Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Debatt om förslag 19 juni 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 78 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag glömde att ta med mig laddaren, så för en gångs skull kanske herr talman inte behöver säga till mig att jag har talat för länge. Batteriet är snart slut, men jag tänker ändå göra ett bra försök att få med allt.

Jag ställer mig självklart bakom Sverigedemokraternas reservationer 1 och 2, som vi har yrkat på tidigare.

Vi talar alltså om att fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och att kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas. Det är väl ingen som kan vara emot det; det låter ju väldigt bra. Men, herr talman, man har smugit in några saker i förslaget som vi sverigedemokrater känner att vi inte kan ställa oss bakom.

En av de sakerna är att man vill att förskolechefer ska kallas rektorer. Vi kan se svårigheter med det. Framför allt kan vi se ekonomiska svårigheter. Även om de som i dag jobbar som förskolechefer skulle få lite ytterligare i lön skulle fortfarande de som är förstelärare ha högre lön än vissa förskolerektorer. Häri ser vi en ekonomisk svårighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Vad händer i det här fallet? Jo, regeringen skjuter självklart över problemet på kommunerna. Det är upp till dem att försöka lösa det ekonomiskt och i så fall reglera och höja löner från budgetar och pengar som de inte har. Det är lite som vanligt från Socialdemokraterna: Vi tycker, men någon annan ska betala. I det här fallet är det kommunerna som åker på den smällen. Det vänder vi oss emot.

Vi vänder också emot detta eftersom att vara förskolechef skiljer sig väsentligt från att vara rektor. En rektor måste följa upp på ett helt annat sätt, läroplansmässigt och juridiskt sett. Att vara förskolechef är inte lika tungt lagstadgat. Men vi förringar inga förskolechefer. De gör ett fantastiskt arbete ute i landet. Vi vänder oss bara emot att man ska kalla dem rektorer.

Man vill också införa en individuell studieplan som ska vara på plats senast två månader från det att någon är nyanländ. Det låter ju fantastiskt. Det är lovvärt. Men på vissa skolor är det rent orealistiskt. Vissa skolor får ta emot hur många barn som helst, vilket innebär att det är väldigt svårt för dem att få ihop det här. Det blir en stress och en press som de känner av i stället för att kunna fokusera på att försöka hjälpa alla barn på bästa möjliga sätt. Alla som vistas i Sverige och har kommit hit lagligt ska vi ju göra vad vi kan för att stötta och hjälpa. Om man vistas olagligt eller om man inte ska vara här i landet, om PUT eller TUT har gått ut, ska man inte vistas här. Men dem som finns här ska vi ta hand om på bästa sätt.

Det sägs att fort och fel är aldrig bra. Därför tycker vi sverigedemokrater att man bör ge dispens till de skolor som har tagit emot väldigt många nyanlända för att de på så sätt ska få en chans att göra det här. Om de två månaderna inte räcker kanske vi kan låta det gå en eller två månader till, för det är viktigare att den individuella studieplanen blir rätt än att det blir fort och fel.

Det finns ett annat sätt att göra detta, enligt mig och mina kollegor i andra utskott, och det är att ta hand om röran som sjuklöverns politik har orsakat. Den invandringspolitik som har förts under alla dessa år har ju skapat det kaos som finns ute i skolorna nu. Vi kan börja med att säga: Okej, vi sätter stopp vid gränserna ett tag och tar hand om röran som de andra sju har skapat. Vi får se efter valet vem som får ansvaret att göra det.

Det föreslås också att den anpassade timplanen som ska följa de personer som har fått en individuell plan ska få vara hur länge som helst. Det tycker inte Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna tycker att inom tre år från att man är nyanländ måste man kunna gå från en anpassad timplan till den vanliga timplanen. Någon gång måste man bli en del i samhället, och det ansvaret ligger faktiskt på individen.

Den sista saken vi tar upp är att det ska finnas en studiehandledning på hemspråk. Också det är lovvärt. Det är väl fantastiskt om man kan ha det. Problemet är att som det ser ut i dag kan man inte erbjuda detta i alla skolor. Därför tycker Sverigedemokraterna att det inte ska vara ett krav utan att det ska vara i mån av möjlighet. Har man möjlighet att erbjuda studiehandledning på hemspråk ska man göra det. Har man inte det ska det inte vara ett krav. Det kommer vi aldrig att kunna följa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Med det är jag klar, herr talman, och fantastiskt nog höll batteriet.


Anf. 79 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Det här förslaget innehåller ju ett par olika delar. Jag tänkte inte blanda ihop dem utan uppehålla mig vid varje del för sig.

Betänkandet heter Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas. Det är jätteviktigt att ge fler nyanlända möjlighet att uppnå behörighet till gymnasieskolan, och jag tycker att regeringen föreslår ett antal mycket bra punkter.

När det gäller möjligheten till individuell studieplan håller jag inte alls med Sverigedemokraternas Stefan Jakobsson om att man ska dra ned på kraven och låta det ta längre tid. De här barnen behöver få detta så snabbt som möjligt. Att säga att man ska göra det "i mån av möjlighet" innebär att man kan dra ut på det hela på ett sätt som inte sätter individens möjligheter och rättigheter i centrum.

Jag tycker att det är jätteviktigt att poängtera dessa barns rättigheter att få det stöd de behöver. När man talar om anpassad studiegång handlar det om att prioritera vissa ämnen och utöka tiden för de ämnena. Det är jätteviktigt att detta fungerar på ett bra sätt.

När det gäller den andra delen, lagförslaget i fråga om förskolechef och befattningsutbildning, skulle jag, herr talman, vilja yrka bifall till reservation 1. Det är såklart viktigt att det finns ett gott ledarskap i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Här finns ett förslag om att ändra namnet på förskolans chefer till rektor i stället för förskolechef. Man menar att detta på olika sätt skulle skapa bättre förutsättningar.

Jag tror inte det. Här handlar det om ett väl inarbetat namn. Man är förskolechef, oavsett om det är en stor eller en ganska liten förskola. Det finns ju enavdelningsförskolor. Att då säga att man måste heta rektor och dessutom måste ha den här befattningsutbildningen ser vi inte som ett bra förslag, och vi yrkar därför avslag på det. Vi skriver mer om detta i det särskilda yttrande som finns att läsa i betänkandet. För dig som lyssnar på denna debatt och vill veta lite mer om detta finns det att läsa på hemsidan.


Anf. 80 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag vill börja med att instämma i det som Ulrika Carlsson sa om förskolechefer. Jag tror att det är ett misstag att som regeringen föreslå att allt ska vara likadant i skolväsendet. Jag tycker att vi ska ha höga förväntningar på förskolan, högre än i dag, men man måste inte döpa om chefen till rektor för att nå dit.

Detta betänkande innehåller rätt många intressanta förslag för att se till att fler lyckas i grundskolan och får behörighet till gymnasieskolan. Jag skulle vilja se lite av det som fanns i det betänkande vi diskuterade tidigare: konkreta åtgärder som ser till att fler lyckas, i stället för åtgärder som mest ser bra ut i debatten. Vi instämmer naturligtvis till stor del i de förslag som finns där.

Jag ska avsluta med att säga att jag tycker att det var tråkigt att Stefan Jakobsson använde den retorik som han tyvärr ofta använder. Han har en fäbless för förenklingar, får man väl säga, om man vill använda en allitteration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Sverige kan inte stänga dörren eller gränsen. Vi har internationella konventioner som i alla fall jag tycker att vi ska upprätthålla. Jag tror att detta är viktigt. Eftersom ett litet land är rätt beroende av internationellt samarbete och internationella konventioner bör ett litet land också vara noga med att de följs. Då måste det lilla landet också vara en av dem som följer dem.

Jag tycker också att man ska försöka undvika att använda begrepp som "röra" när det handlar om unga människor som vill lära sig mer.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 81 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Det gäller att se till att man har rätt anförande med sig när det blir tre på raken!

Vi diskuterar i dag en i många delar välkommen proposition. Tänk er att ni som 14-åring kommer till ett annat land efter att ha flytt krig och förföljelse. Ni placeras inom några veckor i en skola där det talas ett språk som inte på något sätt liknar ert eget modersmål. Även om viljan, motivationen och ansträngningen finns skulle det var näst intill omöjligt att klara alla de mål som man satt upp för att komma vidare i sin utbildning efter avslutad grundskola.

Därför är förslagen i propositionen mycket välkomna. En individuell studieplan som tar hänsyn till den enskilda elevens förutsättningar är helt nödvändig. En anpassad timplan och studiehandledning på modersmålet är också viktiga delar i detta.

Herr talman! Eftersom propositionen vi debatterar i dag också har titeln "kvaliteten i förskola och fritidshem" kommer jag att ägna resten av mitt anförande åt detta. Vi är många som har tagit del av det så kallade Förskoleupproret. Pedagoger i förskolan har fått nog och kämpar för bättre förutsättningar. De kräver mindre barngrupper, högre personaltäthet, tid för planering samt färre kringuppgifter.

Det är lätt att förstå deras frustration. Barn kan inte förhålla sig till hur många andra barn och vuxna som helst om de ska kunna skapa anknytning. Pedagogerna känner sig också otillräckliga när de inte hinner möta varje barns behov. I dag går 60 procent av de minsta barnen i grupper som är större än Skolverkets riktvärde.

Vi kristdemokrater vill att ett statsbidrag ska utgå till de kommuner som visar att de arbetar mot eller lever upp till målet om högst tolv barn i småbarnsgrupperna. I dag är det omvänt. Endast de kommuner som har stora barngrupper får del av statsbidragen för att minska gruppernas storlek. De som redan i dag har små grupper blir utan pengar. Detta skulle alltså vara en stimulanspeng.

Herr talman! Det finns också andra sätt att angripa detta problem. Trycket på förskolan ökar naturligtvis när man i flera kommuner erbjuder alla föräldralediga och arbetssökande full tid för barnen på förskolan, i stället för de lagstadgade 15 timmarna. Det råder också brist på alternativa barnomsorgsformer. Alla barn är olika, liksom vi vuxna, och en del passar inte i stora barngrupper.

Vi kristdemokrater vill att föräldrar ska kunna hitta ett alternativ som passar just dem och deras barn. Detta ställer stora krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter, till exempel familjedaghem. Det måste också vara möjligt för de föräldrar som vill vara hemma med sina små barn lite längre att kunna vara det genom en utvecklad barnomsorgspeng.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Vi vill också att föräldraförsäkringen ska vara mer flexibel. Föräldrar ska fritt kunna överlåta föräldrapenningdagar till varandra eller till andra närstående, exempelvis mor- eller farföräldrar eller en bonuspappa. Föräldraledigas inkomst ska också skyddas under tre år, och rätten till föräldraledighet på heltid ska utvidgas till tre år.

Herr talman! Barndomen går inte i repris, och den viktigaste tiden för att skapa anknytning är när barnet är mellan ett och tre år. Då kan inte barngrupperna vara för stora i förskolan, och föräldrarna ska inte genom olika påtryckningar tvingas lämna bort barnen för tidigt. Kristdemokraternas förslag kommer att minska trycket på förskolan och ge mer tid för barnen.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 82 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Det gläder mig att mina kollegor i utbildningsutskottet fattade sig relativt kort, för jag kan förbereda er på att mitt anförande inte är lika kort!

I dag debatterar vi alltså betänkande UbU31, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Detta är mandatperiodens sista debatt, och det gläder mig att ha fått möjlighet att göra detta i dag. Det är flera bra och viktiga förslag för skolan, fritidshemmen och förskolan som vi i dag har att ta ställning till.

Jag tänkte börja mitt anförande med att tala om den förväntan och ibland oro som många nyanlända unga människor delar. Du kommer som ny till ett land. Du kanske har en utbildning i bagaget, eller så kanske du fick sluta skolan i tidig ålder eller aldrig fick möjlighet att gå i skolan. Du kanske var bäst i klassen och hade bra betyg, eller så tampades du med olika ämnen. Erfarenheterna som berikar vårt land kan se olika ut. Oavsett erfarenhet får du börja om i det nya landet. Här är språket ditt kanske största hinder för att nå dina drömmar och mål.

Utifrån detta har alltså regeringen föreslagit lagändringar för att kunna tillvarata den kompetens, kraft och vilja som många har. Det handlar om att ge dig förutsättningar att få en bra start på din skolgång här i Sverige.

Herr talman! I detta betänkande behandlar vi bland annat frågan om hur fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet. I den utredning som tillsattes 2017 konstaterade man att nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i årskurs 7-9 har mycket begränsad tid på sig att fullgöra sin grundskoleutbildning.

Man bedömer att den korta tiden sannolikt är avgörande för de låga kunskapsresultat som eleverna når. Både studier och statistik talar för att ju mer tid den nyanlände eleven får i svensk grundskola, desto lättare har eleven att klara de kunskapskrav som ska uppnås i grundskolan och uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

I propositionen föreslås därför att en individuell studieplan ska upprättas och att detta ska göras senast två månader efter mottagandet, eftersom möjligheterna att utforma rätt insatser ökar om studieplanen knyts till den inledande bedömningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Det föreslås också att dessa elever ska erbjudas undervisning enligt en anpassad timplan. I en sådan ska vissa ämnen prioriteras, och därmed ska undervisningstiden i just de ämnena utökas. Vidare föreslås att eleverna ska få studiehandledning på sitt modersmål om det inte är uppenbart obehövligt.

Dessa förslag är väl avvägda och välkomna. Sammantaget kommer dessa ändringar att ge eleverna bättre förutsättningar. De kommer också att ge huvudmännen långsiktiga möjligheter att planera skolgången för de aktuella eleverna. Jag har själv mött både elever, lärare och studiehandledare som vittnar om att stödet behövs, och genom dessa förslag kan man också garantera att det blir lika över hela landet.

Här har Sverigedemokraterna en avvikande åsikt. Studiehandledning på modersmål ska enligt Sverigedemokraterna inte erbjudas nyanlända i alla skolor, trots att Sverigedemokraterna själva skriver att det är "både bra och nödvändigt". Ändå vill man att det ska vara frivilligt att erbjuda nyanlända elever studiehandledning. Man kan ställa sig frågan om Sverigedemokraterna väljer att säga detta av princip eller för att de genuint inte är intresserade av att ge alla barn och elever rätt förutsättningar att nå kunskapskraven. Man kan lätt få uppfattningen att Sverigedemokraterna reserverar sig därför att det är viktigt att poängtera att nyanlända inte ska ges någon stärkt rätt att få tillgång till det som är "både bra och nödvändigt" för att klara sina studier.

Herr talman! I detta betänkande behandlar vi även frågan om legitimation för fritidspedagoger. Det är en reform som tusentals fritidspedagoger har väntat länge på. Fritidshemmet är en viktig pedagogisk verksamhet som elever erbjuds upp till 13 års ålder om föräldrarna arbetar eller studerar eller om eleven har ett eget behov. Det är en oerhört viktig verksamhet som vi socialdemokrater vill förbättra och utveckla, för vi vet vad den betyder för barnen och deras lärande, utveckling och fritid.

Fritidshemmet ska stimulera lärandet och bidra till en meningsfull fritid för alla barn. Regeringen har efter åtta år med borgerligt styre och uteblivna satsningar äntligen vänt trenden när det gäller fritidshemmen. En halv miljard årligen satsas nu på att minska barngrupperna, anställa mer personal och stärka fritidshemmens kvalitet. Dessutom har fritidshemmet för första gången fått ett eget kapitel i läroplanen, så att likvärdighet och kvalitet stärks och fritis lärandeuppdrag och personalens kompetens synliggörs.

Glädjande nog har de satsningar som regeringen gjort bidragit till en positiv utveckling för barnen och för dem som arbetar där. Barngrupperna har nu, som sagt, under ett par år minskat för första gången på decennier. Men det finns fortfarande mycket att utveckla. Ett led i utvecklingen är att vi nu tar bort det undantag i skollagen för fritidspedagoger som Jan Björklund införde. Nu kommer lärare på fritidshem och fritidspedagoger att behöva legitimation för att bedriva undervisning på fritidshem, precis som i skolan och förskolan. För mig och för oss är detta självklart.

Detta innebär att de som har en äldre examen på högskolenivå eller motsvarande avsedd för arbete enbart på fritidshem nu kommer att kunna få legitimation. Det innebär också att de som nu går ut en lärarutbildning med inriktning mot fritidshem kan känna sig trygga i att samhället värderar deras kompetens i fritidspedagogik lika högt som man värderar ämneskunskaper i grundskolans ämnen. Nu visar vi i handling att fritis är en självklar del av skolsystemet. Det är tacksamt att vi delar den uppfattningen med övriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Herr talman! Nu kommer jag till den del i betänkandet som det kanske råder störst oenighet kring. Det handlar om huruvida vi ska stärka förskolans pedagogiska ledarskap.

Vi har debatterat förskolan många gånger här i kammaren. Här är det också viktigt att vi jobbar mot ett gemensamt mål: att få en förskola i världsklass.

Förskolan är en del av vårt gemensamma samhällsbygge. Den är i dag en självklar del av skolsystemet. Den har varit och är en förutsättning för tillväxt, en jämställd arbetsmarknad, ett ökat barnafödande och ett livslångt lärande.

Vi socialdemokrater vill utveckla och ta förskolan vidare in i framtiden. Då behövs fler förskollärare och barnskötare som ges rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Det behövs investeringar i bättre arbetsmiljö, mindre barngrupper och ett stärkt pedagogiskt ledarskap i förskolan. Tyvärr är det inte alla partier här i Sveriges riksdag som håller med.

I många förskolor går utvecklingen åt rätt håll; i andra förskolor går personalen på knäna. Förskolan står inför utmaningar kopplade till ojämlikhet, personalbrist och stora barnkullar. Det är utmaningar som politiken måste prioritera och lösa.

Därför har också regeringen gjort stora satsningar på förskolan. Vi har bland annat byggt ut förskollärarutbildningen, lagt fram förslag om en mer attraktiv barnskötarutbildning, reviderat förskolans läroplan och, till skillnad från den förra regeringen, inkluderat förskollärarna i kompetensutvecklingsinsatser. De nationella riktmärken för barngruppernas storlek som alliansregeringen skrotade har återinförts, och varje år satsar vi nu 830 miljoner kronor för att minska barngruppernas storlek.

Detta har haft effekt. Enligt Skolverkets statistik har vi nu de minsta barngrupperna på decennier, en högre personaltäthet och en ökning av andelen anställda med förskollärarexamen.

Herr talman! Forskning visar att förskolans kvalitet är tätt kopplad till ett tydligt och tillgängligt pedagogiskt ledarskap. Därför vill vi att förskolans chefer ska ha samma yrkestitel som i övriga skolformer och samma rätt att gå den statliga rektorsutbildningen. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna håller inte med och kommer alltså i dag att rösta nej till regeringens förslag. De tycker inte att den som leder en förskola ska ha lön och förutsättningar utifrån det ansvar det innebär. Man går emot Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund.

Herr talman! Vi kan dessvärre genom Skolinspektionens granskningar konstatera att kvaliteten i förskolan varierar och att man lyckas olika bra med att uppfylla förskolans pedagogiska uppdrag och att möta barnens behov. Verksamheterna är inte tillräckligt aktivt målstyrda. Man kan också se att det brister i ledningsuppdraget. Vissa leder tydligt mot de nationella målen medan andra inte gör det. Så kan vi inte ha det.

Enligt läroplanen för förskolan har förskolechefen som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolan har, liksom övriga skolformer, mål och bestämmelser. Vi anser därför att förskolechefer och rektorer har ett likvärdigt ansvar för sina respektive verksamheter. Skollagens reglering av respektive befattning skiljer sig åt endast i några få avseenden. I motsats till vad Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tycker är skillnaderna inte tillräckligt stora för att skilja på titlarna för skolledare i förskola och övriga skolformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Det är för oss viktigt att framhålla att ett starkt pedagogiskt ledarskap är lika viktigt i förskolan som i skolan och att det är viktigt att stärka attraktiviteten hos de yrken som är grundläggande för en god kvalitet i hela skolväsendet.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill ta ett ytterligare steg för att öka förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet. Fram till år 2017 har endast 20 procent av förskolecheferna gått en rektorsutbildning, vilket innebär att en stor andel förskolechefer inte har fått möjlighet till utbildning i områden som skoljuridik, myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. Vi anser att rektorer för förskoleenheter ska omfattas av ett krav på en obligatorisk befattningsutbildning om 30 poäng. Detta skapar en likvärdighet och en garanti för att även rektorer för förskoleenheter får en utbildning av god kvalitet.

Vi som jobbar för att förbättra svensk förskola och ser den som en integrerad del i skolväsendet ser stora fördelar med att utbildningen ska vara lika omfattande som för övriga rektorer. Vi ser det som en fördel med lika befattningsutbildning tillsammans med lika benämning. Det ger huvudmännen en flexibilitet i att nyttja skolledare på bästa sätt i förskole- och skolorganisationen. Det ökar möjligheten för den enskilde rektorn att jobba på olika nivåer och utvecklas i sitt arbete.

Det finns såklart invändningar mot detta förslag från delar av Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna. Jag vill därför återigen framhålla den viktiga roll förskolan har för barns utveckling, oavsett storlek eller ägar- eller driftsstruktur.

Vi anser att dessa förslag är nödvändiga för att säkra likvärdigheten och kvaliteten på våra förskolor. Därför är det viktigt att både mindre och större enheter omfattas av samma regelverk och krav. För att underlätta och möjliggöra att berörda huvudmän kan genomföra detta har tiden för planering och genomförande utökats från dagens fyra år till fem år.

Jag ser att min talartid börjar rinna ut. Men jag kan tyvärr inte låta bli att tycka att det känns typiskt att denna typ av argument används mot just förskolan, en kvinnodominerad verksamhet. Få partier skulle stå här i kammaren och argumentera för att en överläkare på en föräldradriven vårdcentral inte ska ha möjlighet att gå den utbildning som krävs eftersom verksamheten då skulle drabbas. För mig är det självklart att förskolan behöver utvecklas och att det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas. Då är det självklart att rösta ja till det förslag som regeringens utredare har lämnat inom ramen för nationell samling för läraryrket och som båda skolledarförbunden länge har arbetat för.

Herr talman! Att se glädjen i barns ögon och att se hoppet glimma är just det som får mig att fortsätta. Det viktiga uppdrag vi har här är att säkerställa att alla barn, oavsett bakgrund, ges förutsättningar och möjligheter. Jag tror att vi kan åstadkomma det genom att envist verka för deras bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Jag vill, eftersom detta är den sista debatten, önska er och alla lärare, barnskötare, rektorer och förskollärare en fin och regnfri sommar.

(Applåder)


Anf. 83 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag ska försöka prata i två minuter så att Roza hinner rigga upp allting här. Med tanke på längden på talet kanske du behöver hämta andan lite grann.

Jag vill korrigera en sak som ledamoten tog upp. Det gäller att Sverigedemokraterna skulle vara emot en sak. Vi är inte alls emot att studiehandledning ska ske på modersmålet om det finns möjlighet till det. Vi har ett problem. Det finns en pragmatisk verklighet här utanför. När det gäller de skolor som inte klarar av att uppfylla dessa krav har jag en konkret fråga. Socialdemokraterna vill ju skapa en lag i detta fall. En lag måste följas av konsekvenser ifall man inte uppfyller lagen. Ska vi straffa de skolor som i panik försöker lösa allting i dag, och som är pragmatiska och verkligen försöker göra sitt bästa, för att de inte klarar av att uppfylla denna lag? I så fall undrar jag vilken straffskala som ska följa. Är det Skolinspektionen som ska följa upp detta, eller vem är det?

Här har vi ett stort problem. Vi kan inte införa en lag utan att vi har tänkt igenom hela förslaget hela vägen.

Det är den ena saken. Den andra saken, som Roza så föredömligt har pratat om, är fritidspedagogerna. Det är en underutnyttjad grupp som vi inte använder till fullo. I dagsläget kan en enskild fritidspedagog tyvärr ha barngrupper på mellan 40 och 50 personer. Man bedriver ingen verksamhet. Man följer inga läroplaner. Man kan inte över huvud taget vara en duktig pedagog. Det är bara förvaring. Där måste vi först se till att barngrupperna minskar.

Med det sagt skulle jag vilja ställa en sista fråga. Sverigedemokraterna släppte i fredags tre stycken förslag som vi anser är viktiga när det gäller förskolan. Bland annat kan vi inte ha personal i skolan som inte kan tala svenska. 80 procent av barns språk för resten av livet tillägnar barnen sig före sex års ålder. Det är massvis med personal som inte har en så god grund i svenska att de kan prata med barnen.


Anf. 84 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Den sista frågan väljer jag att inte besvara, eftersom jag känner att den rör andra delar. Men man kan inte ha den både-och-politik som ni sverigedemokrater står här och pratar om.

Det ska vara så att man ska erbjuda studiehandledning på modersmålet bara om man kan erbjuda det, om det finns möjligheter. I propositionen finns det olika förslag på hur man skulle kunna hantera denna fråga. Man skulle kunna använda sig av fjärrundervisning, till exempel. Det är en del som vi också har verkat för här i kammaren.

Men problemet, som jag liksom opponerar mig mot, handlar om synen på barn. Man säger att man måste vara pragmatisk och undrar hur man ska lösa detta. Det är klart att man kan ha respekt för att det finns svårigheter för skolorna och för huvudmännen att leva upp till de lagar som vi stiftar i Sveriges riksdag. Men det måste väl ändå vara en skyldighet att följa skollagen, där alla barns rätt till stöd utifrån sina behov är en skyldighet.

Vi kan absolut vara med och underlätta, men vi kan absolut inte från denna kammare bidra till att man kan hantera olika barn olika bara för att de har ett annat ursprung. Är du nyanländ har du fyra år på dig. Du har möjlighet att få en studieplan som är anpassad för att du ska kunna garanteras stöd och förutsättningar för att kunna klara att ta dig in på ett nationellt program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Vi gör inte skillnad på barn i svensk skola. Alla barn har rätt till stöd, oavsett var de kommer ifrån, Stefan Jakobsson.


Anf. 85 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det vänder vi oss inte emot. Vi är bara rent pragmatiska. Detta är självklart någonting som vi vill ska göras i mån av möjlighet. Det är en väldig skillnad mellan bör och ska. Ska blir lag, och en lag måste följas av konsekvenser. Roza valde att inte svara på vad som kommer att hända ifall man inte uppfyller detta krav, herr talman.

Om du är en duktig lärare eller en duktig rektor vet du självklart att ju tidigare du sätter in hjälpen, oavsett om det är språksvårigheter, matematiksvårigheter eller vad det nu kan vara, desto bättre är det. Ju tidigare insatser, desto bättre är det. Där är vi helt överens.

Jag ser verkligen till barnets bästa, men jag ser också att vi har skolor som inte klarar av detta. Ska de åka på ett straff som innebär 500 000 i vite och få 500 000 kronor mindre att använda till att bedriva verksamheten för att de inte klarar denna uppgift? Det tycker vi är fel.

Detta följs inte av en straffskala över huvud taget. Man stiftar lagar här och skjuter ändå över ansvaret på kommunerna. Det är ett klassiskt socialdemokratiskt beteende att gärna skjuta över allt ansvar på kommunerna. De går redan på knäna där ute. Vi bor i en kommun bägge två. Titta på hur den kommunala budgeten ser ut. Fler och fler kommuner börjar krascha ekonomiskt nu beroende på vad som hände hösten 2015. Det är bara att läsa Dagens Samhälle eller vad som helst.

Ska alla barn behandlas lika? Svar ja. Men då måste vi också börja ställa krav. Man ska inte bara ha rättigheter när man kommer hit till Sverige utan även krav på vad som gäller. Därför är vissa för att vissa gränser inte kan handla om hur långa tider som helst, utan det måste faktiskt sättas en viss tidsgräns.

Vi är säkert inte överens i många frågor, men jag tror att vi är överens om en sak, nämligen att alla här inne ska ha en jätteskön sommar. Vi får se vilka som träffas här igen efter den 9 september.

Herr talman! Tack för de här fyra åren!


Anf. 86 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Jag tror att man ska vara lite ödmjuk när man från Sverigedemokraternas sida står här och pratar om en ekonomisk krasch för våra kommuner när man faktiskt i budget föreslår neddragningar. Du skakar på huvudet, men jag kommer att påminna om att ni kommer att dra ned med drygt 13 miljarder för kommunerna om ni kommer till makten.

Därtill kommer våra kommuner, särskilt kommuner som behöver ta del av skatteutjämningssystemet för att kunna leverera bra välfärd, att förlora pengar för att ni tycker att man ska sänka skatter för dem som redan har.

Nu blir det en helt retorisk fråga. Jag glömde faktiskt att säga en sak i mitt anförande. Det gäller förskolechefer och förskolerektorer. I er motion står det så här: "En förskolechef har inte läroplaner och betygssättning att handskas med, för att nämna ett par exempel."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Jag tycker att det säger ganska mycket om hur mycket man ska lyssna på Sverigedemokraterna när det kommer till utbildningspolitik. Det står att förskolechefer inte har läroplaner att förhålla sig till. Det är i vanlig ordning ett skott från höften. Jag skulle säga att er politik på detta område är helt ogenomtänkt.

Jag hoppas verkligen att väljarna den 9 september inser vad det skulle innebära för vårt land om ni kom till makten. Skolan skulle vara ännu mer segregerad. Barn från olika bakgrunder och miljöer skulle skiljas åt och stigmatiseras. Ett sådant samhälle vill inte jag att mina barn ska växa upp i, och jag kommer att göra allt i min makt för att det inte ska bli så.

(Applåder)


Anf. 87 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Detta är ett ganska brokigt betänkande som tar upp nyanlända, förskola och fritis. Jag tänkte röra mig kring två av delarna och börja prata om en av skolans stora utmaningar i dag. Det är hur vi ska säkerställa att de som kommer till Sverige under sin skolgång också klarar skolan i Sverige.

Det krav på kartläggning som infördes 2016 efter en utredning som Alliansen initierade är en viktig pusselbit för att nyanlända elever ska få en bra start i skolan. Även de nya bestämmelserna kring förberedelseklass innebär bättre möjligheter för nyanlända elever att komma vidare och klara skolan.

Att nu gå vidare med krav på individuella studieplaner som ska syfta till att eleverna når gymnasiebehörighet kan också ge eleverna bättre förutsättningar och en mer individuellt anpassad studiegång.

Det finns dock ytterligare utmaningar som inte adresseras i detta betänkande, och det gäller elever som kommer till Sverige med mycket begränsad skolbakgrund och där det inte är realistiskt att de ska klara gymnasiebehörighet inom rimlig tid. För den här gruppen krävs andra lösningar. Ett exempel på det är den yrkesskola som Alliansen har föreslagit i andra sammanhang.

Vi moderater har också föreslagit att skolplikten ska ses över och eventuellt förlängas för nyanlända elever, eftersom tid i svensk skola är en avgörande faktor för möjligheten att få gymnasiebehörighet.

Herr talman! För att säkerställa att nyanlända elever får det stöd och den utbildning de behöver för att ta sig in på gymnasiet och vidare i arbetslivet behövs fler verktyg än de som föreslås i betänkandet. Studiehandledning och lärare som har kompetens inom andraspråksinlärning är några viktiga pusselbitar där det behövs fler insatser.

Det finns skolor där det talas många olika språk och där det är svårt för huvudmän att hitta modersmålslärare och studiehandledare till alla. Där kan fjärrundervisning och annat digitalt stöd vara en lösning. Vi moderater är öppna för att tillåta fjärrundervisning i fler situationer än vad som är möjligt i dag. Vi ska inte sätta upp hinder utan öppna möjligheter och lita på att rektorer och lärare hittar de lösningar som är bäst för deras elever.

Vi har också föreslagit att andraspråksinlärning ska bli obligatoriskt på lärarutbildningen. Alla lärare kommer att möta elever med ett annat modersmål, och då behöver de ha rätt kompetens för att jobba språkutvecklande i sina ämnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Herr talman! Jag tänker uppehålla mig en del vid förskolan. Moderaterna har länge drivit på för att förskolechefer ska benämnas rektorer och att de även ska genomgå en befattningsutbildning. Det innebär ett efterlängtat erkännande av förskolan och förskolechefers kompetens och ansvar.

År 2010 togs flera viktiga steg för att stärka förskolan genom att den gjordes till en egen skolform och genom att förskollärarens viktiga roll och förskolechefens betydelse för den pedagogiska utvecklingen lyftes fram.

Förskola är en skolform som styrs av en läroplan, och därför borde det vara självklart med samma benämning av den som leder den verksamheten som inom övriga skolformer. Förskolan står också i begrepp att få en ny läroplan som ytterligare kommer att förstärka förskolans roll som en integrerad del av skolväsendet.

Vi vet att det pedagogiska ledarskapet är minst lika viktigt i förskolan som i skolan. Här läggs grunden för barnens livslånga lärande. Därför behövs en rejäl och likvärdig rektorsutbildning för förskolans chefer runt om i Sverige.

Ett gott pedagogiskt ledarskap med rätt resurser är nyckeln till kvalitet och fortsatt utveckling i förskolan. Väl utbildade rektorer i förskolan kan bidra till såväl statushöjning som förbättrad undervisningskvalitet.

(Applåder)


Anf. 88 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Ännu en gång står jag i denna talarstol och får möjligheten att lyfta fram förskolans otroligt viktiga roll i våra barns utveckling. Vi kan se att barn som varit på en bra och välfungerande förskola presterar bättre i prov som görs i årskurs 9.

När Skolinspektionen tittade på kvaliteten i förskolan kunde de konstatera att många förskolor inte levde upp till läroplanens mål. Därför är det viktigt att förskolepersonalen har goda förutsättningar för att arbeta pedagogiskt med barnen. En förutsättning är att den som ska leda verksamheten har en god utbildning i det uppdrag hen har, och därför blir jag förvånad när jag inser att C, L, KD och SD invänder mot att förskolechefer ska få rektors titel.

Rektorstiteln ska följa på en utbildning som är enhetlig över landet. Som det är nu måste varje förskolechef försöka läsa in sig på varje liten fråga och sitta i sin egen verksamhet och tolka den. Efter att ha tagit del av Skolinspektionens utvärdering kan man väl säga att det går så där. Detta beror inte på att vi har förskolechefer som inte vill göra ett bra jobb, utan det beror på att de inte får den utbildning som gör att de kan erbjuda en likvärdighet i verksamheten.

På många andra områden höjs röster för likvärdighet, till exempel när det gäller nationella prov, men när det gäller våra yngsta är det tydligen inte så viktigt. Sverigedemokraterna framhåller att det skulle bli dyrt för kommunen. Just förskolechefer och förskolan ska tydligen stå tillbaka, och vi ska inte sträva efter likvärdig förskola.

En bra och väl genomförd utbildning och fortbildning är en av hörnstenarna för en välfungerande och likvärdig förskola. Förskolan är ett av Sveriges adelsmärken, något vi med all rätt kan vara väldigt stolta över och som bygger förutsättningarna för ett gott liv för många. Låt oss nu även ge dess ledare, dess chefer de bästa förutsättningar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Fru talman! Alla elever i den svenska skolan har inte haft möjlighet att gå i förskolan. Vi har en grupp nyanlända som har kommit till vårt land med mycket olika bakgrund, inte minst vad gäller utbildning.

Av egen erfarenhet vet jag att flertalet av dessa ungdomar är otroligt studiemotiverade och går in för sina studier med allt de har, men trots det är det svårt för en elev att hinna bli behörig till gymnasieskolans nationella program inom den tid eleven går i svensk grundskola. Att tillgodogöra sig nio år på bara några få år är inte riktigt görligt.

En anpassad timplan ger möjlighet till mer undervisning i vissa ämnen. En förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet eller det starkaste skolspråket ökar elevernas möjlighet att nå behörighet till gymnasiet. Vi vet att chanserna att få ett arbete ökar mycket om ungdomen har en avklarad gymnasieutbildning.

Sverige behöver dessa ungdomar. Vårt näringsliv och vårt land behöver dessa begåvningar. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för att de ska kunna utvecklas, få jobb, få ökad självkänsla och få betala skatt i vårt land.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Detta är inte bara min sista debatt för mandatperioden. Det är också min sista debatt över huvud taget i denna kammare. Jag vill därför tacka talmannen, staben och alla mina vänner i utbildningsutskottet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.