Folkbildning och spelfrågor

Debatt om förslag 14 april 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 127 Eva Lohman (M)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2.

Folkbildning och spelfrågor

Folkbildning är bra och viktigt. Den gör att vi fritt och frivilligt tillsammans med andra kan öka vår kunskap, lära oss mer och bli ännu mer bildade. Folkbildning stärker oss som individer och utvecklar oss. Vi blir självständiga medborgare som bidrar till Sveriges demokratiska utveckling. Folkbildning är en god kraft i samhället och för samhället, och den är också en god kraft för varje enskild människa.

Folkhögskolor och studieförbund gör samhället starkt. Därför är det viktigt att slå vakt om en bred allmänbildning och en ständig kunskapshöjning. Jag är övertygad om att samtliga av oss här i denna sal har egen erfarenhet av folkbildning. Vi kanske har deltagit i en cirkel eller gått en kurs på ett studieförbund eller en folkhögskola.

Jag har under våren besökt några studieförbund och folkhögskolor i mitt hemlän Västernorrland och på nära håll fått se och bli imponerad av kurser och utbildningar som de bedriver och se hur både nyanlända och svenskar möts och skaffar sig ny kunskap tillsammans med andra för att stärkas och utvecklas. Folkhögskolor och studieförbund gör redan i dag en stor insats vad gäller integration och undervisning i svenska, och de kommer att bli än mer viktiga i framtiden.

Fru talman! Jag kan nämna Härnösands folkhögskola, som förutom allmänna ämnen har en teckenspråkslinje och den enda kontakt- och tolkutbildningen i Sverige. Men de har också dans och musik, för att nämna några utbildningar, och de har sfi och andra kurser för nyanlända med syfte att underlätta integrationen.

Jag har även besökt Örnsköldsviks folkhögskola, som naturligtvis också har allmänna kurser men som också har nischat sig och har en teaterlinje och kulturskaparkurs för vuxna med begåvningsmässig funktionsnedsättning - en helt fantastisk kurs. I Ö-vik är man också väl framme när det gäller hälsa. Man kan läsa till hälso- och friskvårdscoach - en framtidsutbildning med ett helhetsperspektiv på hela människan.

Jag har också träffat representanter för NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, som i dag verkar stort på alla våra anläggningsboenden för nyanlända. Man når många nya deltagargrupper och jobbar mycket med volontärer. Folkbildningen bidrar alltså till både svenskkunskaper och integration.

Sensus är ett annat studieförbund, och de arbetar med kortcirklar där deltagare med olika bakgrund och kunskapsnivå möts i samtal. Det är ett bra sätt att lära känna varandra och bryta segregationen. Mycket av verksamheten sker på lokal nivå - det kan vara i bostadsområden och inte bara i kommunen.

Det jag har nämnt här, fru talman, är ett litet axplock av vad folkbildningen kan erbjuda. Det finns tio studieförbund som verkar i alla kommuner i Sverige, och det finns 150 folkhögskolor spridda över Sverige och med olika inriktningar, förutom de gemensamma allmänna kurser man har.

Folkhögskolor och studieförbund betyder mycket för nyanlända vad gäller utbildning men också för att förstå hur Sverige som land fungerar. Hur ser vägarna in i vårt samhälle ut, och vilken väg är den bästa att ta? Det är nödvändiga kunskaper för den som är ny i Sverige.

Därför är det viktigt att folkbildningens viktiga roll i samhället utvärderas regelbundet och att man tar till vara de slutsatser man drar och använder dem som grund för en framtida folkbildningspolitik.

Folkbildning och spelfrågor

Världen förändras snabbt i dag. Det som är aktuellt i dag är omodernt i morgon. Utvecklingen inom till exempel teknik och data går snabbt. Men hela samhället förändras, och det ställer nya krav på oss som medborgare och som arbetstagare. Vi måste skaffa oss nya kunskaper under hela vårt arbetsliv. Det betyder att folkbildningssektorn måste förändras med sin tid och vara en del av det livslånga lärandet. Om den är det stärks förtroendet för folkbildningen, vilket i sin tur gör att fler människor vänder sig till studieförbund och folkhögskolor för lärande.

Folkbildning är viktig. Det är viktigt att vi slår vakt om den breda allmänbildningen och kunskapshöjningen men också om alla andra kurser och utbildningar, varav jag har nämnt några här tidigare. Vi ska slå vakt om våra 150 folkhögskolor och våra 10 studieförbund som varje dag, varje vecka och varje år sprider kunskap och kompetensutvecklar och ger glädje och kunskap till tusen och åter tusen människor. Jag tror att det är ungefär 1,7 miljoner människor som deltar i någon form av cirkel under ett år. Det är en fantastisk siffra! Studieförbunden får människor att växa och bidra till en god och demokratisk utveckling av Sverige. Det gör i sin tur Sverige starkt.

(Applåder)


Anf. 128 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! I detta betänkande behandlar vi frågor som rör folkbildning och spelmarknad. I september 2015 lämnade regeringen i uppdrag åt en särskild utredare att lämna förslag till en ny spelutredning med syfte att skapa en spelmarknad med hög säkerhet i spelen, ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Ett högt konsumentskydd förutsätter en reglering som tar sociala hänsyn med krav på bland annat måttfull marknadsföring.

De negativa konsekvenserna av spelandet ska begränsas. Regleringen av licenssystemet ska bygga på att samtliga på den svenska spelmarknaden ska ha behöriga tillstånd och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute. Beaktas ska också den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen, EU-rätten samt folkhälsopolitiska mål.

Den svenska spelmarknaden står inför stora förändringar och utmaningar. Teknikutvecklingen har öppnat marknaden och möjliggjort för utländska och illegala aktörer att på ett enkelt sätt leverera spel- och lotteritjänster till Sveriges befolkning. Detta försvårar upprätthållandet av det svenska systemet, där spelmarknaden i princip delas mellan den statliga och den ideella sektorn.

Vinstdrivande spelföretag utanför Sveriges gränser konkurrerar nu med svenska spelorganisationer, som ofta förser civilsamhället med medel. Dessa aktörer betalar inte skatt och bidrar inte till återväxt. Dessutom bryter de utländska aktörerna ofta mot svensk lag genom användning av intensiv spelreklam och expansiv marknadsföring.

Fru talman! Sverigedemokraternas utgångspunkt är att slå vakt om en nationell kontroll av spelmarknaden, folkhälsan och föreningslivets roll på spelmarknaden. Därför har vi presenterat verktyg för att säkra och stärka det svenska spelmonopolet. Samtidigt är vi ett pragmatiskt parti och har därför ställt oss positiva till en utredning. Däremot anser vi att en utredning ska vara förutsättningslös och utreda både ett fortsatt monopol och ett licenssystem, och inte enbart ett licenssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Vi är öppna för spelutredningens utfall och dess möjligheter att ge verktyg för en stark, säker, tillförlitlig och hållbar spelmarknad. Vi hoppas att staten genom att antingen stärka spelmonopolet eller implementera ett så tryggt licenssystem som möjligt kan minimera risken för förekomsten av expansiv marknadsföring och intensiv spelreklam som i dag riskerar att förleda folk till överdrivet spelande och spelberoende.

Samtidigt vill vi ur folkhälsosynpunkt värna det svenska föreningslivet. Vi anser att nuvarande ordning med att stora delar av vinsten från spel går till föreningsrörelsen är bra, och vi vill att denna ordning ska gälla även i framtiden. Spelande i Sverige ska vara tryggt och säkert, och det ska alltid gå att lita på att alla spelar på samma villkor.

Gällande folkbildning kan den nordiska och svenska folkbildningens rötter sökas i Danmark och i den tidens socialkonservativa strävanden efter en stärkt medborgaranda och nationell gemenskap. De första bildningscirklarna i Sverige bildades 1845. De första folkhögskolorna öppnade 1868, och några år senare erhöll de även statligt stöd. Under sina tidiga år hade folkbildningen en avgörande betydelse för de mindre bemedlades chanser att nå utbildning och personlig utveckling, vilket i sin tur var en viktig grund för den fortsatta demokratiseringsprocessen.

Som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap samt som en spridare av lusten att lära har folkbildningen även i dag en viktig roll i vårt samhälle. Därför är det också viktigt att stat och samhälle ger stöd till detta. Det är samtidigt rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll, inte minst av respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar.

Fru talman! För Sverigedemokraterna är det centralt att all skattefinansierad verksamhet ska följa de demokratiska principerna och hålla en hög lägstanivå när det gäller kvalitet. Vi anser därför att det behövs tydligare direktiv och väl genomförda kontroller samt uppföljningar av de verksamheter som har beviljats stöd. Vi välkomnar därför Statskontorets stora kvalitetsgranskning av folkbildningssektorn och ser fram emot de rapporter som kommer att presenteras.

I nutida språkbruk ställs bildning ofta i motsats till utbildning. Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens syftar bildning till en omvandling av hela människan. Bildning kan alltså definieras som utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor, medan utbildning kan inkludera bildning men i första hand avser en process där en individ systematiskt tillförskansar sig kunskaper och färdigheter.

Genom att bilda folket utökar man befolkningens och individernas möjligheter till självförverkligande men även deras förmåga till att aktivt delta i samhällets demokratiska processer. Folkbildningen anses därför ha spelat en viktig roll för demokratins framväxt.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationerna 4 och 6.

(Applåder)


Anf. 129 Per Lodenius (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom Centerpartiets båda reservationer i betänkande KrU8, men jag väljer här att yrka bifall endast till reservation nr 5.

Det civila samhället med föreningslivet, idrotten och folkbildningen spelar en otroligt stor och viktig roll för samhällsutvecklingen och demokratin. Det är ofta i den lokala föreningen, i nätverket, i de lokala utvecklingsgrupperna och inte minst i studiecirklar som ett brett samhällsengagemang kan växa fram. Folkbildningen, med studieförbunden och folkhögskolorna som finns över hela landet, på landsbygden såväl som i staden, blir en viktig del av det civila samhället. Folkbildningen är en viktig aktör för att lyfta och skapa engagemang i samhällsdebatten. Kontakter med andra och bildning är viktigt för att kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och aktivt delta i samhället.

Centerpartiet vill att den enskilda människan ska få möjlighet att utvecklas. Den utvecklingen kan med fördel ske i samspel med andra. Inte minst viktigt är detta för en person som precis har kommit till en plats - kanske som flykting placerad på en ort man aldrig ens har hört talas om. Där kan verksamheter arrangerade av det civila samhället kanske vara än mer viktiga.

Centerpartiet vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom samröre med det civila samhället och i möten med andra som finns på orten. Studieförbunden gör här en mycket viktig insats. Det handlar om mänsklig bildning - inte bara utbildning.

Det finns också hinder i systemet. I Centerpartiet vill vi alltid se till individen och till individens möjligheter, och det oavsett om personen i fråga har fått ett personnummer eller inte och oavsett om han eller hon troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Men då måste exempelvis bidragssystemet för studiecirklar välkomna också dessa personer. Jag vill att fler människor ska få tillgång till det studieförbunden kan erbjuda.

Samtidigt finns det också ett stort värde i att tidigt förmedla bilden av det svenska samhället och hur det fungerar till människor som har flyttat till Sverige oavsett skäl till att man kommit till just Sverige.

Här kan också studieförbunden ges ökade möjligheter att arbeta proaktivt med integrationen och då i större utsträckning hitta sätt att involvera och höja kunskapsnivån också hos infödda svenskar.

Fru talman! Studieförbunden spelar också en mycket viktig roll för att ge möjligheter för personer med funktionsnedsättning att skapa sig en plattform för att kunna påverka och delta på lika villkor i vårt samhälle. Det kan ske genom kulturevenemang och kulturengagemang. Det kan också ske genom förmedling av kunskap i olika studiecirklar.

Ett exempel är Studieförbundet Vuxenskolans projekt Mitt Val som startade inför valåret 2014 och som riktade sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom projektet Mitt val tog man fram kunskap, underlag och material för studiecirklar som stöttade och utbildade personer med intellektuell funktionsnedsättning i att ta del av och använda sin medborgerliga rättighet att få rösta.

Mitt val bidrog till att ytterligare några av våra medborgare i Sverige fick möjlighet att använda sin rätt att påverka det samhälle man lever i. Man fortsätter nu med Mitt val i studiecirklar runt om i vårt land för att allt fler ska kunna använda och förstå vad denna rättighet innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

En annan rättighet som är svår att få ta del av i dagens samhälle för den som på grund av sin funktionsförutsättning har gått i särskola är möjligheten att studera vidare efter gymnasiesärskolan. Det handlar egentligen om att över huvud taget ha möjligheten att i någon större utsträckning kunna välja och påverka sin yrkeskarriär och framtid.

Det här är en fråga som folkbildningen på flera håll har tagit tag i. I Stockholm driver Sensus studieförbund verksamheten Medis 5, som arbetar med teater, film, musik och konst på hög nivå. Folkuniversitetet har projektet Krita där man genom konsten vill skapa förebilder och ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar ett rikare liv. Och i Örebro har Studieförbundet Vuxenskolan ett spännande projekt, SV Kulturcollege, där studierna ger en förberedelse för arbete eller vidare studier. Det här är bara några exempel på vad som finns.

Men, fru talman, det finns också en risk att ett projekt stannar vid att vara just ett projekt och att den kunskap och den metodik man lyckats skapa inte kommer fler till del än dem som ingick i projektet. Den faran finns nu med SV Kulturcollege. Det är ett projekt som visar att det går att skapa en framtidstro för individen och att ge möjligheter till utveckling också efter gymnasiesärskolan. Men vad som händer med SV Kulturcollege efter projekttidens slut till sommaren vet vi inte i dag.

Vems ansvar är den eftergymnasiala utbildningen för den som gått i särskola? Vilken valfrihet och vilken möjlighet har den som gått i särskola till eftergymnasiala studier? Är det statens ansvar, som det är för den som inte gått i särskola, eller är det kommunens ansvar? Och hur ska den som gått i särskola finansiera sina studier om varken aktivitetsersättning eller studielån är anpassade till de specifika förutsättningarna? Här måste regeringen snabbt komma med svar.

Jag vet att det inte helt är kulturutskottets ansvar, men folkbildningen är trots allt en del i dessa frågor som ännu väntar på svar. SV Kulturcollege är för viktigt för att dö sotdöden.

Fru talman! Även folkhögskolor spelar såklart en viktig roll inom folkbildningen, inte minst för ungdomar som behöver eller vill hitta en annan väg för att skaffa sig kompetens och utbildning. Folkhögskolorna har också en unik möjlighet att möta personer med funktionsnedsättning i det livslånga lärandet.

På Mora folkhögskola kan man till exempel läsa anpassad it. Det är en utbildning som är inriktad mot en kategori studerande som sällan eller aldrig får stå i centrum och känna sig självständiga. Det är tyvärr fortfarande ett projekt. Och på Furuboda folkhögskola i Åhus stärker man utbildningen med idrott och musik.

Men frågorna jag redan har ställt kvarstår. Vems ansvar är den eftergymnasiala utbildningen för den som gått i särskola? Vilken valfrihet och vilken möjlighet har den som gått i särskola till eftergymnasiala studier? Är det statens ansvar, som det är för den som inte gått i särskola, eller är det kommunens ansvar? Och hur ska den som gått i särskola finansiera sina studier om varken aktivitetsersättning eller studielån är anpassade till de specifika förutsättningarna?

Jag har här bara gett några exempel där folkbildningen, genom studieförbunden och folkhögskolorna, gör en otroligt viktig insats när man ger kunskap, bildning och röst åt ofta förbisedda medborgare i vårt samhälle. Studiecirkeln blir kanske en början till något mycket större, en början till något som man kanske inte hade förutsett men som ger ytterligare en dimension till bildningen. Men det skulle inte kunna hända om inte folkbildning hade sin fria roll att hitta egna vägar. Det är just friheten och öppenheten som ger folkbildningen dess kraft att genom bildning möta varje individ där den står för att därifrån lyfta vidare i ett livslångt lärande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Folkbildningens kraft ligger också i att den finns över hela landet. Folkhögskolor och studieförbundens studiecirklar och kulturarrangemang finns inte bara i städerna utan minst lika mycket på landsbygden och på mindre orter.

Fru talman! Staten satsar stora resurser på folkbildningen. Det är enligt min mening väl använda pengar. Folkbildningen, med studieförbunden och folkhögskolorna, är en viktig aktör för att lyfta och skapa engagemang i vårt samhälle.

(Applåder)


Anf. 130 Eva Wallin (KD)

Fru talman! Målet med folkbildningspolitiken är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och sin bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Vi kristdemokrater vill att människor ska stärkas i sin tro på sin egen förmåga att kunna utveckla och förändra sitt liv och att kunna påverka och utveckla samhället vi alla lever i. Folkbildningen har därför en viktig uppgift i att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen.

Vidare är en viktig uppgift för folkbildningen att utjämna utbildningsklyftor, höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och även att öka intresset och delaktigheten i kulturlivet.

När vi talar om folkbildning brukar vi mena de tre ben som verksamheten kan sägas vila på. Det är folkhögskolorna, studieförbunden och biblioteken.

Något av det finaste med folkhögskolorna är att de kan ge människor en andra chans. Den som av olika anledningar inte slutförde sin gymnasieutbildning, som kanske inte riktigt hade studiemotivation eller kom i fel sällskap, har möjlighet att i ett nytt sammanhang fullfölja sin utbildning.

Under det gångna året sökte sig många människor till Sverige, och vi ser att folkhögskolorna och studieförbunden kan få spela en ännu större roll i språk- och samhällsutbildning. Där kan nyanlända människor få utbildning och även ingå i ett socialt sammanhang. Där kan de få goda förutsättningar för språkinlärning och för att förstå hur vårt samhälle fungerar. Folkhögskolorna kan vara en viktig bas i arbetet med språk och integration.

Fru talman! Jag vill även nämna något om spelfrågan. Eftersom en uppsjö av nätkasinon har tagit plats hemma i våra vardagsrum på senare tid har det svenska spelmonopolet i praktiken redan upphört att fungera.

Vi kristdemokrater ser med oro på utvecklingen och menar att någon form av licenssystem bör införas i vårt land. Det borde finnas stora möjligheter att finna en framkomlig väg för det genom en spelutredning. Vidare anser vi att någon form av åtgärder bör sättas in för att stävja den aggressiva marknadsföringen och motverka det spelmissbruk som vi ser i nätkasinonas spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till kristdemokraternas reservation nr 7 om reglering av spelmarknaden.

(Applåder)


Anf. 131 Peter Johnsson (S)

Fru talman! Betänkandet handlar, som många har nämnt tidigare, om folkbildning och spelfrågor.

Jag ska beröra spelfrågan kort. Det pågår nämligen en utredning för att se över problematiken på den svenska spelmarknaden. Utredningen kommer förhoppningsvis att leda till en reglerad marknad som gör att de flesta av de spelbolag som finns i dag ansluter sig till licenssystemet så att det blir ordning och reda. Förhoppningsvis kommer utredningen att ha någon form av förslag klart före mandatperiodens slut.

Därför känns de två reservationerna lite konstiga. Vi vet att Sverigedemokraterna egentligen vill ha ett annat system. Men Kristdemokraterna säger i sin reservation i princip det som vi har föreslagit. Det finns också en parlamentarisk referensgrupp.

Jag tror alltså att vi kommer att komma tillbaka till den spelpolitiska debatten senare, när utredningen är klar.

När det gäller folkbildningen är det ett av alla områden som regeringen lyfter fram och stärker och där man också levererar. För oss socialdemokrater är folkbildningen viktig. Den bidrar till att bygga starka, självständiga folkrörelser. Starka folkrörelser där människor organiserar sig i vardagen är ett fundament för en stark demokrati. Ett folkstyre blir nämligen bäst när det bärs av folkflertalet. Folkbildning är också ett sätt att utveckla människor och utveckla landet, såväl kulturellt som socialt och ekonomiskt.

Dessa två perspektiv präglar den politik som den socialdemokratiskt ledda regeringen driver för att stärka bildningen.

Det är bland annat därför vi har satsat på ett kunskapslyft, där vi ökar antalet utbildningsplatser i landet med över 80 000 under mandatperioden. Folkbildningen får ta del av det.

Vi satsar för att vi vet att människor får arbete när de har rätt kompetens, inte för att de är billiga. Vi satsar också för att vi vet att människor klarar av omställningar och utmaningar när de får chans att känna sig trygga och ser att det kommer att gå bra för dem som individer, inte när de försätts i fattigdom. Och vi satsar för att vi vet att Sverige tjänar på att människor i landet höjer sin bildningsnivå och kompetensnivå, och därmed kan vi hävda oss internationellt.

Kunskapslyftet är bryggan mellan arbetslöshet och egen försörjning. Det leder också till möjligheter för arbetsgivaren att få tag i rätt kompetens. Det ser vi nu när arbetslösheten sjunker i vårt land.

Folkbildningen är en viktig del av Kunskapslyftet. På våra folkhögskolor runt om i landet får människor tillbaka tron på den egna förmågan. De får gymnasiekompetens, och de får vägar vidare i livet. I och med regeringens budget får landets folkhögskolor 5 000 fler utbildningsplatser.

Herr talman! Folkbildningen är samhällets kraft, som vi ska vara glada för. Vi ska inte minst vara glada för våra studieförbund som bedriver studie, kultur och bildningsverksamhet överallt i hela landet, hela tiden. Den förmåga som studieförbunden har att nå människor med sin organisering i allt från de mindre orterna till de större städerna och från norr till söder är unik. Likaså är studieförbundens förmåga att organisera sig i stunden och att ställa om en sann och levande resurs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Hösten 2015, när antalet asylsökande i Sverige steg kraftigt, är ett bra exempel på det. Regeringen hade i vårändringsbudgeten anslagit 30 miljoner kronor för att studieförbunden skulle kunna erbjuda samhällsintroduktion och språkintroduktion till de asylsökande på anläggningsboendena. Resultatet av den kraftsamling som studieförbunden gjorde imponerar. Under hösten organiserade studieförbunden samhällsintroduktion och språkintroduktion för 70 000 människor som söker asyl. De nådde alltså 70 000 människor över hela landet.

En positiv följd av studieförbundens insats är att många av dem som nåddes har mycket bättre förutsättningar för att klara sfi. De kan till och med hoppa över vissa delar. Ännu en positiv följd är att studieförbunden stärker integrationen mellan ortsbor och asylsökande på ett fantastiskt sätt.

Utskottet besökte Hej främling! i Östersund och såg vilken kraft det finns just i förmågan att mötas med hjälp av studieförbunden. Det är möten mellan människor. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde att få en meningsfull och bildande sysselsättning.

Herr talman! Ett perspektiv som ibland lyfts fram i debatten - ofta från yttersta högern - är att regeringen tvingar folkrörelsen att ta ansvar för integrationen. Men de som säger så gör det mot bättre vetande. Det är nämligen ett engagemang som kommer från folkrörelserna själva. Det kommer underifrån, oavsett om det är idrottsrörelsen, folkbildningen eller andra folkrörelser. Det enda staten gör är att bidra med ekonomiska förutsättningar så att de ska kunna göra mer av det de redan gör. Och den vanligaste kommentaren från folkrörelserna är: Vi kan och vill göra mer.

Det är verkligheten. Att stärka folkbildningen för att ta vara på människors egen vilja till bildning, det är en mycket klok insats som räntar sig flera gånger om. Och det är vad regeringen gör.

Det är också vad regeringen gör i stället för att sänka skatten för dem som redan har. I stället för att sänka skatten investerar vi i ett kunskapslyft. I stället för att sänka skatten tar vi ansvar för etablering och integration. I stället för att sänka skatten satsar vi på samhällsbyggen som ökar välståndet i välfärden.

Nu fortsätter vi. Nu ökar vi insatserna med 97 miljoner till studieförbunden och folkhögskolorna. Moderaterna vill sänka det anslaget med 200 miljoner.

När Sverige växer, då ska vi växa tillsammans.

(Applåder)


Anf. 132 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Bildning är inte samma sak som utbildning. Båda behövs i samhället och för den enskilde. Självklart är det viktigt att ha yrkeskompetens så att man kan få ett arbete och försörja sig. Men det är minst lika viktigt för demokratin och samhället att människor bildar sig, utvecklas och deltar, att de kort och gott är medborgare.

I dessa alltmer kommersialiserade tider är det kanske viktigare än någonsin att vi drar oss detta till minnes och stärker den grundpelare i vårt samhälle som folkbildningen är. Vårt människovärde tenderar att i alldeles för hög grad reduceras till hur kommersiellt lönsamma och produktiva vi är. Vad innebär alla etiketter som man klistrar på människor, till exempel om man är anställbar eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Vi människor är mycket mer än kuggar i ett produktions- och konsumtionsmaskineri. Vi är mycket mer än kunder och konsumenter. Vi är som sagt sociala, vi är kulturella varelser och vi är medborgare.

Folkbildningen är en ovärderlig grund för allt detta. Och i dessa tider, när många människor kommer till Sverige, har den en särskilt viktig roll. Flera har varit inne på detta. Runt om i landet pågår många viktiga arbeten med alla goda initiativ som tas - ofta av civilsamhället, ofta av bildningsförbund - för att ta emot, stödja och hjälpa nyanlända att snabbt komma in i det svenska samhället och inte minst lära sig svenska. Det är som sagt ovärderliga insatser för medmänniskor och för samhället i stort.

Jag behöver inte upprepa det som redan har sagts. Men jag vill lägga till att det här naturligtvis är vinn-vinnlösningar. När vanliga människor som redan bor i Sverige träffar dem som nyligen har kommit för att prata om vårt land och hjälpa till med svenskan tjänar alla på det. Alla utvecklas när vi lär känna varandra.

Därför tycker jag förstås att det är mycket bra att regeringen föreslår rejäla tillskott till folkbildningen, för både studieförbund och folkhögskolor, i vårändringspropositionen så att mer av detta kan göras, särskilt med tanke på integrationen.

Jag vill också nämna att det är självklart - men det förtjänar att påminnas om - att människor är olika och behöver olika studieformer. Den som av någon anledning inte har lyckats att skaffa sig gymnasiekompetens som ung får en chans att på egna villkor skaffa sig en sådan på en folkhögskola.

Detta har varit väldigt framgångsrikt. Många har fått chansen att komma vidare, fått jobb eller fortsatt till andra utbildningar. Och nu kommer ännu fler att få det eftersom regeringen satsar stort på fler platser på folkhögskolorna. Det är utmärkt och välbehövligt.

Som sagt, utvärdering av verksamhet är alltid viktig, särskilt när verksamheten är skattefinansierad. Vi måste veta vad som görs och hur det går, men vi måste också ha respekt för att allt inte låter sig beskrivas i enkla mätbara termer.

Det är alldeles utmärkt att utskottet ställer sig bakom att man inte ska föregripa Statskontorets arbete med att finna bra former för att utvärdera folkbildningen. Resultatet ska ju presenteras inom kort.

Jag tänker inte gå in på spelfrågor, utan dem överlåter jag till min miljöpartikollega Agneta Börjesson.

Slutligen vill jag bara säga att bildning och kultur inte får ses instrumentellt som ett verktyg för att öka tillväxt, för ökad hälsa eller för att skapa jobb, även om allt detta kan vara en följd av bildning och kultur. Bildning har ett värde i sig själv som inte låter sig mätas med siffror och bokstäver på papper och i formella behörigheter. Allmänbildning och gemenskap ger ett gott samhälle. Det är roligt att prata om det här. Det är också roligt att regeringen satsar. Jag ser fram emot en fortsatt blomstrande folkbildningsverksamhet.

Som sagt har det hänt mycket på den senaste tiden när det gäller att tillmötesgå kraven i de motioner som har väckts med berättigade påpekanden om att man måste kunna få delta i folkbildning även om man inte har personnummer och är nyanländ. Men det här har regeringen tagit tag i, så motionerna är överspelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Jag yrkar därför avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 133 Bengt Eliasson (L)

Herr talman! I det här betänkandet har vi från Liberalerna inga särskilda yrkanden, utan vi står bakom utskottets förslag. Men det är ändå några delar som ytterligare behöver belysas.

Strävsamhet och bildning är två ord som sällan används i dagens samhällsdebatt. Ändå är det två ord som är den verkliga kärnan i vårt öppna, demokratiska Sverige. För oss liberaler är detta hörnstenar i vår politik och också för samhällsbygget - strävsamhet och bildning.

Folkbildning förändras, men betydelsen av den kvarstår. Att ge människor förkovran, kunskap, erfarenhetsutbyte, kulturell och annan bildning är att ge människor makt över sin egen situation.

Herr talman! Brinnande bilar, flyktingar utan ansikten som trängs i baracker, nedbrända flyktingboenden, näthat, utanförskap och segregering har blivit en nästan naturlig del i det dagliga nyhetsflödet i vårt land. Det är synd och i grunden ett stort avsteg från de traditioner för konfliktlösning vi sedan mer än hundra år har byggt upp just genom strävsamhet och bildning.

Det var den tidens liberaler som var drivande när det arbete som skulle bli en del av vår demokratis fundament skapades. Modellen hette folkbildning genom bland annat folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar runt om i vårt land.

Där gavs unga människor träning i demokratiskt tänkande. Där föddes medborgaranda som motvikt mot våld som konfliktlösare. Och där lades grunden för den fredliga utveckling som vi har fått ta del av efter att ha varit ett av Europas värsta krigarländer under hundratals år. Vi ska inte glömma det.

Herr talman! Varje individ som föds är ett oskrivet blad. Därigenom är också varje ny generation det. Arvet som ska föras vidare kan inte förskingras utan att det får konsekvenser. Nog kan man tycka att den folkbildning som man hade råd med för hundra år sedan också måste ha en framskjuten plats i de offentliga budgetarna som allmän artikel och inte som en särlösning och extrasatsningar, vilket det nu faktiskt tenderar vara. I vårpropositionen innebär det enbart en flytt av samma pengar till ett annat konto, och vips har vi en satsning.

Enligt oss liberaler har vi all anledning att fundera över om en avsmalning av folkbildningens grundläggande bredd, som väl behövda mötesplatser, är rätt väg att gå. Kanske är det ändå bättre att lägga pengar på de mötesplatser som bygger demokrati för nya generationer än att ta kostnaderna för brinnande bilar och förvarande insatser för människor som inget hellre vill än att vara med. Man kallar det för en satsning när samma peng flyttas upp.

Herr talman! Häromdagen var vi i kulturutskottet på studiebesök på flyktingförläggningen Grytan utanför Östersund. Det var den förläggning som blev rikskänd när en grupp flyktingar i julas mitt i natten vägrade att lämna bussen utanför förläggningen. Det var en händelse som mycket precist satte fokus på alla de problem som en alltför snabb och planlös hantering av människor kan leda till. Det kan leda till att människan försvinner och ersätts av ett kolli i ett logistiskt problem som ska lösas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Själv blev jag oerhört berörd av mötet med de människor som har fått fly från allt sitt i sökande efter trygghet. Nu var det de som fick mig att känna mig varmt välkommen hem till dem, mitt ute i skogen i en gammal militärbaracksmiljö som enkelt kan beskrivas som torftig. Men vi möttes av något helt annat: värme, ljus och medmänsklighet.

Vid besöket på förläggningen träffade vi - som Peter alldeles nyss beskrev - såväl boende som det fantastiska initiativet Hej främling! Det är en förening som jobbar helt ideellt med att aktivera såväl näringsliv som civilsamhälle i mottagandet på plats.

Föreningen anordnar en mängd aktiviteter inom kultur och idrott och skapar bryggor in i det svenska samhället. Grunden är att ingen kan göra allt, men alla kan göra något, alla kan bidra. Nyligen blev Hej främling! mycket välförtjänt utnämnd till Svenska hjältar. Vad som händer där, herr talman, är att det i grunden är strävsamhet och bildning som betyder något i verkligheten, det var det som vi mötte på Grytan. Jag blev nästan rörd till tårar när vi gick tillbaka till bussen. Några korta minuters samtal, några snabba handskakningar vid fotograferingstillfället när vi lämnade anläggningen och blickar kommer att finnas kvar på min näthinna länge. Det var ett möte med människor - inte med ett kolli flyktingar.

Herr talman! För liberalerna är vägen framåt mycket klar. Det behövs mer bildning och strävsamhet som ett kitt mellan människor.

(Applåder)

I detta anförande instämde Allan Widman (L).


Anf. 134 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Förra mandatperioden var jag ersättare i kulturutskottet, så jag känner mig ganska hemma i de här debatterna. Nu får jag komma en gång per år och prata spelpolitik. Det känns alltid lika bra. Den här gången har man i kulturutskottets betänkande nr 8 slagit ihop folkbildningsfrågor med spelpolitik, och det är fantastiskt att följa den debatt som ni har om folkbildningsfrågor och som Annika Lillemets från Miljöpartiet deltar i. Men jag ska alltså hålla mig till spelpolitikens område.

Jag tycker att det är väldigt kul att jobba med spelpolitik just nu, då det äntligen börjar röra på sig också i politiken. Spelmarknaden förändrades under ett stort antal år i och med den tekniska utvecklingen, som många har pratat om. Det finns väldigt många oreglerade bolag inom EU-området, och de erbjuder tjänster för Sverige. De här bolagen satsar stora summor reklam för att vinna marknadsandelar. Men under många år hände i praktiken ingenting på det politiska området.

Därför är jag väldigt glad att nuvarande regering har tillsatt en spelutredning. Dessutom har man tagit fram underlag som ska leda till en proposition om spelberoendefrågorna nu i vår. Även detta är väldigt efterlängtat. Det har getts nya uppdrag till Folkhälsoinstitutet om att utveckla kunskapsstöd om spelproblem. Man har fått nya mål om att minska skadeverkningarna och överväga behovet av fler uppföljningssystem, till exempel när det gäller olika former av skador och självmord. Man har också dragit igång en ny och väldigt bred befolkningsstudie inom ramen för Swelog. 21 000 personer ingår i studien. I vår kommer man att presentera ett första resultat som ska bli spännande att ta del av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Det har länge funnits en väldigt bred majoritet i Sveriges riksdag för att få ordning och reda på spelmarknaden. Nu har Spelutredningen kommit igång och fått en kompetent utredare i Håkan Hallstedt, generaldirektör på Lotteriinspektionen. Man har, precis som flera andra pratat om, fått en bra politisk referensgrupp och en expertgrupp.

Därför föreslås i det här motionsbetänkandet avslag på egentligen alla spelmotioner. Det är helt rimligt, eftersom Spelutredningen nu har tillsatts. Den ska jobba med de allra flesta av de frågor som lyfts fram i motionsbetänkandet.

Jag vill ändå säga några ord om saker som inte lyfts fram så mycket i Spelutredningen, men som faktiskt lyfts fram i betänkandet. Den typ av dataspel som enligt dagens lagstiftning närmast är att jämföra med brädspel, det som vi kallar "gaming" till skillnad från "gambling", kan också ha väldigt stora kulturvärden. De kan berätta en minst lika konstnärlig och komplicerad historia som en spelfilm. Det finns ett litet uppdrag hos Kungliga biblioteket att lagra vissa spel, spelkonsoler och så vidare.

Andra typer av dataspel kan likna sport. De har stora inslag av tävlingsmoment och drar stora horder av både deltagare och åskådare, eller så kan de i stor utsträckning likna spel om pengar. Det kan vara att man får väldigt snabba vinster i annan form än just pengar men köper sig stora fördelar med pengar, så att det är ändå ganska stora pengar inblandade. Framför allt liknar det här en massa annat näringsliv som just nu går väldigt bra och där man ständigt har behov av nya och välutbildade utvecklare. Det finns alltså all anledning att ha fokus även på det här dataspelsområdet.

Jag hoppas därför att vi i fortsättningen kan få fler strukturer som tittar på både faror och möjligheter med dataspel och att vi från politiken kan hitta någon form av hemvist för dem, om det nu ska vara inom kultur, näring, idrott eller annan spelverksamhet.

Men i dag, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)

Beslut

Nej till motioner om folkbildning och spelfrågor (KrU8)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.