett tack till vårt kansli för ett sedvanligt gott arbete under den här terminen. I den frågan hoppas och tror jag att vi är eniga över alla blockgränser. Jag önskar också god jul och gott nytt år.

Anf. 19 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera det som kom fram tidigare från Sten Bergheden om att man enligt propositionen skulle få i genomsnitt 4 kilometer kortare att åka till besiktningen. Det skulle minska koldioxidutsläppen. Det är naturligtvis riktigt. Jag undrar om regeringen också har räknat på hur mycket koldioxid 700 ytterligare anställda i sektorn bidrar till när de ska åka till och från jobbet varje dag. Det kanske Sven Bergström kan svara på. Det torde betydligt överstiga den minskning av koldioxidutsläppen som man uppnår med kortare resväg den gång per år eller vartannat år som man ska åka och besiktiga bilen. Jag hörde på radion i morse att en representant för en av de privata aktörerna på den besiktningsmarknad som ska växa fram efter halvårsskiftet menade att det nog inte blir så stora prishöjningar i storstadsområdena. På landsbygden är däremot prissättningen helt fel i dag, och därmed krävs det omfattande prishöjningar. Erfarenheterna från Finland är också tydliga. Det har blivit ordentligt mycket dyrare att besiktiga bilen. Sven Bergström kanske kan svara på vad det är som gör att vi inte skulle få samma utveckling i Sverige. På vilket vis skiljer det sig?

Anf. 20 Sven Bergström (C)

Fru talman! När man lyssnar på den rödgröna sidans debattinlägg - ja, Karin Svensson Smith ska jag ha en replikväxling med sedan - slås man av att man verkar vilja ha en återgång till gamla modeller över hela linjen. Det var bättre förr. Björn Rosengren talade om den sista sovjetstaten. Ibland funderar jag på om det verkligen var Norge han menade eller om det var något annat land. Jag skulle vilja rikta en fråga till Hans Stenberg: Om det - Gud förbjude - skulle bli regeringsskifte nästa höst, kommer du då att återföra den här reformen och återinföra monopol på det här området, eller blir det som med jobbskatteavdraget att ni anpassar er år för år, så att det som i fjol var fel och dumt nu kommer att vara högsta sanning och klokskap? Svara gärna på den frågan, Hans Stenberg. När det gäller de 700 nya jobben vill jag gärna veta vad Hans Stenberg har tänkt sig för alternativ. Ska dessa människor ligga hemma i hängmattan? Det har förmodligen ett jobb i dag också med ett visst reseavstånd. Har Hans Stenberg gjort någon beräkning som visar att de får mycket längre till det nya jobbet med koppling till bilprovningen? Hur tänker man i det socialdemokratiska partiet? Det skulle vara intressant att veta. När vi i utskottet träffade Magnus Ehrenstråhle fick jag inte alls intrycket att det skulle bli dyrare. 350-400 kronor kan det bedömas kosta om tre till fem år. Det var hans bedömning. Och när det gällde tillgängligheten över hela landet var deras ambition att öppna fler stationer, inte att antalet skulle minska. Det skulle öka tillgängligheten. Som har påpekats tidigare ser man från Bilprovningens sida det här som en möjlighet att öka produktiviteten i den egna verksamheten. Man får jämföra sig med andra och hur de sköter det här. All erfarenhet från andra verksamheter tyder på att det då blir bättre. Man ökar produktiviteten och blir duktigare. Eller tror Stenberg att Bilprovningen har en optimal utformning på alla sätt redan i dag?

Anf. 21 Hans Stenberg (S)

Fru talman! 94 procent av kunderna är nöjda. Vi har låga priser jämfört med övriga Europa. Den modell ni förespråkar innebär att det krävs ytterligare 700 människor för att utföra samma myndighetsuppgift som det här handlar om. Sedan blir jag nästan skrämd när jag hör resonemangen om de 700 ytterligare som ska till. Sverige är ett konkurrensutsatt land. Vi behöver vara effektiva på alla områden. Vi behöver fler jobb, men vi behöver fler jobb i exportindustrin och i tjänstesektorn, alltså sådant som kan ge tillväxt och utveckling i landet. Vi behöver inte fler människor som kontrollerar bilar. Vi har i dag de människor som behövs för det. Det sker på ett utmärkt sätt. Priserna för bilprovning har fördubblats i Finland. Nu tror Sven Bergström på Bilprovningens chef som säger att de nog går upp med bara en tredjedel. Även om detta skulle visa sig stämma undrar jag: Varför ska bilprovningen bli en tredjedel dyrare än i dag? Vad ligger det för vinst i det? Varför ska människor betala mer än vad man behöver för myndighetsutövning? Det är ingen tjänst man köper. Det är fullkomligt obegripligt. Jag vill också, precis som flera andra här tidigare, passa på så här dagarna före jul att tacka mina kolleger i utskottet på båda sidorna för ett gott samarbete under året och önska alla en god jul och ett gott nytt år. Likaså vill jag önska trafikutskottets kansli en riktigt god jul och ett gott nytt år. Men svara gärna på frågan, Sven Bergström: Hur blir det bättre att 700 människor ska göra samma jobb som i dag? Tror du verkligen att kundnöjdheten ökar?

Anf. 22 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag ska gärna svara på den frågan. Jag noterar dock att Hans Stenberg inte kommenterade min fråga till honom om att man redan har kunnat räkna ut att de där 700 människorna skulle bränna mycket mer koldioxid i sina nya jobb med anknytning till bilprovningen jämfört med i de jobb de har i dag. Det kan naturligtvis vara så att man höjer servicegraden. Bilprovningens verksamhet har utvecklats oerhört under de ca 30 år som jag har besökt dem. De ger goda råd och tips om hur man kan sköta bilen på ett bättre sätt, om förebyggande och underhåll. Sten Bergheden var inne på att man kanske kan ha andra öppettider och differentierade priser beroende på när på dagen man besöker bilprovningen. Det finns naturligtvis en flexibilitet i det här som är outnyttjad. När det gäller de där 700 en gång till brukar det sägas att i svensk livsmedelssektor skulle vi kunna försörja inte bara 8-10 miljoner människor som vi är i Sverige, utan det finns så mycket personal inom livsmedelssektorn att vi skulle kunna försörja 80, 90 eller kanske 100 miljoner människor. Vill Socialdemokraterna kommendera bort dem och säga att, nej, det behövs bara hälften så många inom livsmedelssektorn? Bort med Hemköp, bort med Ica, det räcker med Konsum. Eller hur ser ni på detta? Det är också ett exempel på att ni har en väldigt statisk och gammaldags syn på detta. Det är bara sex länder utöver Sverige som har kvar den här modellen. Socialdemokratiska länder som har haft stabila socialdemokratiska regeringar i många år tycker att det är fel med mångfald. Men jag är övertygad om att i Sverige kommer en eventuell socialdemokratisk regering någon gång i framtiden att tycka: Ja, men det är inte så fel. Bara SJ är ett gott exempel. Man har börjat ta till sig servicetänkande och kundorientering på ett helt annat sätt än när man var ensam på marknaden för 20 år sedan. Då fick människor stå med mössan i hand för att eventuellt få köpa en biljett till en osäker kostnad. Service och mångfald är bra, och jag hoppas att också den rödgröna sidan inser det så småningom.

Anf. 23 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Jag hade möjlighet att vikariera i Klimatberedningen när Maria Wetterstrand var mammaledig. Där listade vi alla aktiviteter som skulle kunna minska transportsektorns utsläpp, men vi glömde det här med Bilprovningen. Jag skulle vilja att Sven Bergström utvecklar hur många ton koldioxid mindre det blir jämfört med det som vi föreslog i enighet i Klimatberedningen, utvidgad kapacitet i järnvägsnätet med 50 procent och införande av kilometerskatt på lastbilar. Vilken dignitet har det här med Svensk Bilprovning? Jag skulle vilja återvända till en mer ideologisk fråga, eller jag vet egentligen inte om det är en ideologisk fråga. Jag har läst nationalekonomi. Det var förvisso ett tag sedan, men där lärde man sig vissa kriterier för vad som är en fri marknad och fri etablering och vad som är fri prissättning, och de två sakerna uppfylls nu. Men det är ju fritt för kunderna att välja om de vill köpa tjänsten. Det är också ett kriterium för en fri marknad. Man är ju inte tvungen att gå in och köpa om det är en helt fri marknad. Är det då nästa steg att det blir fritt för kunderna att välja om de ska besiktiga bilen? Om ni ska fullfölja det här med att det ska vara en fri marknad ska det ju inte vara nödvändigt att besiktiga bilen. Marknadsekonomi är bra till mycket, men jag tror att det behövs någon sorts reglering. Jag tror fortfarande att det är rätt bra med en obligatorisk bilbesiktning, men att den ska vara frivillig är kanske nästa reformförslag från den här regeringen. Är det så, Sven?

Anf. 24 Sven Bergström (C)

Fru talman! Visserligen närmar vi oss jul och det är en lite mer avslappnad ton här i kammaren. Men ibland undrar jag om det är allvar eller skämt, som när Karin Svensson Smith frågar om det ska vara frivilligt att besiktiga sin bil. Vi har naturligtvis varit överens om att det är en viktig trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd att alla ska besiktiga sina bilar med regelbundenhet. Det har också visat sig att det är mycket sällan som det är tekniska fel på bilen som orsakat olyckor i Sverige. På Bilprovningen har de blivit jätteduktiga - 94 procents kundnöjdhet, påpekade Hans Stenberg. Men det har varit perioder när det har varit långa köer och man har fått åka många mil för att besiktiga sin bil, kanske fem eller tio mil, inte för att komma till närmaste bilprovning utan för att komma till en bilprovning där man lyckats få en tid till sist. När det gäller koldioxidpåverkan vet jag inte om Karin Svensson Smith är inne på samma tema som Hans Stenberg, att de här 700 människorna genererar mycket mer koldioxidutsläpp om de jobbar inom bilprovningsverksamhet jämfört med om de jobbar inom annan verksamhet. Men det kanske Karin Svensson Smith kan utveckla i sitt nästa inlägg. Sedan noterade jag att Karin Svensson Smith åberopade Peter Jeppsson på Transportgruppen i sitt huvudanförande, men hon undvek mycket noga hans slutsats. Hans slutsats är nämligen inte att man inte ska göra någonting åt bilprovningen, utan han bejakar mångfald och konkurrensutsättning. Han hade synpunkter på detaljer i regeringens förslag, men han står på vår sida i grundsynen att det är klokt, bra och framsynt att låta fler aktörer komma in på marknaden för bilprovning.

Anf. 25 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Mitt inlägg om hur mycket koldioxidutsläpp man sparar var föranlett av att Sten Bergheden hävdade att det här var en miljöåtgärd som man skulle tänka på nu när klimatmötet i Köpenhamn pågår, så det här skulle vara positivt. Jag har liksom inte sett det, så jag skulle vilja att Sven, som ju är kunnig på det här området, förklarar för mig hur det hänger ihop. Sedan tyckte jag att det var intressant detta med regional utveckling och tillgänglighet. Det måste ju också intressera Sven Bergström. Här säger man att det ska bli så bra därför att Transportstyrelsen ska övervaka att det inte blir sämre tillgänglighet i glesbygd. Men det tror jag är enklare att kontrollera om man behåller bilprovningen som den är nu, för det är enklare att styra. Om det här är Transportstyrelsens nya uppgift, ska den då också övervaka att det finns posttjänster överallt? Ska den övervaka att det finns bensinpumpar överallt? Det kanske är en ny verksamhet som Transportstyrelsen ska syssla med - ett tips, för ni brukar ju klaga på att det blir allt färre pumpar och att det är ett bekymmer i glesbygd. Det kanske Transportstyrelsen ska ordna då. Är det så? Jag förstår inte riktigt hur ni tänker. När det gäller Posten är det rätt intressant att när konkurrensen släpptes in där fick man börja med statsanslag för att klara av övernattbefordran även i glesbygd. Det klarade ju Posten på eget bevåg tidigare när det inte fanns konkurrens, därför att då lät man överskotten i storstäderna finansiera en bra service i glesbygd. Men när man öppnade upp för City Mail och andra att plocka russinen ur kakan var vi från riksdagens sida tvungna att lägga till så att Posten kunde klara servicen även i glesbygd. Det tycker jag var riktigt att vi gjorde. Men det hade vi inte behövt göra om Posten hade fått ha hand om hela verksamheten, för då hade man kunnat låta den billiga postdistributionen i storstad finansiera upprätthållandet av service även där människor bor långt ifrån varandra.

Anf. 26 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag vet att Karin Svensson Smith numera tillhör Miljöpartiet men att hon har en bakgrund i Vänstern. När jag hör henne argumentera här i riksdagen måste jag säga att det inte är alldeles tydligt att hon har bytt parti. När hon resonerar om Posten, SJ och annat låter det som åter till det gamla, åter till ett ensamt postverk, kanske också ett ensamt televerk - bort med Telenor, Tele 2 och alla de andra - åter till ett ensamt SJ där man fick stå med mössan i hand, som på Lars Petersons tid på 60-talet, och fråga om man möjligen kunde få köpa en biljett och kanske komma fram så småningom. Jag har uppfattat att Miljöpartiet har en mer dynamisk syn på marknadens möjligheter att bejaka mångfald på olika områden i samhället. Sten Bergheden har sagt något om frågorna om miljöåtgärder. Jag uppfattade hans inlägg som att han påpekade att om man får närmare till närmaste bilprovning blir det mindre koldioxidutsläpp när man åker till bilprovningen. Så uppfattade jag hans resonemang. Jag är den förste att säga att bilprovningen i dag har blivit mycket bättre, kanske under hotet av mångfald och konkurrensutsättning. I dag är det väldigt korta köer och man får tider precis när man vill. Men det är inte länge sedan, för bara några år sedan, som jag själv fick åka till Ljusdal eller Sundsvall i stället för till Hudiksvall för att besiktiga en bil. Då blev det mycket CO2-utsläpp, och det var långa kötider. Jag tror att det redan har haft en positiv effekt på bilprovningen att man har känt att det kommer att bli som i många andra länder runt om i Europa. I alla våra nordiska grannländer, oavsett om de har socialdemokratisk eller borgerlig regering, finns mångfald och konkurrensutsättning. Ingen talar om återreglering. Jag fick inget svar av vare sig Hans Stenberg, Peter Pedersen eller Karin Svensson Smith på om ni tänker driva utvecklingen tillbaka och återinföra monopol på det ena efter det andra området. Bilprovningen är det exempel vi diskuterar i dag.

Anf. 27 Christer Winbäck (Fp)

Fru talman! Svensk Bilprovning ska konkurrensutsättas. Privata företag kommer att kunna utföra besiktningar av olika slag. Våra vänner i den rödgröna federationen avvisar förslaget. Usch och fy, inte kan privata företag göra saker lika bra som offentliga. Dessutom måste det kontrolleras att de gör rätt, vilket betyder omfattande kontroller. Kära vänner i det rödgröna sällskapet! Någon talade för en stund sedan om skygglappar. Det finns företag som klarar sig och går med vinst fast de inte är statliga. Jag förstår att det förvånar, men så är det faktiskt. Det gäller även inom sektorer där de helt eller delvis konkurrerar med det offentliga på en öppen marknad. Låt oss se över några av det rödgröna kompaniets argument i den nästan gemensamma reservationen. Det första argumentet är att 94 procent av kunderna uppger att de är nöjda med sitt besök på provstationen, vilket Hans Stenberg upprepar flera gånger. Det betyder att där man är nöjd med det offentliga utbudet behövs det alltså ingen konkurrens. Gäller det även tvärtom? Om konsumenter är missnöjda med butik, urval och tillgänglighet, ska man då starta offentliga monopol? Det andra argumentet är att dagens system för fordonsbesiktning är självfinansierande och inte behöver gå med vinst. Men om ett privat företag eller en privat företagsgrupp med samordnings- och synergieffekter med annan verksamhet kan göra det billigare och tjäna några kronor är det inte fel. Då får vi kanske några fler företag i Sverige och kan minska arbetslösheten. Kan de inte tjäna på det kommer de antingen att inte försöka eller också försöka och efter en tid dra sig ur. Svårare än så behöver man faktiskt inte stava marknadsekonomi. Som tredje argument ifrågasätter man om ett privat företag ska få jobba med trafiksäkerhet. Vad är det för tveksamt med det? Angående trafiksäkerhet samarbetar Svensk Bilprovning med flera privata aktörer för att öka trafiksäkerheten. Man anser att kompetens finns även utanför den egna organisationen. Svensk Bilprovning är engagerad i ett flertal samarbeten som syftar till att öka trafiksäkerheten, värna miljön, förbättra fordonsekonomin med mera. Vi ska inte glömma att bilprovningen faktiskt till 48 procent ägs av ett antal intresseorganisationer som privata aktörer står bakom. Peter Pedersen talade om att socialisera bilprovningen. Jag tror att ni är bättre på det än vi är. Det fjärde argumentet är att trafikutskottet så sent som i maj 2006 avstyrkte ett likartat förslag. Regeringens förslag ses som en kovändning. Om ni i den rödgröna klubben efter tre år inte upptäckt att vi bytt regering och majoritet i riksdagen vet jag inte vad vi ska göra för att uppmärksamma er på det. Den nuvarande regeringen tog inte det beslutet. Det femte argumentet är att det krävs en stor kontrollapparat i och med att staten lämnar över ansvaret för fordonsbesiktning på privata aktörer. Med dagens system är denna kontrollapparat överflödig. Alla statliga organ är uppenbarligen felfria. Det privata är misstänkt och måste kollas. Det kanske inte har gått upp för er att man kontrollerar och utövar tillsyn även på statlig verksamhet. MSB är tillsynsmyndighet över SOS Alarm som ägs av stat och landsting. Vi har tillsyn i miljöbalken över kommunal verksamhet. Socialstyrelsen granskar offentlig sjukvård vad gäller brister etcetera. Vi har tillsyn av skolor genom Skolinspektionen. Mycket sådan verksamhet granskas och utövas det tillsyn på alltså. Vi har även flera exempel i Sverige på hur tillsynsutövandet utförs av privata aktörer. Sotning och skorstensfejning är ett bra exempel på det. Vi ska heller inte glömma att bilprovningen utsätts för en viss tillsyn i dag genom Swedac. Så kommer även de som ansöker om att få öppna privata provningsstationer att bli kontrollerade, vilket var det rödgröna sällskapets sjätte argument mot förslaget. Det sjunde argumentet är att det blir höjt pris på grund av utökad tillgänglighet och service - något kunderna inte efterfrågar. Vi får väl se hur priserna utvecklas. Några av er är annars duktiga på att hitta på pålagor för bilister och andra inom fordonsområdet. Ökad tillgänglighet och bättre service kan leda till ett något högre pris. Kvällar och helger nämndes förut, och det är klart att det kan kosta något mer. Men vad kunderna efterfrågar när de själva får välja återstår att se. Det är bättre att de får välja än att vi bestämmer exakt vad de får efterfråga. Det åttonde argumentet är att den totala efterfrågan på bilbesiktning är oberoende av priset eftersom den är obligatorisk för alla som innehar ett fordon. Det är inte riktigt sant. Det finns en mängd extra produkter som kan vara av intresse i dag. Det kan vara utökad extra besiktning före bilköp, registreringsbesiktning vid införsel av bil, vägning, extra avgaskontroll efter motorservice, lämplighetsbesiktning och så vidare. Visst finns det en marknad bara man utvecklar den. Här kan en del av de jobb som har nämnts komma i fråga. Att sitta still utvecklar ingenting. Med fler aktörer kommer fler idéer, nya metoder och annat. Det betyder att vi måste ta chansen och pröva. Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp många fler exempel, men tiden räcker inte för att bemöta alla nedskrivna grodor. Jag får ta det i replikerna i stället. (Applåder)

Anf. 28 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Kan privata företag göra det billigare måste de få försöka, säger Christer Winbäck. Om jag trodde att det fanns en möjlighet att detta kunde bli billigare och bättre för konsumenterna skulle jag inte ha något emot en avreglering. Vi socialdemokrater avreglerade många marknader under vår regeringsperiod. Problemet är att enligt regeringens egna beräkningar kommer det att bli betydligt dyrare för konsumenterna. Det är mitt stora bekymmer med avregleringen. Vi vet att det med all säkerhet kommer att bli lite bättre tillgänglighet i städerna. Man kanske inte måste vänta tre dagar på besiktning utan kan kanske få den samma dag till ett betydligt högre pris, om man har det behovet. Problemet är att detta är myndighetsutövning. Det är obligatoriskt och går inte att välja bort. Bor man i glesbygd eller på landsbygden blir det sämre med det nya förslaget. Enligt de privata aktörer som ska in på marknaden och som Christer Winbäck så varmt omhuldar kommer vi att få rejäla prishöjningar på landsbygden och på mindre orter. Dessutom kommer tillgängligheten sannolikt att bli sämre. Som statens företrädare ska vi se till att obligatoriska verksamheter som vi tvingar människor att genomgå ska ha samma tillgång till service till samma pris i hela landet. Det är viktigt i en demokrati.

Anf. 29 Christer Winbäck (Fp)

Fru talman! Det var många saker på en gång. Om det fanns en möjlighet att privata företag kunde göra något bättre än statliga skulle jag inte ha något emot en avreglering, sade Hans Stenberg. Jag är av åsikten att vi på vår sida ser möjligheterna. Det gör uppenbarligen inte Hans Stenberg, vilket är tråkigt. Om det blir betydligt dyrare får väl prisuppgifterna visa. Det kan naturligtvis bli en justering av priserna. Det har sagts tidigare under debatten att vi har låga priser på bilbesiktning i Sverige. Utifrån det tjänsteutbud som kan komma kan det bli varierande priser. Vi har redan i dag varierande priser på Bilprovningen beroende på om besiktningen avser lätta fordon, tyngre fordon, avgaskontroll eller annat. Det handlar inte bara om myndighetsutövning, alltså den årliga kontrollbesiktningen, utan om många fler besiktningar. Åtminstone står det så i propositionen. Det är möjligt att bilbesiktningen i Sundsvall är mindre utnyttjad. Om jag försöker få en tid får jag vänta långt mer än tre dagar. Jag kanske inte heller får en tid som passar. Jag tror att det finns behov av tider på kvällar och helger. Jag tycker inte att det är fel att kunna erbjuda det i så fall.

Anf. 30 Hans Stenberg (S)

Fru talman! Till och med regeringens egna beräkningar visar att det blir dyrare. Enligt Bilprovningens chef ska det bara bli en tredjedel dyrare. Erfarenheterna från Finland visar att det innebär betydligt högre priser som ska betalas av konsumenten. Priserna varierar i dag, säger Christer Winbäck. Det är klart att de gör. Det är skillnad på att besiktiga en lastbil och en personbil. Det är skillnad på att göra en registreringsbesiktning och en vanlig besiktning. Det är självklart. Det nya är att vi nu får varierande priser beroende på var man bor i landet på en tjänst som vi tvingar människor att köpa. Det är inte frivilligt. Man kan inte välja att avstå. Hur ska vi garantera servicen i glesbygd? Transportstyrelsen ska kontrollera att den upprätthålls. Hur ska det gå till? Det finns i lagstiftningen inga möjligheter att tvinga någon att etablera sig. Det finns inget som hindrar någon att lägga ned de stationer som finns i glesbygd. Det är fullt frivilligt. En av baksidorna med avregleringen av Taxi som vi socialdemokrater genomförde för ett antal år sedan är att man på vissa orter inte har taxiservice. Så kommer det naturligtvis att bli med det här också. Det här är en mycket märklig reform som leder till att det blir 700 fler myndighetsutövande. Det är unikt. Vi strävar hela tiden efter att få myndighetsutövningen effektivare och få färre människor att syssla med den. Nu blir det 700 fler som vi bilister ska betala.

Anf. 31 Christer Winbäck (Fp)

Fru talman! Hans Stenberg säger att det kommer att bli mycket dyrare. Det återstår att se. Som vi sade förut är det ett ökat tjänsteutbud. Hans Stenberg pratar om den myndighetsutövande delen, alltså snarare den årliga kontrollbesiktningen. Vi har sagt tidigare att det finns många andra delar av ett serviceutbud som bilägare är intresserade av, som reparationer och annat. Det är viktigt att se att det finns en möjlighet att utveckla också den typen av tjänster. När det gäller glesbygden har ju en del av diskussionen handlat om hur viktigt det är att se till att vi får en minst bibehållen, helst utökad, service i glesbygd. Vi har, om jag inte minns fel, 177 bilprovningsstationer i Sverige i dag. En snabb sökning på Eniro efter sådana som sysslar med bilreparationer av olika slag visar 130 bilelektriska verkstäder, 354 bilplåtslagerier, 4 050 bilverkstäder av annat slag som i dag sysslar med bilreparationer. Det finns nog intresse från en och annan av dem att ha möjlighet att besiktiga bilar. De ska inte samtidigt besiktiga och reparera. Det är inte det jag menar. Jag menar att det finns ett stort utbud av företag som sysslar med bilreparationer. Det är ungefär 5 000 företag. Skulle vi ha en statlig bilverkstad som skulle hålla dem under armarna skulle vi knappast ha 5 000 företag i Sverige som sysslar med bilreparationer. Vi kanske skulle ha ett par hundra. Jag menar att om vi får konkurrens om bilprovning av de 177 verkstäderna kommer den att öka kraftigt.

Anf. 32 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag vill också önska alla en god jul och ett gott nytt år. Alla gör ett jättebra arbete och är trevliga på alla sätt och vis. Så har jag sagt det så att inte vi som enda parti glömmer det. I powerpointpresentationen som vi fick från Bilprovningen står det: Vinst är inget självändamål för Bilprovningen men vi måste ha en ekonomi som gör att vi kan investera för framtiden. Tror Christer Winbäck och majoriteten att det är en slogan som de övriga aktörerna på marknaden kommer att ha? Ser vi att det inte är så noga med vinsten på den avreglerade marknaden utan att man är mån om nöjda kunder? Jag tror nog att de kommer att ha ett vinstmål. Det är 750 årsarbetskrafter ser jag i underlaget. Det är ju samma antal bilister som tidigare som ska betala för fler människor som ägnar sig åt bilbesiktning på något sätt. De ska antingen besiktiga bilen eller kontrollera att de som besiktigar gör rätt. Någon ska bära den kostnaden. Ni har fortfarande inte svarat på hur det kan bli billigare. Ni pratar också om en fri marknad. Som Karin Svensson Smith sade tidigare ska den ju präglas av fria val, fria priser och ett fritt utbud. Vi kan konstatera att det här inte är något fritt val. Jag kan välja att gå till tandläkaren eller inte. Jag kan välja att gå in i en klädaffär eller inte. Men jag kan inte välja att låta bli att besiktiga bilen. Därför kan man inte göra den jämförelsen och låtsas att det här är som vilken marknad som helst. I så fall har ni på den borgerliga sidan en väldigt konstig syn på vad en fri marknad och en fri marknadsekonomi är. Det här handlar i hög grad om myndighetsutövning som sällan lämpar sig för en vinstkoppling. Så till ackrediteringen som ni ska bygga upp det hela med. Hur ska det gå till om man ska kunna konkurrera? Hur ska man kunna följa upp det? Ett sätt att få fler kunder är att man godkänner fler bilar, att man är lite släpphänt och inte har samma krav. Det hoppas jag att ackrediteringen kan lösa. Ett annat sätt är att man ser till att man ombesiktigar mycket. Då får man också en större inkomst. Långsiktigt är det inte något bra val, för då väljer man en annan aktör. Det är lätt att säga att ni ska ordna det här, men hur ska det gå till i verkligheten?

Anf. 33 Christer Winbäck (Fp)

Fru talman! Jag vill instämma i Peter Pedersens första del av repliken, det vill säga: God jul och tack till kansliet. I övrigt vill jag bemöta några av argumenten. Självklart vill ett privat företag ha en viss vinst. Om man kan hantera det hela så att man gör det både smartare och billigare finns det kronor över att ta ut från kunden och få en vinst utan att höja priset. Jag har inte sagt att det kommer att bli billigare. Jag har framför allt framhållit att jag tror att det kommer att bli en utökad service framdeles. Som jag nämnde tidigare finns det en hel del andra företag i Sverige som har intresse av att besiktiga bilar. De kanske kan göra det på andra tider än vad Bilprovningen kan i dag. Jag tror att det är viktigt att konstatera att kunder ska bli nöjda. Jag tror inte att de blir nöjda om de får ombesiktiga bilen många gånger. Jag tror att företagen, precis som Bilprovningen, kommer att vara noggranna och se till att det blir en rättvis och sjyst värdering av bilen. Det ligger i allas intresse. Det kommer också ackrediteringsorganet att försöka se till. Peter Pedersen säger att det är samma antal bilister. Det är riktigt, men samtidigt finns det, som jag sade, en hel del andra tjänster som kan vara av intresse för bilägare. De tjänsterna är fria att välja eller inte. Det kan innebära att man får fler sådana tjänster och det kan finansiera en del av den eventuella vinst man vill uppnå. Det innebär att vi får ett större utbud för bilägarna. Den delen är faktiskt ett fritt val i så fall.

Anf. 34 Peter Pedersen (V)

Fru talman! På s. 15 i betänkandet står det under Konsekvensanalys: Om kunderna accepterar ett högre pris kommer tillgängligheten att öka. Rent logiskt kommer tillgängligheten att minska om kunderna inte accepterar ett högre pris. Kan Folkpartiet hålla med om att det finns en uppenbar risk att de som bor utanför de större städerna får betala ett högre pris om man ska kunna tillgodose servicegraden, myndighetsutövningen, att man ska kunna besiktiga sin bil? Är det inte en rimlig tolkning? Priskonkurrensen kommer att ske i de större städerna där det finns flera aktörer. Sådan är inte verkligheten i glesbygd. I mitt första anförande frågade jag om det finns andra exempel på en avreglerad marknad där man kan se att olika aktörer flockas runt kunderna i glesbygd. Det brukar oftast bli så att det offentliga får säkerställa en rimlig prisnivå eller rimliga villkor. Tyvärr misslyckas vi ganska ofta med det. Det är lätt att säga att man tror saker. Det här är en viktig fråga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vi kan inte ha ett system som innebär att det finns en misstanke om att man söker till en viss skola för att få bra betyg. Vi kan inte ha ett system som innebär att om det uppfattas som att det på ett bilprovningsställe är förhållandevis enkelt att få igenom sin bil ökar man kundunderlaget och kan få en ökad vinst. Då kanske betydligt fler behöver anställas på Transportstyrelsen för att kunna åka runt och granska att det verkligen är en likvärdig standard över hela landet på de olika bilprovningsstationerna, så att man faktiskt vet att om en bil har gått igenom besiktningen är den godkänd i dess rätta bemärkelse. Det ska inte finnas någon misstanke om att det finns någon annan värdering.

Anf. 35 Christer Winbäck (Fp)

Fru talman! Peter Pedersen upprepar samma saker igen. Jag har inte sagt att det kommer att bli billigare. Hur mycket priserna kommer att variera återstår att se. På en marknad har man möjlighet att variera priserna på olika sätt utifrån de produkter som man saluför. Jag har tidigare sagt att det finns en mängd tilläggsprodukter som kan vara intressanta för bilägare att ta del av. Huruvida de kommer att kosta mer eller mindre om de finansierar en del av den obligatoriska besiktningen återstår att se. Men det kommer naturligtvis att bli någon form av marknadsanpassning av priserna. Jag tycker att Peter Pedersens argumentation är svår när han säger att det blir mycket bättre genom att det är offentligt och att trafiksäkerheten kommer att bli sämre genom att bilprovningen privatiseras. I så fall skulle vi i trafiksäkerhetens namn säga att trafikskolorna som utbildar elever ska vara statliga, att bilverkstäderna ska vara statliga, att företagen som säljer bilar ska vara statliga och att däckfirmorna absolut ska vara statliga eftersom det ofta är fel på däck, vilket vi har pratat mycket om nu när halkan kommer och däcken är dåliga. Allt i kedjan ska väl i så fall vara statligt och kvalitetssäkrat om man nu tror att de privata företagen inte kan göra detta minst lika bra eller bättre? Jag delar absolut inte Peter Pedersens syn på detta. Jag tror att det finns en och annan sak som vi naturligtvis ska vara noga med att följa upp och kontrollera på vägen. Men jag tror att alla, både bilägarna och trafiksäkerheten, kommer att tjäna på att vi får fler aktörer som arbetar på ett seriöst och säkert sätt med dessa frågor. Det statliga kontrollorganet Swedac kommer att se till att det blir kvalitetsgranskning och tillsyn.

Beslut

Bilprovningens monopol upphör (TU8)

Fordonsbesiktningen konkurrensutsätts den 1 juli 2010. De privata företagen ska ackrediteras av SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Transportstyrelsen ska bestämma vad som ska ingå i en besiktning, krav på utrustning och kompetens hos besiktningsteknikern. Vid ackreditering kommer det att ställas både tekniska krav och krav av allmän karaktär, till exempel på oberoende och gott anseende.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.